Motion till riksdagen 2024/25:880 av Magnus Manhammar (S) Möjlighet att göra Sverige till ett elprisområde igen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uttala att syftet med den pågående översynen av elprisområden ska vara att om möjligt göra Sverige till ett elprisområde och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elprisområden. Gränserna har beslutats av Svenska kraftnät och går vid de tre snitt i Sverige där stamnätets elöverföringskapacitet är begränsad eller mer vardagligt uttryckt där det råder flaskhalsar i kraftöverföringssystemet. Elprisområde 1 omfattar nordligaste Sverige, elprisområde 2 området mellan Luleå i norr och Gävle i söder, elprisområde 3 det område som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder och elprisområde 4 den återstående delen av södra Sverige. Det nordisk-baltiska området bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av olika elområden. I marknadsområdet kan el handlas oberoende av nations ­ gränser så länge nätens tekniska kapacitet att överföra elen räcker till. Elprisområden med produktionsöverskott kommer att få lägre priser än områden med produktions ­ underskott när det finns överföringsbegränsningar mellan områdena. För svensk del gäller att det i norra Sverige finns ett överskott av elproduktionskapacitet jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet. Det betyder enkelt att södra Sverige har dyrare el än vad norra Sverige har. Att elpriset varierar så mycket mellan olika delar i samma land uppfattas som orättvist. I Tidöavtalet finns en diskussion om att prisdifferenserna ska minska betydligt och att Sverige på sikt och efter utredning ska bli ett elprisområde. I svar på tidigare motioner i frågan har utskottet hänvisat till den översyn som pågår i EU och att en för ­ ändring tidigast kan komma att ske 2027. Det är ändå hoppfullt att det råder bred politisk enighet om det orimliga i de stora prisdifferenserna. Givetvis måste frågan belysas och den EU-övergripande översynen beaktas men det bör vara möjligt att redan nu slå fast att inriktningen för det kommande arbetet bör vara ett gemensamt svenskt elprisområde. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna. Magnus Manhammar (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1901 av Magnus Manhammar (S) Ett gemensamt elprisområde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till ett gemensamt nationellt elprisområde eller kompensationsmekanismer för särskilt utsatta regioner samt att vidta åtgärder för att utjämna prisskillnaderna i landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elprisområden. Gränserna har beslutats av Svenska kraftnät och går vid de tre snitt i Sverige där stamnätets elöver ­ föringskapacitet är begränsad, eller mer vardagligt uttryckt där det råder flaskhalsar i kraftöverföringssystemet. Elprisområde 1 omfattar nordligaste Sverige, elprisområde 2 området mellan Luleå i norr och Gävle i söder, elprisområde 3 det område som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder och elpris ­ område 4 den återstående delen av södra Sverige. Det nordisk-baltiska området bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av olika elområden. I marknadsområdet kan el handlas oberoende av nations ­ gränser så länge nätens tekniska kapacitet att överföra elen räcker till. Elprisområden med produktionsöverskott kommer att få lägre priser än områden med produktions ­ underskott när det finns överföringsbegränsningar mellan områdena. För svensk del gäller att det i norra Sverige finns ett överskott av elproduktionskapacitet jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet. Det betyder enkelt att södra Sverige har dyrare el än vad norra Sverige har. Att elpriset varierar så mycket mellan olika delar i samma land leder till att det ekonomiskt kan slå väldigt hårt mot både privatpersoner och näringsliv i exempelvis södra Sverige. Frågan om elprisområden måste därför belysas ytterligare, i ljuset av såväl den svenska energiförsörjningen som den europeiska elmarknaden. Det bör vara möjligt att redan nu slå fast att inriktningen för det kommande arbetet ska vara att minska pris ­ skillnaderna i landet genom investeringar i ny elproduktion i södra Sverige och ökad el ­ nätskapacitet som möjliggör förändring av elprisområdena och/eller genom kompensa ­ tionsmekanismer som skyddar särskilt utsatta regioner. Magnus Manhammar (S)

Motion till riksdagen 2025/26:2335 av Magnus Manhammar (S) Gemensamt elprisområde eller kompensation för utsatta regioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till ett gemensamt nationellt elprisområde eller kompensationsmekanismer för särskilt utsatta regioner, samt om att vidta åtgärder för att utjämna prisskillnaderna i landet, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra elprisområden. Gränserna har beslutats av Svenska kraftnät och går vid de tre snitt i Sverige där stamnätets elöverföringskapacitet är begränsad, eller mer vardagligt uttryckt där det råder flaskhalsar i kraftöverföringssystemet. Elprisområde 1 omfattar nordligaste Sverige, elprisområde 2 området mellan Luleå i norr och Gävle i söder, elprisområde 3 det område som sträcker sig från strax söder om Gävle i norr till strax söder om Oskarshamn i söder och elprisområde 4 den återstående delen av södra Sverige. Det nordisk-baltiska området bildar ett sammanhängande marknadsområde och består av olika elområden. I marknadsområdet kan el handlas oberoende av nations ­ gränser så länge nätens tekniska kapacitet att överföra elen räcker till. Elprisområden med produktionsöverskott kommer att få lägre priser än områden med produktions ­ underskott när det finns överföringsbegränsningar mellan områdena. För svensk del gäller att det i norra Sverige finns ett överskott av elproduktionskapacitet jämfört med efterfrågan på el. I södra Sverige råder det motsatta förhållandet. Det betyder enkelt att södra Sverige har dyrare el än vad norra Sverige har. Att elpriset varierar så mycket mellan olika delar i samma land leder till att det ekonomiskt kan slå väldigt hårt mot både privatpersoner och näringsliv i exempelvis södra Sverige. Frågan om elprisområden måste därför belysas ytterligare, i ljuset av såväl den svenska energiförsörjningen som den europeiska elmarknaden. Det bör vara möjligt att redan nu slå fast att inriktningen för det kommande arbetet ska vara att minska pris ­ skillnaderna i landet, genom investeringar i ny elproduktion främst i södra Sverige och i nya elnät som möjliggör förändring av elprisområden och/eller genom kompensationsmekanismer som skyddar särskilt utsatta regioner. Magnus Manhammar (S)