Jämförelse faffdb8e354962fae899d16d
Underlagets kontrollsumma: 653b4937615a68a5dbe12f82a59444a8fbfd20dc0b3895bd4551b052674fc658

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA02854: Skog och bioekonomi ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02854

Motion till riksdagen
2022/23:854
av Daniel Bäckström m.fl. (C)
Skog och bioekonomi
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att under 2023 utveckla instruktioner och regleringsbrev för berörda myndigheter så att de tydligare beaktar äganderätten i beslut och ställningstaganden som rör skogen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ersätta alla redan beslutade avsättningar och intrång innan nya skyddade områden inrättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rättslig prövning för markägare vid begränsningar och restriktioner i markområden med anledning av områdesskydd bör möjliggöras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frivilligt formellt skydd ska vara det huvudsakliga arbetssättet för formellt skydd av skog och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda myndigheter bör utveckla arbetssätt och dialog för att öka markägarnas intresse av att delta i myndigheternas naturvårdsarbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiativ till formellt skydd av skog i första hand ska tas av markägare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla nya ersättningsformer och incitamentsskapande åtgärder för naturvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas så kallade väntansavtal som löper under en områdesskyddsprocess och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intrångsersättning eller löseskilling som ges för naturvårdande ändamål ska kunna beskattas på ett mer ändamålsenligt sätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningen från naturvårdsavtal ska kunna periodiseras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogsägare vid formellt skydd ska kunna välja mellan att genomföra markbyte eller att få en engångsersättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uttolkningen och genomförandet av Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald bör hanteras i en parlamentarisk beredning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska rapporteringen till EU:s stora rapport om biologisk mångfald ska bli mer jämförbar med andra länders, bland annat avseende referensvärde, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska finnas tillräckligt med resurser för att förvalta och utveckla naturvärden i skyddad skog där det finns behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett dynamiskt naturskydd bör säkerställas i vilket tidigare beslut kan utvärderas och omprövas eller förändras för att försäkra att de även fortsättningsvis bidrar till att skydda värdefulla miljöer och ekosystem på ett effektivt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast 2023 tydligt reglera att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast 2023 förtydliga att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utforma regelverk för att möjliggöra ett fortsatt ökat, långsiktigt och hållbart utnyttjande av skogsråvara och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en nationell rådgivningskampanj för ökad skogsproduktion, ökad naturvårdande skötsel, effektivare miljöhänsyn och ökad klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägsta slutavverkningsålder bör slopas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en enklare hantering av skog på åker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta skogsgödsling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en nationell krisfond som exempelvis kan användas till att ersätta drabbade skogsägare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att begränsa skadedjursangrepp på skog samt arbeta förebyggande med skogsskador och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ansvarar för att hantera och minska spridningen av granbarkborre i skyddade områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga nya åtgärder mot granbarkborre samt möjligheten att införa en kompensationsmodell för skador på egendom orsakade av granbarkborrar som spridit sig från skyddade områden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvecklad svensk klövviltsförvaltning för att minska mängden skogsskador och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en kommande nationell bioekonomistrategi ska bejaka bioekonomins potential att minska beroende av fossila källor genom substitution samt dess förmåga att bidra till uppfyllelse av EU:s klimatmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Ägande, ansvar och befogenheter går hand i hand. Det man äger förvaltar och vårdar man också. Centerpartiet anser att den svenska skogen även fortsatt bör vårdas och brukas enligt principen frihet under ansvar. Vi menar att det går att förena en konkur
­
rens
­
kraftig svensk skogsnäring med en utveckling som bevarar den biologiska mång
­
falden och som tar ansvar för klimatutmaningen. För att säkerställa en sådan utveckling anser vi att rättssäkerheten för markägare och företag behöver stärkas. Markägare ska få
ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträck
­
ning
de har rätt till.
Den svenska skogens roll
Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställ
­
ningen. Skogsnäringen står i dag för ca 10 procent av Sveriges totala varuexport och skapar jobb och tillväxt i hela landet, och framförallt på orter i glesbygd. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Hållbar skoglig tillväxt, ersättning av fossila råvaror samt kolinbindning i biomassa och marken ska främjas och läckage av växthusgaser från mark och andra källor minskas.
