Jämför sakliga förslag
A · Skogsnäringen i Skåne
2022/23 · HA021902 · Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M); Emma Ahlström Köster (M); Ulrika Heindorff (M); Lars Johnsson (M); Noria Manouchi (M); Louise Meijer (M); Peter Ollén (M); Hans Wallmark (M); Boriana Åberg (M)
Original hos RiksdagenB · Skogsnäringen i Skåne
2025/26 · HD022514 · Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M); Ulrika Heindorff (M); Boriana Åberg (M); Noria Manouchi (M); Lars Johnsson (M); Peter Ollén (M); Emma Ahlström Köster (M); Ludvig Ceimertz (M); Lars-Ingvar Ljungman (M)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.019 · ämneslikhet 0.872. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skogsnäringen i Skåne och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta vara på de unika skånska förutsättningarna för skogen och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är bra för klimatnyttan att bruka skog och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka skogsägares rättigheter och förutsebarhet, förbättra villkor för skydd av naturvärden samt anpassa skogspolitiken efter regionala variationer i klimat, mark och trädslag och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 909 ord · B 749 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1902
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Skogsnäringen i Skåne
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skogsnäringen i Skåne och tillkännager detta för regeringen.
Äganderätten
Skogen är en viktig pelare i Skånes näringar likaväl som skogsbruk och skogsindustrin är viktig i Sverige. Det är inte för inte som skogen kallas det gröna guldet. Under lång tid har vi brukat skogen på ett hållbart sätt, något som vi ska vara stolta över, men det är även viktigt att vi värnar om skogsägarens rätt över sin skog. Äganderätten måste ha en stark ställning i Sverige men även på EU-nivå. Det som oroar ännu mer är att EU håller på att ta ifrån Sverige hela beslutsrätten när det gäller hur svensk skog ska få brukas och användas. Skogen är en av våra mest betydelsefulla råvaror i Sverige och har därför en stor inverkan på tillväxten i Skåne och landet, likaväl som på miljön. Därför anser vi att skogen bör värnas.
Skogen erbjuder otroliga möjligheter som forskningen skapar och som vi nu ser resultat av på flera håll. Det är viktigt att driva och skapa förståelse för dessa möjligheter med hållbart skogsbruk här och nu och framåt såväl i Sverige som i EU.
Fundamentet för ett långsiktigt hållbart skogsbruk utgörs av äganderätten. Samtidigt ger markägare och företagare inom de gröna näringarna i växande omfattning uttryck för oro över att äganderätten håller på att urholkas. Efter omfattande kritik har den förra regeringen till sist bestämt sig för att se över artskyddsförordningen. Den utökade nyckelbiotopsinventeringen har till slut avvecklats. Få andra branscher kräver sådan långsiktighet som skogsindustrin. Skogsägaren och kommande generationer måste kunna räkna med att få skörda frukterna av sitt arbete.
Basnäring i Skåne
Förutsättningarna för skog skiljer sig åt i olika delar av landet från norr till söder. Därför behöver också den nationella skogspolitiken i högre utsträckning fokusera på de skillnader som finns gällande klimat, geografi och topografi. Skåne har en oerhört diversifierad topografisk profil med starkt varierande växtförhållande.
Med ca 15
700 skogsägare, varav 40
% av dem kvinnor, är skogsbruket en av bas
näringarna i Skåne med 421
000 hektar, 38
% av landarealen. Detta innebär att ungefär en tredjedel av Skånes yta är täckt av skog och man har även den högsta andelen ädellövskog i Sverige. Sedan lång tid har contortatall helt dominerat användningen av främmande trädslag i Sverige och trädslaget finns nu på cirka 600
000 hektar, dock inte i Skåne.
Främmande trädslag förekommer endast i liten utsträckning, men användningen har ökat med åren, inte minst efter stormarna Gudrun och Per som drabbade Skåne hårt. Under stormen Simone i oktober 2013 drabbades Skåne och Kronobergs län hårdast enligt Skogsstyrelsen och även Halland och Blekinge län fick relativt omfattande skador.
