Jämför sakliga förslag
A · Skarv
2022/23 · HA021671 · Anne-Li Sjölund (C); Malin Björk (C); Helena Lindahl (C)
Original hos RiksdagenB · Begränsning av skarvens negativa påverkan på fiske och naturmiljö
2025/26 · HD021108 · Anne-Li Sjölund (C); Malin Björk (C); Helena Lindahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.034 · ämneslikhet 0.834. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta adekvata och direkta beslut och åtgärder för att komma till rätta med de problem som skarven utgör och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att begränsa skarvens negativa påverkan på ekosystem, fiskenäring och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 396 ord · B 247 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1671
av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Skarv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta adekvata och direkta beslut och åtgärder för att komma till rätta med de problem som skarven utgör och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Antalet skarvar längs den svenska kusten har ökat lavinartat och beräknas idag vara runt 200
000. Samtidigt är andelen skarvar som skjuts låg.
2017 beviljade länsstyrelserna omkring 70 skyddsjaktsbeslut och det gällde tillsammans ungefär 7
000 skarvar. Samma år gjordes en inventering av stammen storskarv i Västernorrlands län, och den uppgick då till 3
220 häckande par. Stammen har i Västernorrland ökat med i genomsnitt sex procent årligen på senare tid.
Kring Gotland uppges skarven äta ungefär 4
000 ton fisk om året. En klart större mängd än vad det gotländska trålfisket tar upp när det gäller strömming. Ju mer skarven fortsätter att breda ut sig, desto större blir också inverkan på fiskenäringen. Forskning från SLU har också visat att 85 procent av de yrkesverksamma insjöfiskarna har rapporterat in skarvskador.
Ett särskilt problem med skarven är att den särskilt belastar de kustnära fiskbestån
den och därmed ytterligare försvårar för det hållbara yrkesfisket vid Östersjökusterna och därmed ytterligare försvårar de lokala näringsutövarnas konkurrenskraft gentemot det storskaliga och ohållbara pelagiska fisket. Det småskaliga och kustnära fisket är i dag en krympande näring som kämpar hårt för sin överlevnad. För levande skärgårds
miljöer och ett livligare bestånd av bland annat abborre, gös och sill, anser flera experter att skarvbeståndet behöver reduceras till ungefär en tredjedel av dagens nivå.
Skarven fortsätter att breda ut sig och äter upp mängder av fisk, vilket driver bort andra naturligt förekommande sjöfåglar. Skarven riskerar att rubba hela ekosystemet, påverkar yrkesfisket och påverkar möjligheten att bo och verka i skärgårdsområden. Öar där skarven bosätter sig dör, och träd, vegetation och omkringliggande vatten förstörs. Det finns tydliga bevis på vilken allvarlig skada skarvkolonier gör.
EU har i viss mån lättat på reglerna för skyddsjakt, men i grunden är dessa ändringar bara kosmetiska. Länsstyrelser, domstolar och enskilda personer och fastighetsägare avsätter relativt mycket resurser och tid för skyddsjaktsansökningar. Samtidigt så förblir grundproblemet fortfarande olöst. De nationella tolkningarna av EU:s art- och habitat
direktiv är stelbenta och tar inte vara på de möjliga undantag från EU-reglerna som finns.
Anne-Li Sjölund (C)
Malin Björk (C)
Helena Lindahl (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1108
av Anne-Li Sjölund m.fl. (C)
Begränsning av skarvens negativa påverkan på fiske och naturmiljö
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att begränsa skarvens negativa påverkan på ekosystem, fiskenäring och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I många kust- och insjöområden växer frustrationen. Yrkesfiskare ser sina fångster minska, fritidsfiskare får ge upp sina vanliga platser, och lokala föreningar larmar om att skarvkolonier breder ut sig och förstör viktiga naturmiljöer.
Storskarven är en art som ökat kraftigt i Sverige de senaste decennierna. Den orsakar stora skador på fiskbestånd, tränger undan andra arter och förstör växtlighet på öar där den häckar. Skarvens påverkan hotar både den biologiska mångfalden och människors möjlighet att leva och verka i kustnära områden.
Det småskaliga fisket är redan pressat, och skarvens påverkan förvärrar situationen ytterligare. Även fritidsfisket och friluftslivet påverkas negativt. Samtidigt är dagens system för skyddsjakt komplicerat och otillräckligt.
Regeringen bör ta ett samlat grepp om frågan. Det behövs tydligare riktlinjer för hur skarvbeståndet ska hanteras, bättre stöd till länsstyrelserna och en översyn av hur EU:s regler tolkas nationellt. Fler verktyg måste finnas för att minska de negativa effekterna och stärka både naturvärden och det kustnära fisket.
Det handlar inte om att utrota en art – det handlar om att skapa balans i våra eko
system och trygga framtiden för människor och natur i hela landet.
Anne-Li Sjölund (C)
Malin Björk (C)
Helena Lindahl (C)