Motion till riksdagen 2022/23:237 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Särskild prövning till särskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till särskild prövning för rättigheten till inskrivning i särskola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi har idag en knivskarp gräns till rätten att tillhöra särskolan och läsa enligt särskolans kursplaner. Något som skapar ett utanförskap för en stor grupp barn och ungdomar som ligger precis på gränsen till att ha en IF-diagnos. Gråzonen mellan att ha en eller flera diagnostiserade hinder för att fungera fullt ut i samhället till att ha rättigheten till det som öppnar dörrarna för utbildning och trygghet är beklämmande. Vi skapar med ett stelbent system, som inte ser individen, ett utanförskap som inte går att laga med senare åtgärder. För att göra skolsystemet försvarbart utifrån individperspektiv bör möjligheten till särskild prövning införas. Att ha en fix gräns enbart på intellektuell förmåga kan vara ett grundkriterium, därefter bör möjligheten att ansöka utifrån särskild prövning införas. Vid en särskild prövning bör spannet strax över den fixa gränsen för IF-diagnos tilläggas de eventuella andra diagnoser barnet eller ungdomen har vilka skapar förutsätt ­ ningar eller hinder för att klara av en skolgång i enlighet med ordinarie kursplaner och målsättningar. I de fall den totala bilden sammanvägt ger att eleven inte har förutsätt ­ ningar att läsa enligt ordinarie grundskolas kursplaner bör en ansökan om särskole ­ tillhörighet kunna upprättas. I dagens Sverige lämnar vi en stor grupp elever hängande i tomma intet då de är långt ifrån kunskapsnivåer för att klara godkänd i matematik, svenska och engelska vilket sedan stänger alla dörrar för att kunna gå vidare efter grundskolans 9 år. Det skapar ett utanförskap som dessa ungdomar aldrig kommer kunna ta sig ur och det skapar ett hinder för individens utveckling som inte ligger i linje med barnkonventionen. Att gallras ut i unga år för att man inte passar in i det fyrkantiga system vi byggt upp är inte värdigt och bör skyndsamt upp på agendan för att skapa förutsättningar för alla svenska elever att kunna nå sin fulla potential. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2023/24:1418 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Särskild prövning till anpassad skola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till särskild prövning för rättigheten till inskrivning i anpassad skola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi har idag en knivskarp gräns till rätten att tillhöra den anpassade skolan och läsa enligt kursplanerna. Något som skapar ett utanförskap för en stor grupp barn och ungdomar som ligger precis på gränsen till att ha en IF-diagnos. Gråzonen mellan att ha en eller flera diagnostiserade hinder för att fungera fullt ut i samhället till att ha rättigheten till det som öppnar dörrarna för utbildning och trygghet är beklämmande. Vi skapar med ett stelbent system, som inte ser individen, ett utanförskap som inte går att laga med senare åtgärder. För att göra skolsystemet försvarbart utifrån individperspektiv bör möjligheten till särskild prövning införas. Att ha en fix gräns enbart på intellektuell förmåga kan vara ett grundkriterium; därefter bör möjligheten att ansöka utifrån särskild prövning införas. Vid en särskild prövning bör spannet strax över den fixa gränsen för IF-diagnos tilläggas de eventuella andra diagnoser som barnet eller ungdomen har, vilka skapar förutsättningar eller hinder för att klara av en skolgång i enlighet med ordinarie kursplaner och målsättningar. I de fall då den totala bilden sammanvägd ger att eleven inte har förut ­ sättningar att läsa enligt ordinarie grundskolas kursplaner bör en ansökan om tillhörighet till anpassad skola kunna upprättas. I dagens Sverige lämnar vi en stor grupp elever häng ­ ande i tomma intet då de är långt ifrån kunskapsnivåer för att klara godkänt i matematik, svenska och engelska, vilket sedan stänger alla dörrar för att kunna gå vidare efter grund ­ skolans 9 år. Det skapar ett utanförskap som dessa ungdomar aldrig kommer att kunna ta sig ur och det skapar ett hinder för individens utveckling som inte ligger i linje med barn ­ konventionen . Att gallras ut i unga år för att man inte passar in i det fyrkantiga system som vi byggt upp är inte värdigt och bör skyndsamt upp på agendan för att skapa förut ­ sättningar för alla svenska elever att kunna nå sin fulla potential. