Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2735 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringen i föräldraförsäkringen om dubbeldagar bör utvärderas framöver för att säkerställa att reformen fått önskad effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag om överlåtelse av föräldradagar som riskerar att öppna upp för kommersiellt nannysystem i föräldraförsäkringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur föräldradagar ska kunna överlåtas till närstående och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 074 824 2 700 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 521 438 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 798 382 400 000 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 097 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 234 340 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 971 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 357 164 300 000 Summa 106 070 732 3 400 000 Sammanfattning Starka skyddsnät är en förutsättning för att alla kan vara trygga och ingen lämnas utan ­ för. Jämställdhetsperspektivet och barns rätt till alla sina föräldrar och andra närstående vuxna måste fokuseras starkare. Miljöpartiet anser att inte ett enda barn ska växa upp i fattigdom. Tyvärr är vi långt därifrån i dag och det är alltid barn som kommer i kläm när socialförsäkringssystemet snävas in. Det som regeringen har aviserat oroar i hög grad. Miljöpartiet har länge drivit på för en förändring av föräldraförsäkringen. Sakta stiger antalet uttagna dagar bland män. Det går åt rätt håll, men för långsamt. För barn, för fäder, för mödrar, för jämställdheten och hela samhället skulle ett mer jämställt föräldraskap betyda mycket. Miljöpartiet anser att en tredjedel av dagarna ska reserveras för respektive förälder, dvs. ej vara överlåtningsbara. I dagsläget är det bara tre månader som är reserverade för respektive förälder, när de är två. Regeringen lägger i propositionen ett förslag om att dagar ska kunna överlåtas till tredje person. Detta är också en fråga Miljöpartiet vill och länge har drivit. Vi anser dock att möjligheten ska ges för personer som är närstående till barnet och det ska inte kunna leda till kommersiell verksamhet. Regeringen hävdar att risken är liten. Vi delar inte den bedömningen. Erfarenheten från marknadiseringen av skolan och andra välfärdstjänster manar till försiktighet. Vi anser att dörren måste vara bestämt stängd till ett nannysystem som finansieras helt eller till stora delar genom föräldraförsäkringen. Därför vill vi att regeringen återkommer med ett förslag som möjliggör överlåtelse till en annan närstående vuxen. Den regeln bör för att gardera mot kommersialisering vid tolkningssvårigheter kompletteras med ett förbud mot förmed ­ ling av nannytjänster som finansieras helt eller delvis med föräldraförsäkringen. Vi vill även att regeringen återkommer med förslag om hur fler än två vuxna kan bli vårdnads ­ havare när ett barn i praktiken har fler än två vuxna som utövar föräldraskap för barnet. I ett första steg välkomnar vi förslaget om föräldrafullmakt från utredningen Alla tiders föräldraskap (SOU 2022:38), men fler åtgärder är nödvändiga för att säkra alla barns rätt till sina familjer och att bli omhändertagna av alla sina föräldrar. Vi är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att innebära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur barnfamiljer ska bli fattigare och göra så att misstron ökar måste socialförsäkringen stärkas. I synnerhet barn till utlandsfödda föräldrar riskerar att få det mycket sämre med regeringens politik. Miljöpartiet vill att en kriskommission ska tillsättas för att ta fram effektiva förslag mot barnfattigdom. Det är mer angeläget än någonsin. Socialförsäkringens utformning utgör vårt gemensamma skyddsnät och förebygger problem både för enskilda och på samhällsnivå. Stöd ska ges till de som behöver och bidrag behöver inflationssäkras. Inflationssäkra barnbidraget Barnbidraget är ett viktigt bidrag som kommer alla familjer i Sverige