Jämför sakliga förslag
A · En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
2023/24 · HB02425 · Tobias Andersson (SD); Josef Fransson (SD); Eric Palmqvist (SD); Jessica Stegrud (SD); Johnny Svedin (SD); Mattias Bäckström Johansson (SD)
Original hos RiksdagenB · Det svenska stålet
2024/25 · HC021468 · Tobias Andersson (SD); Eric Palmqvist (SD); Jessica Stegrud (SD); Josef Fransson (SD); Johnny Svedin (SD); Mattias Bäckström Johansson (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.009 · ämneslikhet 0.765. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 13 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A7 och B1 · textlikhet 0.720A: Avslag · B: Avslag
A7
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera industrins villkor inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större fokus på industrins villkor i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
12 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen i motionen och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna de naturvetenskapliga ämnena i utbildningssystemet och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att prioritera forskning utifrån industrins behov och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler samt krafttag mot fusk vid cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla svensk krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och förtydliga regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt råd med sakkunniga experter, vilkas uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknologiområden och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande budgetar överväga att stärka utbildningsinsatserna kopplat till stålindustrins kompetensbehov och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande budgetar borde överväga att stärka utbildning och forskning inom metallurgi och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att stärka forskning inom stålindustrin och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2369 ord · B 1510 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:425
av Tobias Andersson m.fl. (SD)
En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna de naturvetenskapliga ämnena i utbildningssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga ett införande av en ny form av lärlingsanställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att prioritera forskning utifrån industrins behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en reform av skattesystemet för en förbättrad internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera industrins villkor inom infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler samt krafttag mot fusk vid cabotagetransporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla svensk krigsmaterielexport och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och förtydliga regelverket gällande ansvarsfördelningen mellan stat och verksamhetsutövare vid nyetablering på gammal industrimark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett konkurrenskraftsmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt råd med sakkunniga experter, vilkas uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknologiområden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Industrin utgör basen för svenskt välstånd, och det var alla våra framgångsrika industri
företag som tog Sverige från att vara ett relativt fattigt land till ett av världens mest
utvecklade och välmående länder under 1900-talet. Drygt en miljon svenskar är anställda inom industrin direkt eller indirekt genom den industrirelaterade tjänstesektorn
. Inom denna tjänstesektor får många som tidigare varit arbetslösa sitt första jobb. Det innebär att industrin och industrins fortlevnad i hög grad underlättar ett slags socioekonomisk integration i och med att de som står långt ifrån arbetsmarknaden får bättre möjligheter
att faktiskt träda in på arbetsmarknaden. I Sverige finns en relativt väl fungerande industri, men det finns även betydande orosmoln och signaler om att vi tappar i konkurrenskraft
gentemot jämförbara länder i Europa.
Samtidigt hårdnar konkurrensen mot växande ekonomier i framför allt Asien. Med tiden har allt färre kommit att vara sysselsatta inom den svenska industrin, vilket till stor del är kopplat till tekniska framsteg på andra håll, men på senare tid kan det också kopp
las till att Sverige halkat efter på en rad områden i förhållande till vår omvärld. Sverige
tjänar på att även fortsatt vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination
. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt. Befint
liga industriföretag såväl som nya branscher ska ha goda förutsättningar att verka lång
siktigt i Sverige. Företag som flyttat ut hela eller delar av sin produktion ska uppmuntras
att återvända. Genom att bibehålla och förbättra villkoren för svensk industri skapar vi produktion, tillväxt och sysselsättning åt alla grupper i samhället. Genom att bevara och utveckla en välfungerande exportindustri upprätthålls dessutom en skattebas som är av fundamental betydelse för vår gemensamma välfärd. Utifrån dessa insikter menar vi att det vore av godo att inrätta en industrikommission med kommittédirektiv i linje med förslagen nedan.
