Jämförelse fe7a2b43ede1ec711da24c1c Underlagets kontrollsumma: 18910d2fdf58f3b9c74302abc87d7791e1aa21d72c4c3035d17868de62c4a618 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022200: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022200 Motion till riksdagen 2022/23:2200 av Catarina Deremar m.fl. (C) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Kultur, media, idrott och civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta tillvara och säkra möjligheterna för ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver här bidra med att skapa goda förut ­ sättningar. Pandemin har fått konsekvenser för både verksamheter och deltagande inom bland annat kulturen, idrotten och civilsamhället. Nu påverkas många verksamheter av de höga energipriserna. Hur deltagande kan värnas för framför allt barn och ungdomar på dessa områden behöver följas noga. Kultur i hela landet Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Kultur stärker självförtroende och gör att fler tar tillvara yttrande ­ friheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Ett brett och fritt kulturliv i hela landet underlättar för alla att kunna ta del av det. En stor del av kulturen bärs av våra språk, och då behöver språkrikedomen i landet tas tillvara och bland annat de nationella minoritetsspråkens position stärkas. Coronapandemin har fått stora effekter på kulturlivet och riskerar att få långvariga konsekvenser. Situationen har blivit väldigt svår för många av de som arbetar inom kultursektorn. Kvarvarande effekter av coronapandemin för kulturen behöver noga följas för att se om ytterligare åtgärder kan behövas för att säkra ett starkt kulturliv i hela landet även framöver. Det gäller även för de delar av kulturlivet som inte behöver något offentligt stöd men andra typer av förbättrade förutsättningar. Det kan exempelvis röra sig om skattelättnader, som ett avskaffande av den så kallade dansbandsmomsen. Vidare behöver också konsekvenserna av pandemin på tillgängligheten till kultur för barn och unga studeras och åtgärder eventuellt vidtas. För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultur ­ samverkansmodellen, i syfte att regionerna ska få ett större inflytande. Vi vill också att regionerna, i samverkan med den nationella nivån, tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att stärka kulturlivet i hela landet är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår, då en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet. Tillgång till allsidig och oberoende nyhetsbevakning Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Det är då extra viktigt att bevaka områden som är särskilt utsatta, där nyhetsbevakning saknas eller har lägre frekvens och analysera vad mer som kan göras för att förbättra situationen. Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Den bredden ger också en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa. Stärkt civilsamhälle Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns stor förmåga att skapa en grogrund där människor kan stärkas och utvecklas, och de bidrar dessutom till verklig integration när människor möts utifrån intresse och delar erfarenheter. Civil ­ samhället behöver få bättre möjligheter att utveckla sin verksamhet, vilket bland annat kräver att det är en högre andel grundstöd i statens bidrag. Civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Det behövs för att ta tillvara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att utveckla sin verksamhet. För att åstad ­ komma detta bör det vara en högre andel grundstöd i statens bidrag. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion en civilsamhällessatsning, som bland annat ger stöd till allmänna samlingslokaler, som är en del av infrastrukturen för mötesplatser i hela landet. Idrott är den största folkrörelsen i Sverige och har mycket att ge i form av hälsa och samvaro. Idrotten behöver bli tillgänglig för fler och därför ökade fria resurser. Inom folkhögskolan finns också möjlighet till utbildning som rustar för arbets ­ marknaden. Dessa är exempel på civilsamhällets verksamheter. Staten behöver bidra genom att skapa goda förutsättningar. Idrott tillgänglig för alla Idrott har mycket att ge i form av hälsa och samvaro. Därför bör ett brett idrottsliv främjas i hela landet, där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler. Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Det är därför viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Centerpartiet anser att en utredning av vad som hindrar jämställd idrott bör tillsättas, så att Riksidrottsförbundet utifrån det kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott. Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Därför bör en utredning tillsättas vars syfte ska vara att identifiera hinder för personer med funktions ­ nedsättning och åtgärder som istället underlättar utövande och tävlande inom parasport. Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställdhets ‑ , jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 71 187 −148 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 532 082 ±0 1:3 Skapande skola 201 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 700 935 ±0 1:7 Myndigheten för kulturanalys 18 659 −67 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 287 −3 857 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 251 614 ±0 2:3 Statens musikverk 98 521 −350 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 205 735 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 133 363 −567 3:3 Institutet för språk och folkminnen 74 001 −525 4:1 Statens konstråd 11 347 −81 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 844 −12 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 46 069 ±0 5:1 Konstnärsnämnden 23 702 −77 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 568 530 ±0 6:1 Riksarkivet 455 002 −3 167 7:1 Riksantikvarieämbetet 291 835 −1 635 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 276 042 ±0 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 406 004 −11 585 8:2 Centrala museer: Stiftelser 273 714 ±0 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 ±0 8:4 Forum för levande historia 50 757 −175 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 600 −82 9:2 Stöd till trossamfund 81 919 ±0 10:1 Filmstöd 553 444 ±0 11:1 Sändningar av TV Finland 9 671 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 488 −5 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 533 ±0 11:4 Statens medieråd 24 401 −77 11:5 Stöd till taltidningar 48 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 59 690 −191 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 −50 000 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 091 811 −15 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 10 000 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 ±0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 123 758 −55 000 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 337 783 85 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 48 831 ±0 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 000 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 78 332 −287 Summa 16 667 948 −47 888 Anslag 12:2 föreslås minska med 50 miljoner kronor år 2023 till följd av att en före ­ slagen förstärkning på motsvarande belopp, ämnad att stärka ungdomsorganisationer, avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 50 miljoner kronor per år 2024–2025. Som en del i Centerpartiets civilsamhällessatsning föreslås anslag 13:1 öka med 110 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 110 miljoner kronor per år 2024–2025. För att finansiera andra prioriterade reformer, inklusive Centerpartiets civilsamhällessatsning, föreslås anslag 13:1 minska med 25 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 50 miljoner kronor år 2024–2025. Anslaget föreslås minska med 100 miljoner kronor till följd av att före ­ slagen förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 100 miljoner kronor per år 2024–2025. Som en del av Centerpartiets civilsamhällessatsning föreslås anslag 13:2 öka med 10 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 10 miljoner kronor per år 2024–2025. För att finansiera andra prioriterade reformer, inklusive Centerpartiets civil ­ samhällessatsning, föreslås anslag 13:5 minska med 75 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 75 miljoner kronor per år 2024–2025. Som en del av Centerpartiets civilsamhällessatsning föreslås anslaget öka med 20 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 20 miljoner kronor per år 2024–2025. Som en del av Centerpartiets civilsamhällessatsning föreslås anslag 14:1 öka med 85 miljoner kronor. Resurserna är primärt ämnade att gå till folkhögskolornas viktiga verk ­ samhet. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 85 miljoner kronor per år 2024–2025. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna med undantag för anslag 1:6. Catarina Deremar (C) Anne-Li Sjölund (C) Anna Lasses (C) === HD023747: ​​Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid​ === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023747 Motion till riksdagen 2025/26:3747 av Catarina Deremar m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid​ Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Kultur, media, idrott och civilsamhälle behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta tillvara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver här bidra med att skapa goda förutsätt ­ ningar. Hur deltagande kan värnas för framför allt barn och ungdomar på dessa områden behöver följas noga. Kultur i hela landet Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Kultur stärker självförtroendet och gör att fler tar tillvara yttrande ­ friheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Ett brett och fritt kulturliv i hela landet underlättar för alla att kunna ta del av det. För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultur ­ samverkansmodellen, i syfte att regionerna ska få ett större inflytande. Vi vill också att regionerna, i samverkan med den nationella nivån, tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att stärka kulturlivet i hela landet är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår, då en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet. Kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men vi vill samtidigt förbättra möjligheterna till privat finansiering. Vi har sedan tidigare lagt förslag om att underlätta kultursponsring, sänka dansbandsmomsen, införa avdragsrätt för företag vid förstahandsinköp av konst med mera. Det finns behov av ytterligare åtgärder på detta område som kan bidra till en bredare finansiering av kulturen. Tillgång till allsidig och oberoende nyhetsbevakning Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Särskilt viktigt är att det finns förutsättningar för lokal nyhets ­ bevakning vilket är av stor betydelse för en fungerande demokrati. Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet och behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att vi ska ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet fortsatt ska vara relevant för en bred publik. Den bredden ger också en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa. Då är det också viktigt med en tillräcklig finansiering som gör det möjligt att upprätthålla och utveckla verksamheten över tid. Därför behövs också breda överenskommelser om sändningstillstånd för att säkra den oberoende ställning som public service behöver ha. Stärkt civilsamhälle Civilsamhället behöver vara tillgängligt för alla i hela landet. Det behövs för att ta tillvara och säkra möjligheterna till ett starkt demokratiskt samhälle. Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns stor förmåga att skapa en grogrund där människor kan stärkas och utvecklas. Dessa organisationer och föreningar bidrar dess ­ utom till verklig integration när människor möts utifrån intresse och delar erfarenheter. Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att utveckla sin verksamhet. För att åstadkomma detta bör det vara en högre andel grundstöd i statens bidrag. Studieförbunden, som bland annat bidrar till kultur i hela landet med exempelvis replokaler där unga kan utvecklas inom musiken, måste värnas. Därför föreslår Centerpartiet ytterligare resurser till studieförbunden. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion ökat stöd till allmänna samlingslokaler, som är en del av infrastrukturen för mötesplatser i hela landet. Idrott är den största folkrörelsen i Sverige och har mycket att ge i form av hälsa och samvaro. Idrotten behöver bli tillgänglig för fler. Inom folkhögskolan finns också möjlighet till utbildning som rustar för arbetsmarknaden. Dessa är exempel på civilsamhällets verksamheter. Staten behöver bidra genom att skapa goda förutsättningar. Idrotts- och friluftsliv tillgängligt för alla Idrotts- och friluftslivet har mycket att erbjuda i form av hälsa, livsglädje och samvaro. Ökad fysisk aktivitet är avgörande för bättre folkhälsa och påverkar den enskildes hälsa i positiv riktning. Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemensam arena på tvärs av socioekonomiska skillnader. Centerpartiet vill främja ett brett idrottsliv i hela landet, där både traditionella och nya sporter – även digitala – blir tillgängliga för fler. Det handlar om jämlikhet, delaktighet och att skapa möjligheter oavsett var man bor. Idrotten och friluftslivet har också stora möjligheter att bidra till politiska mål såsom en levande landsbygd, barn och ungas hälsa, ökad trygghet i socioekonomiskt utsatta områden, minskad ofrivillig ensamhet bland äldre, bättre integration samt folkhälsa. Centerpartiet föreslår ett särskilt stöd om 50 miljoner kr till idrotten i utsatta områden samt 75 miljoner kr till barn och ungas idrottande. Friluftslivet stärker såväl hälsa och gemenskap som beredskap. När fler får tillgång till natur och vandringsleder får vi ett friskare, tryggare och mer robust samhälle. Vi stärker därför medlen till friluftslivet. Vi vill samtidigt stärka kunskapen om allemans ­ rätten och underlätta för friluftsrörelserna att verka. Friluftslivet behöver också få långsiktigt stabila ramvillkor och aktivt bidra till att stärka beredskapen i hela landet. Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Det är därför viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar att idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Det är viktigt att Riksidrottsförbundets jämställdhetsarbete kan fortsätta så att pojkar och flickor kan idrotta på samma villkor. Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Vi vill tillsammans med idrotten och funktionshindersrörelsen ta fram en konkret plan för att undanröja praktiska och strukturella hinder för deltagande i parasport på olika nivåer. Centerpartiet föreslår en särskild satsning om 50 miljoner kronor för att främja en jämlik och jämställd idrott. Satsningen inkluderar riktade medel till parasport, som kan gå till anpassade anläggningar, hjälpmedel och ledarutbildning. Det är en rättvisefråga. Idrotten ska vara för alla. Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställd ­ hets ‑ , jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv. Sverige har också en viktig roll att spela i kampen mot dopning inom idrotten. Insatserna som genomförs inom idrotten med statligt stöd är av betydelse både för folkhälsan och för att upprätthålla världsantidopningskoden. Regeringen bör ta initiativ till att fler myndigheter och civilsamhällesaktörer kan bidra till att stärka och vidare ­ utveckla antidopninginsatser, både i och utanför Sverige. I samband med att spelskatten höjs anser Centerpartiet att det vore klokt att se över enhetligheten i skatten på spel, med särskild inriktning på att sänka skatten för trav och relaterade verksamheter och höja den på exempelvis nätcasinoverksamhet. När Sverige tar medaljer i OS och