Jämför sakliga förslag
A · med anledning av skr. 2023/24:59 Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll
2023/24 · HB022817 · Anna-Caren Sätherberg (S); Johan Löfstrand (S); Jytte Guteland (S); Joakim Järrebring (S); Malin Larsson (S); Tomas Kronståhl (S); Sofia Skönnbrink (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
2024/25 · HC023109 · Anna-Caren Sätherberg (S); Joakim Järrebring (S); Johan Löfstrand (S); Jytte Guteland (S); Malin Larsson (S); Sofia Skönnbrink (S); Tomas Kronståhl (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.019 · ämneslikhet 0.786. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
8 möjliga matchningar · 45 yrkanden i A · 73 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A10 och B19 · textlikhet 0.653A: Avslag · B: Avslag
A10
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs snabbare, effektivare och enklare tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
B19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera, förenkla och skynda på tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A11 och B21 · textlikhet 0.644 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att genomföra förslagen i proposition 2021/22:210 om ett tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
B21
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A12 och B17 · textlikhet 0.845A: Avslag · B: Avslag
A12
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
B17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A22 och B18 · textlikhet 0.817A: Avslag · B: Avslag
A22
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
B18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A38 och B35 · textlikhet 0.720A: Avslag · B: Avslag
A38
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel som bidrar till ökad insamling och återanvändning och återvinning av oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
B35
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A39 och B37 · textlikhet 0.647A: Avslag · B: Avslag
A39
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens producentansvar för verksamhetsavfall måste tydliggöras och utvecklas och styras mer mot återvinning och tillkännager detta för regeringen.
B37
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för verksamhetsavfall bör förtydligas, utvecklas och styras mer mot cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A41 och B40 · textlikhet 0.666A: Avslag · B: Avslag
A41
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa produkter inom byggsektorn vid upphandling av nyproduktion av bostäder för att minska människors påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen.
B40
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa byggprodukter vid upphandling av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A44 och B41 · textlikhet 0.830A: Avslag · B: Avslag
A44
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Boverkets byggregler så att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
B41
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
37 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens klimathandlingsplan saknar konkreta insatser som kan ge de utsläppsminskningar som krävs för att nå klimatmålen till 2030, 2040 och 2045 och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens klimatpolitik ökar utsläppen och inte lever upp till de förpliktelser som riksdagen har beslutat om genom det klimatpolitiska ramverket, klimatlagen och uppsatta klimatmål och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med detaljerade prognoser över utsläppsminskningar från föreslagna åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatpolitiken med rätt reglering, investeringar och vilja och på ett sätt som är fördelningspolitiskt rättvist för vanligt folk kan skapa gröna jobb över hela Sverige så att ingen lämnas efter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnadstakten i den fossilfria elproduktionen behöver öka i närtid och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fastställa ett nytt energipolitiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör bemyndigas att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i storskalig fossilfri kraftproduktion som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett stöd till energieffektivisering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ta fram förslag om ett kvotpliktssystem för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den gröna nyindustrialisering vi nu ser i alla delar av vårt land, inte minst i de norra delarna, kräver kraftigt utbyggd järnväg och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fortsätta främja överflyttning från flyg och vägtransporter till järnväg och sjöfart och stärka intermodaliteten i transportsystemet för att nå klimatmålen och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att satsa på ny kapacitet genom anläggandet av nya stambanor och förstärka resurser till väg- och järnvägsunderhåll och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av laddinfrastruktur måste ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att införa ”Sverigebränslet” för sänkta drivmedelspriser, mindre utsläpp, fler jobb och ökad beredskap och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydlig satsning på grönt flyg som bidrar till att reducera utsläppen från transportsektorn och stärka vår konkurrenskraft på den internationella arenan och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att satsa på utvecklingen och framtagandet av nya hållbara flygbränslen och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bildelning behöver främjas och att ett första steg i detta är att ändra parkeringslagstiftningen så att kommuner får tilldela gatumark till bildelningstjänster och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner och regioner bör kunna söka stöd hos Trafikverket även fortsättningsvis för att främja hållbara stadsmiljöer, s.k. stadsmiljöavtal, och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor på fritiden och helt nödvändig för att nå klimatmålen och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regeringen skjuter till de resurser som CSN behöver för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att tillsätta en samordnare av omställningsstudiestödet med uppdrag att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningen på regionalt yrkesvux behöver fortsätta med fokus på både ökad kvalitet och att skapa fler utbildningsmöjligheter för vuxna och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statsbidraget för yrkesutbildningar på komvux bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att satsa på branschskolor för kompetensförsörjning av samhällsnödvändiga yrken och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkeshögskolan behöver byggas ut ytterligare för att möta de fortsatt stora kompetensbehoven runt om i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ha både spets och bredd i högre utbildning och forskning och fortsätta stärka och utveckla lärosäten i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket spelar en avgörande roll för både matproduktion, beredskap, landskapsvård och den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett hållbart skogsbruk skapar arbetstillfällen, främjar klimatomställning och regional utveckling och är en drivkraft bakom vår expanderande bioekonomi och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att höja förädlingsgraden i skogsråvaran, investera i infrastruktur och bygga fler hus i svenskt trä och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och skapa fler nya jobb och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avfall i den gröna omställningen ska ses som en resurs som bör återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt så långt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ligga i framkant när det gäller att återvinna och återanvända textilier och att den cirkulära hanteringen av textilavfall bör öka och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna själva ska få bestämma hur insamlingssystem för textilier ska utformas och att de också bör få i uppdrag att informera allmänheten om hur man kan återanvända textilier på bästa sätt och tillkännager detta för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energiåtervinning bör betraktas som en sista utväg, endast att överväga när materialåtervinning inte är genomförbar, och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om plastens roll i byggsektorn och understryker vikten av att återvinna plast med tanke på dess påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig upphandling bidrar till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
65 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi som gör att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN ska verka för att världens länder ökar sina åtaganden i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Naturvårdsverkets arbete och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagen om allmänna vattentjänster för att möjliggöra för kommuner att klara sina va-investeringar och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem för kommuners va-system och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett energieffektiviseringsrot och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att nyttja byggnadstaken bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för lantbruket för att underlätta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatsäkring av strategisk infrastruktur och byggnader och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bestämmelser som gör det möjligt att finansiera och planera för framtida restaurering av de områden som blivit påverkade av gruvverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av ETS 2 i enlighet med regeringens förslag, men att återkomma med konsekvensanalyser för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget, och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla klimatdeklarationer för byggnader i koldioxidupptagande material för att bidra till ökat upptag av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel enligt ”Sverigebränslet” och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer hållbara bränslen till flyget och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ställa om till fossilfri sjöfart och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att verka för en skyndsam implementering av EU:s kemikaliestrategi och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på inom EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag i förlängningen ska ta fram resurssnåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för textilier ska utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förpackningar, även om de slängs, ska ingå i producentansvaret och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som sätter ut en förpackning på marknaden ska betala förpackningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avfallsskatten och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en framtida skatteöversyn ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling inom cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att statliga och kommunala upphandlingar främjar hållbara och cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att integrera cirkulär ekonomi i skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor för att utveckla nya cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera den uppsökande tillsynen mot misstänkt olaglig avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stärka miljötillsynen och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kontantförbud för handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott” och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att standardisera metoder för att bedöma effekterna av markanvändningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker intensifieras och att miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tydligare bör redovisa både Sveriges skogliga naturtillgångar och träprodukters kolinlagring gentemot EU och tillkännager detta för regeringen.
B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad cirkularitet i gödselanvändningen och tillkännager detta för regeringen.
B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.
B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spridningen av mikroplaster till haven bl.a. genom att minska användningen av fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
B62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom att stärka det lagliga skyddet för våra dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snabbt bör implementera EU:s nya avloppsdirektiv för att förbättra avloppsvattenreningen och tillkännager detta för regeringen.
B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder m.m. och tillkännager detta för regeringen.
B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden och tillkännager detta för regeringen.
B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur och tillkännager detta för regeringen.
B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter samt beteckna nya sådana arter och tillkännager detta för regeringen.
B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bekämpningen av översvämningsmyggor och tillkännager detta för regeringen.
B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa ett effektivt återställande av förorenade områden där förorenaren har betalningsansvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för sanering och återställning av förorenade områden och tillkännager detta för regeringen.
B71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med miljöövervakning genom exempelvis nya metoder för övervakning och mätning av biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
B73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och differentiera strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 9335 ord · B 10104 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2817
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
med anledning av skr. 2023/24:59 Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens klimathandlingsplan saknar konkreta insatser som kan ge de utsläppsminskningar som krävs för att nå klimatmålen till 2030, 2040 och 2045 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens klimatpolitik ökar utsläppen och inte lever upp till de förpliktelser som riksdagen har beslutat om genom det klimatpolitiska ramverket, klimatlagen och uppsatta klimatmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med detaljerade prognoser över utsläppsminskningar från föreslagna åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatpolitiken med rätt reglering, investeringar och vilja och på ett sätt som är fördelningspolitiskt rättvist för vanligt folk kan skapa gröna jobb över hela Sverige så att ingen lämnas efter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnadstakten i
den fossilfria elproduktionen behöver öka i närtid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fastställa ett nytt energipolitiskt mål om ytterligare minst 60
TWh fossilfri kraft till 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör bemyndigas att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i storskalig fossilfri kraftproduktion som uppgår till högst 400
000
000
000 kronor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett stöd till energieffektivisering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att ta fram förslag om ett kvotpliktssystem för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs snabbare, effektivare och enklare tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att genomföra förslagen i proposition 2021/22:210 om ett tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den gröna nyindustrialisering vi nu ser i alla delar av vårt land, inte minst i de norra delarna, kräver kraftigt utbyggd järnväg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fortsätta främja överflyttning från flyg och vägtransporter till järnväg och sjöfart och stärka intermodaliteten i transportsystemet för att nå klimatmålen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att satsa på ny kapacitet genom anläggandet av nya stambanor och förstärka resurser till väg- och järnvägsunderhåll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av laddinfrastruktur måste ske i sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att införa ”Sverigebränslet” för sänkta drivmedelspriser, mindre utsläpp, fler jobb och ökad beredskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en tydlig satsning på grönt flyg som bidrar till att reducera utsläppen från transportsektorn och stärka vår konkurrenskraft på den internationella arenan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att satsa på utvecklingen och framtagandet av nya hållbara flygbränslen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bildelning behöver främjas och att ett första steg i detta är att ändra parkeringslagstiftningen så att kommuner får tilldela gatumark till bildelningstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner och regioner bör kunna söka stöd hos Trafikverket även fortsättningsvis för att främja hållbara stadsmiljöer, s.k. stadsmiljöavtal, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbetspendling och resor på fritiden och helt nödvändig för att nå klimatmålen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att regeringen skjuter till de resurser som CSN behöver för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att tillsätta en samordnare av omställningsstudiestödet med uppdrag att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med arbetsmarknadens parter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningen på regionalt yrkesvux behöver fortsätta med fokus på både ökad kvalitet och att skapa fler utbildningsmöjligheter för vuxna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statsbidraget för yrkesutbildningar på komvux bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att satsa på branschskolor för kompetensförsörjning av samhällsnödvändiga yrken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att yrkeshögskolan behöver byggas ut ytterligare för att möta de fortsatt stora kompetensbehoven runt om i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ha både spets och bredd i högre utbildning och forskning och fortsätta stärka och utveckla lärosäten i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket spelar en avgörande roll för både matproduktion, beredskap, landskapsvård och den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett hållbart skogsbruk skapar arbetstillfällen, främjar klimatomställning och regional utveckling och är en drivkraft bakom vår expanderande bioekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att höja förädlingsgraden i skogsråvaran, investera i infrastruktur och bygga fler hus i svenskt trä och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och skapa fler nya jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avfall i den gröna omställningen ska ses som en resurs som bör återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt så långt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ligga i framkant när det gäller att återvinna och återanvända textilier och att den cirkulära hanteringen av textilavfall bör öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna själva ska få bestämma hur insamlingssystem för textilier ska utformas och att de också bör få i uppdrag att informera allmänheten om hur man kan återanvända textilier på bästa sätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel som bidrar till ökad insamling och återanvändning och återvinning av oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens producentansvar för verksamhetsavfall måste tydliggöras och utvecklas och styras mer mot återvinning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa produkter inom byggsektorn vid upphandling av nyproduktion av bostäder för att minska människors påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energiåtervinning bör betraktas som en sista utväg, endast att överväga när materialåtervinning inte är genomförbar, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om plastens roll i byggsektorn och understryker vikten av att återvinna plast med tanke på dess påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Boverkets byggregler så att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig upphandling bidrar till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Klimatet är vår tids mest pressande utmaning och under ledning av en tidigare social
demokratiskt ledd regering har Sverige tagit avgörande steg mot en mer hållbar framtid. Vårt engagemang för klimatomställningen har varit omfattande och mångfacetterat, med syftet att skapa nya jobbmöjligheter över hela landet och minska vår miljöpåverkan. Sverige har tidigare legat i framkant när det kommer till klimatomställning, med höga utsläppsmål och en ambitiös internationell klimatagenda. Från att ha
varit ett land som andra länder ser upp till, sliter nu regeringen och Sverigedemokraterna
av Sverige ledar
tröjan i klimatomställningen. För första gången på 20 år ökar utsläppen i Sverige sam
tidigt som USA och EU ökar tempot för att minska sina utsläpp. Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson driver en orkeslös klimatpolitik där de nya jobben riskerar att hamna i andra länder. Vi behöver öka tempot, säkra vårt energioberoende och leda klimat
omställningen så att jobben hamnar här och inte någon annanstans. Sverige har tidigare varit i framkant men mitt i den klimatomställning som sker, där företag investerar miljarder och åter miljarder i grön teknik och skapar jobb över hela landet, så tappar regeringen bollen. Tusentals jobb riskerar nu hamna utomlands och vi riskerar att hamna efter. I Sverige har vi tidigare konkurrerat genom att ligga längst fram i teknik
utvecklingen. Det har varit en grundbult i den svenska samhällsmodellen.
I regeringsförklaringen 2014 aviserade dåvarande statsminister Stefan Löfven att ett klimatpolitiskt ramverk skulle införas. Den dåvarande regeringen gav sedan den parla
mentariska Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en klimatstrategi för Sverige. Förslaget låg till grund för propositionen om ett klimat
politiskt ramverk som regeringen lade fram och som sedan antogs av riksdagen i juni 2017. Ramverket innehöll nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Det klimatpolitiska ramverket är den viktigaste klimatreformen i svensk historia och ger långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att kunna lösa klimatutmaningen.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde 2018 Industriklivet, ett investeringsstöd för industrin. Industriklivet har sedan det infördes ökat från 300 miljoner per år till över 900 miljoner per år, samt breddats till att omfatta åtgärder som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, samt till att omfatta strategiskt viktiga in
satser inom industrin som bidrar till klimatomställningen. Styrmedlet hjälper samtidigt till att nå Sveriges klimatmål. Flera världsledande företag har beviljats stöd inom Industriklivet. Mellan 2018 och 2021 betalades 593 miljoner kronor ut till projekt som syftar till att ställa om industrin. Under 2018–2021 beviljades totalt 98 projekt stöd på nästan 1,6 miljarder kronor.
År 2015 lanserade den socialdemokratiskt ledda regeringen Klimatklivet – ett sär
skilt investeringsstöd till företag, organisationer och kommuner som vill genomföra olika typer av klimatinvesteringar för att minska utsläppen. Satsningen har varit fram
gångsrik. Över 10 miljarder kronor har investerats sedan starten i drygt 4
500 lokala klimatåtgärder, vilket beräknas minska Sveriges koldioxidutsläpp med 2,4 miljoner ton per år framöver. Genom klimatklivet har Naturvårdsverket beviljat bidrag för att sätta upp laddpunkter för elfordon över hela landet. Totalt har över 37
100 nya laddpunkter fått stöd sedan Klimatklivet startades. Laddinfrastruktur som Klimatklivet stöttat beräknas minska utsläppen med 110
000 ton koldioxid årligen.
Nytt paradigmskifte i svensk klimatpolitik
Klimatkrisen är här och nu. Trots Sveriges nyligen upplevda rekordkalla period har den globala uppvärmningen nått alarmerande nivåer. Enligt EU:s klimattjänst Copernicus var 2023 det varmaste året sedan 1850 med en medeltemperatur på 14,98 grader. Detta år markerade också det första då temperaturen varje dag legat över 1 grad högre än förindustriell nivå, med dagar som översteg 2 grader. Dessa siffror är inte bara statistik utan representerar en dramatisk förändring av vår planets klimat. Havsisen i Antarktis nådde rekordlåga nivåer och havsyte
temperaturen var högre än någonsin tidigare. Koncentrationerna av växthusgaserna koldioxid och metan nådde rekordnivåer under 2023, och vi såg en ökning av extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skogs
bränder. Men regeringens och Sverigedemokraternas klimatpolitik visar på ett nytt oroande paradigmskifte. Trots retoriken om att värna om klimatmål, klimatomställning och miljöhänsyn visar klimatbudgeten för 2024 en ökning av koldioxidutsläppen med 5,9–9,8 miljoner ton till 2030. Detta är ett direkt resultat av regeringens beslut att sänka nivåerna i reduktionsplikten. Det, i kombination med sänkta skatter på bensin och diesel, visar på en klar inkonsekvens i regeringens klimatpolitik och som inte lever upp till de förpliktelser som hela riksdagen har ställt sig bakom genom det klimatpolitiska ramverket, klimatlagen och uppsatta klimatmål. Regeringens prioriteringar i sin klimat- och miljöpolitik är djupt problematiska. Det visar på en bristande vilja att ta itu med klimatutmaningen på ett seriöst och hållbart sätt.
Regeringens klimathandlingsplan otillräcklig för att nå klimatmålen
I klimathandlingsplanen betonar regeringen att det klimatpolitiska arbetet utgår i en
lighet med det klimatpolitiska ramverket och tillhörande klimatlag. Trots detta så innehåller inte klimathandlingsplanen tillräckligt med effektiva åtgärder för att nå klimatmålen. Dessutom saknar klimathandlingsplanen konkreta och prognostiserade beräkningar på utsläppsminskningar av de föreslagna åtgärderna. Med anledning av detta så bör regeringen återkomma till riksdagen med en utförlig detaljerad beskrivning av effekterna på utsläppsminskningar från de föreslagna åtgärderna beskrivna i klimat
handlingsplanen. Sveriges klimatlag, som antogs av sju av åtta partier i riksdagen, är tydlig. Regeringen är förpliktad att bedriva en klimatpolitik som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, men som också bevarar och skapar funktioner i
miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter. Men från regeringens
egen budget för 2024 framgår det tydligt att utsläppen i stället beräknas öka med 5,9–9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030. Det motsvarar uppemot hela bygg- och fastighetssektorns årliga utsläpp eller ungefär 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2022.
Tidöpartierna hade kunnat agera annorlunda; de hade kunnat välja en väg mot min
skade utsläpp, i linje med den klimatlag som riksdagen beslutat om. Regeringen hade kunnat välja att respektera de beslut riksdagen fattat och de löften de själva utfärdat. I stället fogas nu ytterligare ett löftesbrott till listan som den här regeringen lämnar efter sig. De åtgärder som redovisas i klimathandlingsplanen är helt enkelt otillräckliga för att nå klimatmålen och väga upp och motverka de utsläpp som kommer av att regeringen har minskat nivåerna i reduktionsplikten. Att kraftigt försvaga befintliga styrmedel utan att ha konkreta planer på plats för hur de ska ersättas från 2027 betyder att regeringen och Sverigedemokraterna skjuter problemen på framtiden. På grund av regeringens och Sverigedemokraternas utsläppspolitik kan Sverige, enligt vissa beräkningar, tvingas att betala utsläppsrätter och böter på runt 15 till 50 miljarder kronor. Det är pengar som i stället hade kunnat användas till smarta klimatåtgärder som gynnar vanligt folk här i Sverige. Som exempelvis leasing av elbilar till hushåll med lägre inkomster, satsning på
svenska stadstillväxtavtal, utbyggnad av laddstolpar till hushåll, en större skrotningspremie
och energieffektivisering av bostäder. I stället tvingas nu svenska folket att få betala för en dyr ineffektiv klimatpolitik i form av sämre tillväxt, sämre beredskap, mindre självförsörjning av bränsle och förlorade jobb till utlandet.
Vägledande principer för klimatpolitiken
För att nå klimatmålen måste Sveriges utsläpp av växthusgaser minska snabbt. I en upp
görelse med övriga partier om det klimatpolitiska ramverket har vi socialdemokrater kommit överens om bl.a. etapp-, sektor- och transportmål till 2030 och 2045. Detta står vi fast vid, till skillnad från den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna vars klimatbudget för 2024 i stället ökar utsläppen. Vi är kritiska till att regeringen i offentliga uttalanden försökt att förminska betydelsen av den nya inriktningen på Sveriges klimatpolitik samt att man nyligen tillsatt en utredning i ett försök att slopa 2030-målet. En bred långsiktig politisk överenskommelse är avgörande för att svenska företag och konsumenter ska göra de nödvändiga investeringar som krävs för en omställning till ett fossilfritt Välfärdssverige.
I regeringens klimathandlingsplan betonas att legitimitet hos medborgarna är en
förutsättning för omställningen, och för att uppnå engagemang och acceptans för klimatpolitiken behöver större hänsyn tas till hur medborgare och företag i olika delar av landet påverkas av klimatomställningen. Det är välkommet att regeringen och Sverigedemokraterna inser att klimatomställningen måste basera sig på social acceptans men vi, till skillnad från regeringen och Sverigedemokraterna, anser även att omställ
ningen måste ske rättvist, med alla med på tåget. Klassperspektivet får inte glömmas. Med rätt reglering, investering och vilja kan klimatpolitiken skapa gröna jobb över hela Sverige så att ingen lämnas efter och som är fördelningspolitiskt rättvis för vanligt folk. I det avseendet saknar klimathandlingsplanen effektiva och konkreta åtgärder för att sänka klimatutsläppen, nå Sveriges åtaganden när det kommer till klimatmålen och göra det enklare för vanligt folk att ställa om.
Förutsättningar för klimatomställningen – elektrifieringen av hela samhället
För Socialdemokraterna är en framtida säker och stabil elförsörjning central. Liksom näringslivet och energibranschen menar vi att långsiktiga och stabila villkor kommer att vara viktiga för att tillräckliga investeringar ska komma på plats. Vi vill därför föra samtal med andra partier med målet att skapa överenskommelser om den svenska energipolitiken på lång sikt. Varken Sveriges elkonsumenter, industrin eller klimatet har råd med något annat. Sådana samtal bör ha en bred utgångspunkt, inte låst till vissa energislag eller specifika lösningar. Sverige behöver kunna använda alla fossilfria tillgångar som står till buds. Regeringen betonar i klimathandlingsplanen att Sverige för att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver ett robust och leveranssäkert elsystem. Vi delar den åsikten men vi anser att utbyggnadstakten av den fossilfria elproduktionen behövs redan i närtid. Dels för att en stor utmaning inte kan lösas i slutet på perioden men framför allt för att risken är stor att Sverige inom endast några år bli nettoberoende av elimport för vår elförsörjning och då sannolikt också förlorar viktiga investeringar och arbetstillfällen. Kan inte industrins behov mötas på
kort sikt riskerar Sverige helt att tappa dessa industrier och gå miste om nya etableringar
, vilket skulle göra behoven av el i den längre tidshorisonten lägre men till stor kostnad i form av förlorade jobb och förlorat välstånd. Därför har Socialdemokraterna föreslagit ett energipolitiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030. I det kortare perspektivet är det främst vindkraft som har betydande potential – det gäller såväl på land som till havs – men även solel liksom effekthöjningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft behöver komma på plats. Vår uppfattning är vidare att Sverige även fortsättningsvis ska ha förmågan att vara en nettoexportör av el, en för
måga som riskerar att förloras under 2020-talet med regeringens nuvarande politiska inriktning.
Regeringen vill ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft. Man anser att dessa kreditgarantier bör utformas med mer generösa villkor än nuvarande system för kreditgarantier för gröna investeringar. Socialdemokraterna anser att även andra fossilfria kraftslag än kärnkraft bör få tillgång till eventuella nya mer förmånliga krediter. Vi vill även underlätta för fastighetsbolag att bli en aktiv part i arbetet med att effektivisera energianvändningen och öka försörjningstryggheten. Det stöd till energi
effektivisering av flerbostadshus som vi föreslår kompletteras med insatser för att
fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar ska kunna förbättra sin styrning av fastighets
beståndets
energianvändning, på ett sätt som gör att de får förutsättningar att delta på
stödtjänstmarknaden. Statens energimyndighet eller en annan myndighet som regeringen
anser bättre lämpad bör hantera stödet. Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att ta fram tekniska specifikationer som grund för stödsystemet.
Den socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering (s.k. vita certifikat).
Syftet var att
åstad
komma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektivi
seringstakten
i Sverige, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nås samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället. Den nya högerregeringen beslutade dock den 22 december 2022 att avsluta utredning
ens arbete. Utredaren presenterade då en rapport med utredningens arbete så långt det fortskridit. Vi menar att arbetet med att ta fram ett förslag med denna inriktning bör återupptas.
Tillståndsprocesser
Över de senaste mandatperioderna har ett antal statliga utredningar haft i uppdrag att se närmare på reformering av ramverken för miljöprövningar. Förslag från utredningarna har remitterats och vi menar att flera förslag är möjliga att realisera omgående i syfte att korta ned handläggningstider och öka förutsägbarheten. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs. för både industri, infrastruktur och inte minst el. Något vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd bör vara huvudregel och att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt.
Vindkraftens potential för snabbare elektrifiering ska tas till vara
Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Den kan ge kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i södra delarna av landet. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkur
renskraftiga priser. De insatser som Svenska kraftnät tidigare planerat för anslutning av havsbaserad vindkraft bör därför fortsätta och inte upphöra enligt regeringens nya instruktioner till affärsverket. Försvarsmaktens roll behöver tydliggöras och ett fungerande samspel med berörda myndigheter och aktörer säkerställas. Regeringen behöver godkänna de havsbaserade vindkraftparker som i dag ligger på regeringens bord och ompröva det senaste avslaget av Stora Middelgrund.
Även den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara. För att öka andelen beviljade tillstånd behöver kommunerna stärkta incitament att medverka till utbyggd vindkraft och eventuella invändningar mot etableringar komma tidigare i tillståndsprocessen. Möjligheten att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkrafts
utbyggnad kan också behöva tydliggöras. De förslag som lagts fram i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18) bör därför genomföras tillsammans med den refor
mering av det kommunala vetot som föreslogs i prop. 2021/22:2010 om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft. Det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030. Vi vill att Energimyndigheten ska fortsätta arbetet med energieffektivisering och stötta energieffektivisering av både småhus och flerbostadshus liksom inom industrin.
Transporter
Inrikestransporter, ansvariga för en tredjedel av de svenska utsläppen, har genomgått en markant förändring under den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen. Vi har satt fokus på transporteffektivitet, elektrifiering och övergång till hållbara förnybara driv
medel. Genom att snabba på utbyggnaden av laddinfrastruktur genom Klimatklivet så har vi sett till att elektrifieringen av transportsektorn accelererats. Den tidigare bonus malus-reformen har spelat en nyckelroll i denna omställning, vilket lett till att elbilar nu utgör en betydande andel av nybilsinköpen i Sverige. För att nå klimatmålen till 2030 krävs kraftfulla åtgärder som ställer om vägtransporterna, flyget och sjöfarten till fossil
frihet. Omställningen vilar på tre ben: transporteffektivitet, elektrifiering och övergång till hållbara förnybara drivmedel. Målmedvetet arbete krävs i riktning mot en fossilfri
fordonsflotta. För att transportsektorn ska ställa om till nollutsläpp av växthusgaser till 2045 och bidra till att Sverige ska nå klimatmålen, behövs en snabb, smart och samhälls
ekonomiskt
effektiv omställning som kan ske via t.ex. elektrifiering och användande av hållbart bränsle. Detta är inte minst viktigt då vi har en stor fordonsindustri som är beroende av att Sverige hänger med och ligger långt framme i denna utveckling. Svenska fordonstillverkare har nu annonserat att man inom en relativt nära framtid kommer att helt sluta med tillverkning av fossildrivna fordon. Det understryker behovet av omfattande satsningar. Vi behöver bygga ut både laddinfrastruktur och ny elproduk
tion för att klara utmaningarna, framför allt i en takt så att den inte blir till ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn.
Satsningar på järnvägen och underhåll av vägar
Den gröna nyindustrialisering vi nu ser i alla delar av vårt land, inte minst i de norra delarna, kräver kraftigt utbyggd järnväg. Att Norrbotniabanan färdigställs är mycket viktigt. Inte minst för godstrafiken är satsning på nya stambanor viktig.
Sverige har sedan decennier underinvesterat i vägar och järnvägar, samt under
investerat i underhåll av dessa. Det märks nu akut genom exempelvis urspårningar, förseningar och försämrad framkomlighet. Detta är därtill ett långsiktigt hot mot den gröna industriella utvecklingen, tillväxten och uppfyllandet av våra klimatmål och Sveriges ställning i den globala konkurrensen. Det är därutöver ett hot mot alla ambitioner att hela Sverige ska leva och utvecklas, att hålla ihop Sverige och trafik
säkerheten i våra trafiksystem. Vikten av satsningar på järnvägsunderhåll förstärks av vetskapen om att ”förebyggande underhåll” är så mycket billigare än det ”avhjälpande underhåll” som krävs när en olycka väl har inträffat. Sverige behöver både orka satsa på ny kapacitet genom anläggandet av nya stambanor och förstärka resurserna till väg- och järnvägsunderhåll. Vi socialdemokrater vill fortsatt främja överflyttning från flyg och vägtransporter till järnväg och sjöfart och stärka intermodaliteten i transportsystemet för att nå klimatmålen. Exempel på en viktig insats som gjorts på godstrafikområdet av den förra regeringen är utökningen av satsningen på miljökompensation för fler intermodala järnvägstransporter.
Takten i klimatomställningen måste öka. Likaså måste Sverige byggas ihop för att dels via ett väl fungerande och starkt transportsystem knyta alla delar av vårt avlånga land närmare varandra, dels förstora arbetsmarknadsregionerna så som tanken var med utbyggnaden av nya stambanor. Inte minst för godstrafiken är satsning på nya stam
banor viktig. Den gröna nyindustrialisering vi nu ser i alla delar av vårt land, inte minst i de norra delarna, kräver kraftigt utbyggd järnväg. Med ökade satsningar på järnvägs
underhåll och nya stambanor kan gods komma fram snabbare och mer klimatsmart, arbetsmarknadsregioner kan förstoras och därmed tillväxtdrivas och arbetstillfällen skapas. De historiska satsningarna på ökad kapacitet i Sverige behöver fullföljas om transportköparna ska välja järnväg före väg.
Sverigebränslet
De senaste åren har kostnaden för att tanka stigit kraftigt. Kostnadskrisen vad gäller bränslet har blixtbelyst att vi inte längre kan vara beroende av olja från skurkstater. Det är inte rimligt att de ska hålla ett järngrepp om vanligt folks plånböcker. För att bryta det här måste vi måste öka vår egen försörjningsgrad och stärka vår beredskap. Det är en försäkring mot framtida prischocker. Sverige behöver en ny väg framåt. Vi måste både göra det billigare att kunna använda bilen för vanligt folk i glesbygd, samtidigt som vi stadigt pressar ned utsläppen och skapar nya jobb och stärker Sveriges bered
skap. Därför har vi tidigare presenterat en helt ny modell för inblandning av biodriv
medel i Sverige, Sverigebränslet, som innebär en stabil basinblandning av biodrivmedel som ligger fastlagd över tid och som förutsägbart och stabilt ökar. Tillsammans med andra kompletterande åtgärder ger det Sverige möjlighet att nå 2030-målet och det ger även industrin och drivmedelsbranschen den stabilitet och de planeringsförutsättningar
som krävs för att de ska våga investera i Sverige. Sammantaget kan vi också spara miljard
er
skattekronor som annars skulle gå till kostsamma utsläppsrätter eller böter till EU.
Det har blivit uppenbart, under både pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, att de befintliga system vi har haft inte har varit tillräckligt flexibla. Vi tror därför att det är rätt väg framåt att ha en del av Sverigebränslet som en s.k. ”tilläggs
inblandning” som kan variera mer över tid och utifrån prisbilden. När priset på världs
marknaderna sticker upp så kan man tillfälligt minska inblandningen. Eller när produk
tionen i Sverige kommer igång i större skala och priset på biodrivmedel blir billigare – då kan tilläggsinblandningen öka tillfälligt.
Vi tror också att det behövs en rad andra åtgärder för att skapa en mer stabil situation när det kommer till bränslepriserna. I dagens regelverk om reduktionsplikten finns en sanktionsavgift för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen. Denna avgift har kommit att få en prissättande funktion på marknaden snarare än en alternativkostnad för att leva upp till reduktionsplikten. Vi vill se en sänkt reduktions
pliktsavgift som skulle ge en viss priseffekt. Vi föreslår även att Sverige går över till den europeiska dieselstandarden (MK3) som kan hantera större inblandning av bio
bränsle och ger drivmedelsbolagen större utbud av leverantörer. Sverige är det enda land i Europa som använder MK1. En övergång till europadiesel möjliggör att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket kan ha en prisdämpande effekt. Vi anser även att Sverige måste verka för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå då det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte beskattas på samma sätt som fossila bränslen.
Med vårt förslag om Sverigebränslet, tillsammans med de förslag som Bioekonomiutred
ningen
lade fram i våras om intäktsgarantier för produktion av förnybara drivmedel, så kommer vi att kunna stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel. Därmed minskar vi Sveriges sårbarhet av att vara beroende av skurkstater för den egna bränsle
försörjningen. Vår föreslagna modell för biodrivmedelsinblandning i Sverige – Sverige
bränslet – är viktig för att minska utsläppen och tar ansvar för vanligt folks vardags
ekonomi samtidigt som vi bygger upp Sveriges beredskap och självförsörjningsförmåga och för fler gröna jobb.
Fossilfritt flyg
Sverige, med sina långa avstånd och sin placering i Europas utkant, är starkt beroende av väl fungerande flygtrafik. En effektiv och hållbar flygpolitik är därför av yttersta vikt
för såväl individer och näringsliv som nationell samhörighet. Att stärka Sveriges position som ett föregångsland för utveckling och användande av fossilfritt flyg är en nödvändighet
för att möta de klimatutmaningar vi står inför. Genom en tydlig satsning på grönt flyg kan vi både bidra till att reducera utsläppen från transportsektorn och stärka vår kon
kurrenskraft på den internationella arenan. Svenskt biobränsle och framtagandet av nya hållbara flygbränslen bör utvecklas där kunnandet finns, vilket även kan leda till nya arbetstillfällen.
I dag kommer ungefär 40 procent av flygets globala utsläpp från korta sträckor, dvs. flygresor under tre timmar. Den andel av resorna som är på upp till en timme skulle kunna göras med elektriska flygplan. Det pågår flera projekt runt om i världen för att utveckla elflyg med fokus på regionalflyg över korta distanser. Elektriskt flyg kräver elektrifierade flygplatser. Det innebär inte bara ett eventuellt behov av att tillverka egen fossilfri el, utan även effektiva batterier för att kunna lagra den. Och utvecklingen behöver komma igång snabbt – inom det närmaste decenniet kan de första planen vara i luften, och då måste flygplatserna vara redo. Produktionen kommer med största sannolikhet att behöva kombineras med energilagring för att klara svängningar i effektbehovet via batterilagring eller vätgaslager.
Bildelning
På alla områden behöver den cirkulära ekonomin främjas. Bildelning är en sak som gör att behovet av att äga sin egen bil minskar. Det finns beräkningar som visar att en delad bil ersätter så mycket som 15 bilar. En enda bil genererar 7–11 ton koldioxidutsläpp redan under produktionen. Bildelning minskar utsläppen och frigör plats i det offentliga utrymmet. Bildelningen behöver främjas; ett första steg är att ändra parkeringslagstift
ningen så att kommuner får tilldela gatumark till bildelningstjänster. Man behöver också se över t.ex. frågan om parkeringsavgifter, tillgång till fordon och moms på tjänster.
Kollektivtrafik
En väl fungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning för att klara både arbets
pendling och resor på fritiden och helt nödvändig för att nå klimatmålen.
För att kraftigt öka andelen kollektivtrafikresenärer måste hela kollektivtrafiken få både ökad kapacitet och kvalitet. Det ska vara tryggt och komfortabelt att resa kollektivt. På detta sätt kan vi utvidga arbetsmarknadsregionerna och därmed öka förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela landet. Kollektivtrafiken är därtill klimatsmart och absolut viktig för att vi ska klara klimatomställningen. Mot den bakgrunden är regeringens förslag om neddragning av stödet till regionerna oroande. Regionernas ekonomiska kris kommer att tvinga fram neddragningar i kollektivtrafiken och höjda taxor. En väl fungerande kollektivtrafik måste också finnas på obekväma arbetstider.
Stadsmiljöavtal
Kommuner och regioner bör fortsatt kunna söka stöd hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, s.k. stadsmiljöavtal. Syftet med dessa satsningar är att främja hållbara stadsmiljöer genom att ge stöd som leder till ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik, samt hållbara godstransportlösningar.
Industrins omställning
Industribranschen står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Med hjälp av Industriklivet har vi aktivt stöttat industriföretag i deras strävan att reducera koldioxid
avtrycket. Initiativ som Hybrit är inte endast viktiga ur ett miljöperspektiv utan spelar även en nyckelroll för ekonomisk tillväxt, speciellt i regioner som kämpar med hög arbetslöshet. Industriklivet är mer än bara ett projekt; det är en kritisk del i vår resa för att nå Sveriges klimatmål. För att effektivt minska våra växthusgasutsläpp måste indu
strin genomgå en grundlig transformation. Industriklivet erbjuder de verktyg, kunskap och stöd som behövs för att göra denna förändring möjlig. Det är väsentligt att förstå industrins centrala roll i vår ekonomi – de skapar arbetstillfällen, främjar innovation och är en symbol för nationell framgång. Samtidigt är de en stor bidragsgivare till klimat
förändrande utsläpp. Genom att assistera industrin i deras omställningsarbete, säkerställer
vi att Sverige inte bara behåller sin position som en ledande industrination, utan också som ett land som tar sitt klimatansvar på allvar. Detta är en strävan efter en hållbar framtid där våra industrier är både ekonomiskt framgångsrika och miljövänliga. Vi strävar efter att Sverige ska fortsätta vara ett exempel för världen i hur man balanserar ekonomisk utveckling med miljömässigt ansvar. Därför har vi i vårt budgetförslag avsatt 500 miljoner kronor mer än regeringens förslag för Industriklivet. För oss är detta inte bara en investering i våra industrier utan också en investering i en framgångsrik övergång till en grön och hållbar ekonomi med fler gröna jobb i hela landet.
Kompetensutveckling för en rättvis klimatomställning
Den gröna strukturomvandlingen går allt fortare och möjligheterna att vidareutbilda sig, yrkesväxla och utveckla sin kompetens under ett helt yrkesliv är en tydlig maktfråga och nödvändig för den gröna omställningen. Vi vill säkra omställningsförmåga, konkur
renskraft och fler svenska gröna jobb. Införandet av omställningsstudiestödet innebär att
Sverige nu har världens bästa system för omställning. Fler yrkesverksamma får möjlighet
att utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det är en historisk reform som gör det möjligt för de allra flesta att studera med minst 80 procent av lönen. Fler kan därmed välja att ställa om eller satsa på kompetensutveckling utan att behöva känna oro för hur räkningarna fortsatt ska betalas. Stödet lämnas för utbildning som kan antas stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmark
nadens behov.
Rgeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att hantera den höga efterfrågan på att ta del av omställningsstudiestödet. Reformen och partsöverens
kommelsen hotas av ren dumsnålhet och bristande engagemang från regeringens sida. Antalet utbildningsplatser har skurits ned och CSN har inte fått de resurser myndigheten efterfrågat för att kunna hantera inkomna ansökningar inom rimlig tid.
Regeringens passivitet underminerar omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. De resurser som regeringen aviserat för slutet av 2023 och 2024 är väsentligt lägre än de resurser CSN efterfrågat och kommer vara otillräckliga för att ta itu med de långa köer som byggts upp. Hundratals miljoner har redan brunnit inne på grund av regeringens schabblande och inför 2024 ser prog
nosen ännu mörkare ut. Vi socialdemokrater kräver att regeringen skjuter till de resurser som CSN behöver för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid. Det behövs också en samordnare av omställningsstudiestödet med uppdrag att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med arbetsmarknadens parter; i dag brister regeringen i genomförandet. Det nya omställningsstudiestödet innebär att utbildnings
utbudet behöver öka och anpassas. Genom Kunskapslyftet genomförde den socialdemo
kratiskt ledda regeringen en kraftfull utbyggnad av hela utbildningssystemet och ökade antalet utbildningsplatser. De förbättrade möjligheterna att studera väntas ge en ökad efterfrågan på många utbildningar för vuxna, inte minst inom yrkeshögskolan och yrkesutbildningar inom komvux och folkhögskolan. Därför måste även de statliga satsningarna på dessa utbildningar öka.
Fler utbildningsplatser och höjd kvalitet inom regionalt yrkesvux
I Sverige har vi sett hur vikten av att kunna övergå från gamla till nya teknologier och jobb har bidragit till att landet är bland de mest nyskapande och konkurrensstarka nationerna globalt. Denna snabba förändringstakt kräver att vi erbjuder möjligheter för fortbildning, karriärbyte och kontinuerlig kompetensutveckling, vilket är centralt för en hållbar framtid. Trots ett stort och långsiktigt behov av yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux) har regeringen och Sverigedemo
kraternas hantering av yrkesvux präglats av plötsliga nedskärningar och kortsiktighet. I budgeten för 2023 skar man ned en miljard på vuxenutbildningen för att sedan återföra en del av medlen i vårändringsbudgeten och budgeten för 2024. Fortfarande är anslagen till vuxenutbildningen dock en halv miljard lägre än när regeringen tillträdde.