En sund energipolitik – industrins grundpelare
Sverige som industriland är beroende av såväl konkurrenskraftiga priser på elenergi som tillgång på elenergi under årets alla timmar. Den svenska energipolitiken måste vila på tre ben – leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och en hög miljöprestanda – vilket även är det som präglat svensk kraftproduktion under andra halvan av 1900-talet där vatten
kraften tillsammans med kärnkraften har utgjort basen i det svenska energisystemet. Idag när hälften av våra tidigare kärnkraftreaktorer av politiska skäl stängts i förtid har situationen blivit akut för vår industri och vårt välstånd. Därför är det av yttersta vikt att vi skapar förutsättningar för att successivt bygga ut och vidareutveckla kärnkraften.
En fungerande kapitalförsörjning
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet
är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene
man är detta deras främsta finansiella tillgångar och de flesta har i övrigt ett relativt be
gränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar
inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige från många andra länder. Möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet ska ökas. Nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner.
Utbilda rätt
Utbildning är en av de nyckelfaktorer som återkommande lyfts fram i samband med industrins fortlevnad och utveckling i Sverige. För att tillgodose en kunskapsintensiv arbetsmarknad behöver vi vara särskilt duktiga på de naturvetenskapliga ämnena redan i
grundskolan, vilket i sin tur ställer krav på duktiga lärare. Insatserna i naturvetenskapliga
ämnen, både vad gäller lärarutbildning och grundskola, ska intensifieras. Ett stort fram
tida behov finns av ingenjörer på såväl gymnasienivå som högskolenivå, varför riktade satsningar behövs för detta. Resursallokeringen till de
högre lärosätena måste i hög grad styras av parametrar som kvalitet, arbetslivsanknytning
och examen. På grundskole- och
gymnasienivå är det angeläget att fånga ungdomarnas teknikintresse i syfte att säkra kom
petensförsörjningen
för framtiden, vilket kan ske exempelvis genom så kallade teknik
college. Stimulanser till vidareutbildning i arbetslivet, som framförallt ska användas i tider av lågkonjunktur, är behövligt. Ytterligare ett sätt att möta företagens skriande behov av yrkeskunniga är införandet av lärlingsanställningar.
Kompetensförsörjning
Svensk industris viktigaste tillgång är arbetskraften. Denna upprätthålls främst genom att arbetskraft i Sverige utbildas och att den matchas med det behov som finns på svensk arbetsmarknad. Men det kommer förutom detta alltid finnas ett behov av att rekrytera viss högkompetent arbetskraft från andra länder. För kompetenser som inte står att finna på den svenska arbetsmarknaden är det därför viktigt att människor på ett strukturerat sätt ska kunna fylla luckorna på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivare måste dock respektera svenska villkor i enlighet med den svenska modellen, och lönegolv eller motsvarande ska säkerställa att det är spetskompetens som vi drar till oss.
Forskning för en innovativ industri
Det är naturligt att utvecklandet av kunskapsintensiv industri bör gå hand i hand med forskning och utveckling i världsklass. Sveriges enda chans att vara en ledande industri
nation också i framtiden är att förbli innovativt och ligga i framkant i ett brett spektrum
av forskningsområden. Politikens roll i detta sammanhang är att säkerställa ett gott klimat
för innovationer, till exempel genom att ha tydliga statliga aktörer dit företag kan vända sig. Det handlar också om att våga prioritera det som är efterfrågat på arbetsmarknaden, såväl inom forskning som inom lärosäten. Det handlar vidare om rättsligt skydd för immateriella rättigheter och hela det institutionella ramverket, som utgör en av grund
förutsättningarna att utveckla nya industriella koncept i Sverige. Här
kan staten ta ett större ansvar genom att stödja svenska företag genom kunskapsförmedling
och hjälp vid patentintrång.
Konkurrenskraftiga skatter
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet utredas för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften.