Paralympics samlas hela landet i stolthet och gemenskap, samtidigt som människor i nästa generation inspireras att själva börja idrotta. Elitidrotten spelar en viktig roll för att motivera barn, unga och vuxna till att själva börja träna eller delta i organiserad idrott och för att motivera till frivilliga insatser i idrottsföreningar. Elitidrottens förutsättningar och samlade resurstilldelning behöver ses över och förbättras i takt med förändringar i omvärlden. Vi ökar därför medlen till elitidrotten med 50 miljoner kronor. För att svensk elitidrott ska kunna vara internationellt konkurrenskraftig vill vi stärka den ekonomiska tryggheten och socialförsäkringsskyddet för elitidrottare. Vuxenutbildning Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska även vara lättare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen. Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan byggs ut och antalet korta kurser blir fler. För dem som läst ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkes ­ högskolan. Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser, för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt med utökat antal platser på yrkesvux så att fler kan studera, och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med näringslivet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagningsreglerna ses över. Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolan har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbildningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 83 206 −400 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 501 582 ±0 1:3 Skapande skola 226 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 44 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 753 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 692 255 ±0 1:7 Myndigheten för kulturanalys 20 616 −100 2:1 Bidrag till Operan och Dramaten 802 500 ±0 2:2 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 358 244 ±0 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 249 098 ±0 2:4 Statens musikverk 113 346 −1 900 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 233 678 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 151 335 −900 3:3 Institutet för språk och folkminnen 78 893 −300 4:1 Konstnärsnämnden 25 302 −100 4:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 570 530 ±0 5:1 Riksarkivet 618 945 −2 100 6:1 Riksantikvarieämbetet 341 359 −1 100 6:2 Bidrag till kulturmiljövård 299 782 ±0 6:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 490 000 ±0 6:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 7:1 Centrala museer: Myndigheter 1 612 476 −7 500 7:2 Centrala museer: Stiftelser 284 714 ±0 7:3 Bidrag till vissa museer 82 218 ±0 7:4 Forum för levande historia 65 842 −500 7:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 7:6 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 518 ±0 7:7 Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet 53 708 ±0 8:1 Stöd till trossamfund 82 000 ±0 9:1 Filmstöd 555 444 ±0 10:1 Sändningar av TV Finland 9 574 ±0 10:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 592 ±0 10:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 733 ±0 10:4 Stöd till taltidningar 43 406 ±0 11:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 87 533 −300 11:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 240 680 ±0 11:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 2 000 ±0 12:1 Stöd till idrotten 2 152 811 225 000 12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 50 000 12:3 Stöd till friluftsorganisationer 109 785 25 000 12:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 12:5 Insatser för den ideella sektorn 223 758 −15 000 12:6 Stöd till plats för idrott 250 000 ±0 13:1 Statsbidrag till studieförbund 1 496 023 500 000 13:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 521 760 ±0 13:3 Bidrag till tolkutbildning 57 331 ±0 13:4 Särskilt utbildningsstöd 268 158 ±0 14:1 Spelinspektionen 104 855 −500 Summa 17 337 204 769 300 Centerpartiet gör en större satsning än regeringen på idrott, vilket höjer anslagen under 12:1 med 225 miljoner kr årligen 2026–2028 och detta bör särskilt riktas till elitidrottens förutsättningar, jämlik idrott, insatser för idrott i utsatta områden samt barn och ungas idrottande. Vi ser ett stort värde i att stötta bygdegårdar och samlingslokaler för civil ­ samhället i Sverige och höjer anslagen under 12:2 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi ökar stödet till friluftsorganisationer, vilket ökar anslagen under 12:3 med 25 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tidigare satsning för den ideella sektorn, vilket minskar anslagen under 12:5 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028, vilket är för finansiering av reformer. Vi vill öka anslagen under 12:6 med 150 miljoner kr 2028, för fler idrottsanläggningar i hela landet. Centerpartiet anser att det är fel av regeringen att skära ned på statsbidrag till studieförbund. Vi vill återställa finansie ­ ringen, vilket ökar anslagen under 13:1 med 500 miljoner kr årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löne ­ omräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investerings ­ anslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Catarina Deremar (C) Anne-Li Sjölund (C) Rickard Nordin (C)