Motion till riksdagen 2022/23:649 av Helena Lindahl m.fl. (C) Statligt utredningsansvar gällande förekomster av arter i skogen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge berörda myndigheter, såsom Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, i uppdrag att tydliggöra att det är staten, inte skogsägaren, som har utredningsansvaret gällande förekomster av arter i skogen och tillkännager detta för regeringen. Motivering I juni 2022 beslutade den dåvarande regeringen att ändra den hårt kritiserade artskydds ­ förordningen. Det var välkommet eftersom artskyddsförordningen tidigare innebar att alla fågelarter skulle ha ett lika strikt skydd som de mest sällsynta fågelarterna i landet. Genom förändringen så är nu förhoppningen att skogsägare inte ska hindras ifrån att bruka sin skog när det förekommer vanliga fåglar som inte påverkas i större grad av skogsbruk. Även om det är positivt att en förändring nu gjorts i artskyddsförordningen, så har nya problem uppenbarat sig kring dagens artskydds- och ersättningsregler. En ny dom förtydligar att det är skogsägaren, och inte staten, som har utrednings ­ ansvaret före en avverkning för att visa att miljöbalken och artskyddet följs. Inventer ­ ingen ska dessutom genomföras vid tre tillfällen och på väldigt detaljerad nivå, vilket i vissa uppskattningar kan kosta uppåt 50 000 kronor för den enskilde. Det är inte rimligt att enskilda skogsägare ska göra omfattande och dyra utredningar om artförekomster för att eventuellt få bruka sin skog. Frågan behöves därför snarast ses över och åtgärdas. Detta bör ges regeringen till känna. Helena Lindahl (C) Anders W Jonsson (C) Anne-Li Sjölund (C)

Motion till riksdagen 2023/24:1748 av Helena Lindahl m.fl. (C) Statligt utredningsansvar gällande förekomster av arter i skogen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge berörda myndigheter, såsom Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, i uppdrag att tydliggöra att det är staten, inte skogsägaren, som har utredningsansvaret gällande förekomster av arter i skogen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I juni 2022 beslutade den dåvarande regeringen att ändra den hårt kritiserade artskydds ­ förordningen. Det var välkommet eftersom artskyddsförordningen tidigare innebar att alla fågelarter skulle ha ett lika strikt skydd som de mest sällsynta fågelarterna i landet. Genom förändringen är nu förhoppningen att skogsägare inte ska hindras ifrån att bruka sin skog när det förekommer vanliga fåglar som inte påverkas i större grad av skogsbruk. Även om det är positivt att en förändring nu gjorts i artskyddsförordningen, så har nya problem uppenbarat sig kring dagens artskydds- och ersättningsregler. En ny dom förtydligar att det är skogsägaren, och inte staten, som har utrednings ­ ansvaret före en avverkning för att visa att miljöbalken och artskyddet följs. Inventeringen ska dessutom genomföras vid tre tillfällen och på väldigt detaljerad nivå, vilket i vissa uppskattningar kan kosta uppåt 50 000 kronor för den enskilde. Det är inte rimligt att enskilda skogsägare ska göra omfattande och dyra utredningar om artförekomster för att eventuellt få bruka sin skog. Frågan behöver därför snarast ses över och åtgärdas. Detta bör ges regeringen till känna. Helena Lindahl (C) Anders W Jonsson (C) Anne-Li Sjölund (C)