En välfungerande infrastruktur
Sverige är ett stort och relativt glesbefolkat land, vilket innebär stora utmaningar för det
offentliga samhället. För tillverkningsindustrins del är transportinfrastrukturen avgörande
för frakt av gods, men infrastrukturen måste också fungera tillfredsställande för arbets
kraften. Sverige har sedan årtionden försummat investeringar och underhåll i transport
infrastrukturen, vilket medverkar till att det är högst angeläget att snarast påbörja upp
rustning och långsiktiga investeringar. Regeringen bör ge direktiv om att industrins vill
kor måste prioriteras upp inom infrastrukturplaneringen. Att Sverige inte ens når upp till det europeiska genomsnittet för investeringar i transportinfrastruktur, utan tvärtom
ligger klart under, är oroväckande. Det är angeläget att inte ytterligare försvåra för åkeri
näringen vars näring redan är hårt ansträngd. Även krafttag kring cabotagetransporter
krävs, vilket innebär att en utländsk lastbil som lossar gods i Sverige har begränsade möjligheter att utföra inrikestransporter innan den lämnar landet för en internationell transport. Polisen måste utveckla och stärka kontrollerna på väg för att stoppa den
olagliga trafiken i Sverige. Polisen ska också med hjälp av fysisk eller digital dokumenta
tion ha en möjlighet att kontrollera om det rör sig om en laglig cabotagetransport
eller en olaglig inrikestransport vid en kontroll längs de svenska vägarna. I grunden bör hela transportinfrastruktursystemet ses som en nationell angelägenhet. Tyngre lastbilar ska kunna trafikera fler sträckor och underhållsförhöjande åtgärder exempelvis av vissa broar för att göra detta möjligt bör ges prioritet.
Handel
Sverigedemokraterna är ett handelsvänligt parti. Internationell handel är nödvändig för landets ekonomi och handel generellt gynnar alla parter. Exportindustrin är även den motor som skapar förutsättningar för Sveriges välfärdsutveckling och genererar resurser som krävs för att finansiera välfärdens vidmakthållande. Det är därför viktigt att staten tar ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att den svenska exportindustrin
ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt, vilket kräver en mängd åtgärder som sammantaget
bygger en aktiv och offensiv näringspolitik.
En fortsatt satsning på och utveckling av svensk krigsmaterielexport är av stor vikt. Det är i grunden en förutsättning för ett starkt och kostnadseffektivt nationellt försvar. För att underlätta och öka konkurrenskraften för den svenska försvarsindustrin på mark
naden och givet Sveriges medlemskap i Nato ser vi också behov av att regelverket kring
krigsmaterielexporten ses över och anpassas till det nya säkerhetspolitiska läget och dess
realiteter.
I handelsavtal med andra länder är det viktigt att slå vakt om värden som har en tydlig folklig förankring, exempelvis gällande djurskyddskrav.
Enklare lagstiftning och regelverk
Regelbördan medför kostnader och minskad produktivitet genom en ökad administ
ration som inkräktar på företagens huvudsakliga verksamheter. Därför behöver det genomlysas och där så är möjligt regelkrånglet minskas. En pragmatisk hållning gäl
lande regler i form av lagar, förordningar och föreskrifter måste gälla. Dessa har legi
timitet i den mån de verkligen fyller ett behov. Företag ska förhålla sig och rapportera till så få myndigheter som möjligt. Samtidigt behöver en modell för systematiserat
regelförenklingsarbete initieras där stat och näringsliv tillsammans strävar mot samma mål
,
nämligen ett bättre företagsklimat utan en mängd regler vars negativa ekonomiska effekter
vida överstiger nyttan.
Tillståndsprocesser
Entreprenörer som söker olika tillstånd för att expandera eller öppna ny verksamhet kan ibland fastna i en administrativ loop där ärendet bollas mellan olika kommunala aktörer
och myndigheter utan en tydlig bortre tidsgräns. Möjligheten att införa bortre tidsgränser
för ärendehantering bör övervägas. Jämte detta bör hanteringen vid överklaganden av tillståndsärenden förenklas. Ett problem som många industriföretagare specifikt anger är att miljötillstånd för nya industrifastigheter drar ut på tiden samtidigt som affärsmöjlig
heterna är mycket goda för till exempel export till växande ekonomier.
Processen är kostsam för både företagen och samhället med skatteintäkter och arbets
tillfällen
som vida överstiger kostnaden för ett erforderligt antal handläggare. Dessa handläggare måste bli fler och deras uppgift ska vara att arbeta proaktivt och behjälpligt gentemot företag som vill expandera. Miljölagstiftningen ger idag otydliga besked om ansvarsfördelning vid förorenad mark, till exempel när det gäller industritomter där föroreningar skett i sedan decennier nedlagda företag. Detta vill vi ska avhjälpas genom förtydligande av nuvarande regelverk. Staten bör stå med betryggande resurser för sanering.
