RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Landskapsskyltar vid landskapsgränser

2025/26 · HD023709 · Mathias Bengtsson (KD)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:29:27.869815+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att sätta upp landskapsskyltar vid landskapsgränserna och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:TU9
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:3709 av Mathias Bengtsson (KD) Landskapsskyltar vid landskapsgränser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att sätta upp landskapsskyltar vid landskapsgränserna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Landskapen är en viktig del av Sveriges kulturarv. De är inte bara geografiska enheter, utan framför allt levande bärare av vår nationella identitet och en källa till historisk stolthet och rikedom. Historien om våra svenska landskap sträcker sig långt bak i tiden, långt innan staten i Stockholm ritade upp länen som administrativa gränser. Landskapen, med rötter som går tillbaka till medeltiden och ännu längre, växte fram organiskt ur människors liv, arbete och gemenskap. De fungerade som grundstenar för vårt rättssystem och vår samhällsstruktur. Den äldsta kända landskapslagen, västgötalagen, vittnar om den centrala roll som landskapen spelade i vår utveckling, byggda underifrån, av folket själva. Landskapen var aldrig konstlade gränser. De formades av naturen, av bygderna och av de människor som levde där. De var självstyrande enheter, med egna lagar och traditioner, som lade grunden för den svenska nationen. I skarp kontrast till detta står länen som är en påhittad indelning, framtagen ovanifrån som statens verktyg för administration, långt ifrån människors vardag och hembygd. Idag har landskapen tyvärr en mer undanskymd roll. Med undantag för vissa symboliska användningar som i kungahusets titlar och vapensköldar, syns de sällan i offentligheten. Det är en förlust både för vår nationella självkänsla och för turismen. När man reser genom Sverige märker man genast skyltarna som markerar läns ­ gränser, men landskapens gränser förblir osynliga. Det är inte bara en försummelse av vårt gemensamma kulturarv utan också en missad möjlighet att påminna oss om den historia som byggt vårt land. Svenska landskap representerar självständighet och lokalt självstyre, medan länsindelningen representerar centralmaktens kontroll. Att sätta upp skyltar vid landskapsgränserna skulle därför vara en enkel men meningsfull åtgärd. Det är varken dyrt eller praktiskt svårt att genomföra. Många vägar har redan skyltar som pekar ut kulturhistoriska sevärdheter, så varför skulle inte själva landskapen, dessa uråldriga fundament i vårt nationella arv, förtjäna samma respekt? Landskapsskyltar skulle inte bara öka kunskapen om landskapens namn och gränser för kommande generationer. De skulle också väcka stolthet hos svenskar och ge besökare en chans att uppleva den unika karaktär, kultur och historia som varje landskap bär på. Att synliggöra våra landskap är att hedra Sveriges själ. Mathias Bengtsson (KD)