Vuxenutbildningen byggdes ut kraftigt av den socialdemokratiska regeringen, som också gjorde det till en rättighet att läsa på komvux. Regionalt yrkesvux har blivit en motor i omställningen på arbetsmarknaden och ett skarpt verktyg för jobb och integration. Den tidigare socialdemokratiska regeringen lade också om utbildnings
politiken avseende hur gymnasieskolan och yrkesutbildningarna inom den kommunala
vuxenutbildningen ska dimensioneras så att hänsyn framöver ska tas till arbetsmarknadens
behov av kompetens. Satsningen på regionalt yrkesvux behöver fortsätta med fokus på både ökad kvalitet och att skapa fler utbildningsmöjligheter för vuxna. Det är viktigt att kommunerna får möjlighet att planera utbyggnaden och dimensionera utbildningen efter de behov som finns. Om kvaliteten ska kunna öka bör ersättningen per plats inom regio
nalt yrkesvux höjas. En yrkesutbildning med hög kvalitet ger eleverna bättre yrkeskun
skaper och leder till att en större andel får arbete efter utbildningen. För att kommunerna ska kunna erbjuda yrkesutbildningar i tillräcklig omfattning i förhållande till behoven i arbetslivet
behöver statsbidraget för yrkesutbildningar i komvux ses över.
För att möta behoven som följer av klimatomställningen, den snabba utvecklingen av artificiell intelligens och en förändrad arbetsmarknad ställs nya krav på att säkerställa kompetensförsörjning inom en rad viktiga yrken. Det är därför viktigt att förändringar görs för att bättre kunna möta stora och snabbt uppkomna utbildningsbehov lokalt och regionalt.
Bygg ut och utveckla yrkeshögskolan för framtiden
Strukturförändringarna går nu i en allt snabbare takt, och det är av största vikt att individer har möjligheten att ständigt vidareutbilda sig, byta yrkesbana och utveckla sin kompetens under hela sin yrkeskarriär. Detta är inte bara en strategisk fråga utan också en nödvändig för att driva den gröna omställningen. När företag misslyckas med rekry
teringar beror det ofta på bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet. Kompetens
bristen lägger hinder i vägen för utvecklingen av både välfärden, samhället och företag. Människor får inte jobbet som de drömmer om och vill utvecklas inom. Yrkeshögskolan har bevisat att man skapar utbildningar som i mycket hög utsträckning leder till arbete och blivit en verklig motor för regional tillväxt och kompetensförsörjning runt om i landet. Den kompetens som en yrkeshögskoleutbildning ger bidrar till stärkt kvalitet i både välfärden och näringslivet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen fördubblade antalet utbildningsplatser i jämförelse med 2014 års nivå, men trots det är efterfrågan på yrkeshögskoleutbildade fortsatt stor från arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2023 skar högerregeringen ned på antalet utbildningsplatser, för att sedan ångra sig och återföra medel i budgeten för 2024. Regeringens nedskärningar och ryckiga tilldelning av platser försämrar planeringsförutsättningarna och riskerar att försämra både till
gången och kvaliteten på utbildningar.
Vi socialdemokrater ser att yrkeshögskolan behöver byggas ut ytterligare för att möta de fortsatt stora kompetensbehoven runt om i Sverige
. Utbyggnaden behövs inte minst i regioner som präglas av stora företagsetableringar och företagsexpansioner, men också för att möjliggöra omställningen inom en rad sektorer. Klimatomställningen och den ökande användningen av artificiell intelligens är två exempel. Ökad tillgång till rätt kompetens är också nödvändig inom sektorer som redan utgör styrkeområden, såsom fordonsindustrin som nu utvecklas inom batteritillverkning. Detta är avgörande för att stärka Sveriges position som global aktör på området men också för att främja elektrifieringen i industrin och samhället i stort. Expansionen av yrkeshögskolan behöver fortsätta under de kommande åren samtidigt som utbildningssystemet vårdas och utvecklas. SOU 2023:31 ”Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar” har föreslagit att utbildningsplatserna på yrkeshögskolan de kommande tio åren ska växa i en takt som motsvarar 35 procent i förhållande till nuläget. Även om yrkes
högskolan fördubblade sin volym mellan åren 2014–2021 visar uppföljningsdata att utvidgningen genomförts med bibehållen kvalitet och goda resultat. Antalet sökande har ökat, liksom nyttjandegraden. Andelen inställda omgångar och outnyttjade platser har minskat. Eftersom kompetensbristerna fortsatt är stora och söktrycket högt på yrkes
högskoleutbildningar, och ökar ytterligare med införandet av omställningsstudiestödet, ser vi att en större utbyggnad är både möjlig och nödvändig. Vi socialdemokrater föreslår därför att yrkeshögskolan fortsätter att byggas ut.
Satsa på branschskolor för kompetensförsörjning av samhällsnödvändiga yrken
Inom många sektorer är samhället och den gröna omställningen helt beroende av specifika yrkeskunskaper. Dessa finns ibland inom små men helt nödvändiga yrkes
områden. För att tillgodose utbildningsbehovet inom dessa branscher och samtidigt höja kvaliteten införde den socialdemokratiskt ledda regeringen en försöksverksamhet med branschskolor. Detta innebar att huvudmän för utbildning på yrkesprogram inom gymnasieskolan eller komvux kunde sluta avtal med en branschskola om att utföra delar av utbildningen på entreprenad, samtidigt som huvudmannaskapet förblev hos huvudmannen. Vi socialdemokrater ser en fortsatt potential i att på detta sätt höja kvaliteten och samtidigt trygga yrkesutbildad arbetskraft i flera sektorer. Statsbidraget för branschskolor till huvudmän ska därför återinföras efter att försöksverksamheten lagts ned av SD-regeringen.
Forskning och utveckling
Det som särskiljer Sverige på den internationella arenan är vår unika kapacitet att anpassa oss till teknikskiften och skiftande arbetsmarknadstrender. Denna dynamiska omstrukturering är avgörande för att hålla jämna steg med en värld i ständig förändring. För att förbli i framkant av innovation och konkurrenskraft, krävs en ständig utveckling av yrkeskompetenser och möjligheter till karriärbyte men även satsningar på forskning och utveckling. Denna strategi är inte bara central för individuell utveckling utan också för att driva på övergången till en grönare ekonomi, där Sverige fortsätter att leda vägen i att skapa hållbara jobb. Vägvalet att bygga ut den högre utbildningen med fler utbildningsplatser och lärosäten har varit viktigt för att stärka Sverige som kunskaps
nation. Att det finns universitet, högskolor och forskning av hög kvalitet i hela landet stärker inte bara kompetensförsörjningen, innovationskraften och tillväxten på
regional nivå, utan lyfter hela vårt lands konkurrenskraft. Därför vill vi socialdemokrater
ha både spets och bredd i högre utbildning och forskning och fortsätta stärka och utveckla lärosäten i hela landet.
Högre utbildning och forskning är avgörande för den gemensamma välfärdens kvalitet och kapacitet, men också för att öka sysselsättningsgraden och ta till vara alla människors drivkraft. Att högskolan är avgiftsfri och att vi har ett starkt och jämlikt studiemedel som skapar förutsättningar för fler att studera är avgörande för att möjlig
göra detta. Förmågan att ställa om från gammal till ny teknik och från gamla till nya jobb har gjort Sverige till ett av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga länder.
Vi vill modernisera Sverige. Då måste vi ligga i framkant och använda teknikutveck
lingen
och forskning för att se till att forskning och utveckling, investeringar och jobb hamnar just här. Om vi ska lösa klimatkrisen måste samverkan mellan akademin, staten och arbetsmarknadens parter fortsätta att förbättras – inte minst regionalt. För jobben och välfärden är tillgången till högre utbildning och forskning av stor vikt för den regionala utvecklingen – yrken som lärare, sjuksköterskor och ingenjörer behövs och ska kunna utbildas i hela landet. Forskning och innovation är avgörande för att klara klimatomställningen. Men även om tekniska innovationer är en förutsättning för att klara klimatomställningen, missar regeringen att även forskning kring samhället och människorna som ingår i det är viktig för att möjliggöra förändring och ett brett stöd för detta. Sveriges förmåga att hantera samhällsutmaningar handlar inte bara om tekniska framsteg, utan också om hur den går till för människorna som berörs av den. Att möjliggöra en rättvis klimatomställning med bred förankring kommer att vara avgörande. Därför kommer klimatomställningen jämte forskning och innovation kring teknik även fordra forskning kring samhällets omställning.
Ett fossilfritt och konkurrenskraftigt jordbruk
I Sverige spelar jordbruket en avgörande roll för både matproduktion, beredskap, landskapsvård och den biologiska mångfalden. Dess betydelse har accentuerats i ljuset av globala händelser, särskilt efter Rysslands illegala anfallskrig i Ukraina, vilket har belyst behovet av en stark inhemsk livsmedelsproduktion, speciellt under kriser.
För att stärka och modernisera jordbruket har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen och EU vidtagit åtgärder. EU:s nya jordbrukspolitik (CAP) och Sveriges strategiska plan, med en budget på 60 miljarder kronor för 2023–2027, är centrala i denna process. Dessa initiativ fokuserar på hållbarhet och inkluderar stöd för unga lantbrukare och förbättringar inom djurvälfärd. Utöver detta har den tidigare social
demokratiskt ledda regeringen infört stödpaket och skattelättnader för att hantera de ekonomiska effekterna av Rysslands invasion av Ukraina, med målet att säkra livs
medelsproduktionen.
Övergången till ett fossilfritt jordbrukssystem är nödvändig. Det inkluderar att minska beroendet av fossila bränslen och främja produktionen av biodrivmedel och bioenergi. Socialdemokraterna har introducerat stöd till biogasproduktion och klimatbonusar för jordbruksmaskiner, samt en utredning för en bioekonomistrategi, vilket syftar till att öka användningen av biobaserade råvaror. Biogas spelar en viktig roll i denna omställning, men står inför utmaningar efter EU-domstolens beslut att avskaffa skattebefrielsen för biogas, vilket kan påverka den svenska biogasproduktionen negativt.
Vi socialdemokrater betonar vikten av biogas för ett hållbart jordbruk och energi
produktion och strävar efter att stödja denna omställning. Dessutom är upprätthållandet av biologisk mångfald och öppna landskap genom aktivt jordbruk och beteskrav en viktig del av omställningen.
Regeringens klimathandlingsplan innehåller få konkreta reformer som gör skillnad i närtid för det svenska jordbrukets omställning och förmåga att skala upp produktionen av bioenergi.
Skogen – Sveriges gröna guld
Klimathandlingsplanen betonar att Sverige ska ha en hög ambition i arbetet med natur
vård, biologisk mångfald och ekosystemtjänster såväl nationellt som internationellt och
inom EU. Det rimmar illa med de prioriteringar som regeringen och Sverigedemokraterna
gör i budgeten där resurserna till åtgärder för värdefull natur har närapå halverats från 2 miljarder 2022 till 1,2 miljarder 2024. De sänkta ambitionerna kommer kraftigt att försvåra Sveriges möjligheter att stärka ekosystem och biologisk mångfald. För oss socialdemokrater står den svenska skogen som en pelare i vår vision för en hållbar och ekonomiskt stark nation. Skogen är inte bara en kär del av vår nationella identitet utan också en vital resurs för ekonomisk tillväxt och biologisk mångfald och som verktyg i klimatkampen.
Det är välkommet att regeringen i klimathandlingsplanen delar socialdemokraternas syn på att Sverige bör främja hållbart byggande, exempelvis i trä, inom EU och inter
nationellt.
Ett hållbart skogsbruk skapar arbetstillfällen, främjar regional utveckling och är en drivkraft bakom vår expanderande bioekonomi
. Genom att främja ett klimatsmart och miljömässigt hållbart skogsbruk säkerställer vi en stabil grund för nationens ekonomiska växtkraft. Bioenergin är en katalysator i vår övergång till förnybara alternativ, bort från oljeberoendet. Med stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel ökar inte bara vår energisäkerhet utan även Sveriges position inom den globala gröna ekonomin. Detta understryker vikten av att höja förädlingsgraden och investera i infrastruktur, som att bygga fler hus i svenskt trä. Skogens värdekedja har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige, och dess multifunktionella roll får inte underskattas.
Hållbar konsumtion och hållbara värdekedjor
Vi ser alla hur klimatförändringarna påverkar våra liv mer och mer, och det ligger i vårt gemensamma ansvar att agera och skapa en framtid som är hållbar för kommande generationer. För att klara en hållbar resursförbrukning krävs att ekonomin blir mer cirkulär och att vår konsumtion blir mer hållbar. Vi vill arbeta för att i bred politisk enighet ta fram konsumtionsbaserade klimatmål som komplement i klimatpolitiken, för att underlätta en hållbar konsumtion. Regelverk och producentansvar bör stärkas, och varor måste i väsentligt högre grad designas och produceras så att de är möjliga att återvinna och återbruka. Information om såväl varors som tjänsters ekologiska avtryck ska bli vanligare – det ska bli lättare att göra rätt. Det ska ställas krav på återvinning av allt återvinningsbart material, och med pant på allt fler produkter.
Genom att främja en cirkulär ekonomi använder vi våra resurser på ett smartare sätt och minskar onödigt avfall. Det här är inte bara positivt för miljön, det skapar också arbetstillfällen och stärker Sveriges position internationellt. I linje med detta har den tidigare socialdemokratiska regeringen antagit flera viktiga reformer – en handlingsplan för plast och en ny förpackningsinsamling med krav på fastighetsnära insamling som har underlättat återvinningen för vanligt folk. Vi har också varit med och drivit på för ett globalt bindande plastavtal. Genom att använda våra resurser på ett mer genomtänkt sätt, minska onödigt avfall och samtidigt skapa arbetstillfällen, stärker vi Sveriges konkurrenskraft och skyddar vår biologiska mångfald.
Textilhantering och avfallshantering av textilier sker i dag på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Enligt uppgifter från EU-kommissionen ligger det högt på listan över globala miljö- och klimatbelastningar. Vi anser att Sverige bör ligga i framkant när det kommer till att återvinna och återanvända textilier och att öka den cirkulära hanteringen av textilavfall. För oss är det viktigt att kommunerna själva får bestämma hur insamlingssystemet ska utformas, och att de också får uppdrag att informera all
mänheten om hur man kan återanvända textil på bästa sätt.
Elavfall har allra störst påverkan på klimatet och mobiltelefoner ligger i topp. Ändå återvinns väldigt få mobiler i dag. Resultatet från olika undersökningar pekar på att det kan ligga mellan 20 och 25 miljoner mobiltelefoner som inte längre används i svenska hem eller på kontor. Vi anser det vara resursslöseri att oanvända mobiler ligger i svenska hem, särskilt eftersom de innehåller material viktigt för nyproduktion och mobil
telefonernas största miljöpåverkan kommer från gruvbrytningen. Elektronik är inte heller en förbrukningsvara som ska återvinnas så snabbt som möjligt. För elektronik är det mer avgörande att förlänga användningstiden för att uppnå maximal miljömässig nytta. Därför vill vi se ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel som bidrar till ökad insamling av oanvända mobiltelefoner så att en marknad kan skapas för i första hand återanvändning och sedan återvinning.