Konkurrenskraftsmål
Precis som redogjorts för ovan måste Sverige vidta åtgärder för att säkerställa svensk konkurrenskraft på den allt mer globaliserade marknaden. Tyvärr har andra politiker och partier hämmat den svenska konkurrenskraften genom symbolskatter, onödigt regel
krångel, långa tillståndsprocesser med mera. Redan idag har industriinvesteringar skett i
andra länder istället för i Sverige på grund av bland annat effektbrist, och denna utveckling
riskerar att fortsätta ifall åtgärder inte vidtas. Utöver de förslag som berörts tidigare i denna motion återfinns därför även ett behov av ett konkurrenskraftsmål. Målet ska syfta till att stärka Sveriges konkurrenskraft och bör bygga på ett konkurrenskraftsindex som mäter konkurrenskraften på olika relevanta områden.
Exponentiella teknologier
Den teknologiska utvecklingen ser idag väsentligt annorlunda ut än tidigare i mänsklig
hetens historia. Det som skiljer vår tids teknologiska utveckling från tidigare är att den är exponentiell, vilket innebär att en teknologis utvecklingstakt går från ett till två, två till fyra, fyra till åtta och så vidare. På endast sju dubbleringar har teknologier med en sådan utvecklingskurva ökat med över 100 gånger i kraftfullhet.
Det är framför allt informationsbaserade teknologier som följer en sådan utvecklings
kurva
, och allteftersom fler teknologier blir informationsbaserade faller de under en exponentiell utvecklingstakt. Några teknologiska områden som benämns som omdanande eller exponentiella är bioinformatik, datateknologi, nätverk och sensorer, artificiell intelligens, robotteknologi, digital tillverkning, medicin, nanomaterial och nanoteknologi. Dessa områden besitter en potential att tillgodose människors behov av hälsosam mat, rent vatten, energi, medicin, sjukvård och utbildning. Ytterligare en aspekt av dessa teknologier är att de har en kumulativ verkan – när framsteg sker inom en teknologi påverkar det potentialen hos andra teknologier. Det här innebär att det är meningsfullt och relevant att förhålla sig till dessa teknologier som en helhet och inte enbart som självständiga teknologiområden. För att Sverige ska kunna ligga i framkant inom det här området bör det inrättas ett nationellt råd med sakkunniga experter som ett forum vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier och andra viktiga teknologiområden.
Tobias Andersson (SD)
Josef Fransson (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Jessica Stegrud (SD)
Johnny Svedin (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1468
av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Det svenska stålet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större fokus på industrins villkor i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande budgetar överväga att stärka utbildningsinsatserna kopplat till stålindustrins kompetensbehov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande budgetar borde överväga att stärka utbildning och forskning inom metallurgi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att stärka forskning inom stålindustrin och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Industrin är motorn i svensk ekonomi och det är tack vare framgångsrika industriföretag som Sverige under 1900-talet gick från att vara relativt fattigt till att bli ett av världens mest utvecklade och välmående länder. I detta sammanhang kan betydelsen av vår inhemska stålproduktion och de värdekedjor den ger upphov till inte nog betonas. Exporten av förädlade metaller är betydande för svensk ekonomi då det totala export
värdet för malm, stål och andra metaller uppgår till hundratals miljarder årligen. Den viktigaste varugruppen i detta sammanhang är stålprodukter där svensk industri nischat sig genom att specialisera sig på produktion av högpresterande stål. Sverige importerar
och exporterar ungefär lika mycket stål mätt i vikt. Exportvärdet av de svenskproducerade
högprestandastålen överstiger emellertid med god marginal värdet på de stålprodukter som importeras. Genom satsningar på mer högteknologiska produkter står sig Sverige därmed relativt väl i konkurrensen och kan fortsätta att generera såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. För att även fortsatt vara konkurrenskraftiga gäller det dock att ligga i framkant vad gäller utbildning, forskning, marknadsföring och innovation, vilket i stor utsträckning måste ske i symbios mellan det offentliga och industrin.
