Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.030 · ämneslikhet 0.830. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över möjligheten att vid behov inrätta arvodestjänster inom Försvarsmakten för pensionerad militär personal och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över om militära kompetenser ska kunna valideras vid olika offentliga anställningar och att detta ska kunna användas för att premiera försvarets attraktionskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta riktade åtgärder för att stärka personalförsörjningen inom Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja attraktionskraften för officersyrket och förlänga karriärvägarna för soldater och sjömän och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nuvarande system för GSS/K-soldaternas tjänstgöringstid och införa en mer flexibel prövning efter tolv år och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 432 ord · B 430 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1731
av Mikael Oscarsson (KD)
Åtgärder mot personalbrist inom försvaret
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över möjligheten att vid behov inrätta arvodestjänster inom Försvarsmakten för pensionerad militär personal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över om militära kompetenser ska kunna valideras vid olika offentliga anställningar och att detta ska kunna användas för att premiera försvarets attraktionskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Vi kristdemokrater kan med glädje konstatera att Försvarsmakten nu äntligen befinner sig i en omfattande tillväxtfas. Detta är nödvändigt utifrån det kraftigt försämrade omvärldsläget. Samtidigt står det klart att tillväxten för med sig en hel del praktiska utmaningar. Hit hör exempelvis frågan om Försvarsmaktens framtida personal
försörjning, där organisationen bland annat står inför stora pensionsavgångar och en alltför låg rekryteringskraft för ny personal.
Den uppenbara och huvudsakliga lösningen för att lösa befälsbristen och pensions
avgångarna är att rekrytera ny personal. Detta är dock ingenting som sker i en hand
vändning då utbildning av ny och i synnerhet erfaren personal tar tid. Det finns således inga genvägar. Försvarsmakten måste därför börja titta på alternativa lösningar för att lösa den akuta personalbristen här och nu. Ett sådant alternativ skulle kunna vara att återinföra möjligheten till arvodestjänstgöring för personal med militär bakgrund. Tidigare hade Försvarsmakten en lägre pensionsålder och därmed en större personal
omsättning. För att täcka de behov som då uppstod tillät systemet att tidigare militär personal kunde tjänstgöra på särskilda arvodesbefattningar när detta var motiverat utifrån behov och efterfrågan. Att undersöka huruvida ett sådant system kan återinföras och tillämpas vid förtidsavgångar från Försvarsmakten bör anses ligga i personal
försörjningens intresse.
Vidare behöver åtgärder vidtas som ökar attraktionskraften till en karriär i Försvarsmakten. Omsättningen och rörelsen mellan det civila och militära arbetslivet behöver härmed premieras och underlättas ytterligare. Personer som överväger en militär karriär ska kunna veta att en utbildning och anställning i Försvarsmakten inte bara erbjuder möjligheter i det militära utan också i samhället i stort. Den kompetens man tillskansat sig ska man också kunna ta med sig ut och applicera i det civila, trots och även om man saknar den formella kompetens som är föreskriven. I syfte att uppnå detta syfte bör en utredning tillsättas för att se över huruvida militära kompetenser kan valideras inom offentliga tjänster. Detta skulle såväl gynna Försvarsmaktens möjligheter till nyrekrytering som täcka upp bland bristyrken i offentlig tjänst.
Mikael Oscarsson (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:743
av Mikael Oscarsson (KD)
Åtgärder mot personalbrist inom försvaret
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta riktade åtgärder för att stärka personalförsörjningen inom Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja attraktionskraften för officersyrket och förlänga karriärvägarna för soldater och sjömän och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nuvarande system för GSS/K-soldaternas tjänstgöringstid och införa en mer flexibel prövning efter tolv år och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Ett starkt försvar kräver inte bara modern materiel och internationellt samarbete – det kräver framför allt personal. Utan tillräckligt med soldater, sjömän, officerare och civilanställda kan Sverige inte upprätthålla den beredskap som säkerhetsläget i vår omvärld kräver.
Allvarlig personalbrist
Försvarsmakten har under flera år pekat på personalbristen som en av de största ut
maningarna. Trots återinförd värnplikt och ökade försvarsanslag finns det betydande svårigheter att rekrytera och behålla personal. Detta gäller särskilt specialistofficerare och erfarna soldater, där omsättningen är hög. Bristen leder till att förband inte kan bemannas fullt ut, vilket i förlängningen försvagar Sveriges försvarsförmåga.
Attraktionskraft och karriärvägar
För att lösa personalbristen krävs både bättre villkor och tydligare karriärvägar. Officersyrket måste göras mer attraktivt, bland annat genom bättre möjligheter till kompetensutveckling och familjevänliga villkor. Samtidigt måste det finnas karriärvägar för soldater och sjömän som vill fortsätta sin tjänstgöring längre än nuvarande gräns.
Problemet med GSS/K-soldaternas 12-årsgräns
I dag måste kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) avsluta sin anställning efter tolv års tjänst. Denna hårda gräns leder till att försvaret förlorar erfarna och efterfrågade soldater, trots att både de själva och Försvarsmakten skulle vilja förlänga tjänstgöringen. Det är ineffektivt och undergräver förmågan att behålla kompetens.
Ett bättre system vore att införa en mer flexibel prövning där man efter tolv år gör en individuell bedömning. Om soldaten är motiverad och fortsatt efterfrågad av Försvars
makten bör det vara möjligt att förlänga tjänstgöringen. På så sätt kan erfaren personal behållas längre, samtidigt som försvaret fortsatt kan förnya organisationen.
Vikten av långsiktig personalförsörjning
En stark personalförsörjning är grunden för Sveriges försvarsförmåga. Därför måste regeringen se till att Försvarsmakten får de verktyg som krävs för att både rekrytera och behålla rätt kompetens. Utan tillräcklig bemanning blir övriga satsningar inom försvaret verkningslösa.
Att stärka personalförsörjningen handlar ytterst om Sveriges säkerhet. I ett alltmer osäkert omvärldsläge är det nödvändigt att ta itu med dessa frågor nu – innan personal
bristen blir ett ännu större hot mot vår försvarsförmåga.
Mikael Oscarsson (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag