Jämförelse 138ad85b6f11e7900b49017a Underlagets kontrollsumma: fcfebe37945e47a521ebf15c34048635ab286c9937ad785f5a6e76f7c27c54c1 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022107: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022107 Motion till riksdagen 2022/23:2107 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 108 272 ±0 1:2 Kammarkollegiet 118 318 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 788 347 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 15 000 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 ±0 1:15 Statens servicecenter 915 068 ±0 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259 ±0 Summa 19 021 399 15 000 Med anledning av den gröna industriboomen, där flera större företagsetableringar och företagsexpansioner pågår och planeras i Norrbottens och Västerbottens län, behöver stora insatser för ett hållbart samhällsbyggande göras på kort tid för att möjliggöra denna utveckling. Rådet för hållbara städer har en viktig roll i detta arbete och ett stort fokus behöver finnas på hur berörda kommuner på bästa sätt kan stärkas i sitt arbete med att skapa hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva, bo och arbeta. Tillfällig guldrusch i en landsdel när en grön industri etableras får inte leda till att de människor som redan bor på platsen inte har råd att flytta eller att det skapas omfattande spekulation på bostäder på en liten ort. Vi vill införa statliga garantier så att tillfälliga bostäder kan tas fram snabbt där utbildning och etablering leder till dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar. Det räcker inte med bostäder – samhället behöver planera även för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskola, skola, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på utan även kan tänka sig att flytta till en ort. Vi vill därför ge Riksgälden i uppdrag att införa statliga boendegarantier, med särskilt fokus på hållbar samhällsbyggnad i norra Sverige, för att stötta människors möjligheter att vara en del i den gröna guldruschen. Vi vill också att det införs ett startlån för förstagångsköpare. De som idag står längst ifrån bostadsmarknaden och ett tryggt boende är de med lägre inkomster, men det vi bygger mest är bostäder som de med minst egen ekonomisk kraft inte har möjlighet att efterfråga. Vi behöver se över och stärka finansieringsförutsättningarna även för dem som inte har en fet plånbok, så att fler kommer in på den köpta bostadsmarknaden. Agenda 2030 Sverige är på många sätt på god väg att uppnå de mål som uppställs i Agenda 2030. Därför är regeringens avisering om prioriteringar den kommande mandatperioden ett stort bakslag. Regeringens nuvarande prioriteringar i enlighet med de gemensamma samarbetsprojekt som nu ska utgöra inriktningen för Sveriges arbete med Agenda 2030 gör det omöjligt för Sverige bland annat att uppnå miljö- och klimatmålen och kommer leda till ökad polarisering och ökade ekonomiska orättvisor. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska vara vägledande för politiken. Det är mål vi satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Detta gör vi bland annat genom att stärka förutsättningarna för det regionala och lokala hållbarhets ­ arbetet samt stärka samarbetet med kommuner och regioner, civilsamhället och närings ­ livet. Länsstyrelsens roll måste bli tydligare. Om vi ska lyckas med omställningen måste alla vara delaktiga. Men agendan ska inte bara uppfyllas i Sverige utan i hela världen. Därför är det viktigt att behålla och utveckla den feministiska utrikes- och utvecklings ­ politiken samt att fortsätta leva upp till våra åtaganden internationellt inom FN och andra multilaterala forum. Janine Alm Ericson (MP) Nicklas Attefjord (MP) Marielle Lahti (MP) Katarina Luhr (MP) === HD023523: Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023523 Motion till riksdagen 2025/26:3523 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 41 536 657 19 100 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 805 277 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 488 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 217 119 40 000 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 25 391 ±0 Summa 43 652 932 19 140 000 Behovet av ett rättvist och verkningsfullt utvecklingssamarbete är större än någonsin. På kort tid har det globala biståndet från OECD-Dacs medlemsländer istället halverats och förändrats i grunden. Nu måste Sverige visa ledarskap. I en tid där konflikter och ojämlikhet ökar i världen samtidigt som demokrati och mänskliga rättigheter backar är ett starkt bistånd inte bara ett solidariskt åtagande – det är en säkerhetspolitisk investering. I Miljöpartiets budget återinför vi målet om att svenskt bistånd ska uppgå till minst en procent av BNI. Det är en helt avgörande investering för att främja en global rättvis omställning. Grundläggande principer om fattigdomsbekämpning, mänskliga rättig ­ heter, miljöhänsyn och jämställdhet ska styra svenskt utvecklingssamarbete. Genom att öka klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i både deras ekonomiska utveckling och genomförande av Parisavtalet. Skydd av skog och hav, inklusive rättvist genomförande av målet att skydda minst 30 procent av både land- och havsområden, kräver långsiktig och rättvis finansiering. Vi utvecklar vidare vår biståndspolitik i partimotion 2025/26:3509 Feminism, fred och frihet – ett rättvist bistånd för en säkrare och mer resilient värld. Kärnstöd till FN Sverige ska ha ett starkt kärnstöd till FN. Sverige har historiskt varit en stark och pålitlig partner till FN och dess fackorgan, ett förtroende som tyvärr försvagats genom de senaste årens neddragningar i det svenska kärnstödet till centrala FN-organ såsom UNRWA, UN Women, UNDP, UNFPA och Unaids. Det är en utveckling som riskerar att kraftigt försämra FN:s möjligheter att agera snabbt och effektivt vid kriser, samt att upprätthålla sitt långsiktiga normativa arbete och arbetet med att bygga upp motstånds ­ kraftiga samhällen genom satsningar på hälsa, utbildning, klimatanpassning, infrastruk ­ tur, jämställdhet och fredsbyggande. Miljöpartiet anser att Sverige omedelbart bör återupprätta och stärka det flexibla kärnstödet till FN-organ, och vi avsätter 900 miljoner för detta inom ramen för 1:1. Forskningsbistånd Sverige har länge varit en ledande aktör inom forskningsbistånd, vilket stärkt forskningsmiljöer i samarbetsländer, byggt lokal expertis och gett resultat som nya läkemedel och regionalt miljösamarbete. Men regeringens nedskärningar har slagit hårt: Sidas forskningsstöd har mer än halverats, viktiga samarbeten har pausats och Sverige har tappat i trovärdighet som partner. Vi avsätter därför 705 miljoner kronor inom ramen för 1:1 till utvecklingsforskningen, fördelat mellan Sidas forskningssamarbete och Vetenskapsrådet. Stöd till fredsorganisationer Sverige ska vara en ledande aktör i det internationella arbetet för fred och säkerhet. I en tid med ökade geopolitiska spänningar måste vi satsa på att förebygga och hantera konflikter innan de trappas upp. Inför 2024 kapade regeringen det statliga ekonomiska stöd som i hundra år getts till svenska organisationer inom civilsamhället som arbetar för fred och nedrustning. Flera av dessa organisationer utför också ett oerhört viktigt arbete i att främja dialog och fredsbyggande internationellt. I en tid med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är det fredsfrämjande arbetet än viktigare. Vi anser att det är motiverat att inte bara återställa utan dubblera stödet till fredsorganisationerna till 40 miljoner (1:4). Janine Alm Ericson (MP) Jacob Risberg (MP) Emma Berginger (MP)