Sverige har en stark tradition av många, små aktiva skogsägare som förvaltar sin skog för kommande generationer. Den skog som avverkas i dag har stått i minst åttio år och den skog som planteras i dag ska tas omhand av våra barn och barnbarn. Från 1950 till i dag har virkesförrådet ökat med 200
%, från 1 till 3 miljarder kubikmeter.
Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd och för att hela Sverige ska leva. För svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter som har sitt ursprung i skogen och för den biologiska mångfalden är skogsbrukarnas insatser viktiga. Värdet av skogens nyttor som resurs för att ersätta fossila råvaror och stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin, som långsiktig kolsänka samt för ekosystemtjänster kommer att öka eftersom de på olika sätt utgör förutsättningar för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutions
­
effekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Vi har i Sverige också ett ansvar internationellt och för kommande generationer att bevara, restaurera och utveckla den biologiska mångfalden i den svenska skogen.
Äganderätt
Under 2021 förhandlade Centerpartiet inom ramen för januariavtalet två propositioner inom skogsområdet som stärker äganderätten. Den första propositionen Stärkt ägande
­
rätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillig
­
het som grund (prop. 2021/22:58) var en inriktningsproposition med ställningstaganden bland annat om hur äganderätten ska respekteras i genomförandet av den svenska naturvårdspolitiken. Propositionen stöddes av riksdagen. Det gjordes även de lag
­
ändringar som fanns med i den andra skogspropositionen Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (prop. 2021/22:207). I denna förtydligades bland annat lagen på den punkten att pågående markanvändning är skogsbruk vid prövning av rätten till ersättning avseende produktiv skogsmark i fjällnära skog, vilket tidigare har ifrågasatts.
Äganderätten är stark i svensk lagstiftning. Ändå finns det ett behov att åtgärda de brister och förskjutningar som förekommer främst i tolkning och tillämpning av regel
­
verken. De senaste åren har staten i en del fall agerat på ett sätt som har inneburit en osäkerhet för många skogsägare om hur lagstiftningen och myndighetsbeslut ska tolkas, särskilt när det gäller process och möjlighet till ersättning vid naturvårdsinsatser och skydd av natur. Gränserna för äganderätten har testats genom olika begränsningar i pågående markanvändning. Det gäller t.ex. hur myndigheterna tagit sig an målet levande skogar, artskyddet, inventeringen av nyckelbiotoper och den fjällnära skogen. Begränsningarna har varit svåra för många enskilda skogsägare att förstå eller acceptera och i vissa fall har det tvingat in skogsägare i kostsamma utredningar och rättstvister som pågått i flera år. Centerpartiet anser att myndigheternas arbete ska bedrivas i god samarbetsanda med markägare, vilket också betonas i båda skogspropositionerna.
Myndigheterna behöver bli bättre på att beakta äganderätten i beslut och ställnings
­
taganden. Det skapar förutsättningar för större uppslutning bakom och engagemang för naturvårdsarbetet i skogen, inklusive olika skyddsformer i skogen. Det kan enligt Centerpartiet förtydligas i berörda myndigheters instruktioner och regleringsbrev.
När det införs restriktioner på brukande behöver staten vara tydlig med att den tar sitt ansvar för att täcka kostnaderna för den enskilda skogsägaren. Markägare ska inte behöva känna rädsla inför att investera i mark som riskerar att tappa sitt värde. Center
­
partiet anser att utgångspunkten ska vara att ersätta alla redan beslutade avsättningar och intrång innan nya skyddade områden inrättas. För att underlätta den enskilda skogs
­
ägarens möjligheter att överklaga eller ifrågasätta myndighetsbeslut så vill Centerpartiet även se förenklade rättsliga prövningar för markägare vid restriktioner och begräns
­
ningar i markanvändning.