till del. Miljöpartiet anser att barnbidraget behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Beräknad kostnad är 2,7 miljarder för 2024, 3,5 miljarder för 2025 och 3,9 miljarder för 2026. Inför en tredelad föräldraförsäkring Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring, vilket betyder att varje förälder ska ta ut minst en tredjedel av föräldradagarna för ett mer jämställt uttag. En tredjedel av dagarna ska om man så vill kunna överlåtas på annan närstående person. Vi vill även att regeringen återkommer med förslag om hur fler än två vuxna kan bli vårdnadshavare när ett barn i praktiken har fler än två vuxna som utövar föräldraskap för barnet. I ett första steg välkomnar vi förslaget om föräldrafullmakt från utredningen Alla tiders föräldraskap (SOU 2022:38), men fler åtgärder är nödvändiga för att säkra alla barns rätt till sina familjer och att bli omhändertagna av alla sina föräldrar. Vi vill se ett justerat förslag för överlåtelse av dagar Vi välkomnar den ambition regeringen visar när den nu, efter flera utredningar, föreslår att högst 90 dagar ska kunna överlåtas. Miljöpartiet anser dock, som nämnts ovan, att möjligheten ska ges för personer som är närstående till barnet. Någon sådan avgränsning finns inte i propositionen. Vi vill också starkt betona vikten av att täppa till de möjlig ­ heter som kan finnas för att förslaget banar väg för kommersiell verksamhet. Reger ­ ingen hävdar att risken är liten. Vi anser att den inte ska kunna finnas. Erfarenheten från marknadiseringen av skolan och andra välfärdstjänster manar till försiktighet. Vi anser att dörren måste vara bestämt stängd till ett nannysystem som finansieras helt eller till stora delar genom föräldraförsäkringen. Därför vill vi att regeringen återkommer med ett förslag som möjliggör överlåtelse till en annan närstående vuxen. Den regeln bör för att gardera mot kommersialisering vid tolkningssvårigheter kompletteras med ett förbud mot förmedling av nannytjänster som finansieras helt eller delvis med föräldraför ­ säkringen. Därför avslår vi regeringens förslag med förhoppningen om att regeringen snarast återkommer med ett justerat förslag. Familjer behöver den här flexibiliteten som överlåtelse av dagar till närstående ger, men det är högst angeläget att reformen inte leder fel. Barnperspektivet och vikten av relationer behöver vara i fokus, parallellt med fortsatt strävan mot mer jämställt föräldraskap . Dubbeldagar, en viktig möjlighet vid tidigt uttag Vi välkomnar det förslag som regeringen lägger om att föräldrapenning ska kunna tas ut av båda föräldrarna samtidigt i högst 60 dagar fram till dess att barnet är 15 månader. Regeringen utgår från att barnet har två föräldrar medan familjer i realiteten kan se ut på andra sätt, se ovan. Vi tycker dock att det är ett bra förslag i sig, och det kan i synnerhet förbättra möjligheterna för fäder att knyta an tidigt och djupare med barnet. Det kan därmed också bidra till ett mer jämställt föräldraskap. Vi anser dock att ändringen bör utvärderas framöver för att säkerställa att förslaget fått önskad effekt. Inflationssäkra underhållsstödet Miljöpartiet anser att underhållstödet behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras och skrivs upp i takt med inflationen, och konstruktionen behöver bli permanent. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur detta ska ske. Vi vill dock redan nu höja nivån för de kommande åren enligt den nu beräknade inflationen. Vi av ­ sätter i detta syfte 400 mk per år för år 2024, 2025 och 2026. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Regeringen höjde bostadsbidraget för barnfamiljer tillfälligt under pandemin. Miljö ­ partiet välkomnar att regeringen anser att den höjda nivån behöver fortsätta att gälla även under första halvåret 2024 och anser även att personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska få ta del av höjningen vilket vi avsätter 300 miljoner kronor för på utgifts ­ område 25. Vi anser att bostadsbidraget bör räknas upp med inflationen för att inte urholkas när det behövs som mest. Vi avsätter därför 300 mk för år 2024, 700 mk för år 2025 och 800 mk för 2026. Indexeringen för 2024 börjar gälla så fort förlängningen av det förhöjda bidraget löper ut. Kriskommission för barnfattigdom Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Miljöpartiet anser att en kriskommission behöver tillsättas som ska ta fram förslag för att bekämpa barnfattig ­ dom. Frågan har blivit än mer aktuell med de avsikter regeringspartierna aviserat i Tidöavtalet och successivt utreder för att införa. Många av förslagen kommer drabba barn och barnfamiljer hårt. Kommissionen ska utgå från ett barnrättsperspektiv och behandla både trygghetssystemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen. Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas i framtagandet av åtgärder. Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ulrika Westerlund (MP) Leila Ali Elmi (MP) Linus Lakso (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3508 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 512 282 −159 500 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 223 000 100 000 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1 600 013 −1 425 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 461 49 000 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 160 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 107 602 157 000 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 340 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 665 000 −22 000 Summa 13 524 360 −1 300 500 Korta ned handläggningstiderna Handläggningstiderna hos både Migrationsverket och migrationsdomstolarna har länge varit oacceptabelt långa. Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen granskat Migrationsverkets handläggningstider. Vid granskningen som gjordes under 2022 konstaterades att handläggningen var långsam och passiv, särskilt i ärenden som rörde medborgarskap, anknytning och asyl. Då påtalade JO att myndigheten måste göra särskilda ansträngningar för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna. Sedan dess har det däremot fortsatt att komma in ett stort antal klagomål till JO om långa handläggningsärenden. JO inledde därför en ny granskning i början av 2024, som även den visade på ett fortsatt behov av stora ansträngningar från Migrationsverkets sida. I Riksrevisionens granskning RiR 2025:5 Migrationsverkets hantering av med ­ borgarskapsärenden riktar riksrevisionen allvarlig kritik mot de stora brister som råder. Handläggningstider på upp till fyra år är helt oacceptabla. Även migrationsdomstolarnas långa handläggningstider i asylmål har kritiserats, bland annat av Riksrevisionen, som i en granskning från 2022 visade att ytterst få mål avgörs inom fyra månader. Den främsta orsaken till de långa väntetiderna är enligt Riksrevisionen brist på både ekonomiska medel och personella resurser. Detta är en oacceptabel ordning. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan orimligt långa handläggningstider leda till psykiskt lidande för berörda och brister i rättssäker ­ heten. Det riskerar även att försämra förutsättningarna för integrationen när människor lever i ovisshet kring om de kommer få stanna i Sverige eller inte och därmed möjlig ­ heterna att planera och investera i en framtid här. Vi föreslår ytterligare 50 miljoner kronor årligen till 1:1 Migrationsverket och 50 miljoner kronor årligen till 1:4 Domstols ­ prövning i utlänningsmål i syfte att anställa och utbilda mer personal så att handlägg ­ ningstiderna kan kortas. Det är viktigt att personalens kompetens säkerställs och att handläggningstiderna inte kortas på bekostnad av rättssäkerheten. Ett tryggt och rättssäkert mottagande Alla som söker asyl i Sverige ska vara säkra på att deras individuella asylskäl prövas och beaktas i enlighet med gällande rätt. Trots detta har Migrationsverkets asylprövning uppmärksammats flera gånger, bland annat av JO, RFSL, UNHCR och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Kritiken har främst handlat om långa handläggningstider, bristande