Plast är ett användbart material och inom många användningsområden är vi i dag beroende av plasten. Men samtidigt leder produktionen, konsumtionen, nedskräpningen och förbränningen av plast till stora utmaningar för miljön och klimatet. För att bygga ett hållbart Sverige i spetsen för omställningen måste vi minska plastanvändningen, säkerställa korrekt hantering och förbättra återvinningen. Våra stora investeringar genom Klimatklivet och Industriklivet har både utvecklat avancerade återvinnings
industrier och minskat utsläppen, samtidigt som gröna jobb har skapats. Denna riktning mot cirkulär plasthantering är avgörande för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
Utmaningarna inom bygg- och fastighetssektorn, samt det ökande behovet av nya bostäder, är uppenbara. Byggandet har en betydande inverkan på miljön, från material
hantering till energiförbrukning. Det handlar om att bygga med omtanke, att återan
vända material, att förbättra utsorteringen och att vara ansvarsfull gentemot våra resurser så att material inte går till spillo. Sådana åtgärder minskar inte bara behovet av nya råmaterial, de främjar också en cirkulär ekonomi. Producentansvaret som i dag finns för verksamhetsavfall måste tydliggöras, utvecklas och styras mer mot åter
vinning. Det behöver finnas tydliga incitament för företag som tillverkar eller erbjuder tjänster som sätter byggprodukter och emballage på marknaden. Vi behöver också stärka driv
krafterna för att återvinna verksamhetsavfallet. Förbättrad spårbarhet av verksamhets
avfall kommer inte bara att optimera återvinningsprocessen utan också försäkra att återvunna material uppfyller de nödvändiga standarderna och öka efter
frågan på återvunnet material. Energiåtervinning bör betraktas som en sista utväg, endast att överväga när materialåtervinning inte är genomförbar. Målet bör vara att minska deponering av byggavfall genom att främja en högre grad av återbruk, som i fallet med glas. Vi vill se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser på återvunnet material vid upphandling av nyproduktion av bostäder för att minska män
niskors påverkan på miljön. Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande och därför finns det ett behov av att se över Boverkets byggregler. Plastens roll i bygg
sektorn förtjänar särskild uppmärk
samhet. Det är av högsta prioritet att understryka vikten av att återvinna plast, givet dess påverkan på miljön och de möjligheter det erbjuder i termer av resurseffektivitet. Genom att sätta dessa åtgärder i verket kommer byggsektorn att ta steg framåt mot en mer håll
bar och cirkulär framtid. Den höger
konservativa regeringen har infört en momshöjning på reparationer av kläder och skor. Vi vill i stället göra det lättare för konsumenter att reparera och återanvända köpta varor och produkter.
Klimatomställningen är ett samhällsbygge. Ingen enskild och inget enstaka företag kan ensamt åstadkomma det som krävs. Omställningen ska ske så att den fungerar i varje del av vårt land, genom att alla kan vara med, ha inflytande och komma med initiativ. Att arbetet sker tillsammans i kommuner och stadsdelar, folkrörelser och föreningsliv, och med en stark ställning för arbetstagarna och samverkan mellan arbetsmarknadens parter, bidrar till att Sverige kan lyckas. Den offentliga sektorn, i form av statliga myndigheter och kommuner, har genom sin storlek möjlighet att göra skillnad och vara pådrivande i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom inköpsprocesser som genomsyras av hållbarhetsperspektivet och cirkulär ekonomi kan miljö- och klimat
påverkan minskas avsevärt. Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Därför har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen remitterat en departementsskrivelse med förslag om att göra det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att iaktta såväl miljö- och klimat
hänsyn som sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upp
handling om upphand
lingens art motiverar detta. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också gett Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att stärka och utveckla den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Därmed kan offentlig upphandling bidra till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar.
Regeringen betonar i klimathandlingsplanen att en minskning av matsvinn och förluster tidigt i livsmedelskedjan bidrar till minskad miljö- och klimatbelastning och motverkar ineffektiv resursanvändning i livsmedelskedjan. Vi delar den åsikten. Vi socialdemokrater anser att matsvinn är resursslöseri. Livsmedelskedjan är lång och förluster förekommer hela vägen och mer behöver göras för att mindre andel av produ
cerade livsmedel kastas, redan innan de når slutkonsument. Vi socialdemokrater tror att
innovationer och investeringar i förädlingsledet mellan primärproduktion och livsmedels
industrin
är rätt väg att gå. De här processerna har stor utvecklingspotential i Sverige. En annan stor utmaning när det kommer till matsvinn är marknadens krav, dvs. vilka krav som ställs på produkternas utseende och mognadsgrad av grossister, importörer, butiker och i slutändan konsumenter. I samband med produktion är det vanligt att livsmedel som inte lever upp till standarden lämnas i fält eller sorteras bort, antingen för att de har defekter som gör att de inte går att sälja eller för att man bedömer att priset blir så lågt att det inte är lönsamt att sälja produkterna.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Johan Löfstrand (S)
Jytte Guteland (S)
Joakim Järrebring (S)
Malin Larsson (S)
Tomas Kronståhl (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3109
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi som gör att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN ska verka för att världens länder ökar sina åtaganden i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Naturvårdsverkets arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagen om allmänna vattentjänster för att möjliggöra för kommuner att klara sina va-investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem för kommuners va-system och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett energieffektiviseringsrot och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att nyttja byggnadstaken bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för lantbruket för att underlätta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatsäkring av strategisk infrastruktur och byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera, förenkla och skynda på tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bestämmelser som gör det möjligt att finansiera och planera för framtida restaurering av de områden som blivit påverkade av gruvverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av ETS
2 i enlighet med regeringens förslag, men att återkomma med konsekvensanalyser för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla klimatdeklarationer för byggnader i koldioxidupptagande material för att bidra till ökat upptag av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel enligt ”Sverigebränslet” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer hållbara bränslen till flyget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ställa om till fossilfri sjöfart och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att verka för en skyndsam implementering av EU:s kemikaliestrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på inom EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag i förlängningen ska ta fram resurssnåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för textilier ska utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för verksamhetsavfall bör förtydligas, utvecklas och styras mer mot cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förpackningar, även om de slängs, ska ingå i producentansvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som sätter ut en förpackning på marknaden ska betala förpackningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa byggprodukter vid upphandling av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avfallsskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en framtida skatteöversyn ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling inom cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att statliga och kommunala upphandlingar främjar hållbara och cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att integrera cirkulär ekonomi i skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor för att utveckla nya cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera den uppsökande tillsynen mot misstänkt olaglig avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stärka miljötillsynen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kontantförbud för handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att standardisera metoder för att bedöma effekterna av markanvändningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker intensifieras och att miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tydligare bör redovisa både Sveriges skogliga naturtillgångar och träprodukters kolinlagring gentemot EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad cirkularitet i gödselanvändningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spridningen av mikroplaster till haven bl.a. genom att minska användningen av fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom att stärka det lagliga skyddet för våra dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snabbt bör implementera EU:s nya avloppsdirektiv för att förbättra avloppsvattenreningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder m.m. och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter samt beteckna nya sådana arter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bekämpningen av översvämningsmyggor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa ett effektivt återställande av förorenade områden där förorenaren har betalningsansvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för sanering och återställning av förorenade områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med miljöövervakning genom exempelvis nya metoder för övervakning och mätning av biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och differentiera strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Anslagsförändringar, sammanfattning
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur tillförs totalt 1,3 mdkr mer än i regeringens förslag.
Anslag 1:1 Naturvårdsverket tillförs 50 mnkr till Naturvårdsverket.
Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. tillförs 30 mnkr till miljöövervakning.
Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur tillförs 250 mnkr, för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder med mera.
Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskar med 250
mnkr, 371 mnkr förblev outnyttjade i budgeten för 2023.
Anslag 1:10 Klimatanpassning tillförs 100 mnkr, för stöd till implementering av klimatanpassningsåtgärder.
Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö tillförs 40 mnkr, för kamera
övervakning på fiskefartyg.
Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur tillförs 250 mnkr, för kompensation till skogsägare vid avsättning av skyddsvärd skog.
Anslag 1:16 Klimatinvesteringar tillförs 250 mnkr, för utbyggnad av laddinfra
struktur med mera inom ramen för Klimatklivet.
Anslag 1:18 Industriklivet tillförs 500 mnkr, för utveckling av Industriklivet.
Anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning tillförs 80 mnkr, som vi återkommer till i samband med vår följdmotion till forskningspropositionen.
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
651
691
50
000
1:2
Miljöövervakning m.m.
388
714
30
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
352
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
064
318
−250
000
1:5
Miljöforskning
93
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
306
833
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
337
431
±0
1:8
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn
100
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
308
632
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
326
565
40
000
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
263
450
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
52
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
185
500
250
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
360
516
±0
1:16
Klimatinvesteringar
3
495
000
250
000
1:17
Klimatpremier
2
313
000
±0
1:18
Industriklivet
1
345
000
500
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
15
000
±0
1:21
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
10
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
137
079
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
127
408
80 000
Summa
16
438
897
1
300
000
Kraftfull politik för en bättre framtid
Klimatförändringarna utgör ett av de största hoten mot vårt samhälle. Miljontals människor drabbas runtom i världen av att polarisar smälter och havsnivåer stiger. På vissa håll svämmar samhällen över till följd av skyfall och stormar. På andra håll råder värmeböljor och torka som ökar risken för skogsbränder och vattenbrist. Dessa förändringar får allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa. Därtill utgör de ett hot mot viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem.
Sverige påverkas allt tydligare av klimatförändringarna, både direkt och indirekt. Vi har sett hur svenska samhällen skadats av översvämningar, skyfall och skogsbränder. Vår livsmedelsförsörjning har påverkats med minskade skördar, och detta har lett till höjda matpriser för svenska konsumenter. Utöver de direkta effekterna driver klimat
förändringar fram en global flyktingkris. Människor tvingas lämna sina hem på grund av svält, torka och översvämningar, vilket skapar påfrestningar över hela världen.
Vår miljö och natur är också under hård press. Sverige har länge kännetecknats av de klara sjöarna, fiskrika kusthaven och den rena naturen. Men det är inget vi längre kan ta för givet. Övergödning, överfiske och nedskräpning utgör allvarliga hot mot dessa viktiga resurser. Även den biologiska mångfalden och våra ekosystem drabbas av miljö
förstöringen.
Men det går att vända utvecklingen. Klimatomställningen är en chans för Sverige att skapa jobb och stärka vår globala position. Den svenska industrin och transportnäringen spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också i vårt arbete för att klara klimatomställningen. Med teknik, kunskap och innovation kan vi leda omställningen. Vårt mål är att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland.
Alla ska med på tåget. Bland svenska folket finns ett starkt stöd till en rättvis omställning. Var och en har ett ansvar att bidra till omställningen, men bördan måste fördelas rättvist utifrån förmåga. Oavsett vad man har för inkomst och var man bor ska det vara möjligt att göra klimatsmarta val. Då behövs ett gemensamt grepp för att se till att alla människor har möjlighet att ställa om. Det ska vara enkelt att fatta rätt beslut för miljön.
Med en kraftfull politik på flera håll kan vi hejda klimatkrisen och rädda vår miljö och natur. Vi måste stoppa utsläppen av växthusgaser och stå emot de konsekvenser som följer av klimatförändringarna. Vi behöver begränsa kemikalier och plast från att släppas ut i vatten och mark. Vi ska byta ut ”slit och släng” mot en cirkulär ekonomi, vårda och skydda vår natur för att bevara den biologiska mångfalden. Klimatkrisen är här och nu – och vi måste agera.
Ökad takt i klimatomställningen
För att begränsa klimatförändringarna är det av stor betydelse att Sverige ambitiöst bidrar till att uppfylla de internationella målen i Parisavtalet. En viktig del i detta är att leva upp till våra nationella mål såväl som våra åtaganden inom EU. Sverige har länge varit ett föregångsland i klimatomställningen. Men vi ser nu ett trendbrott där Sverige riskerar att missa flera av de uppsatta klimatmålen. Det kan vi inte tillåta.
En grundbult i Sveriges klimatarbete är det klimatpolitiska ramverket. I uppgörelse med sex andra partier har vi socialdemokrater sett till att Sverige har fått en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och ambitiösa klimatmål. Ramverket har visat en långsiktigt hållbar väg för Sveriges klimatpolitik fram till 2045. Men regeringen går nu ifrån det rättsligt bindande arbetet. Klimatpolitiska rådet skriver i sin granskning att regeringen inte lever upp till klimatlagens krav. Bland annat bortser regeringen från ramverkets etappmål för 2030 i den klimatpolitiska handlingsplanen. En bred långsiktig politisk överenskommelse är avgörande för att ge människor och företag långsiktiga signaler som tryggar hållbara investeringar. Därför måste vi värna det klimatpolitiska ramverket.
En ambitiös miljöpolitik på nationell nivå skapar även goda förutsättningar för Sverige att verka för en liknande politik inom EU och FN. Vi vill att Sverige inom EU- och FN-samarbetena ska driva på för att världens länder ska öka sina åtaganden i enlighet med Parisavtalet.
Vi ser framåt, medan den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna ser bakåt med en klimatpolitik som inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030. Det erkänner regeringspartierna själva i den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen. Regeringens klimatplan saknar skarpa åtgärder. Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringens beslutade politik inte längre leder i riktning mot att de centrala klimatmålen uppnås. Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att ”regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi”. I Statskontorets rapport
Regeringens styrning av myndigheterna – en analys av hinder och förslag på lösningar
kritiseras regeringen för att brista i sin samordning och styrning av myndigheternas arbete på klimatområdet. Enligt Statskontoret saknar regeringen överblick över myndigheternas olika genomförda, pågående och beslutade initiativ på klimatområdet och en tillräcklig samordning av klimatfrågan på politisk ledningsnivå. Det är svidande kritik mot regeringen.
