Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1086 av Ida Drougge (M) Översyn av förtalslagstiftningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att införa undantag i förtalslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idag riskerar en kvinna som berättar om en misshandel hårdare straff än mannen som faktiskt misshandlat henne. Det är en både orimlig och omoralisk situation. I Sverige utgår inte förtalsbrottet från sanningshalten i det sagda utan från om det som sagts leder till skada för personen i fråga. Det har därför heller ingen betydelse om mannen faktiskt är dömd för misshandel eller våldtäkt. Istället riskerar idag offret att dömas för förtal om hon berättar om händelsen i exempelvis sociala medier. Mannen bedöms då nämligen lida skada av att omgivningen får reda på vad han gjort. Det finns idag flertalet fall där kvinnan eller dennas anhöriga riskerat både böter och fängelse för att de berättat om vad de varit med om. I ett uppmärksammat fall hos Aftonbladet blev en kvinna åtalad för att ha lagt ut bilder på sitt sönderslagna ansikte på Facebook. Hon riskerade 15 000 kr i böter att jämföra med de 13 000 kr i skadestånd som förövaren som straff utöver samhällstjänst dömdes att betala. I detta fall friades kvinnan, men inte på grund av att uppgifterna hon publicerat var sanna, utan för att dessa framförallt fått spridning på ett anonymt Instagramkonto som inte kunde kopplas till henne. Mot denna bakgrund behöver förtalslagstiftningen i Sverige ses över och ändras. Offer för våldtäkt och misshandel vars förövare blivit dömda borde aldrig behöva vara rädda för att fällas för förtal. Tvärtom är det idag ytterst normalt att vilja och behöva bearbeta vad man blivit utsatt för genom att berätta. Ida Drougge (M)

Motion till riksdagen 2023/24:755 av Ida Drougge (M) Översyn av förtalslagstiftningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för att införa undantag i förtalslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idag riskerar en kvinna som berättar om en misshandel hårdare straff än mannen som faktiskt misshandlat henne. Det är en både orimlig och omoralisk situation. I Sverige utgår inte förtalsbrottet från sanningshalten i det sagda utan från om det som sagts leder till skada för personen i fråga. Det har därför heller ingen betydelse om mannen faktiskt är dömd för misshandel eller våldtäkt. Istället riskerar idag offret att dömas för förtal om hon berättar om händelsen i exempelvis sociala medier. Mannen bedöms då nämligen lida skada av att omgivningen får reda på vad han gjort. Det finns idag ett flertal fall där kvinnan eller dennas anhöriga riskerat både böter och fängelse för att de berättat om vad de varit med om. I ett uppmärksammat fall hos Aftonbladet blev en kvinna åtalad för att ha lagt ut bilder på sitt sönderslagna ansikte på Facebook. Hon riskerade 15 000 kr i böter att jämföra med de 13 000 kr i skadestånd som förövaren som straff utöver samhällstjänst dömdes att betala. I detta fall friades kvinnan, men inte på grund av att uppgifterna hon publicerat var sanna, utan för att dessa framförallt fått spridning på ett anonymt Instagramkonto som inte kunde kopplas till henne. Mot denna bakgrund bör regeringen överväga att se över och ändra förtalslag ­ stiftningen. Offer för våldtäkt och misshandel vars förövare blivit dömda borde aldrig behöva vara rädda för att fällas för förtal. Tvärtom är det idag ytterst normalt att vilja och behöva bearbeta vad man blivit utsatt för genom att berätta. Ida Drougge (M)