Motion till riksdagen 2022/23:623 av Magnus Berntsson (KD) Behovsstyrd hinderbelysning av vindkraftverk till havs Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbjuda behovsstyrd hinderbelysning vid etablering av havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Flygsäkerheten är alltid viktigast när det gäller reglering av flygtrafik och hinder ­ belysning är ett sätt att minimera risken för kollision mellan flygtrafik och fasta installationer i mörker eller under svåra ljusförhållanden. Allmänheten har dock intresse av att minska ljusintrycken från vindkraftverken och även djur kan störas av belysning. I vissa länder tillåts därför behovsstyrd hinderbelysning, vilket innebär att belysningen tänds eller ökar i intensitet endast då flygtrafik närmar sig eller då vädret kräver det. Annars hålls lamporna släckta eller lyser med svagt sken. Det är nationella beslut som reglerar hinderbelysning och Transportstyrelsen är ansvarig myndighet Sverige. De nationella kraven ska dock inte understiga FN:s luft ­ fartsorganisation ICAO:s krav. De meteorologiska system som används påverkas endast av vädermässiga för ­ hållanden medan övriga system känner av inkommande flygtrafik aktivt eller passivt. I Tyskland tillåts och numer också påbjuds detektionsbaserad behovsstyrd hinder ­ belysning. Samtliga havsbaserade vindkraftverk ska ha detta installerat senast 2023-12-31 för att producenten inte ska få betala en extra avgift på sin elproduktion. Även i USA tillåts aktiv radarstyrd hinderbelysning i vissa fall. Inte minst i glest befolkade områden där konstgjord belysning är ovanlig kan hinder ­ belysningen upplevas störande, särskilt om den blinkar eller lyser starkt. En mycket stark lampa kan under goda väderförhållanden ses på väldigt långa avstånd och be ­ gränsas i princip endast av jordens krökning. Exempelvis kan en lampa på 300 meters höjd synas drygt 7 mil vid havsytan och en lampa på 150 meters höjd drygt 5 mil. Det finns exempel på att etableringar av vindkraft har stoppats av kommuner där man hänvisar till störning från hinderbelysning. Natur- och kulturvärdena av en obruten horisont får inte underskattas och behovsstyrd belysning kan därför öka lokalsam ­ hällenas acceptans för havsbaserad vindkraft. Magnus Berntsson (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:1032 av Magnus Berntsson (KD) Minskad ljusförorening genom behovsstyrd hinderbelysning på vindkraftverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påbjuda behovsstyrd hinderbelysning för både land- och havsbaserade vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den omfattande utbyggnaden av vindkraft i Sverige är en nödvändig del av övergången till förnybar energi för att möta våra klimatmål. Samtidigt har hinderbelysningen på vind ­ kraftverk blivit en källa till störning för boende och miljön, särskilt i natursköna och gles ­ befolkade områden. Den blinkande och ofta starka belysningen syns på långa avstånd och påverkar den naturliga upplevelsen av en obruten horisont, särskilt i kust- och havs ­ områden där mänsklig påverkan är minimal. I Tyskland har man infört ett system med behovsstyrd hinderbelysning för att lösa detta problem. Denna teknik innebär att belysningen på vindkraftverk endast aktiveras när flygtrafik närmar sig eller under svåra väderförhållanden som kräver extra synlighet. I december 2020 infördes en lag i Tyskland som kräver att alla vindkraftverk utrustas med radar- eller sensorsystem för behovsstyrd hinderbelysning senast 2023. Om detta inte följs åläggs vindkraftsproducenterna ekonomiska sanktioner i form av extra avgifter på elproduktionen. Denna lösning har visat sig vara mycket effektiv för att minska ljus ­ föroreningar, utan att äventyra flygsäkerheten, och det har även bidragit till ökad lokal acceptans av vindkraftsutbyggnad. Det svenska regelverket, som styrs av Transportstyrelsen, har ännu inte implementerat liknande krav, trots att tekniken är väl beprövad internationellt. Genom att införa behovs ­ styrd hinderbelysning i Sverige, likt den tyska modellen, skulle vi inte bara kunna skydda flygsäkerheten utan även reducera ljusföroreningar och därmed bevara landskapets skönhet och den obrutna horisonten i både kust- och inlandsmiljöer. Att följa den tyska modellen och införa krav på behovsstyrd hinderbelysning skulle minska ljusföroreningar från vindkraftverk avsevärt, skydda miljön och förbättra livs ­ kvaliteten för människor som bor i närheten. Detta är en viktig åtgärd för att kombinera hållbar energiproduktion med omsorg om våra naturvärden och landskap. Magnus Berntsson (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:3663 av Magnus Berntsson och Kjell-Arne Ottosson (båda KD) Förverkligad användning av behovsstyrd hinderbelysning på vindkraftverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Transportstyrelsen och andra berörda myndigheter fullt ut använder och utvecklar de möjligheter som finns till behovsstyrd hinderbelysning på såväl land- som havsbaserade vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utbyggnaden av vindkraft är viktig för att Sverige ska klara sina energi- och klimatmål. Samtidigt behöver detta ske på ett sätt som tar hänsyn till människor, natur och landskap. Den traditionella hinderbelysningen, som ofta består av starka och blinkande ljus, upplevs i många fall som störande och bidrar till ljusföroreningar i områden där natthimlen annars hade varit fri från artificiellt ljus. Detta gäller särskilt i natursköna miljöer, ute på landsbygden, i kustbandet och på havet där landskapsupplevelsen är en viktig del av boendemiljön. Tekniken för behovsstyrd hinderbelysning finns redan och används internationellt. Den innebär att belysningen endast aktiveras när det är nödvändigt ur flygsäkerhets ­ synpunkt, exempelvis när luftfart passerar eller vid särskilda väderförhållanden. Därmed uppnås fullgod säkerhet samtidigt som störningar minimeras. Trafikutskottet har påpekat att Transportstyrelsens föreskrifter redan ger möjlighet att använda sådan teknik. Det är positivt och visar att frågan har uppmärksammats. Samtidigt behöver det säkerställas att dessa möjligheter också tillämpas i praktiken och att utvecklingen av tekniska lösningar fortsätter att främjas. Genom att stärka myndig ­ heternas uppdrag att konsekvent använda behovsstyrd hinderbelysning kan acceptansen för vindkraft öka, samtidigt som miljön och människors livskvalitet värnas. Magnus Berntsson (KD) Kjell-Arne Ottosson (KD)