De mineralrelaterade näringarna är centrala för Sverige och genererar arbetstillfällen och välstånd i glesbygd där brytningen oftast sker. Dessa delar av basindustrin är konkurrensutsatta på en global marknad och starkt beroende av en robust energipolitik som garanterar billig, ren och leveranssäker el jämte en välfungerande infrastruktur. Det är också viktigt att sträva efter att den administrativa bördan och det samlade skatte
trycket hålls på en konkurrenskraftig nivå. Den svenska stålindustrin har historiskt sett hävdat sig väl i en internationell kontext tack vare forskning och framsteg. Vi ser att branschen som sådan har utvecklingspotential och välkomnar innovationer och en utveckling av industrin som stärker såväl näringens som industrilandet Sveriges konkurrenskraft.
Energipolitiken
Svensk basindustri i allmänhet och stålindustrin i synnerhet är starkt beroende av en stabil och säker tillgång till el. Tidigare regeringars beslut om att avveckla svensk kärnkraft till förmån för investeringar i kostnadsdrivande och opålitlig väderberoende elproduktion har därför utgjort ett orosmoln för stålföretagen. Givet att svensk stål
industris produkter till övervägande del går på export är den starkt beroende av goda villkor relativt konkurrerande företag på världsmarknaden och här spelar såväl priset som leveranssäkerheten för el en viktig roll.
En verklighetsförankrad och välfärdsinriktad energipolitik bygger vidare på den energimix med huvudsakligen vatten- och kärnkraft som historiskt tjänat landet mycket väl. Vi menar därför att de satsningar som behöver göras för att stärka den svenska elproduktionen ska riktas mot dessa kraftslag snarare än mot subventioner för väder
beroende energislag som snedvrider energimarknaden. Sveriges tunga industri, inte minst då stålindustrin, gynnas av en sund och genomtänkt energipolitik och vår uppfattning är att vår syn på energipolitiken var bidragande till att vi vann valet 2022.
Infrastruktur
Stålindustrin är i starkt behov av säkra och tillförlitliga vägtransporter för att behovet av exempelvis maskindelar, förbrukningsmateriel och kompetensförsörjning ska kunna säkerställas. Branschen är också i hög grad beroende av stabila och tillförlitliga så kallade ”just in time”-leveranser av råvara, järnmalm, för att kostsamma produktions
stopp ska undvikas. Detta samtidigt som behovet av ett robust och välfungerande transportsystem för de färdiga stålprodukterna ut till kund är lika fundamentalt för värdekedjornas upprätthållande. Stålindustrin förlitar sig även i stor utsträckning på järnvägstransporter, varför ett underhållet järnvägsnät är erforderligt. Järnvägsnäten har varit eftersatta under många decennier. Inte minst har de mycket omfattande och allvarliga incidenterna på Malmbanan mellan Luleå och Narvik påvisat detta. Vidare behöver flaskhalsar i systemet byggas bort för att underlätta för godstransporter och standarden behöver höjas i hela landet för att medge transporter med högre hastigheter än i dag. Ett större fokus behöver därför riktas mot industrins villkor i infrastruktur
planeringen.
Utbildning
Stålindustrin i Sverige är högteknologisk och i hög grad beroende av att utbildnings
väsendet förser industrin med personer med för näringen relevanta kompetenser. Utbildningssatsningar med relevans för stålindustrin är därför nödvändiga. För att detta ska bli möjligt måste skolväsendet förmå att förmedla kunskaper till våra barn och unga och rusta dem kunskapsmässigt för de krav som kommer att ställas på dem i ett modernt arbetsliv och eventuella fortsatta studier.
Gällande högre studier ger utvecklingen inom informationsteknologin ökade möjligheter att bedriva utbildningar på distans. På så sätt skapas möjlighet att knyta samman akademi och produktion på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Vi menar att detta skapar förutsättningar för att utforma för näringen relevanta utbildningar och bedriva dem på ett sätt där studenterna kan bo och studera nära produktionsorterna. En sådan utveckling skulle dessutom kunna ge upphov till regionpolitiska fördelar.
