Motion till riksdagen 2023/24:259 av Gudrun Brunegård (KD) Förebyggande av viltolyckor i olycksdrabbade Kalmar län Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att instruera Trafikverket att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel och tillkännager detta för regeringen. Motivering I september 2022 toppade Kalmar län återigen statistiken för viltolyckor relaterat till antalet personbilar, enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet och SCB. 33 vilt ­ olyckor per 1 000 personbilar utgör en ökning med 37 procent sedan början av 2010-talet. Klart dominerande i antal olyckor är rådjur, men med vildsvin och dovhjort på stark frammarsch. Viltstängsel räddar liv. Ändå saknar många högtrafikerade landsvägar fortfarande viltstängsel, exempelvis långa avsnitt av E22. I Kalmar län är konsekvenserna av att inte ha viltstängsel tydliga: Kalmar län hör till de län i landet som har lägst antal kilometer viltstängsel draget längs med riksvägar och europaväg. Samtidigt toppar länet rikets viltolycksstatistik år efter år. Vid analyser av viltstängslens nytta framträder tydligt att viltstängsel är det mest effektiva sättet att förhindra viltolyckor. För att vara optimalt verkningsfulla bör vilt ­ stängslen kombineras med viltvarningssystem samt lösningar som gör att vilt kan ta sig både över och under vägarna för att inte skapa inlåsningseffekter och förskjuta olycks ­ riskerna någon annanstans. Det är av stor vikt att större vägar med omfattande pendlingstrafik görs säkra att färdas på. Med anledning av de stora samhällskostnader och det stora mänskliga lidande som viltolyckor förorsakar, borde det vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i viltstängsel på de sträckor som idag är mest olycksdrabbade. Regeringen bör därför uppdra åt Trafikverket att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel. Gudrun Brunegård (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:617 av Gudrun Brunegård (KD) Viltsäkra vägar i Kalmar län Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 10 september 2024 skriver Älgskadeföreningen att antalet viltolyckor i Kalmar län återigen sett en ökning, detta år med 36 fall jämfört med toppåret dittills, 2023. Även detta år dominerar rådjursolyckorna, men en kraftig ökning kan ses även för vildsvins ­ olyckorna (från 183 förra året till 238 i år). Dovhjort står som tredje vanligaste slaget viltolyckor, men har minskat några tiotal sedan förra året, medan älgolyckorna har ökat från 83 förra året till 102 i år. Viltstängsel räddar liv. Ändå saknar många högtrafikerade landsvägar fortfarande vilt ­ stängsel , exempelvis långa avsnitt av E22. I Kalmar län är konsekvenserna av att inte ha viltstängsel tydliga: Kalmar län hör till de län i landet som har lägst antal kilometer med viltstängsel draget längs med riksvägar och europaväg. Enligt uppgift från november 2023 finns i länet ungefär åtta mil viltstängsel utmed vägarna, varav nio kilometer satts upp under 2022 och 2023, vilket kan jämföras med Kronobergs län, som till ytan är avsevärt mindre än Kalmar län och 2017 hade hela 23 mil med viltstängsel! Samtidigt toppar Kalmar län rikets viltolycksstatistik år efter år. I särklass flest viltolyckor sker längs med E22, men ett stort antal även på Öland och längs länsväg 34. Vid analyser av viltstängslens nytta framträder tydligt att viltstängsel är det mest effek ­ tiva sättet att förhindra viltolyckor. 98 procent av viltolyckorna sker på vägar utan stängsel. För att vara optimalt verkningsfulla bör viltstängslen kombineras med viltvarningssystem samt lösningar som gör att vilt kan ta sig både över och under vägarna för att inte skapa inlåsningseffekter och förskjuta olycksriskerna någon annanstans. Det är av stor vikt att större vägar med omfattande pendlingstrafik görs säkra att färdas på. Med anledning av de stora samhällskostnader och det stora mänskliga lidande som viltolyckor förorsakar, borde det vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i viltstängsel på de sträckor som idag är mest olycksdrabbade. Regeringen bör därför uppdra åt Trafikverket att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel. Gudrun Brunegård (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:3674 av Gudrun Brunegård (KD) Viltsäkrade vägar i Kalmar län Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under 2024 ökade antalet viltolyckor i Kalmar län återigen jämfört med toppåret dittills, 2023. Även hittills under 2025 dominerar rådjursolyckorna. Näst vanligast är vildsvinsolyckorna. Dovhjort står som tredje vanligaste slaget viltolyckor. Under första veckan i september hade 39 viltolyckor registrerats på Newsworthys lista över viltolyckor. Flest viltolyckor sker längs E22 norr om Oskarshamn till Västervik, länsväg 136 från Isgärde till Bödarondellen, riksväg 35, riksväg 25/28 runt Eriksmåla och riksväg 40. Viltstängsel räddar liv. Ändå saknar många högtrafikerade landsvägar fortfarande viltstängsel, exempelvis långa avsnitt av E22. I Kalmar län är konsekvenserna av att inte ha viltstängsel tydliga: Kalmar län hör till de län i landet som har lägst antal kilometer med viltstängsel draget längs med riksvägar och europaväg. Enligt uppgift från november 2023 fanns i länet då ungefär åtta mil viltstängsel utmed vägarna, varav nio kilometer hade satts upp under 2022 och 2023. Detta kan jämföras med Kronobergs län, som till ytan är avsevärt mindre än Kalmar län och redan 2017 hade hela 23 mil med viltstängsel! Samtidigt toppar Kalmar län rikets viltolycksstatistik år efter år. Vid analyser av viltstängslens nytta framträder tydligt att viltstängsel är det mest effektiva sättet att förhindra viltolyckor. 98 procent av viltolyckorna sker på vägar utan stängsel. För att vara optimalt verkningsfulla bör viltstängslen kombineras med viltvarningssystem samt lösningar som gör att vilt kan ta sig både över och under vägarna för att inte skapa inlåsningseffekter och förskjuta olycksriskerna någon annanstans. Det är av stor vikt att större vägar med omfattande pendlingstrafik görs säkra att färdas på. Med anledning av de stora samhällskostnader och det stora mänskliga lidande som viltolyckor förorsakar, borde det vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i viltstängsel på de sträckor som idag är mest olycksdrabbade. Regeringen bör därför uppdra åt Trafikverket att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel. Gudrun Brunegård (KD)