RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Förebyggande av viltolyckor i olycksdrabbade Kalmar län

2023/24 · HB02259 · Gudrun Brunegård (KD)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T17:45:35.284069+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att instruera Trafikverket att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2023/24:TU7
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2023/24:259 av Gudrun Brunegård (KD) Förebyggande av viltolyckor i olycksdrabbade Kalmar län Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att instruera Trafikverket att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel och tillkännager detta för regeringen. Motivering I september 2022 toppade Kalmar län återigen statistiken för viltolyckor relaterat till antalet personbilar, enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet och SCB. 33 vilt ­ olyckor per 1 000 personbilar utgör en ökning med 37 procent sedan början av 2010-talet. Klart dominerande i antal olyckor är rådjur, men med vildsvin och dovhjort på stark frammarsch. Viltstängsel räddar liv. Ändå saknar många högtrafikerade landsvägar fortfarande viltstängsel, exempelvis långa avsnitt av E22. I Kalmar län är konsekvenserna av att inte ha viltstängsel tydliga: Kalmar län hör till de län i landet som har lägst antal kilometer viltstängsel draget längs med riksvägar och europaväg. Samtidigt toppar länet rikets viltolycksstatistik år efter år. Vid analyser av viltstängslens nytta framträder tydligt att viltstängsel är det mest effektiva sättet att förhindra viltolyckor. För att vara optimalt verkningsfulla bör vilt ­ stängslen kombineras med viltvarningssystem samt lösningar som gör att vilt kan ta sig både över och under vägarna för att inte skapa inlåsningseffekter och förskjuta olycks ­ riskerna någon annanstans. Det är av stor vikt att större vägar med omfattande pendlingstrafik görs säkra att färdas på. Med anledning av de stora samhällskostnader och det stora mänskliga lidande som viltolyckor förorsakar, borde det vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i viltstängsel på de sträckor som idag är mest olycksdrabbade. Regeringen bör därför uppdra åt Trafikverket att prioritera särskilt olycksdrabbade regioner och enskilda vägsträckor vid uppsättning av viltstängsel. Gudrun Brunegård (KD)