Metallurgi
Svensk stålindustri befinner sig i ständig utveckling. Nya stålkvaliteter och produktions
metoder, exempelvis framställningen av så kallat fossilfritt stål, bygger på kunskaper och framsteg inom inte minst metallurgi. Branschen pekar särskilt ut metallurgi som ett kompetensområde inom vilket nationella satsningar behöver göras på såväl utbildnings
nivå som forskningsnivå för att möta framtidens behov. Vi menar att regeringen i kommande budgetar bör överväga en omfördelning av utbildnings- och forsknings
resurserna i syfte att möta dessa behov. Målsättningen ska vara att Sverige innehar en världsledande position inom området och att detta möjliggörs genom att man möter industrins kompetensbehov.
Forskning och utveckling
Svensk stålindustri har en hög innovationskraft. Vi välkomnar tekniska landvinningar och tekniska framsteg som gör svensk industri relevant och konkurrenskraftig. Konkurrenskraften bör primärt uppnås genom att de nya produkterna har ett ökat förädlingsvärde, är mer efterfrågade på marknaden och möter morgondagens krav och således garanterar tillverkaren ökade och långsiktiga intäkter utan att vara beroende av exempelvis skyddstullar och liknande. Vår uppfattning är också att staten bör iaktta en teknikneutral hållning där ingen produkt eller produktionsmetod åtnjuter oskäliga fördelar framför någon annan.
Vi menar att forskning och utveckling, FoU, kopplat till stålindustrins behov, bör stärkas i syfte att stimulera till inhemska tekniska landvinningar som har potential att bli en viktig exportvara jämte stålet. Målet ska vara att Sverige innehar världsledande positioner inom såväl grundforskning som tillämpad forskning på området.
Det gröna stålet
Stålframställning sker traditionellt sett med metoder som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid. Samtidigt som världen är beroende av stål finns det en politisk önskan om att kraftigt minska dessa utsläpp. En rad olika beslut om incitament för att stimulera industrin till att minska sitt CO
2
-avtryck har fattats såväl nationellt som internationellt. Detta har gett upphov till att världens stålproducenter har satsat på såväl utveckling av helt nya tekniker som anpassningar av äldre beprövade metoder med varierande potential att sänka koldioxidutsläppen.
Minst två av varandra oberoende industriprojekt som syftar till framtida storskalig fossilfri ståltillverkning pågår nu i Sverige – varav båda på olika sätt drivs på, helt eller delvis, av offentliga medel. Projekten är intressanta och placerar Sverige på kartan som innovationsland. Samtidigt utgör de exempel på hur industriella landvinningar kan bli svåra att genomföra i industriell skala då industrins behov och samhällets tillgång till el inte harmonierar. Här är vår bestämda uppfattning att forskning och utveckling bör beakta samhällets behov och resurser i stort och inte bidra till en utveckling som gör svensk industri beroende av skyddstullar och liknande för att säkra sin långsiktiga lönsamhet. Om inte annat så är det statens uppgift att göra detta.
Vi ser positivt på en industri med framtidstro med offensiva tidsplaner och produktionsmål men dessa visioner och mål får inte ske på bekostnad av annat företagande eller människors privatekonomi. Satsningarna måste, inte minst ur ett effekttilldelningsperspektiv, ske på ett sätt som inte ger upphov till oönskade undan
trängningseffekter på andra verksamheter. Vidare ska satsningarna vila på affärsmässig grund och inte vara politiskt drivna eller vara starkt beroende av offentligt kapital. De får heller inte vara beroende av eller ge upphov till handelshinder och annan sned
vridning av marknaden – utan reell förankring i verkligheten. Mot bakgrund av detta har Sverigedemokraterna i olika sammanhang ställt kritiska frågor rörande de pågående projektens finansiering, elförsörjning och förmåga att stå på egna ben utan införande av tullar och fortsatta statsstöd. Dessa frågor avser vi att fortsätta att ställa i akt och mening att undvika förslösade skattemedel och marknadsmisslyckanden. Den så kallade gröna omställningen, inom vilken det gröna stålet är en del, blir endast samhälleligt positiv om den sker i en takt så att hela samhället – utbildning, omsorg, bostäder med mera – hänger med.
Tobias Andersson (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Jessica Stegrud (SD)
Josef Fransson (SD)
Johnny Svedin (SD)
Mattias Bäckström Johansson (SD)