Bedömd volym för Skåne var 450
000–550
000 m
3
sk (skogskubikmeter) och tar man hela Götaland är siffran 1,5–2 miljoner skogskubikmeter (m
3
sk). En siffra som utgår från skadeuppskattningar gjorda av Skogsstyrelsen och de olika aktörerna för gällande skogsområde. I landet i stort har stormen Hilde fällt 3,5 miljoner skogskubik
meter (2013) och stormen Ivar fällde 8 miljoner skogskubikmeter (2013). Sedan hade vi också stormen Egon i Götaland 2014. Den fällde mellan 2,5–3 miljoner skogskubik
meter. I takt med att klimatförutsättningar förändras, och för att utnyttja den fulla potentialen av skogsbruket framför allt i de södra delarna av Sverige, borde möjlig
heterna att i större skala odla främmande trädslag ses över. I försök som genomförts på lämplig mark och i lämpligt klimat har en rad olika främmande trädslag ofta visat en produktionsöverlägsenhet i jämförelse med tall och gran. Detta enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Rapporten konstaterar även att inhemska lövträdslag inte har tillräckligt hög tillväxt för att klara av de produktionsmål för biobränsle som satts upp, samtidigt som föryngringskostnaderna ofta är orimligt höga. Skogsplantor ska kunna växa såväl i dagens som morgondagens klimat, något som arter av lokal härstamning inte alltid klarar av. Ett exempel är granen som i stora delar av södra Sverige troligen är mindre lämplig på sikt än vad den är idag.
Skogsvårdslagen
Skogsvårdslagen sätter idag gränser för användningen av främmande trädslag, något som begränsar möjligheterna för våra skogsbrukare. I dagsläget krävs bland annat en särskild anmälan till Skogsstyrelsen för anläggning av ny skog på arealer större än 0,5 ha och den totala andelen av en brukningsenhet som får utgöras av främmande trädslag är begränsad. Certifieringsreglerna i svenska Forest Stewardship Counsil, FSC, som är en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för ett globalt skogsbruk med miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk, är också begränsande. Det måste kunna gå att utveckla skogsbruket och många skogsägare vill bedriva ett certifierat skogsbruk. Säkert kommer sydligare trädslag att trivas här med ett förändrat klimat. För det behövs mer forskning i ämnet. De begränsningar som idag finns för skogsbruk med främmande trädslag är kunskaperna om dessa trädslags konsekvenser är något bristfälliga. Förändringar av trädslag påverkar naturligtvis den biologiska mångfalden, men detta gäller även för byten mellan två inhemska trädslag. I dag pågår försök på skogsforskning med inhemska trädslag så som björk som har potential att produceras mer.
Möjligheten till utveckling av reglerna kring användningen av främmande trädslag bör övervägas för att anpassas till klimatförutsättningar som är i förändring.
Denna motion står samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Emma Ahlström Köster (M)
Ulrika Heindorff (M)
Lars Johnsson (M)
Noria Manouchi (M)
Louise Meijer (M)
Peter Ollén (M)
Hans Wallmark (M)
Boriana Åberg (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2514
av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)
Skogsnäringen i Skåne
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta vara på de unika skånska förutsättningarna för skogen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är bra för klimatnyttan att bruka skog och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka skogsägares rättigheter och förutsebarhet, förbättra villkor för skydd av naturvärden samt anpassa skogspolitiken efter regionala variationer i klimat, mark och trädslag och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skogen är en av de mest betydelsefulla resurserna i Skåne och utgör en basnäring som påverkar både klimat, ekonomi och samhälle. I dag täcker skogen omkring 38 procent av länets yta, vilket motsvarar drygt 421
000 hektar produktiv skogsmark. Denna resurs har använts under lång tid på ett sätt som kombinerar produktion med miljöhänsyn, men förutsättningarna förändras i snabb takt. Klimatförändringar, återkommande stormar och spridning av sjukdomar påverkar skogen alltmer och kräver att politiken anpassas till regionala variationer.