kompetens hos handläggare, tolkar och juridiska ombud, orimliga krav på den sökandes redogörelse för sina asylskäl, bristande efterlevnad av barnkonventionen samt undermålig hantering av traumatiserade personer. Dessa brister har inte minst drabbat konvertiter, hbtqi-flyktingar och barn. Även Statskontoret kritiserade Migrationsverkets asylprövning så sent som för ett år sedan, efter att de i sin granskning kunde konstatera att myndigheten har svårt att upprätthålla rättssäkerheten och enhetligheten i asyl ­ prövningen. Miljöpartiet kan konstatera att det finns stora brister i Migrationsverkets asyl ­ prövning som snarast måste åtgärdas. Precis som Statskontoret lyfter i sin granskning så anser vi att Migrationsverket behöver starkare rättslig styrning och rättsligt stöd och att den rättsliga kvaliteten i handläggningen måste stärkas. Handläggare och beslutsfattare efterfrågar bättre utbildning, kunskapsstöd och förutsättningar att stanna och utvecklas i sina olika roller. Regeringen måste prioritera asylrätten och ge Migrationsverket resurser för att säkerställa sitt uppdrag och ge personalen tillräcklig utbildning för att kunna göra rättssäkra bedömningar. Vi vill att Migrationsverket får i uppdrag att utbilda samtlig operativ personal löpande i utredning, prövning och bedömning av asylärenden, bland annat med fokus på hur traumatiserade personer, hbtqi-personer och konvertiter kan framställa sina skydds ­ behov. Det behövs också kunskapshöjande insatser för rättsliga biträden och bättre förutsättningar att avsätta tillräckligt med tid till sina ärenden – detta gäller inte minst asylärenden som involverar barn. Vi föreslår att finansieringen ska ske genom att prioritera om användningen av anslagna medel till 1:1 Migrationsverket och befintliga medel på 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Höjd dagersättning Dagersättningen till asylsökande har inte ändrats sedan 1994, utan har legat på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen som bor på Migrationsverkets boende och själv betalar för sin mat. En familj med två vuxna och två små barn får drygt 196 kronor per dag eller ungefär 5 800 kronor i månaden. För trettio år sedan kanske den summan räckte för att bekosta sånt som mat, kläder, skor, tandvård, hygienartiklar, sjukvård och mediciner till en hel familj, men med stigande inflation och höjda priser är det inte rimligt. Sedan massflyktsdirektivet aktiverades förväntas även flyktingar från Ukraina med rätt till dagersättning att klara sig på denna låga nivå – det kan vi inte acceptera. Miljöpartiet vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, det vill säga ungefär 130 kronor per dag för en ensamstående vuxen. I syfte att höja dagersättningen för asylsökande och personer med tillfälligt skydd tillför vi 113 miljoner kronor 2026, 100 miljoner kronor 2027 och 90 miljoner kronor 2028. Medlen belastar anslag 1:2 Ersättning och bostadskostnader. Ge asylsökande rätt till sfi För den som kommer ny till Sverige ska det finnas snabba vägar in i det svenska samhället. Att kunna det svenska språket är avgörande för möjligheten att få ett arbete, ägna sig åt andra studier eller i övrigt delta i samhällslivet. Miljöpartiet välkomnar att regeringen har föreslagit flera satsningar för att fler ska lära sig svenska. Vi anser dock att det behövs ännu bättre möjligheter att tidigt kunna ta sig fram på svenska, därför föreslår vi att svenska för invandrare (sfi) utökas så att det är tillgängligt även för asylsökande. Idag erbjuds sfi bara till personer som fått besked om uppehållstillstånd. Asyl ­ sökande hänvisas istället till den mer begränsade språkutbildningen som ges av vissa studieförbund och frivilligorganisationer. Miljöpartiet menar att det hade varit till fördel för asylsökandes språkinlärning och integration om även de gavs rätt till sfi. Sfi har bättre förutsättningar att erbjuda såväl språkutbildning som relevant samhällsinforma ­ tion, studierna utgår från en tydlig kursplan och kan anpassas efter deltagarnas olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Det erbjuds dessutom i alla Sveriges kommuner. För att ge alla asylsökande rätt till sfi tillför Miljöpartiet 160 miljoner kronor 2026, 170 miljoner kronor 2027 och 170 miljoner kronor 2028 till utgiftsområde 16. Det är viktigt att säkerställa tillräckligt med utbildningsplatser och att sfi-lärarna har god kompetens. Det ska även finnas goda möjligheter att kombinera sfi med arbete och yrkesstudier. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner har inte gått ner, snarare tvärtom. Trots detta har regeringen sänkt schablonersättningen till kommuner och regioner som tar emot ensamkommande barn. Miljöpartiet har upprepade gånger kritiserat det här beslutet, inte minst mot bakgrund av att kommunerna redan befinner sig i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Det är obegripligt att regeringen i dagens ekonomiska läge gör bedömningen att kommunerna redan får tillräcklig ersättning för sina kostnader vid mottagande av ensamkommande. För att kompensera kommunernas kostnader tillför Miljöpartiet totalt 90 miljoner kronor 2026, 70 miljoner kronor 2027 och 40 miljoner kronor 2028 till anslag 1:2 Ersättning och bostadskostnader samt utgiftsområde 13. Bättre villkor för ukrainska flyktingar Migrationsverket måste fortsatt ges goda möjligheter att hantera mottagandet av personer med tillfälligt skydd från Ukraina. Vi står inte bakom Tidöpartiernas omläggning av migrationspolitiken, därför avvisar vi många av regeringens satsningar på Migrationsområdet. Vi delar däremot regeringens bedömning om att säkerställa att den löpande verksamheten med att ta emot ukrainska flyktingar fungerar väl, därför behåller vi de medel till 1:1 Migrationsverket som avser att täcka kostnaderna för att hantera mottagandet av personer med tillfälligt skydd. Vi är däremot kritiska till hur regeringen hanterat frågan om folkbokföring för ukrainare. Förra året när EU fattade beslut om att förlänga massflyktsdirektivet till och med mars 2026 gjordes bedömningen i Sverige att de ukrainska flyktingar som vid det tillfället hade haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i två år eller mer skulle omfattas av folkbokföringslagen. Det större antal ukrainska flyktingar som kom till Sverige tidigt under kriget fick därmed möjlighet att folkbokföras enligt vanliga ”ordinarie” regler. De fick alltså i grunden samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda i Sverige, med rätt till bosättningsbaserade rättigheter och möjlighet att delta i etableringsprogram för nyanlända. Samtidigt föreslog regeringen en ny lag som innebar att ukrainare som haft tillfälligt skydd i minst ett år skulle få folkbokföra sig, men denna grupp skulle undantas från bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjning, assistansersättning och studiestöd. De ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd som blivit folkbokförda i Sverige omfattas därmed av olika regelverk, beroende på hur länge de varit bosatta i Sverige. Miljöpartiet är mycket kritiskt till regeringens orättvisa reglering. Vi vill att alla ukrainare ges samma möjlighet att få ta del av bosättningsbaserade förmåner. För detta ändamål tillför vi 270 miljoner kronor för 2026. Stärkt rättssäkerhet och trygghet vid förvar Miljöpartiet är kritiska till regeringens breda ansats att införa utökade tvångs- och kontrollåtgärder inne på förvaren, genom bland annat kroppsvisitationer, rums ­ visitationer och övervakning av privata besök. Dessa åtgärder riskerar att få negativa effekter på de förvarstagnas välbefinnande och trygghet samt bryta ner förtroendet mellan personal och förvarstagna. Miljöpartiet motsätter sig också regeringens fokus på att utöka antalet försvarsplatser. Vi har på senare tid sett en utveckling där fler människor frihetsberövas utan brottsmisstanke, ibland på godtyckliga grunder och under lång tid. Vi anser att mindre ingripande åtgärder, såsom uppsikt, bör användas i större utsträckning och i första hand. Detta skulle inte bara vara mer kostnadseffektivt utan också mer i linje med en human