Motion till riksdagen 2024/25:1626 av Helena Lindahl m.fl. (C) Statligt utredningsansvar gällande förekomster av arter i skogen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge berörda myndigheter, såsom Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, i uppdrag att tydliggöra att det är staten, inte skogsägaren, som har utredningsansvaret gällande förekomster av arter i skogen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I juni 2022 beslutade den dåvarande regeringen att ändra den hårt kritiserade artskydds ­ förordningen. Det var välkommet eftersom artskyddsförordningen tidigare innebar att alla fågelarter skulle ha ett lika strikt skydd som de mest sällsynta fågelarterna i landet. Genom förändringen är nu förhoppningen att skogsägare inte ska hindras från att bruka sin skog när det förekommer vanliga fåglar som inte påverkas i större grad av skogs ­ bruk. Även om det är positivt att en förändring nu gjorts i artskyddsförordningen, så har nya problem uppenbarat sig kring dagens artskydds- och ersättningsregler. En ny dom förtydligar att det är skogsägaren, och inte staten, som har utrednings ­ ansvaret före en avverkning för att visa att miljöbalken och artskyddet följs. Inventer ­ ingen ska dessutom genomföras vid tre tillfällen och på väldigt detaljerad nivå, vilket i vissa uppskattningar kan kosta uppåt 50 000 kronor för den enskilde. Det är inte rimligt att enskilda skogsägare ska göra omfattande och dyra utredningar om artförekomster för att eventuellt få bruka sin skog. Dessutom är det en märklig juridisk tolkning som skapar otydlighet och otrygghet för skogsägare – inte minst eftersom majoriteten av all skogsavverkning i Sverige är anmälningspliktig verksamhet, inte tillståndspliktig. Så länge skogsägaren inte ansöker om ett tillstånd att avverka, är det naturligt att bevisbördan och utredningsansvaret ligger hos det allmänna – i detta fall hos Skogsstyrelsen. Man kan undra om bevisbördan för grundlagsskyddad verksamhet verkligen ska läggas i knät på enskilda skogsägare och därför behöver frågan snarast ses över och åtgärdas. Detta bör ges regeringen till känna. Helena Lindahl (C) Anders W Jonsson (C) Anne-Li Sjölund (C)

Motion till riksdagen 2025/26:992 av Helena Lindahl m.fl. (C) Statligt utredningsansvar gällande förekomster av arter i skogen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge berörda myndigheter, såsom Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, i uppdrag att tydliggöra att det är staten, inte skogsägaren, som har utredningsansvaret gällande förekomster av arter i skogen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I juni 2022 beslutade den dåvarande regeringen att ändra den hårt kritiserade artskydds ­ förordningen. Det var välkommet eftersom artskyddsförordningen tidigare innebar att alla fågelarter skulle ha ett lika strikt skydd som de mest sällsynta fågelarterna i landet. Genom förändringen är nu förhoppningen att skogsägare inte ska hindras ifrån att bruka sin skog när det förekommer vanliga fåglar som inte påverkas i större grad av skogs ­ bruk. Även om det är positivt att en förändring nu gjorts i artskyddsförordningen, så har nya problem uppenbarat sig kring dagens artskydds- och ersättningsregler. En ny dom förtydligar att det är skogsägaren, och inte staten, som har utrednings ­ ansvaret före en avverkning för att visa att miljöbalken och artskyddet följs. Inventer ­ ingen ska dessutom genomföras vid tre tillfällen och på väldigt detaljerad nivå, vilket i vissa uppskattningar kan kosta uppåt 50 000 kronor för den enskilde. Det är inte rimligt att enskilda skogsägare ska göra omfattande och dyra utredningar om artförekomster för att eventuellt få bruka sin skog. Dessutom är det en märklig juridisk tolkning som skapar otydlighet och otrygghet för skogsägare – inte minst eftersom majoriteten av all skogsavverkning i Sverige är anmälningspliktig verksamhet, inte tillståndspliktig. Så länge skogsägaren inte ansöker om ett tillstånd att avverka är det naturligt att bevisbördan och utredningsansvaret ligger hos det allmänna – i detta fall hos Skogsstyrelsen. Man kan undra om bevisbördan för grundlagsskyddad verksamhet verkligen ska läggas i knät på enskilda skogsägare och därför behöver frågan snarast ses över och åtgärdas. Detta bör ges regeringen till känna. Helena Lindahl (C) Anders W Jonsson (C) Anne-Li Sjölund (C)