Regeringen presenterar ”huvudscenarier” som visar att Sverige ska nå klimatmålen, men dessa glädjekalkyler håller inte. Enligt budgetpropositionen för 2025 klarar regeringen i bästa fall ett av fyra uppsatta mål – främst genom att trixa med siffrorna. Istället för att minska utsläppen planerar regeringen att flytta utsläpp från industrin till transporter, vilket väntas kosta Sverige flera miljarder kronor i uteblivna intäkter från utsläppshandeln. Dessutom tömmer regeringen det utrymme som den tidigare social
demokratiska regeringen sparat ihop genom att överprestera i klimatpolitiken. Det utrymmet var planerat att användas för att klara av EU:s mål för kolinlagring i skogen. Därmed finns många frågetecken kring hur regeringen tänkt klara dessa åtaganden.
Om regeringen inte höjer sina ambitioner drabbar det inte bara miljön utan även våra plånböcker. Sverige riskerar att behöva betala höga böter och köpa dyra utsläppsrätter om vi inte uppfyller EU:s klimatmål. Det blir en dyr nota som regeringen lämnar över till svenska hushåll att lösa. Trots detta fortsätter regeringen att lägga fram förslag utan långsiktighet, inte minst vad gäller reduktionsplikten. Vi kräver att regeringen åter
kommer med förslag som säkerställer att Sverige lyckas uppfylla de uppsatta klimat
kraven på både nationell och internationell nivå.
För att lyckas med den gröna omställningen måste våra myndigheter ha tillräckliga resurser. Naturvårdsverket spelar en central roll i Sveriges klimatarbete, men har på grund av regeringens nedskärningar inte de resurser som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Vi anser därför att det är nödvändigt att stärka myndigheten med 50 miljoner kronor så att den effektivt kan bidra till att nå våra klimatmål.
Klimatanpassning
Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – över
sväm
ningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall.
Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade
klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen av växthusgaser de kommande åren och dessutom dragit ned på MSB:s och länsstyrelsernas resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att säkerställa ett tryggt och välfungerande samhälle behöver staten höja sin beredskap genom att prioritera åtgärder för klimatanpassning. Dessa åtgärder ersätter inte utsläppsminskningar, utan fungerar som kompletterande insatser för att hantera de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna. Vi stärker därför anslaget för klimatanpassning med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens budget.
Vi föreslår att regeringen utreder möjligheten att ändra lagen om allmänna vatten
tjänster. Många kommuner saknar idag ekonomiska förutsättningar att genomföra nöd
vändiga renoveringar och uppgraderingar av reningsverk och andra VA-anläggningar, vilket är avgörande för att hantera klimatförändringarnas effekter. Genom att säkerställa att kommuner kan finansiera dessa investeringar kan vi skapa bättre förutsättningar för en jämlik och hållbar VA-tjänst i hela landet.
För att stötta VA-systemets behov av renovering och anpassning föreslår vi att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem. Mindre kommuner kan ha svårt att finansiera omfattande renoveringar och anpassningar av sina VA-system på egen hand. Vi vill säkerställa att alla kommuner, oavsett storlek, kan genomföra viktiga klimatanpassningsåtgärder.
Vi vill också främja ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning. Genom att fokusera på ekodesign kan vi minska vattenförbrukningen och energianvändningen, vilket bidrar till hållbara vattenresurser och minskar belastningen på VA-infrastrukturen. Detta är inte bara bra för miljön utan också för hushållens ekonomi, då det leder till lägre vatten- och energikostnader. Att prioritera ekodesign innebär att vi tar ett helhetsgrepp på miljö- och klimatfrågor och skapar produkter som är både effektiva och hållbara. Därför vill vi att Sverige ska verka för en sådan lag
stiftning på EU-nivå.
Vi ser möjligheten att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett ROT-avdrag för energieffektivisering. Genom att uppmuntra hushåll att installera vatten
besparande utrustning kan vi minska både vatten- och energiförbrukningen. Detta leder till betydande energibesparingar, till exempel genom minskad uppvärmning av vatten. Ett sådant initiativ skulle inte bara gynna miljön utan också hushållens ekonomi, och det är ett konkret sätt att visa att klimatanpassning och energibesparing går hand i hand.
Vi vill nyttja taken på byggnader bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Genom att installera fler grönytor och parker på byggnader, så kallade gröna tak, kan vi bidra till att ta emot större regnmängder och minska risken för översvämningar. Gröna tak främjar också biologisk mångfald och förbättrar energi
prestandan i byggnader. Detta är en samhällsekonomiskt smart investering som både skyddar mot klimatförändringar och skapar gröna och trivsamma stadsmiljöer.
Regelverken för lantbruket måste anpassas för att underlätta klimatanpassning. Vi ser idag att stelbenta regler stoppar nödvändiga åtgärder inom lantbruket, till exempel regler för vattenuttag och biotopskydd. Genom att skapa flexiblare regler kan vi hjälpa lant
brukare att hantera både torka och stora regnmängder, vilket förbättrar deras motstånds
kraft mot klimatförändringar och säkerställer att de kan fortsätta producera mat och andra viktiga resurser.
För att samhället ska fungera på ett säkert sätt även i framtiden är det nödvändigt att klimatsäkra strategisk infrastruktur och byggnader. Det är viktigt för att kunna
upprätt
hålla samhällsviktiga tjänster, öka säkerheten för svenska folket och stabilisera ekonomin
genom att på lång sikt minska de dyra kostnaderna för återuppbyggnad. Vi vill se över statens roll i arbetet med att skydda strategisk infrastruktur och byggnader mot klimat
förändringar.
Vi föreslår att klimatanpassning inkluderas i det befintliga klimatpolitiska ramverket och klimatlagen. Genom att integrera klimatanpassning i klimatpolitiken får frågan större politisk vikt och prioritet, och arbetet kan löpande utvärderas av Klimatpolitiska rådet. Detta säkerställer att klimatanpassningsfrågan blir en central del av Sveriges klimatarbete.
Slutligen vill vi se över förutsättningarna att öka insatserna för forskning, samordning
och utvärdering av klimatanpassningsarbetet. Genom att lära från andra länder som drabbats hårdare av klimatförändringar kan vi implementera effektiva anpassnings
strategier snabbare och mer samhällsekonomiskt effektivt. Forskning och innovation är nycklarna till att utveckla och genomföra hållbara lösningar som skyddar vårt samhälle mot klimatförändringarnas effekter.
Den gröna industriella revolutionen
Vi socialdemokrater vill stödja investeringar som bidrar till en fossilfri industri. Därför introducerade vi Klimatklivet och Industriklivet under år 2015 respektive 2018.
Klimatklivet är en reform som har skapat möjlighet att genomföra satsningar för att underlätta den gröna omställningen. Till exempel har Klimatklivet bidragit till ca 180
000 nya laddstolpar runtom i landet, varav ca 15
900 är publika. De satsningar som hittills genomförts förväntas minska växthusgasutsläppen med 3,3 miljoner ton årligen.
Behovet av en fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur och satsningar på cirkulär ekonomi och avfall är stort. Det är därför oroande att regeringen väljer att minska budgeten för Klimatklivet rejält till 2025 jämfört med 2024, och att satsningar på ladd
infrastruktur för 2025 saknas helt i budgeten. För att inte tappa tempot föreslår vi att anslaget till klimatinvesteringar stärks med 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens budget. Dessutom behöver ansökningsprocessen förenklas för vanligt folk, så att fler kan bidra till klimatomställningen utan att det upplevs som krångligt.
Industriklivet har stöttat banbrytande projekt som Hybrits fossilfria stål och kemisk plaståtervinning i Stenungsund. Forskningsinstitutet Rise fick 350 miljoner under 2021–2022 för att stärka bioraffinaderier, vilket främjar övergången från fossilbaserade till förnybara lösningar inom flera sektorer. Vi ser potentialen i teknik för koldioxid
avskiljning för både lagring och användning. Därför vill vi främja CCS för att minska atmosfärens koldioxidhalt och CCU för att exempelvis kunna använda koldioxiden som råvara i bränslen eller nya material. Medan regeringen minskar budgeten för Industri
klivet vill vi istället vidareutveckla Industriklivet och föreslår ett 500 miljoner kronor högre anslag än regeringen.
Effektiva och snabba miljötillståndsprocesser
Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd
med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen.
Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd blir huvudregel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Idag är det en lämplighetsfråga i vilka fall ett ändringstillstånd ska kunna meddelas. Lämplighetsbedömningen är resurskrävande och i de flesta fall medges inte ändringstillstånd.
I förlängningen kan detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Trots detta föreslår regeringen att huvudregeln fortsatt ska vara att myndigheterna bedömer lämpligheten. Därmed menar vi att samma restriktiva tolkning som görs idag kommer att fortsätta att tillämpas. Vi menar istället att genom att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändrings
tillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utred
ningens förslag.
För att kunna möta framtidens behov av förnybar el är det avgörande att vi möjliggör för fler vindkraftsetableringar. Det förutsätter att kommunerna ges stärkta incitament för att medverka till utbyggd vindkraft och att eventuella invändningar mot etableringar inkommer tidigare i tillståndsprocessen. Ett tidigarelagt kommunalt ställningstagande skulle innebära en tydlig effektivisering och skapa förutsebarhet i tillståndsprövningen för vindkraft, utan att tumma på kommunens rätt till inflytande. Därför bör regeringen snarast genomföra förslaget om reformering av det kommunala vetot i proposition 2021/22:2010 som vi två gånger lagt fram för beslut i riksdagen men som avslagits av regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Därutöver behöver regeringen skyndsamt lägga fram förslagen i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18) om möjligheter att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av etableringarna.
För att Sverige ska kunna möta det växande behovet av kritiska metaller i klimat
omställningen behöver vi effektivisera tillståndsprocesserna för gruvverksamhet med fortsatt hänsyn till skyddet av miljön. Avgörande delar i detta är att förenkla kontakt
erna mellan företag och myndigheter, att minska byråkratiska hinder och att införa ett snabbspår som underlättar utvinningen av strategiska jordartsmetaller. Även Miljö
prövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel spelar en viktig roll för att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt.
I Tyskland har man framgångsrikt infört lagstiftning som tar hänsyn till både gruv
sektorns behov och skyddet av miljön. Detta system garanterar att företagen redan från början planerar för och finansierar den framtida restaureringen av de påverkade natur
områdena. Med Tysklands framgångsrika modell som förebild bör Sverige överväga att anta liknande bestämmelser för att säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt gruvdrifts
system.
Utsläppshandel
Klimatkrisen är ett globalt problem som kräver gemensamma lösningar över lands
gränser. Ett viktigt styrmedel för att gemensamt minska utsläppen av växthusgaser är EU:s utsläppshandel. Genom att sätta ett pris på koldioxidutsläpp utgör utsläppshandeln ett kraftfullt verktyg för att styra mot klimatvänliga lösningar och är något vi står bakom. Men det nuvarande systemet är inte tillräckligt kraftfullt.
Det är därför efterlängtat att EU nu har gått fram med ett nytt utsläppshandelssystem, ETS 2. Vi välkomnar även att regeringen har beslutat om en proposition i ärendet. Tyvärr presenterar regeringen inga konsekvensanalyser för hur förslaget om ETS 2 drabbar jordbruks- och skogsbrukssektorn som regeringen på frivillig grund inkluderat i förslaget. Det är uppenbart att effekter för den svenska konkurrenskraften borde belysas, då andra länder inte väljer att omfatta dessa sektorer. Dessutom är det sannolikt att de ökade kostnaderna för jordbruket påverkar livsmedelspriserna för svenska folket. Vi vill därför att regeringen ska återkomma med en konsekvensanalys, särskilt för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget.
Klimatdeklarationer
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges klimatpåverkan. För att nå våra ambitiösa klimatmål krävs det att vi inte bara minskar utsläppen av växthus
gaser utan även aktivt arbetar för att öka upptaget av koldioxid. Klimatdeklarationer för byggnader, som infördes den 1 januari 2022, är ett viktigt verktyg i detta arbete. Men vi kan och måste gå längre.
Vi föreslår därför att klimatdeklarationer för byggnader utvecklas och utökas för att inkludera åtgärder som aktivt bidrar till ökat koldioxidupptag. Detta kan ske genom att inkludera koldioxidupptagande material, såsom biobaserade material och innovativa material som koldioxidabsorberande betong. Vidare bör gröna tak och växtväggar inkluderas i klimatdeklarationerna, vilket bidrar till koldioxidupptag och förbättrad luftkvalitet.
Ett livscykelperspektiv med fokus på återvinning och återanvändning av material och metoder som minskar klimatpåverkan över byggnadens livscykel är också av stor vikt.
Implementeringen och redovisningen av teknologier för koldioxidinfångning och lagring
(CCS) i byggprocessen kan också spela en avgörande roll.
Genom att utveckla klimatdeklarationerna på detta sätt tar vi ett avgörande steg mot att göra bygg- och fastighetssektorn till en del av lösningen på klimatutmaningen.
Omställningen av den svenska fordonsflottan
Våra transporter har en avgörande påverkan på klimatet. Nästan en tredjedel av landets totala utsläpp orsakas av inrikes transporter, och huvuddelen kommer från vägtrafiken. I den pågående kostnadskrisen har vi också sett hur Sveriges beroende av fossila bränslen från omvärlden har medfört skyhöga bränslepriser för vanligt folk. För att uppfylla klimatmålen och stärka landets självständighet är det avgörande att vi fokuserar på att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta. Detta kräver att vi genomför åtgärder på både nationell nivå och EU-nivå som minskar vår användning av fossila bränslen.
En central del i omställningen är att byta ut fossila drivmedel mot hållbara biodriv
medel från skog och jordbruk. Förnybara biobaserade resurser minskar vårt ekologiska fotavtryck och skapar en rättvisare framtid för kommande generationer. Trots detta var ett av regeringens viktigaste vallöften att kraftigt sänka reduktionsplikten. Men inför årets budget bröt de mot löftet till väljarna och höjde reduktionsplikten till 10 procent inklusive el från laddstolpar. Att regeringen svänger fram och tillbaka i en viktig fråga slår hårt mot svenska biodrivmedelsproducenter som blir mindre villiga att investera och skapar osäkerhet hos vanligt folk som ska tanka bilen.
Vi socialdemokrater vill bygga upp en stark inhemsk biodrivmedelsindustri. Genom att skapa en ren, grön energi på hemmaplan kan vi kombinera sänkta utsläpp med riktiga jobb, ekonomisk tillväxt och stabilitet i drivmedelspriserna. Därför föreslår vi en ny modell för inblandning av biodrivmedel – Sverigebränslet.