och rättssäker migrationspolitik. Miljöpartiet ser behovet av att öka säkerheten och tryggheten på förvaren. Vid flera tillfällen har Migrationsverket och Justitieombudsmannen rapporterat om problem med införsel av till exempel droger och vapen. Detta är allvarliga problem som innebär uppenbara risker för både förvarstagna och personal och därför måste åtgärdas. Vi står däremot inte bakom de åtgärder som regeringen föreslår och nu avsätter medel till. Vi vill istället rikta in åtgärderna mot det faktiska problemet – själva införseln av otillåtna föremål vid inpassering till förvaren. Vi anser att allmänna och effektiva kontroller vid inpassering, till exempel genom larmbågar och röntgenkontroller av väskor och jackor, skulle förebygga mycket av problematiken som Migrationsverket och JO uppmärksam ­ mat. Vi anser att denna typ av kontroll vid inpassering bör vara lika på alla förvar och för alla som tillträder förvaret, förvarstagna, besökare och personal. På så sätt blir kontrollen av införsel mer omfattande samtidigt som behovet av de mest integritets ­ kränkande åtgärderna minskar. Vi riktar därför om regeringens satsning till 1:1 Migrationsverket på 100 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor 2027 och 2028 till att öka säkerheten på förvaren enligt förslag ovan såväl som stärkt rättssäkerhet och kortade handläggningstider. Ta emot fler kvotflyktingar Kvotflyktingar tillhör de flyktingar som lever i störst utsatthet med allra störst skydds ­ skäl. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar, utan resultat. Regeringen har istället kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Sverige bör vara en förebild för global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot skyddsbehövande och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Höjningen finansieras genom utgiftsområde 13 och 14. Vi avsätter 300 miljoner kronor år 2026, 800 miljoner kronor år 2027 och 1 100 miljoner kronor år 2028. Nej till förslag på migrationsområdet Miljöpartiet anser att inriktningen på regeringens migrationspolitik är helt fel väg att gå. Förslagen om att skärpa kraven för medborgarskap och anhöriginvandring, att öka tandvårdskostnaderna för asylsökande samt att anpassa migrationspolitiken till EU:s miniminivå riskerar allvarligt att skada integrationen och förstärka utanförskapet. Vi motsätter oss också regeringens ökade fokus på återvändande och fortsätter avvisa höjningen av återvandringsbidraget som kritiserats av regeringens egen utredare. Regeringens förslag riskerar att öka stigmatiseringen, ge sämre förutsättningar för integration och försvaga tilliten till svenska myndigheter. Vi avvisar förslagen om nytt regelverk för förvarsverksamheten, skärpta krav för svenskt medborgarskap, skärpta villkor för anhöriginvandring, en ny mottagandelag, avskaffade särregler för avgifter för tandvård, genomförandet av Miniminivå ­ utred ­ ningen, nytt regelverk för förvar och medel för genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Vi avvisar också förslag om ökat frivilligt återvändande. Därmed minskas anslaget till 1:1 Migrationsverket med 209,5 miljoner kronor 2026, 382 miljoner kronor 2027 och 369 miljoner kronor 2028. Anslaget till 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskar med 53 miljoner 2026, 114 miljoner 2027 och 118 miljoner 2028. Anslaget till 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål minskas med 1 miljon 2026, 88 miljoner 2027 och 102 miljoner 2028. Anslaget till 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökar med 157 miljoner 2026, 204 miljoner 2027 och 206 miljoner 2028. Anslaget till 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar minskar med 22 miljoner 2026, 143 miljoner 2027 och 137 miljoner 2028. Avslutningsvis avvisar vi regeringens återvändandebidrag och minskar anslaget till 1:3 Migrationspolitiska åtgärder med 1 425 miljoner kronor 2026 och 920 miljoner kronor 2027 och 2028. Annika Hirvonen (MP) Mats Berglund (MP) Camilla Hansén (MP) Jan Riise (MP) Nils Seye Larsen (MP) Ulrika Westerlund (MP)