Motion till riksdagen 2023/24:1382 av Mathias Bengtsson (KD) Skyltar vid landskapsgränserna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att sätta upp landskapsskyltar vid landskapsgränserna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Landskapen är en viktig del av Sveriges kulturarv. De är mer än geografiska enheter; de är bärare av vår nationella identitet och en källa till historisk rikedom. Historien om våra svenska landskap sträcker sig långt bak i tiden, långt innan länen hade etablerats som administrativa enheter. Landskapen, med rötter som går tillbaka till medeltiden, fungerade som grundstenar för vårt rättssystem och vår samhällsstruktur. Den äldsta kända landskapslagen, västgötalagen, ger en inblick i den centrala roll som landskapen spelade i vårt samhälles utveckling. Landskapen var inte bara politiska gränser; de var en del av det organiska sätt på vilket samhällen växte och utvecklades. Medan vissa landskap har behållit en starkare identitet än andra, har de alla bidragit till att forma den svenska nationen. Idag har landskapen dock en mer undanskymd roll. Med undantag för vissa symboliska användningar som kungahusets titlar och vapensköldar, är landskapens historiska och kulturella betydelse sällan framträdande. Det är en brist som påverkar både vår nationella identitet och turismen. När man reser genom Sverige märker man att det finns tydliga skyltar som markerar länsgränserna, men landskapen förblir oftast osynliga. Det är en förlust för vårt gemen ­ samma kulturarv och en missad möjlighet att göra Sveriges historia mer tillgänglig för såväl invånare som besökare. Svenska landskap har en rik historisk betydelse som symboler för lokal makt och självständighet. Landskapen växte fram underifrån och representerade självstyrande enheter med sina egna traditioner och lagar, i kontrast till länen som kom ovanifrån som statens administrativa verktyg. Att sätta upp skyltar vid landskapsgränserna skulle vara en enkel och meningsfull åtgärd. Det är varken kostnadskrävande eller praktiskt svårt att genomföra. Många vägar har redan skyltar som pekar ut kulturhistoriska sevärdheter, och landskapen förtjänar samma uppmärksamhet. Landskapsskyltar är ett enkelt sätt att öka kunskapen om landskapen, deras namn och gränser för kommande generationer. Skyltarna skulle både uppmärksamma vårt historiska arv och ge både svenskar och utländska besökare möjlighet att uppleva och uppskatta den unika karaktär och historia som varje landskap har att erbjuda. Mathias Bengtsson (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:619 av Mathias Bengtsson (KD) Landskapsskyltar vid landskapsgränser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att sätta upp landskapsskyltar vid landskapsgränserna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Landskapen är en viktig del av Sveriges kulturarv. De är mer än geografiska enheter; de är bärare av vår nationella identitet och en källa till historisk rikedom. Historien om våra svenska landskap sträcker sig långt bak i tiden, långt innan länen hade etablerats som administrativa enheter. Landskapen, med rötter som går tillbaka till medeltiden, fungerade som grundstenar för vårt rättssystem och vår samhällsstruktur. Den äldsta kända landskapslagen, västgötalagen, ger en inblick i den centrala roll som land ­ skapen spelade i vårt samhälles utveckling. Landskapen var inte bara politiska gränser; de var en del av det organiska sätt på vilket samhällen växte och utvecklades. Medan vissa landskap har behållit en starkare identitet än andra, har de alla bidragit till att forma den svenska nationen. Landskapen är helt enkelt en geografisk indelning som växt fram underifrån, medan länet är en administrativ indel ­ ning som kommit uppifrån staten. Idag har landskapen dock en mer undanskymd roll. Med undantag för vissa symboliska användningar som kungahusets titlar och vapensköldar, är landskapens historiska och kulturella betydelse sällan framträdande. Det är en brist som påverkar både vår nationella identitet och turismen. När man reser genom Sverige märker man att det finns tydliga skyltar som markerar länsgränserna, men landskapen förblir oftast osynliga. Det är en förlust för vårt gemen ­ samma kulturarv och en missad möjlighet att göra Sveriges historia mer tillgänglig för såväl invånare som besökare. Svenska landskap har en rik historisk betydelse som sym ­ boler för lokal makt och självständighet. Landskapen växte fram underifrån och repre ­ senterade självstyrande enheter med sina egna traditioner och lagar, i kontrast till länen som kom ovanifrån som statens administrativa verktyg. Att sätta upp skyltar vid landskapsgränserna skulle vara en enkel och meningsfull åtgärd. Det är varken kostnadskrävande eller praktiskt svårt att genomföra. Många vägar har redan skyltar som pekar ut kulturhistoriska sevärdheter, och landskapen förtjänar samma uppmärksamhet. Landskapsskyltar är ett enkelt sätt att öka kunskapen om landskapen, deras namn och gränser för kommande generationer. Skyltarna skulle både uppmärksamma vårt historiska arv och ge både svenskar och utländska besökare möjlighet att uppleva och uppskatta den unika karaktär och historia som varje landskap har att erbjuda. Mathias Bengtsson (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:3709 av Mathias Bengtsson (KD) Landskapsskyltar vid landskapsgränser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att sätta upp landskapsskyltar vid landskapsgränserna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Landskapen är en viktig del av Sveriges kulturarv. De är inte bara geografiska enheter, utan framför allt levande bärare av vår nationella identitet och en källa till historisk stolthet och rikedom. Historien om våra svenska landskap sträcker sig långt bak i tiden, långt innan staten i Stockholm ritade upp länen som administrativa gränser. Landskapen, med rötter som går tillbaka till medeltiden och ännu längre, växte fram organiskt ur människors liv, arbete och gemenskap. De fungerade som grundstenar för vårt rättssystem och vår samhällsstruktur. Den äldsta kända landskapslagen, västgötalagen, vittnar om den centrala roll som landskapen spelade i vår utveckling, byggda underifrån, av folket själva. Landskapen var aldrig konstlade gränser. De formades av naturen, av bygderna och av de människor som levde där. De var självstyrande enheter, med egna lagar och traditioner, som lade grunden för den svenska nationen. I skarp kontrast till detta står länen som är en påhittad indelning, framtagen ovanifrån som statens verktyg för administration, långt ifrån människors vardag och hembygd. Idag har landskapen tyvärr en mer undanskymd roll. Med undantag för vissa symboliska användningar som i kungahusets titlar och vapensköldar, syns de sällan i offentligheten. Det är en förlust både för vår nationella självkänsla och för turismen. När man reser genom Sverige märker man genast skyltarna som markerar läns ­ gränser, men landskapens gränser förblir osynliga. Det är inte bara en försummelse av vårt gemensamma kulturarv utan också en missad möjlighet att påminna oss om den historia som byggt vårt land. Svenska landskap representerar självständighet och lokalt självstyre, medan länsindelningen representerar centralmaktens kontroll. Att sätta upp skyltar vid landskapsgränserna skulle därför vara en enkel men meningsfull åtgärd. Det är varken dyrt eller praktiskt svårt att genomföra. Många vägar har redan skyltar som pekar ut kulturhistoriska sevärdheter, så varför skulle inte själva landskapen, dessa uråldriga fundament i vårt nationella arv, förtjäna samma respekt? Landskapsskyltar skulle inte bara öka kunskapen om landskapens namn och gränser för kommande generationer. De skulle också väcka stolthet hos svenskar och ge besökare en chans att uppleva den unika karaktär, kultur och historia som varje landskap bär på. Att synliggöra våra landskap är att hedra Sveriges själ. Mathias Bengtsson (KD)