Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2207
av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:1251) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 1).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1285) om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 2).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:64) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 3).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1287) om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (regeringens förslag 4).
Motivering
De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och arbetsmarknad. Svensk
ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor och väntas gå in i en lågkonjunktur.
Detta kommer också att påverka arbetsmarknaden, där arbetslösheten väntas öka och sysselsättningen falla tillbaka.
Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallat svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper.
Idag är närmare 333
000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknads
politiska
program. 154
000 människor har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen i mer än 12 månader. Av de 333
000 är 188
000 utrikesfödda, varav majoriteten är födda
utanför Europa. Dessa personer har också i hög grad varit arbetslösa i mer än 12 månader.
Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration.
För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva, måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbets
löshet är tärande för den enskilde, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden har Centerpartiet varit drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Men det
räcker inte. Fortfarande stänger höga kostnader för att anställa ute människor från arbets
marknaden.
För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på
arbetsmark
naden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställnings
former
och en bättre introduktion till arbetsmarknaden.
Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs det kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förutsättningar att möta framtida behov av strukturomvandling och utveckling och tryggar framtidens arbetsmarknad.
Centerpartiet presenterar i denna budget därför ett antal kraftfulla reformer, dels för
att pressa ned arbetslösheten och långtidsarbetslösheten, dels för att stärka jobb
skapandet och företagandet, vilket behövs både på lång sikt och med hänsyn till den annalkande lågkonjunkturen.
Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effektiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver snabbas på genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta genom att jobbfokuset i trygghetssystemen ökar.
Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen pågår nu reformeringen av Arbetsförmedlingen, där arbetslösa ska få hjälp från effektiva, fristående och resultatbaserade aktörer, som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden.
Den reformerade modellen för fristående matchningsaktörer har dock ännu inte genomförts. Arbetsförmedlingen använder istället ett mellansteg, Kundval rusta och matcha (Krom), som inte har en lika tydlig profil mot resultat och inte lika tydligt som avsett belönar insatser för de mest utsatta. Trots dessa begränsningar, och trots att Krom tagit tid att införa, har en mycket stor andel av de arbetslösa som fått hjälp via Krom gått vidare till arbete och utbildning.
Problemet är att tillräckliga medel inte har anslagits till Krom och att Arbetsförmed
lingens organisation haft fortsatt svårt att anvisa arbetslösa till fristående
matchnings
aktörer
. Endast en mindre del av de arbetslösa, mellan en fjärdedel och en femtedel, har därför fått tillgång till en effektiv fristående matchningsaktör, vilket kraftigt hämmat effektiviteten inom arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt har de många framgångsrika projekt som Arbetsförmedlingen bedriver i samarbete med kommuner avvecklats i brist på resurser.
I budgetpropositionen för 2023 föreslås att resurserna till bland annat dessa fram
gångsrika och fristående delar av arbetsmarknadspolitiken minskas, jämfört med anslagsnivån för år 2022. För att motverka detta föreslår Centerpartiet i denna budget
motion en omfördelning av medel, för att säkerställa att anslagsnivåerna för bland annat matchningsaktörer inte sjunker. Omfördelningen sker från anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Anslaget är stort och föreslås i budgetpropositionen omfatta nästan 21 miljarder kronor. Detta hade varit positivt om Samhall riktat sig till den målgrupp som man skapats för: personer som har funktionsvariation och behöver särskilda arbets
platser och anställningsvillkor. Flera granskningar har visat att Samhall istället riktat sig till personer som är närmare arbetsmarknaden, i många fall på bekostnad av personer med större funktionsnedsättning, och med sina kraftfulla subventioner konkurrerat ut företag som anställer lågavlönade på den ordinarie arbetsmarknaden. Samhall tränger även ut de fristående socialt integrerade företag som med mindre resurser ändå lyckas bättre att hjälpa personer med funktionsvariation in i jobb.
Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande
i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet.
Denna skevhet i arbetsmarknadspolitiken måste rättas till. Centerpartiet föreslår därför att medel omprioriteras, i syfte att många fler arbetslösa ska kunna få ta del av effektiva insatser. I ett första steg omfördelas 650 miljoner från anslag 1:4 till de mest framgångsrika delarna av verksamheten i form av matchningsaktörer, kommunala samverkansprojekt och socialt integrerande företag.
