Jämförelse fe657ce031d71b5c86c273b3 Underlagets kontrollsumma: 233482ab942ac718dbd673cc1653666544f5814043bfcfcccbdcd182c3f479da Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02356: Ett barnbidrag riktat efter behov === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02356 Motion till riksdagen 2022/23:356 av Jonny Cato (C) Ett barnbidrag riktat efter behov Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en behovsprövning av barnbidraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett av de bästa måtten på hur upplyst ett samhälle är, är hur väl det tar hand om sina svagaste. Ett lika bra mått på att ett samhälle är orättfärdigt är om det omfördelar resurser till de redan gynnade. Det svenska systemet med barnbidrag har framhållits som ett exempel på det förra, men kan lika väl ses som ett exempel på det senare. Barnbidraget har delats ut till alla föräldrar, oavsett behov. Skälet för att inte behovs ­ relatera bidraget har ofta angetts vara att det skulle skapa alltför stora administrativa problem och driva administrativa kostnader. Med tanke på den tekniska utvecklingen borde de administrativa hindren idag vara överkomliga. Resursstarka familjer kan under barnets uppväxt lägga barnbidraget på hög för att betala en framtida lägenhet, utbildning eller liknande. I mindre resursstarka familjer finns inte den möjligheten. Förutsättningarna är alltså redan i utgångsläget olika, något som bidrar till att cementera en social klyvning, vilket inte varit och är tanken med barn ­ bidraget . Många ensamstående föräldrar med barn konstaterar dessutom att försörjnings ­ stödet reduceras vid en höjning av barnbidraget, vilket stärker ojämlikheten och därmed går tvärt emot barnbidragets syfte. En behovsprövning av barnbidraget skulle inte bara innebära att man mer träffsäkert kan bidra till dem som har det största behovet utan också att det frigörs medel som kunde användas för att förbättra sjukvården, garantera tryggheten i hela landet eller sänka trösklarna till arbete för personer som idag står utanför arbetsmarknaden. Med anledning av detta bör regeringen skyndsamt utreda en behovsprövning av barnbidraget. Jonny Cato (C) === HB021642: Ett barnbidrag riktat efter behov === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021642 Motion till riksdagen 2023/24:1642 av Jonny Cato (C) Ett barnbidrag riktat efter behov Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en behovsprövning av barnbidraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett av de bästa måtten på hur upplyst ett samhälle är, är hur väl det tar hand om sina svagaste. Ett lika bra mått på att ett samhälle är orättfärdigt är om det omfördelar resurser till de redan gynnade. Det svenska systemet med barnbidrag har framhållits som ett exempel på det förra, men kan lika väl ses som ett exempel på det senare. Därför behöver barnbidraget göras om i grunden för att gynna de som har det tuffast. Barnbidraget har delats ut till alla föräldrar, oavsett behov. Skälet för att inte behovs ­ relatera bidraget har ofta angetts vara att det skulle skapa alltför stora administrativa problem och driva administrativa kostnader. Med tanke på den tekniska utvecklingen borde de administrativa hindren idag vara överkomliga. Resursstarka familjer kan under barnets uppväxt lägga barnbidraget på hög för att betala en framtida lägenhet, utbildning eller liknande. I mindre resursstarka familjer finns inte den möjligheten. Förutsättningarna är alltså redan i utgångsläget olika, något som bidrar till att cementera en social klyvning, vilket inte varit och är tanken med barnbidraget. Många ensamstående föräldrar med barn konstaterar dessutom att försörj ­ ningsstödet reduceras vid en höjning av barnbidraget, vilket stärker ojämlikheten och därmed går tvärt emot barnbidragets syfte. En behovsprövning av barnbidraget skulle inte bara innebära att man mer träffsäkert kan bidra till dem som har det största behovet, utan också att det frigörs medel som kunde användas för att förbättra sjukvården, garantera tryggheten i hela landet eller sänka trösklarna till arbete för personer som idag står utanför arbetsmarknaden. Med anledning av detta bör regeringen skyndsamt utreda en behovsprövning av barnbidraget. Jonny Cato (C)