Enligt inriktningen i skogspropositionen (prop. 2021/22:58) ska frivilligt formellt skydd framöver vara det huvudsakliga arbetssättet för formellt skydd. Det bidrar till ett ökat intresse att bevara naturvärden hos markägarna och ökar deras incitament att låta naturvärdena utvecklas över tid. Detta eftersom de inte behöver vara rädda för att tvingas formellt skydda sin skog om ägaren inte vill. Redan i dag arbetar många län med frivillighet som ledstjärna, men ändå visar Naturvårdsverkets undersökning att t.ex. 40 procent av reservatsbildningarna sker mot markägarens vilja. I arbetet med att genomföra frivilligt formellt skydd anser Centerpartiet att det finns mycket erfarenheter att hämta från bland annat Norge och deras program för formellt skydd av skog på frivillig grund ”Frivillig vern”.
Ett positivt bemötande från myndigheter och kortare handläggningstider bör eftersträvas av myndigheterna. När markägaren är överens med staten om formellt skydd bör huvudregeln vara att ersättning ska betalas ut i anslutning till beslutet. Det behöver även över tid finnas tillräckligt med resurser för att förvalta och utveckla de naturvärden som politiken beslutat om.
Nya flexibla skydds- och ersättningsformer
Centerpartiet vill skydda skogar med höga naturvärden från avverkning genom att utveckla de frivilliga certifieringar av skogsbruk och produktkedjor som redan finns för att stärka trovärdigheten för svenska biobaserade produkter. En mycket stor del av miljöskyddet bygger i dag på frivilliga åtgärder och avsättningar. Staten ska ta hänsyn till detta när mål sätts och krav ställs. Samtidigt ser vi att insatserna för den biologiska mångfalden och hotade arter i skog och mark behöver öka.
För att åstadkomma en ökad uppslutning för formella avsättningar av skog anser Centerpartiet att initiativet till formellt skydd av skog i första hand ska tas av mark
­
ägaren, vilket också ligger i linje med inriktningen i skogspropositionen (prop. 2021/22:58). Berörda myndigheter ska sedan kunna ta ställning till markägarens förfrågan och säkerställa att det ligger i linje med uppsatta mål och prioriteringar.
Arbetet med att främja ett hållbart skogsbruk som skapar både god hållbar tillväxt och klimat- och miljönytta är en gemensam ansträngning mellan markägare och myndigheter. När skog är skyddsvärd anser Centerpartiet att berörda myndigheter ska ha förutsättningar att erbjuda markägare olika verktyg för att hitta en lämplig skydds
­
åtgärd. Skogspolitikens grundläggande princip om frihet under ansvar kan därmed värnas och markägarnas vilja att bevara och utveckla naturvärden på sin mark stärkas. Jämfört med i dag ska innehav av befintliga eller potentiella naturvårdskvaliteter i ökad utsträckning betraktas som en företagsekonomisk tillgång och en säljbar resurs. Tack vare skogspropositionen (prop. 2021/22:58) har regeringen fattat beslut om att utreda naturvårdsavtal som löper under en områdesskyddsprocess, så kallade väntansavtal, samt förändrade biotopskyddsområden. I den senare utredningen ska bland annat analyseras om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskydds
­
områden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. Center
­
partiet välkomnar dessa förändringar.
Centerpartiet ser stor potential i möjligheterna att kunna kombinera naturvård med brukande. Ändamålsenliga biotopsområden samt naturvårdsavtal är skyddsformer som vi tror kan ge mycket naturvård för pengarna. Centerpartiet ser även en potential i att åstadkomma former för skydd där en skogsägare har kvar ägandet av sin skog men med ett helt eller begränsat brukande som ger ett årligt arrende motsvarande avkastningen på näringsbegränsningen. Jakt, fiske, ved för husbehov samt möjligheter att sätta upp en mindre stuga skulle kunna vara delar i ett sådant avtal.