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2560 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Särskild prövning till särskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till särskild prövning för rättigheten till inskrivning i särskola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi har idag en knivskarp gräns till rätten att tillhöra särskolan och läsa enligt särskolans kursplaner. Något som skapar ett utanförskap för en stor grupp barn och ungdomar som ligger precis på gränsen till att ha en IF-diagnos. Gråzonen mellan att ha en eller flera diagnostiserade hinder för att fungera fullt ut i samhället till att ha rättigheten till det som öppnar dörrarna för utbildning och trygghet är beklämmande. Vi skapar med ett stelbent system, som inte ser individen, ett utanförskap som inte går att laga med senare åtgärder. För att göra skolsystemet försvarbart utifrån individperspektiv bör möjligheten till särskild prövning införas. Att ha en fix gräns enbart på intellektuell förmåga kan vara ett grundkriterium, därefter bör möjligheten att ansöka utifrån särskild prövning införas. Vid en särskild prövning bör spannet strax över den fixa gränsen för IF-diagnos tilläggas de eventuella andra diagnoser barnet eller ungdomen har vilka skapar förutsätt ­ ningar eller hinder för att klara av en skolgång i enlighet med ordinarie kursplaner och mål ­ sättningar. I de fall den totala bilden sammanvägt ger att eleven inte har förutsättningar att läsa enligt ordinarie grundskolas kursplaner bör en ansökan om särskoletillhörighet kunna upprättas. I dagens Sverige lämnar vi en stor grupp elever hängande i tomma intet då de är långt ifrån kunskapsnivåer för att klara godkänd i matematik, svenska och engelska vilket sedan stänger alla dörrar för att kunna gå vidare efter grundskolans 9 år. Det skapar ett utanförskap som dessa ungdomar aldrig kommer kunna ta sig ur och det skapar ett hinder för individens utveckling som inte ligger i linje med barnkonven ­ tionen. Att gallras ut i unga år för att man inte passar in i det fyrkantiga system vi byggt upp är inte värdigt och bör skyndsamt upp på agendan för att skapa förutsättningar för alla svenska elever att kunna nå sin fulla potential. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2177 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Särskild prövning till särskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda särskild prövning för rättigheten till inskrivning i särskola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi har idag en knivskarp gräns till rätten att tillhöra särskolan och läsa enligt särskolans kursplaner. Något som skapar ett utanförskap för en stor grupp barn och ungdomar som ligger precis på gränsen till att ha en IF-diagnos. Gråzonen mellan att ha en eller flera diagnostiserade hinder för att fungera fullt ut i samhället till att ha rättigheten till det som öppnar dörrarna för utbildning och trygghet är beklämmande. Vi skapar med ett stelbent system, som inte ser individen, ett utanförskap som inte går att laga med senare åtgärder. För att göra skolsystemet försvarbart utifrån individperspektiv bör möjligheten till särskild prövning införas. Att ha en fix gräns enbart på intellektuell förmåga kan vara ett grundkriterium, därefter bör möjligheten att ansöka utifrån särskild prövning införas. Vid en särskild prövning bör spannet strax över den fixa gränsen för IF-diagnos tilläggas de eventuella andra diagnoser barnet eller ungdomen har vilka skapar förutsättningar eller hinder för att klara av en skolgång i enlighet med ordinarie kursplaner och målsättningar . I de fall den totala bilden sammanvägt ger att eleven inte har förutsättningar att läsa enligt ordinarie grundskolas kursplaner bör en ansökan om särskoletillhörighet kunna upprättas. I dagens Sverige lämnar vi en stor grupp elever hängande i tomma intet då de är långt ifrån kunskapsnivåer för att klara godkänd i matematik, svenska och engelska, vilket sedan stänger alla dörrar för att kunna gå vidare efter grundskolans 9 år. Det skapar ett utanförskap som dessa ungdomar aldrig kommer kunna ta sig ur och det skapar ett hinder för individens utveckling som inte ligger i linje med barnkonventionen. Att gallras ut i unga år för att man inte passar in i det fyrkantiga system vi byggt upp är inte värdigt och bör skyndsamt upp på agendan för att skapa förutsättningar för alla svenska elever att kunna nå sin fulla potential. Ann-Sofie Lifvenhage (M)