Jämförelse 0ff0d2eb41d04876a495bd44 Underlagets kontrollsumma: 5b433d0783f83e8357210e40aca42c3b1a6006ef637d853ce4097c92194c3c3e Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021731: Åtgärder mot personalbrist inom försvaret === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021731 Motion till riksdagen 2024/25:1731 av Mikael Oscarsson (KD) Åtgärder mot personalbrist inom försvaret Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över möjligheten att vid behov inrätta arvodestjänster inom Försvarsmakten för pensionerad militär personal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över om militära kompetenser ska kunna valideras vid olika offentliga anställningar och att detta ska kunna användas för att premiera försvarets attraktionskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Vi kristdemokrater kan med glädje konstatera att Försvarsmakten nu äntligen befinner sig i en omfattande tillväxtfas. Detta är nödvändigt utifrån det kraftigt försämrade omvärldsläget. Samtidigt står det klart att tillväxten för med sig en hel del praktiska utmaningar. Hit hör exempelvis frågan om Försvarsmaktens framtida personal ­ försörjning, där organisationen bland annat står inför stora pensionsavgångar och en alltför låg rekryteringskraft för ny personal. Den uppenbara och huvudsakliga lösningen för att lösa befälsbristen och pensions ­ avgångarna är att rekrytera ny personal. Detta är dock ingenting som sker i en hand ­ vändning då utbildning av ny och i synnerhet erfaren personal tar tid. Det finns således inga genvägar. Försvarsmakten måste därför börja titta på alternativa lösningar för att lösa den akuta personalbristen här och nu. Ett sådant alternativ skulle kunna vara att återinföra möjligheten till arvodestjänstgöring för personal med militär bakgrund. Tidigare hade Försvarsmakten en lägre pensionsålder och därmed en större personal ­ omsättning. För att täcka de behov som då uppstod tillät systemet att tidigare militär personal kunde tjänstgöra på särskilda arvodesbefattningar när detta var motiverat utifrån behov och efterfrågan. Att undersöka huruvida ett sådant system kan återinföras och tillämpas vid förtidsavgångar från Försvarsmakten bör anses ligga i personal ­ försörjningens intresse. Vidare behöver åtgärder vidtas som ökar attraktionskraften till en karriär i Försvarsmakten. Omsättningen och rörelsen mellan det civila och militära arbetslivet behöver härmed premieras och underlättas ytterligare. Personer som överväger en militär karriär ska kunna veta att en utbildning och anställning i Försvarsmakten inte bara erbjuder möjligheter i det militära utan också i samhället i stort. Den kompetens man tillskansat sig ska man också kunna ta med sig ut och applicera i det civila, trots och även om man saknar den formella kompetens som är föreskriven. I syfte att uppnå detta syfte bör en utredning tillsättas för att se över huruvida militära kompetenser kan valideras inom offentliga tjänster. Detta skulle såväl gynna Försvarsmaktens möjligheter till nyrekrytering som täcka upp bland bristyrken i offentlig tjänst. Mikael Oscarsson (KD) === HD02743: Åtgärder mot personalbrist inom försvaret === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02743 Motion till riksdagen 2025/26:743 av Mikael Oscarsson (KD) Åtgärder mot personalbrist inom försvaret Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta riktade åtgärder för att stärka personalförsörjningen inom Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja attraktionskraften för officersyrket och förlänga karriärvägarna för soldater och sjömän och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nuvarande system för GSS/K-soldaternas tjänstgöringstid och införa en mer flexibel prövning efter tolv år och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett starkt försvar kräver inte bara modern materiel och internationellt samarbete – det kräver framför allt personal. Utan tillräckligt med soldater, sjömän, officerare och civilanställda kan Sverige inte upprätthålla den beredskap som säkerhetsläget i vår omvärld kräver. Allvarlig personalbrist Försvarsmakten har under flera år pekat på personalbristen som en av de största ut ­ maningarna. Trots återinförd värnplikt och ökade försvarsanslag finns det betydande svårigheter att rekrytera och behålla personal. Detta gäller särskilt specialistofficerare och erfarna soldater, där omsättningen är hög. Bristen leder till att förband inte kan bemannas fullt ut, vilket i förlängningen försvagar Sveriges försvarsförmåga. Attraktionskraft och karriärvägar För att lösa personalbristen krävs både bättre villkor och tydligare karriärvägar. Officersyrket måste göras mer attraktivt, bland annat genom bättre möjligheter till kompetensutveckling och familjevänliga villkor. Samtidigt måste det finnas karriärvägar för soldater och sjömän som vill fortsätta sin tjänstgöring längre än nuvarande gräns. Problemet med GSS/K-soldaternas 12-årsgräns I dag måste kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) avsluta sin anställning efter tolv års tjänst. Denna hårda gräns leder till att försvaret förlorar erfarna och efterfrågade soldater, trots att både de själva och Försvarsmakten skulle vilja förlänga tjänstgöringen. Det är ineffektivt och undergräver förmågan att behålla kompetens. Ett bättre system vore att införa en mer flexibel prövning där man efter tolv år gör en individuell bedömning. Om soldaten är motiverad och fortsatt efterfrågad av Försvars ­ makten bör det vara möjligt att förlänga tjänstgöringen. På så sätt kan erfaren personal behållas längre, samtidigt som försvaret fortsatt kan förnya organisationen. Vikten av långsiktig personalförsörjning En stark personalförsörjning är grunden för Sveriges försvarsförmåga. Därför måste regeringen se till att Försvarsmakten får de verktyg som krävs för att både rekrytera och behålla rätt kompetens. Utan tillräcklig bemanning blir övriga satsningar inom försvaret verkningslösa. Att stärka personalförsörjningen handlar ytterst om Sveriges säkerhet. I ett alltmer osäkert omvärldsläge är det nödvändigt att ta itu med dessa frågor nu – innan personal ­ bristen blir ett ännu större hot mot vår försvarsförmåga. Mikael Oscarsson (KD)