Särskild prövning till särskola
2022/23 · HA02237 · Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T17:30:21.514644+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till särskild prövning för rättigheten till inskrivning i särskola och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2022/23:UbU7
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2022/23:237
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Särskild prövning till särskola
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till särskild prövning för rättigheten till inskrivning i särskola och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi har idag en knivskarp gräns till rätten att tillhöra särskolan och läsa enligt särskolans kursplaner. Något som skapar ett utanförskap för en stor grupp barn och ungdomar som ligger precis på gränsen till att ha en IF-diagnos. Gråzonen mellan att ha en eller flera diagnostiserade hinder för att fungera fullt ut i samhället till att ha rättigheten till det som öppnar dörrarna för utbildning och trygghet är beklämmande. Vi skapar med ett stelbent system, som inte ser individen, ett utanförskap som inte går att laga med senare åtgärder. För att göra skolsystemet försvarbart utifrån individperspektiv bör möjligheten till särskild prövning införas. Att ha en fix gräns enbart på
intellektuell
förmåga kan vara ett grundkriterium, därefter bör möjligheten att ansöka utifrån särskild prövning införas. Vid en särskild prövning bör
spannet strax över den fixa gränsen för IF-diagnos tilläggas de eventuella andra diagnoser barnet eller ungdomen har vilka skapar förutsätt
ningar eller hinder för att klara av en skolgång i enlighet med ordinarie kursplaner och målsättningar. I de fall den totala bilden sammanvägt ger att eleven inte har förutsätt
ningar att läsa enligt ordinarie grundskolas kursplaner bör en ansökan om särskole
tillhörighet kunna upprättas. I dagens Sverige lämnar vi en stor grupp elever hängande i tomma intet då de är långt ifrån kunskapsnivåer för att klara godkänd i matematik, svenska och engelska vilket sedan stänger alla dörrar för att kunna gå vidare efter grundskolans 9
år. Det skapar ett utanförskap som dessa ungdomar aldrig kommer kunna ta sig ur och det skapar ett hinder för individens utveckling som inte ligger i linje med barnkonventionen. Att gallras ut i unga år för att man inte passar in i det fyrkantiga system vi byggt upp är inte värdigt och bör skyndsamt upp på agendan för att skapa förutsättningar för alla svenska elever att kunna nå sin fulla potential.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)