Vi föreslår en stabil basinblandning av biodrivmedel som ligger fastlagd över tid och som förutsägbart och stabilt ökar. Från år 2024 ska nivån på basinblandningen ligga på 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. För att hålla priserna stabila vill vi att en del av Sverigebränslet ska vara en s.k. tilläggsinblandning som kan variera mer över tid och utifrån prisbilden. Därmed kan vi öka eller minska tilläggsinblandningen beroende på omvärldsläget.
Utöver detta föreslår vi att Sverige går över från MK1 till den europeiska
diesel
standarden (MK3) som kan hantera större inblandning av biobränsle och ger driv
medels
bolagen
större utbud av leverantörer. Det skulle möjliggöra att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket kan ha en prisdämpande effekt. Vi anser även att Sverige måste verka för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå då det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte beskattas på samma sätt som fossila bränslen. Regeringen bör fortsätta Sveriges påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel även efter 2026.
Genom att stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel kan vi sänka utsläppen
och samtidigt stärka Sverige som land.
Biogasen har under lång tid varit skattebefriad i Sverige. Skattebefrielsen är en nödvändighet för att biogasproducenterna ska kunna konkurrera på marknaden och för att fler ska våga investera i omställningens nyckelspelare. Men i december 2022 fattade EU:s tribunal i Luxemburg beslut om att den svenska skattebefrielsen inte var tillåten. Orsaken var att EU-kommissionen inte hade bjudit in företag från andra länder till att kunna lämna synpunkter på skattenedsättningen. Domen har tveklöst lett till förödande konsekvenser. Med ökade kostnader för gasen har åkerierna som har ställt om fått sämre förutsättningar. Även för kollektivtrafiken har domen fått allvarliga effekter, med kost
nads
ökningar på tiotals miljoner kronor per år för vissa regioner. Frågan har diskuterats flitigt, och regeringen beslutade att avvakta EU-kommissionens granskningsförfarande som skulle leda till ett återinförande av skattebefrielsen. Men denna process har dragit ut på tiden och regeringen har ännu inte gett besked om när skattebefrielsen för biogas ska återinföras. Detta skapar stor osäkerhet för biogasbranschen och riskerar att öka landets importberoende och motverka omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vi
kräver att regeringen snarast återinför skattebefrielsen för att rädda vår inhemska biogas
produktion.
Vad gäller laddinfrastruktur för elbilar är det uppenbart att alla svenskar, oavsett var de bor, förtjänar tillgång till ren, förnybar energi. Som socialdemokrater strävar vi efter ett Sverige där varje medborgare känner att de är en del av omställningen, och där vår kollektiva kraft kan skapa en ljusare, grönare och mer rättvis framtid.
När det kommer till arbetsmaskiner och deras roll inom skogsbruk, jordbruk och byggindustri, står det klart för oss att dessa sektorer är ryggraden i den svenska ekono
min. Därför bör vi säkerställa att dessa sektorer också har möjlighet att anamma hållbar praxis och ställa om genom en klimatpremie. Varje steg mot en grönare industri är ett steg mot ett rättvisare och mer hållbart Sverige.
Att stärka Sveriges position som ett föregångsland för utvecklingen och använd
ningen av fossilfritt flyg är avgörande för att möta de klimatutmaningar vi står inför. I vårt avlånga land är flyget en viktig länk som binder ihop våra regioner. För många är flyget det mest effektiva kollektiva resandet. Men det är avgörande att flyget ställer om från fossilt till förnybart. Vi verkar därför för en övergång till mer hållbara bränslen till flyget.
Sverige har även goda möjligheter att leda elektrifieringen av inrikesflyget inom EU. Genom en tydlig satsning på fossilfritt flyg kan vi både bidra till att reducera utsläppen från transportsektorn och stärka vår konkurrenskraft på den internationella arenan. Svenskt biobränsle och framtagandet av nya hållbara flygbränslen bör utvecklas här där kunnande finns, vilket kan leda till nya arbetstillfällen. Därför behöver regeringen ta fram en nationell strategi för förnybara drivmedel inom luftfarten.
Även sjöfarten måste ställa om för att minska sina utsläpp. Sjöfartens fossila beroende behöver minska och ersättas med förnybara alternativ. Att sjöfarten från och med år 2024 gradvis inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem är en viktig del för att skynda på detta skifte. De ökande kostnaderna som följer med att sjöfarten behöver börja betala för sina utsläpp ger incitament att styra om mot mer hållbara alternativ. Samtidigt införs ett krav på att fartyg inom Europa successivt ska inkludera fossilfria bränslen från år 2025. Denna kvotplikt driver på för ökad produktion av förnybara bränslen och skapar förutsättningar för en snabbare omställning.
En giftfri miljö
Vi socialdemokrater anser att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen. Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisat ofarliga, och befintliga kemikalier ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi och våra barn kommer i kontakt med i vår vardag – till exempel i mat, dricksvatten, kosmetika, kläder, skor och leksaker.
EU:s kemikaliestrategi syftar både till att uppnå en giftfri miljö med en högre skyddsnivå för människors hälsa och miljön och till att stärka konkurrenskraften hos EU:s kemiska industri. Åtgärderna i strategin innefattar bland annat att ersätta och minimera farliga ämnen och fasa ut de mest skadliga kemikalierna från användning som inte är nödvändig för samhället. Det gäller också högfluorerade ämnen, PFAS. Strategin inriktas särskilt på att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i konsumentprodukter som kosmetika, leksaker, rengöringsmedel, barnavårdsartiklar, möbler, textilier och material som kommer i kontakt med livsmedel.
Vi är nu i ett kritiskt läge när EU:s kemikaliestrategi ska implementeras. Strategin innebär en ambition att minska farliga kemikaliers påverkan på människor och miljön. Flera av förslagen är sådana som vi socialdemokrater har drivit under många år. Vi vill därför betona vikten av en skyndsam implementering av EU:s strategi.
En stor del av våra inköp sker via nätbutiker, där många varor tillverkas utanför EU. Kemikalieinspektionens granskning visar att många av dessa produkter innehåller för
bjudna kemikalier. Bland så kallade dropshipping-varor, där varan skickas direkt från leverantören till kunden, upptäcktes otillåtna kemikalier i 77 procent av de granskade produkterna. Problemet är också utbrett bland marknadsplatser (42 procent) och tradi
tionella webbutiker (34 procent). Många av dessa produkter importeras från tredje länder som inte följer EU:s regler för kemikaliesäkerhet. Det är hög tid att Sverige tar krafttag mot detta. Vi vill att Sverige ska driva på för skärpta kemikalielagar inom EU och samtidigt införa nödvändiga förbud mot farliga kemikalier på hemmaplan. Konsu
menter ska kunna lita på att alla varor på den svenska marknaden är säkra att använda.
Cirkulär ekonomi
Sverige står inför betydande miljö- och klimatutmaningar som kräver omedelbara och effektiva åtgärder. En viktig del är att bättre nyttja våra utvunna resurser. Idag har vi i hög grad en linjär ekonomi, där resurser används och sedan kastas bort. Detta måste vi bryta. Genom att övergå till en ekonomi i cirkulär riktning, där resurser används på ett hållbart och effektivt sätt, kan vi bättre möta klimatutmaningarna och uppnå våra klimatmål.
För en socialdemokrat är rättvisa, hållbarhet och solidaritet centrala värderingar. En cirkulär ekonomi gynnar inte bara miljön utan rimmar även väl med dessa grund
läggande principer. Genom en cirkulär ekonomi skapar vi nya arbetstillfällen, främjar innovation och stärker Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden. Samtidigt skyddar vi vår biologiska mångfald. Det är ett system som bidrar till ett mer välmående samhälle där resurser används effektivt och hållbart.
Ett första steg för en mer effektiv resurshantering är att förebygga att avfall över
huvudtaget uppstår. För att uppnå detta behöver vi uppmuntra företag att ta fram resurs
snåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna. Det förutsätter en tydlig ansvarsfördelning genom hela livscykeln. I förlängningen måste
alla företag ta fram produkter som är resurssnåla, lätta att återanvända och återvinna.
På så sätt kan vi minska mängden avfall och samtidigt skapa rättvisa konkurrensvillkor för företagen.
På flera områden behöver befintlig ansvarsfördelning bli bredare och tydligare. Det gäller inte minst elektronik, textilier, byggprodukter och förpackningar.
Elektronikavfall har allra störst påverkan på klimatet med mobiltelefoner i topp. Vi
föreslår ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen
av gammal elektronik. Därmed kan vi skapa en marknad för i första hand återanvänd
ning och sedan återvinning.
Inom textilområdet produceras ständigt nya kollektioner som kort därefter slängs bort. Enligt uppgifter från EU-kommissionen ligger det högt på listan över globala miljö- och klimatbelastningar. Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag om att producenter av textilier också ska täcka kostnaderna för att samla in, sortera och åter
vinna kläderna. Samtidigt är det viktigt att reglerna utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och utveckling av ny teknik.
Bygg- och fastighetssektorn har en betydande inverkan på miljön, från material
hantering till energiförbrukning. Producentansvaret som idag finns på verksamhetsavfall måste tydliggöras, utvecklas och styras mer mot återvinning och återanvändning. Det behöver finnas tydliga incitament för företag som tillverkar eller erbjuder tjänster som sätter byggprodukter och emballage på marknaden.
Producentansvaret för förpackningar är en viktig drivkraft för att styra mot mer
cirkulära lösningar. Därför är det självklart att alla förpackningar, även om de har slängts,
ska fortsätta att vara en del av producentansvaret.
Idag finns även problem med att ett antal producenter inte betalar förpackningsavgift, trots att de har producentansvar. Det leder till uteblivna avgifter och innebär att sköt
samma producenter tvingas betala för friåkarnas andel. För en rättvis och effektiv åter
vinning behöver vi säkerställa att alla som sätter förpackningar på marknaden också betalar en förpackningsavgift.
Fler styrmedel behövs för att stärka företagens drivkrafter att återvinna sitt avfall och sedan återbruka materialet. I återvinningen ska avfallet i första hand upparbetas till produkter eller material. Endast i de fall där det inte är möjligt ska avfallet återvinnas till energi. För att öka andelen återbrukade material vill vi se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser på återvunnet material vid upphandling av nybyggnation. Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande och därför finns det ett behov av att se över befintliga regelverk. Vidare tillsatte den socialdemokratiska regeringen en kommitté för att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utredningen,
Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi
(SOU 2024:67), är ett viktigt steg på vägen för att kunna utveckla styrmedel som på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.
För att klara omställningen till en cirkulär ekonomi behöver vi främja det cirkulära istället för det linjära. Idag har vi en skatt på avfall som gör det mer lönsamt att ständigt utvinna nya råvaror än att använda samma råvaror flera gånger. Det är inte hållbart. Vi vill att utformningen av avfallsskatten ska ses över för att säkerställa att den leder till önskade effekter. Vid en framtida översyn av skattesystemet måste vi ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt.
Regelverken behöver stärkas för att i tid nå en cirkulär ekonomi. En viktig del i omställningen är att förlänga livslängden för det vi producerar. Att tillverka produkter som inte ska hålla för länge och som inte ska gå att reparera går rakt emot ett effektivt resursutnyttjande. Därför ser vi socialdemokrater positivt på den nya EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter för att säkerställa att produkter tillverkas med lång livslängd och goda reparationsmöjligheter. Vidare behöver vi regler som ger branschen förutsättningar att investera i avancerade återvinningsanläggningar för att stödja över
gången till cirkulär ekonomi. Vi vill se över hur vi kan utforma regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling hos företagen.
Med den offentliga sektorns storlek utgör den offentliga upphandlingen ett viktigt verktyg i omställningen. Vi behöver säkerställa att statliga och kommunala upp
handlingar prioriterar giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar, i linje
med den klimat
politiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi.
Ett konkret exempel är att uppdatera riktlinjerna för offentlig upphandling för att främja återvinning och åter
användning av produkter och tjänster. Genom sådana åtgärder kan offentlig upp
handling fortsätta att driva klimatomställningen framåt.
En grundläggande förutsättning för att kunna ställa om är att stärka kunskapen om cirkulär ekonomi. Att öka medvetenheten om materialflöden i samhället och fördelarna med cirkulära flöden är av stor vikt för att förstå vilka möjligheter och risker som finns med befintliga resurser och hur de används. Vi socialdemokrater ser positivt på möjlig
heten att integrera utbildning om hållbarhet och cirkulär ekonomi i skolor och högre
utbildningar. Vidare finns behov av mer forskning och utveckling inom cirkulär ekonomi
för att utveckla nya tekniker och öka kunskapen om hur material kan åter
användas och återvinnas på bästa sätt. Genom samarbetsprogram där akademi, industri och offentlig sektor får dela kunskap och idéer kan vi utveckla nytänkande åtgärder. Dessa sam
arbeten behövs för att påskynda nya cirkulära lösningar som bidrar till ett hållbart samhälle.
Genom att anta dessa åtgärder kommer Sverige att kunna minska sitt ekologiska fot
avtryck, skapa nya arbetstillfällen och främja ekonomisk tillväxt på ett hållbart sätt. En stark övergång till en cirkulär ekonomi kommer också att stärka Sveriges internationella ledarskap inom miljö- och klimatfrågor.
Miljöbrott och den organiserade brottsligheten
Miljöbrotten är ett växande problem i vårt samhälle som kan få allvarliga följder för
både miljön och människors hälsa. Dessa brott kan leda till allt från ödeläggande bränder
till skadliga utsläpp. Det vanligaste motivet är pengar. Forskning och polisens rapporter indikerar en stark koppling mellan miljöbrott och större brottsnätverk. Alltför många miljöbrott förblir olösta och de påföljder som finns idag är otillräckliga. Ofta är det skattebetalarna som får stå för kostnaden för dessa brott, som när myndigheter och kommuner måste hantera stora mängder illegal dumpning. För att komma åt miljö
brotten och den organiserade brottsligheten krävs därför åtgärder som ökar möjlig
heterna att upptäcka miljöbrottslighet och minska den ekonomiska förtjänsten.
Tillsynen av avfallshantering spelar en viktig roll för att säkerställa att vårt avfall hanteras på ett ansvarsfullt sätt. För att kunna upptäcka och stoppa oseriösa aktörer som bedriver illegal avfallshantering behöver den uppsökande tillsynen prioriteras. Det är avgörande för att i ett tidigt skede upptäcka och agera mot verksamheter som begår miljöbrott. Vi ser också möjligheter att stärka miljötillsynen. Genom att förstärka och skärpa tillsynen kan vi komma till rätta med den illegala avfallshanteringen.
