Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1120 av Marléne Lund Kopparklint (M) Regler och lagstiftning för personer som har dömts för sexuella övergrepp på barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I Danmark finns det strikta regler och lagstiftning för att skydda barn från personer dömda för sexuella övergrepp. Personer som har dömts för sexuella övergrepp mot barn kan få ett kontaktförbud som innebär att de inte får ha kontakt med barn. Detta kan vara en del av straffet eller en separat åtgärd som bestäms av domstolen. Kontaktförbudet kan inkludera förbud mot att besöka platser som frekventeras av barn, såsom skolor, badhus eller lekplatser. Dömda för sexuella övergrepp kan även åläggas särskilda villkor efter avtjänat straff, inklusive övervakning av deras kontakt med barn. Det kan också innefatta krav på att delta i rehabiliteringsprogram och psykologisk behandling. Danmark har också ett nationellt register där personer dömda för sexuella brott mot barn kan registreras. Denna registrering används för att övervaka och hantera riskerna med dessa individer. När det gäller rehabilitering och villkorlig frigivning kan det finnas specifika krav och kontroller för att säkerställa att personen inte återfaller i brottslighet och att deras interaktion med barn är strikt kontrollerad. Dessa regler och åtgärder syftar till att skydda barn och förebygga återfall genom att säkerställa att personer som dömts för sexuella brott mot barn inte har möjlighet att skada barn igen. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts 1 av 4 barn i Sverige för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Det motsvarar 8 barn i en normalstor skolklass. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. År 2024 finns inga tecken på att statistiken ska vända, och den negativa trenden med utsatta barn fortsätter. Sexualbrott mot små oskyddade barn är bland de vidrigaste brott som kan begås. Detta är mycket anmärkningsvärda och allvarliga siffror som rör utsatta barn och unga, och här behövs helt klart fler kraftfulla åtgärder från samhällets sida, så att en tidigare dömd sexualförbrytare får begränsat utrymme att söka upp barn. Det finns många delar i Danmarks modell som stärker skyddet för barn – något som Sverige borde utreda om vi kan ta efter. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3234 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stärkta skyddsåtgärder mot dömda förövare i föreningslivet och verksamheter nära barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att starta en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer dömda för sexuella övergrepp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa skärpta spärrar inom föreningslivet så att dömda sexualbrottslingar inte kan få uppdrag eller anställningar där de får tillgång till barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller vem en förövare kan vara eller hur denne kan försöka få kontakt med dem. Därmed vet de inte vad som är rätt eller fel, vad som är ett brott och vad man ska anmäla till polisen, sin lärare, sina vårdnadshavare eller annan vuxen. De behöver också få veta hur en förövare kan hota dem till tystnad. Dessa regler och åtgärder syftar till att skydda barn och förebygga återfall genom att säkerställa att personer som dömts för sexuella brott mot barn inte har möjlighet att skada barn igen. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts 1 av 4 barn i Sverige för sexuella övergrepp eller sexuell exploatering. Det motsvarar åtta barn i en normalstor skolklass. Till detta kommer ett mörkertal av barn som aldrig berättar om vad de blivit utsatta för. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021), och antalet anmälda våldtäkter mot barn var det högsta någonsin. År 2024 finns inga tecken på att statistiken ska vända – trenden är fortsatt negativ. Ett välkänt exempel är friidrottsprofilen Patrik Sjöberg, som själv vittnat om de övergrepp han utsattes för av sin tränare under uppväxten. Hans berättelse visar med all tydlighet hur förövare kan utnyttja sin position i föreningslivet för att få tillgång till barn, och hur tystnadskulturen inom idrotten länge gjorde det svårt att avslöja över ­ greppen. Sjöbergs mod att berätta har bidragit till en viktig samhällsdebatt och synliggjort behovet av skärpta regler och tydligare skydd. Sexualbrott mot barn är bland de mest fruktansvärda brott som kan begås. Därför behöver vi inte bara stärka kunskapen hos personal som arbetar med barn och införa skärpta spärrar inom föreningslivet, utan också säkerställa att det finns obligatorisk och återkommande undervisning i skolan om sexuella övergrepp. Barn måste förstå vad ett övergrepp är, att det är ett brott och hur de kan söka hjälp. Precis som undervisning om brandskydd räddar liv, kan undervisning om sexuella övergrepp rädda barn från livs ­ långt lidande och i värsta fall självmord, eftersom risken för suicid ökar kraftigt hos dem som inte får rätt stöd efter att ha blivit utsatta i barndomen. Marléne Lund Kopparklint (M)