Centerpartiets överväganden
Tabell 1 Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
591
264
−18
268
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
38
432
392
−5
543
000
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
926
037
677
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
830
367
−650
000
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
131
059
−359
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
2
414
000
±0
1:7
Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027
550
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
43
666
−170
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
81
327
−332
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
59
956
−236
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1
678
000
±0
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
8
129
311
66
000
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
1
119
813
80
000
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen
1
000
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
819
020
−2
073
2:2
Arbetsdomstolen
35
798
−105
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
57
683
−289
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
49
968
−196
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
±0
Summa
90
103
686
−5
392
028
Centerpartiet delar inte regeringens bedömning att det är angeläget att höja nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringens förslag höjer taket tidigt under en arbetslöshets
period, det höjer taket sent i en arbetslöshetsperiod, det höjer golvet under hela arbets
löshetsperioden och det sänker kraven för att kvalificera sig för ersättning. Förslaget saknar riktning och fokus.
Centerpartiet kan konstatera att förslaget om höjd a
‑
kassa är regeringens enskilt största förslag på utgiftssidan för år 2023. Det är anmärkningsvärt, då regeringspartierna hävdat att de ämnar driva en liberal och borgerlig politik. Vidare kan det konstateras att regeringen själva, i budgetpropositionen, skriver följande angående effekterna av förslagen i propositionen:
”De bedömningsbara reformer i denna proposition som föreslås och aviseras för att genomföras 2023 bedöms … minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar. Detta är en följd av att de negativa effekterna för sysselsättningen och arbetslösheten av att bibehålla dagens nivå på arbetslöshets
ersättningen bedöms vara större än de samlade positiva effekterna av övriga reformer.”
Centerpartiet avvisar regeringens förslag till förhöjda nivåer och lägre kvalificerings
krav
inom arbetslöshetsförsäkringen. Vi anser i stället att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras i enlighet med den modell som beskrivs i SOU 2020:37, där ersättning och kvalificering baseras på inkomst. Ersättningen bör initialt vara relativt hög, för att därefter trappas av snabbare och symmetriskt.
Anslag 1:1 föreslås öka med 6
miljoner kronor år 2023 till följd av Centerpartiets förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 6
miljoner kronor per år från och med år 2024.
Anslag 1:2 föreslås minska med 5
823 miljoner kronor år 2023 till följd av att Center
partiet
avvisar regeringens förslag till höjda nivåer, uppluckrade kvalificeringsregler och färre karensdagar. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 6
354 miljoner kronor år 2024 och med 6
640 miljoner kronor år 2025. Till följd av Centerpartiets förslag om att ersättningsmodellen inom arbetslöshetsförsäkringen görs mer symmetrisk föreslås anslaget tillföras 300 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 400 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslaget föreslås minska med 20 miljoner kronor till följd av Centerpartiets förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 25 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar. Av denna anledning föreslås anslag 1:3 öka med 35 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 106 miljoner kronor år 2024 och med 138 miljoner kronor år 2025. Anslaget föreslås minska med 8
miljoner kronor till följd av Center
partiets förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 11 miljoner kronor per år från och med år 2024. Centerpartiet anser att den kraftiga neddragningen på det så kallade programanslaget, som föreslås i budgetpropo
sitionen för år 2023, är olycklig. När Sverige nu går in i en lågkonjunktur är det viktigt att effektiva åtgärder, som exempelvis matchningstjänster, kommer alla arbetslösa till del. För att undvika att tillgängliga medel på programanslag sjunker i förhållande till utgiftsprognosen för år 2022 föreslås en omfördelning av medel, från anslag 1:4 till 1:3. Anslag 1:3 föreslås därför öka med 650 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 500 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Anslag 1:4 har under de senaste åren uppvisat ett relativt stort anslagssparande. I syfte att kunna tillgängliggöra effektiva åtgärder, inte minst matchningstjänster, för alla arbetslösa föreslås anslag 1:4 minska med 650 miljoner kronor år 2023. Minskningen motsvaras av en lika stor föreslagen höjning av anslag 1:3. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 500 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Anslag 1:13 föreslås öka med 66 miljoner kronor år 2023 till följd av Centerpartiets förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 88 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Anslag 1:14 föreslås öka med 95 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet
avvisar regeringens förslag om att ta emot färre kvotflyktingar. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 277 miljoner kronor år 2024 och med 358 miljoner kronor år
2025. Anslaget föreslås minska med 15 miljoner kronor år 2023 till följd av Centerpartiets
förslag om att bredda etableringsjobben. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 20 miljoner kronor per år från och med år 2024.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
Jonny Cato (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Muharrem Demirok (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2145
av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och arbetsmarknad. Även om inflationen vänt och räntorna är på väg ner är fortfarande arbetslösheten hög.
Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallad svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper.
I dag är närmare 356
000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbets
marknadspolitiska program. Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration.
För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva, måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbets
löshet är tärande för den enskilda, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden har Centerpartiet varit drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Tyvärr går den nuvarande regeringen i motsatt riktning. Fortfarande leder höga kostnader för att anställa till att människor stängs ute från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden. Den viktiga reform av Arbetsförmedlingen som Centerpartiet var drivande i har den nuvarande regeringen tyvärr inte förvaltat, istället går utvecklingen i motsatt riktning där myndigheten snarare gått tillbaka till att arbeta som man gjorde tidigare.
Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs det kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förutsättningar att möta framtida behov av strukturomvandling och utveckling och tryggar framtidens arbetsmarknad.
Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effektiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver snabbas på genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta genom att jobbfokuset i trygghetssystemen ökar.
Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen pågår nu reformeringen av Arbetsförmedlingen, där arbetslösa ska få hjälp från effektiva, fri
stående och resultatbaserade aktörer, som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet.
Centerpartiet verkar för en reform av a-kassan, där ersättningsgraden är
80 procent dag 0–100 med ett takbelopp på 1
090 kr och ett golvbelopp på 500 kr,
70 procent dag 101–200 med ett takbelopp på 950 kr och ett golvbelopp på 440 kr,
65 procent dag 201–300 med ett takbelopp på 890 kr och ett golvbelopp på 410 kr,
60 procent dag 301–800 med ett takbelopp på 820 kr och ett golvbelopp på 380 kr.
Centerpartiets överväganden
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7 514 359
±0
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
44 161 580
−13 200 000
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6 995 286
1 217 100
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20 822 749
−3 588 600
1:5
Nystartsjobb och etableringsjobb
4 064 871
±0
1:6
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
129 937
±0
1:7
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden
2021–2027
1 584 000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
50 001
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
85 031
±0
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
65 122
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8 303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
2 250 000
±0
1:13
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
1 480 936
−103 000
1:14
Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
3 091 000
50 000
2:1
Arbetsmiljöverket
920 884
±0
2:2
Arbetsdomstolen
37 924
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
43 722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
68 110
±0
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
53 584
±0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112 000
±0
99:1
Flytta till jobben
±0
150 000
Summa
93 539 399
−15 474 500
Under 2023 gjorde Arbetsförmedlingen stora överskott på sina sakanslag. Centerpartiet föreslår att minska Arbetsförmedlingens anslag till lönebidrag och arbetsmarknads
politiska program, vilket påverkar anslag 1:3, 1:4 och 1:13 med 193 miljoner kronor, 1
089 miljoner kronor respektive 193 miljoner kronor årligen.
I den situation som Sverige är i, med en arbetslöshet som stiger och väntas ligga kvar på en hög nivå, så är det viktigt att prioritera resurser till effektiva arbetsmarknads
åtgärder. Därför föreslår Centerpartiet ökningar för effektiva arbetsmarknadsinsatser och särskilt matchningstjänster om 400 miljoner kronor 2025 och därefter fortsatta ökningar om 600 miljoner årligen inom 1:3. Detta följs också av sänkningar på arbets
givaravgifter för ingångslöner, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft genom sänkta kostnader för att anställa. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2
500 miljoner årligen.
Centerpartiets modell för a-kassan innebär minskade utgifter inom anslag 1:2 motsvarande 13
200 miljoner 2025, 12
300 miljoner 2026 och 9
400 miljoner 2027. I samband med dessa utgiftsminskningar minskar inkomsterna till ålderspensionssystemet om 2
000 miljoner kronor 2025, 1
900 miljoner kronor 2026 och 1
500 miljoner kronor 2027, medan kommunerna kompenseras för uteblivna skatteintäkter under UO25.
Centerpartiet motsätter sig regeringens minskning av antalet kvotflyktingar. Av denna anledning föreslås anslag 1:13 öka med 90 miljoner kronor år 2025, 290 miljoner kronor år 2026 och med 390 miljoner kronor år 2027.
Av samma anledning beräknas anslaget 1:3 öka med 10 miljoner kronor år 2025, 40 miljoner kronor år 2026 och med 90 miljoner kronor år 2027.
Centerpartiet föreslår satsningar för att utvidga etableringsjobben att även omfatta företag utan kollektivavtal, det medför ytterligare anslag om 50 miljoner kronor årligen från 2025 under anslag 1:14.
Jonny Cato (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Christofer Bergenblock (C)