En viktig del i att stoppa oseriösa aktörer på marknaden är att följa upp de transak
tioner som gjorts. Det utförs enkelt när avfallen betalas digitalt men är betydligt svårare vid köp med kontanter. Vi anser att kontantförbud vid handel med järn- och metallskrot är en viktig åtgärd. Att enbart tillåta digitala betalningar skulle göra det enklare att kon
trollera misstänkt avfallshantering. Dessutom skulle det försvåra för den organiserade brottsligheten.
Idag är straffen för grova miljöbrott relativt låga i relation till den omfattande skada dessa brott kan orsaka på vår miljö, vår hälsa och vårt samhälle. För att effektivt motverka och avskräcka från miljöbrott bör vi se över möjligheten att införa brotts
rubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott”.
Vi vill också skärpa det internationella samarbetet mot miljöbrott. Det är nödvändigt att öka de internationella juridiska möjligheterna att utkräva ansvar och säkerställa att storskalig miljöförstörelse kriminaliseras.
Kolinlagring
För att möta de växande klimatutmaningarna och bidra till Sveriges omställning till ett fossilfritt samhälle, är det avgörande att vi fokuserar på att både minska utsläppen och öka kolinlagringen. Detta kan uppnås genom att implementera en rad hållbara metoder och åtgärder som främjar både miljövärden och ekonomisk tillväxt.
Ett av de viktigaste stegen är att utveckla verktyg för att mäta kolinlagring vid exploatering av mark. Regeringen bör uppdra åt SLU, Boverket, Naturvårdsverket och Trafikverket att skapa standardiserade metoder för att bedöma effekterna av mark
användningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid. Dessa verktyg ska kunna användas i miljökonsekvensbedömningar och inkluderas i klimatdeklarationer för nya byggnader. Genom att integrera dessa verktyg i planeringsprocesser kan vi säkerställa att exploatering sker på ett sätt som minimerar utsläpp och maximerar kolinlagringen.
Våtmarker spelar en avgörande roll i att lagra kol, men när de dräneras för att
användas till jordbruk eller byggnation frigörs stora mängder koldioxid. För att motverka
detta vill vi intensifiera arbetet med att återväta torvmark. Denna åtgärd kommer att bidra till att bevara och öka kolsänkorna, samtidigt som det minskar utsläppen av växthusgaser.
Vid eventuell exploatering på våtmark måste större hänsyn tas till miljö och klimat. Det är avgörande för att kunna minska utsläppen av växthusgaser och bevara de ekosystemtjänster som våtmarker tillhandahåller. Enligt Statistiska centralbyrån är exploateringens påverkan på omkringliggande torvmark nästan lika stor som den yta Sverige årligen återväter. Detta innebär att framstegen med återvätning riskerar att undermineras om inte tillräcklig miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering. För att minimera klimatpåverkan och skydda våtmarkernas ekosystemfunktioner bör alternativa metoder övervägas.
En annan effektiv metod för att öka kolinlagringen är att främja byggande i trä. Träprodukter lagrar kol under hela sin livstid, vilket bidrar till att minska koldioxid
nivåerna i atmosfären. Regeringen bör uppmuntra ökat byggande i trä genom att inkludera redovisning av mängden kol i långlivade byggprodukter i klimatdeklarationer. Genom att öka efterfrågan på träprodukter kan vi inte bara öka kolinlagringen utan också stödja en hållbar och cirkulär byggindustri. Exempelvis kan en ökning från 10 till 50 procent av flerbostadshus byggda i trä öka inlagringen med 40
000–60
000 ton CO
2
till 2045.
För att stärka skogens roll i klimatarbetet och fatta hållbara beslut är det avgörande att vi tydligare redovisar både Sveriges skogliga naturtillgångar och deras kolinlagring. Enligt EU-kommissionens förslag om en revidering av LULUCF-förordningen förväntas Sverige öka sin kolsänka i skog och mark mest i hela unionen. Det motsvarar 15 procents minskad användning av förnybar svensk skog till 2030. Att tillverka produkter av trä bidrar inte bara till kolinlagring utan minskar sannolikt även använd
ningen av fossila råvaror eller skog från andra världsdelar. IPCC:s rapport om mark
användning visar att ett hållbart skogsbruk kan bibehålla skogens förmåga att binda mer koldioxid än vad den avger. Därför ser vi vikten av att klargöra betydelsen av skogliga råvaror för en hållbar utveckling.
För att uppfylla LULUCF-förordningen och minska utsläppen är det viktigt att vi utvecklar en nationell strategi som inte förlitar sig på inköp av krediter från andra länder. Genom att fokusera på nationella åtgärder för att minska utsläpp och öka kol
inlagringen kan vi skapa en mer hållbar och självförsörjande strategi. Detta innebär att vi måste främja hållbara skogsbruksmetoder, skydda och restaurera naturliga kolsänkor och implementera effektiva verktyg och policyer för att övervaka och rapportera våra framsteg.
Rent hav och rent vatten
Sveriges hav och vatten står inför avsevärda problem och det är en prioritering för oss att vända utvecklingen. Överfiske, övergödning, miljögifter och plastskräp försämrar havsmiljön och stör den biologiska mångfalden. I sjöar och vattendrag hotas vatten
kvaliteten av ämnen som är svåra att bryta ned. För att vända utvecklingen behövs kraftfulla åtgärder som bidrar till ett friskt hav och vatten.
Övergödning är en bidragande orsak till den kritiska situationen vi ser i Östersjön idag. Utsläpp av kväve och fosfor försämrar livsmiljön för fiskarna. Dessutom bidrar den till ökad algblomning. För att stärka förutsättningarna för såväl fiskebestånden som havsmiljön i allmänhet kommer vi att arbeta för att mindre fosfor och kväve ska släppas ut i Östersjön. Vi verkar också för en ökad cirkularitet i gödselanvändningen för att begränsa problemen med övergödning i haven. Som en del i detta arbete vill vi utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel. Med en ökad cirkularitet finns potential att minska övergödningen i våra hav och vatten.
Avsiktlig felrapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för ett hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrappor
tering. Dessutom vill vi komma åt fusket genom att införa kamerabevakning på fiske
fartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten. Med skarpare och mer effektiv fiskerikontroll kan vi få bukt med det illegala fisket. Vi vill se en ökning av anslaget till åtgärder för havs- och vattenmiljö med 40 miljoner kronor för 2025.
Plastnedskräpningen, särskilt i våra hav, är en av vår tids mest pressande miljö
utmaningar. Detta problem har förvärrats av den globala ökningen av engångsplast
produkter. Genom att minska användningen av fossil plast och öka återanvändningen och återvinningen kan vi begränsa spridningen av plastutsläpp.
Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit en havsmiljölag, ett initiativ som vi ser som ett positivt steg för en bättre havsmiljö. Denna lag skulle ställa högre krav på att regeringen tar ansvar för havsmiljöpolitiken.
För att säkra den biologiska mångfalden behöver vi skydda våra sjöar och hav från försurning och skadliga ämnen som gifter och plast. Samtidigt ser vi behovet av att upprätthålla en balans mellan strikta miljökrav och att ge småskalig vattenkraft en chans att blomstra i en hållbar framtid.
Vi står inför en rad utmaningar relaterade till vår dricksvattenförsörjning. Klimat
krisen är en stor utmaning som väntas öka risken för förorenat dricksvatten. För oss socialdemokrater är det av största vikt att trygga en säker dricksvattenförsörjning.
Vi har åstadkommit viktiga framsteg i EU när det kommer till vattenfrågorna. Ett exempel är EU:s ramdirektiv för vatten. Nu måste Sverige leva upp till dessa krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer. Vi anser också att dricksvattnet och våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd. En annan utmaning är att förbättra reningen av vårt avloppsvatten för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Idag är inte minst läkemedelsrester i avloppsvatten ett växande problem. För att förbättra reningen av vårt avloppsvatten är en viktig del att snabbt implementera EU:s nya avloppsdirektiv.
Naturvård och biologisk mångfald
Vi är mycket bekymrade över de konsekvenser som regeringens drastiska nedskärningar i miljöbudgeten leder till för vår naturvård. Naturvården är avgörande för att skydda våra naturområden, arter och ekosystem som står inför allt större hot. Välmående eko
system kan också bättre stå emot klimatförändringarna och absorbera mer koldioxid. Dessutom är naturvårdande skötsel viktigt för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen. Men med regeringens nedskärningar riskerar vårt rika friluftsliv att kraftigt försämras.
Regeringen har nästan halverat budgeten för naturvården med en nedskärning på 900 miljoner kronor mellan 2022 och 2023. I budgetpropositionen för 2025 återför de bara en bråkdel av pengarna de tagit bort och presenterar detta som en ”satsning”. Den otill
räckliga finansieringen har lett till svåra prioriteringar inom områden som skötsel av naturreservat och nationalparker, underhåll av vandringsleder, verksamhet vid naturum,
åtgärdsprogram för hotade arter samt lokala och kommunala naturvårdsprojekt. Dessutom
påverkas rovdjursinventeringar och vilt- och rovdjursförvaltning av nedskärningarna. Tidigare i år larmade Riksrevisionen om att skötseln av Sveriges mest värdefulla natur
områden är eftersatt, vilket ytterligare visar på hur allvarlig situationen är. Vi föreslår därför att skötseln av värdefull natur förstärks med 250 miljoner kronor
jämfört med regeringens föreslagna nivåer.
Förstörelse av livsmiljöer och fragmentering är två betydande orsaker till hotet mot den biologiska mångfalden. Enligt FN är krisen för den biologiska mångfalden så allvarlig att den hotar mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten. För att rädda
den biologiska mångfalden är en viktig metod att sammankoppla skyddade natur
områden.
När klimatet förändras i ett område blir det enklare för arter att förflytta sig till
nya lämpliga livsmiljöer i ett annat område. Utan sammanlänkad natur blir klimat
förändringar ett allt större hot mot djurs och växters överlevnad.
En annan viktig del i att förbättra den biologiska mångfalden är att stärka skyddet av värdefull natur. Det gäller inte minst skogen. Vi har alltid betonat vikten av att stödja privata skogsägare som frivilligt tar initiativ till att skydda och bevara värdefulla skogs
områden. Det handlar inte enbart om miljömässigt ansvar utan även om att upprätthålla en balans mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Lika viktigt är det att vi som samhälle garanterar rättvisa ersättningar till de skogsägare som aktivt bidrar till skogens
hållbara förvaltning. Att regeringen väljer att dra ned på anslaget med nästan en tredjedel
jämfört med 2024 är därför under all kritik. Vi vill höja anslaget med 250 miljoner kronor mer än regeringen för att säkerställa kompensation till skogsägare som önskar bevara skyddsvärd skog.
En annan viktig faktor som orsakar förlust av biologisk mångfald är invasiva främmande arter. Dessa arter har med människans hjälp flyttats från sin naturliga miljö till en främmande miljö där de snabbt sprider sig och tränger undan andra arter. Om de
invasiva främmande arterna inte bekämpas riskerar de att orsaka allvarliga konsekven
ser
för våra ekosystem. Det är därför av stor vikt att stärka arbetet för bekämpningen av dessa. Vi behöver öka medvetenheten om invasiva arter i samhället för att kunna vidta rätt åtgärder. Dessutom vill vi utöka beteckningen över invasiva arter för att kunna begränsa de skador som nya främmande arter riskerar att orsaka. Ett exempel på en sådan art är stenmården som genom människan spridit sig till den svenska naturen.
Vi behöver också ha förutsättningar att begränsa massförekomsten av översvämnings
myggor.
Utan en effektiv myggbekämpning så blir det omöjligt att vara utomhus i delar av vårt land. Besvären med översvämningsmyggor gör det svårt att både bo och verka i
vissa områden. I regeringens budget tilldelades länsstyrelserna endast 5,4 miljoner kronor.
En summa långt ifrån de 36 miljoner som länsstyrelserna själva sagt behövs för
bered
skap under 2024 och 2025. Den otillräckliga finansieringen och bristen på bekämp
nings
medel
har gjort situationen ohållbar. Vi socialdemokrater tar myggproblemet på allvar och föreslår därför att myggbekämpningen förstärks.
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Enligt Naturvårds
verket
finns idag närmare 90
000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. För att skydda både människors hälsa och miljön behöver dessa områden tas om hand. Det är viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar efterlevs för en effektiv och rättvis ansvarsfördelning. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur vi säkerställer detta.
Under flera års tid har en betydande del av de avsatta medlen för sanering och återställning av förorenade områden förblivit outnyttjade. För 2023 avsatte regeringen över 1 miljard kronor till denna budgetpost, men av det senaste budgetförslaget framgår att 371 miljoner inte använts. Vi anser därför att en anslagsminskning för sanering och återställning är rimlig då medlen under flera års tid inte använts i den planerade omfattningen. Vi föreslår att anslaget minskas med 250 miljoner kronor i förhållande till budgetens förslag.
Med klimatförändringar som påverkar våra ekosystem och vår biologiska mångfald i snabb takt behöver vi mer än någonsin en robust och pålitlig övervakning av våra naturområden. Vi anser att miljöövervakningen är avgörande för att kunna ge politiska beslutsfattare relevanta underlag för välgrundade beslut och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Medan regeringen har valt att prioritera bort detta viktiga område väljer vi att möjliggöra en mer frekvent och detaljerad miljöövervakning. Vi avsätter en extra summa på 30 miljoner kronor till miljöövervakning.
Förbättrat strandskydd och värnad allemansrätt
Allemansrätten är bland det svenskaste vi har och säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen. Det stärker såväl demokrati som hälsa och välbefinnande. Skog, vatten, öppna landskap och fjäll är också viktiga delar av vårt kulturarv. Men med ökad privatisering och inhägnad av naturen riskerar allemansrätten
att urholkas. Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser
som skadar miljön eller konflikter mellan markägare och allmänheten. För att värna allemansrätten vill vi öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation.
Strandskyddet spelar en viktig roll för att säkra allemansrätten längs stränder och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, både på land och i vatten. Men strand
skyddet behöver reformeras för att bli mer anpassat, flexibelt och ändamålsenligt så att möjligheten till utveckling ökar även på landsbygden. Vi socialdemokrater ser ett tydligt behov av att diversifiera strandskyddet för att främja landsbygdsutvecklingen och samtidigt värna naturen och utövandet av allemansrätten.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Johan Löfstrand (S)
Jytte Guteland (S)
Malin Larsson (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Tomas Kronståhl (S)