I Skåne är skogen särskilt sårbar på grund av de milda vintrarna, de längre växt
säsongerna och den varierade topografin. Dessa förhållanden gör att skogsbruket måste hanteras på ett annat sätt än i norra Sverige. Endast omkring 5 procent av den produk
tiva skogsmarken i Skåne består av gammal skog, det vill säga skog äldre än 120 år, och endast en mycket liten del av denna är skyddad trots sina höga naturvärden. Samtidigt är skogen i Skåne en nyckelresurs för att binda koldioxid. En aktivt brukad skog kan över tid ge större klimatnytta än en skog som lämnas orörd och gradvis tappar i vitalitet.
Skogsskadorna har ökat i omfattning under de senaste decennierna. Stormar som Gudrun, Per och Simone slog hårt mot de sydsvenska skogarna, och under senare år har stormen Hans och andra väderhändelser visat att hoten består. Till detta kommer sjukdomar och skadegörare som drabbar både gran- och tallskogar men också lövträd som bok, vars vitalitet minskat under perioder av extrem torka och värme. Kombina
tionen av klimatstress, svampangrepp och insektsangrepp riskerar att på sikt förändra skogens struktur på ett sätt som både hotar ekosystem och ekonomiska värden.
Ett av fundamenten för ett långsiktigt hållbart skogsbruk är äganderätten. Skogsägare måste kunna räkna med att få skörda frukterna av sitt arbete även flera decennier framåt. Den planta som sätts i dag kommer att växa under helt andra klimatförhållanden än de träd som planterades på 1950- och 1960-talen, och därför är det avgörande att den nationella politiken ger flexibilitet för att anpassa skogsbruket till nya trädslag, för
ändrade växtperioder och lokala behov. I Skåne finns särskilt goda förutsättningar att utveckla bruket av lövträd som bok, ek, lönn, lind och avenbok, men även att försiktigt pröva sydligare arter som kan bli bättre anpassade till framtidens klimat.
För att klara dessa utmaningar behövs en politik som kombinerar brukande och bevarande. Ett hållbart skogsbruk i Skåne måste både skydda områden med höga naturvärden och utveckla produktionsskogarna så att de blir mer motståndskraftiga. Det innebär satsningar på forskning om klimatanpassade trädslag, en tydligare regional anpassning av skogspolitiken, och ett regelverk som respekterar markägarnas rättigheter men samtidigt ger incitament till naturvård. Lika viktigt är att öka förädlingsvärdet av skogsprodukterna genom lokal industriutveckling inom möbler, byggmaterial och bioenergi. På så sätt kan skogens resurser bidra till tillväxt och jobb i Skåne, samtidigt som spill och restprodukter tas till vara i en cirkulär ekonomi.
Skånes geografiska läge nära kontinenten öppnar också möjligheter för en växande besöksnäring. Den skånska skogen kan bli en del av regionens attraktionskraft för rekreation, naturturism och internationella besökare. För att lyckas krävs dock att skogen brukas på ett sätt som samtidigt bevarar dess skönhet och biologiska mångfald.
Sammanfattningsvis behöver Sverige en skogspolitik som i högre grad än i dag tar hänsyn till regionala skillnader. Skåne har helt andra förutsättningar än Norrland, både vad gäller klimat och topografi, och därför krävs en särskild inriktning på hur skogs
bruket i södra Sverige ska utvecklas. Genom att kombinera ett aktivt brukande med skydd av värdefulla miljöer, genom att stärka äganderätten och genom att satsa på forskning och innovation kan den skånska skogen bidra till både klimatnytta, ekonomisk utveckling och biologisk mångfald.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Ulrika Heindorff (M)
Boriana Åberg (M)
Noria Manouchi (M)
Lars Johnsson (M)
Peter Ollén (M)
Emma Ahlström Köster (M)
Ludvig Ceimertz (M)
Lars-Ingvar Ljungman (M)