Även formerna för ersättning behöver ses över, bland annat hur Sverige i likhet med våra nordiska grannländer kan göra beskattningen av ersättning vid formellt skydd mer gynnsam såväl ekonomiskt som administrativt. Som en följd av skogspropositionen (prop. 2021/22:58) håller det på att ses över hur intrångsersättning eller löseskilling som ges för naturvårdande ändamål på ett mer ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond och hur ersättningen från naturvårdsavtal ska kunna periodiseras i syfte att uppnå en mer skatterättsligt neutral beskattning. Centerpartiet vill se en reformering av skattereglerna som gör det enklare och mer förmånligt för skogs
­
ägare att bidra i naturvårdsarbetet. Exempelvis kan skogskontot fylla en viktig funktion när det gäller ersättning för naturvårdsavtal. Naturvårdsavtal är normalt 50-åriga och
kan ses som en del av det långsiktiga skogsskyddet. Markägaren får ekonomisk ersättning
för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen utgår med ett engångs
­
belopp
vid avtalsperiodens början. Ett sätt att stimulera fastighetsägare att ingå natur
­
vårdsavtal med staten är att se över reglerna så att även ersättning för naturvårdsavtal kan ligga till grund för skogskontoinsättning.
I den utsträckning det är möjligt bör myndigheterna även sträva efter att det ska vara valbart för den skogsägare som är beredd att avsätta sin mark att välja mellan engångs
­
ersättning eller markbyte. Det har möjliggjorts i ökad utsträckning tack vare skogs
­
propositionen (prop. 2021/22:58), efter att riksdagen beslutat om nya ersättningsmarker och ett nytt markförsäljningsprogram från Sveaskog AB.
Stopp för nyckelbiotopsregistreringar
Nyckelbiotoper är ett begrepp som används för att klassificera skogsområden med mycket höga naturvärden. På senare år har nyckelbiotoper lett till problem för skogs
­
ägare. Trots att klassificeringen nyckelbiotop inte ger formell skyddsstatus har det likställts med ett stopp för avverkning, något som inte var tanken från början. Certifi
­
eringssystemen FSC och PEFC har bidragit till att nyckelbiotoperna fått en helt annan status och innebörd än tidigare. Nästan inga marknadsaktörer köper virke från nyckel
­
biotoper, vilket drabbar alla skogsägare oavsett om de valt att certifiera sig eller inte. Metoden för att inventera nyckelbiotoper är också kontroversiell då den är utvecklad efter förhållanden i södra och mellersta Sverige. Trots det har den tillämpats i hela landet, vilket varit problematiskt då de nordvästra skogarna skiljer sig från resten av landet. Klassificeringen av nyckelbiotoper blev därför bristande om metoden för inventering användes på fel sätt. Tack vare Centerpartiets ansträngningar inom ramen för januariavtalet har det fattats beslut om att Skogsstyrelsen ska upphöra med att registrera nyckelbiotoper eftersom de får de orimliga konsekvenser som beskrivits ovan. Dessutom har det visat sig att vissa registreringar saknat rättslig grund, vilket också föranlett Skogsstyrelsen att under 2022 öppna upp för markägare att kunna begära att få sina nyckelbiotoper avregistrerade.
Effektiv naturvård i skogen
Svenska skogsägare gör stora insatser för miljön. I dagens skogsvårdslag, som kom 1993, är produktionsmålet och miljömålet likställda och svenska skogsägare jobbar kontinuerligt med naturhänsyn. Exempelvis skapas bättre levnadsmiljöer för insekter och svampar via höga stubbar och hänsynsytor, vilket gör att skogsbeståndet över tid ändrar karaktär och blir mer varierat. Det skapar på lång sikt ett mer blandat skogs
­
bestånd över hela Sverige och innebär att förutsättningarna för skogens biologiska mångfald ständigt förbättras.
För 100 år sedan såg det helt annorlunda ut. Alltför stora delar av Sverige var kalhugget och miljöhänsyn stod inte i fokus. Detta är förändrat i dag, och för varje träd som avverkas planteras flera nya. Den hållbarhetsförbättring som ständigt pågår välkomnas och bejakas av Centerpartiet.
Centerpartiet beklagar de senaste årens polariserade debatt om svensk skogspolitik och det höga tonläget. En återkommande fråga har rört hur mycket skog som är skyddad i Sverige och hur mycket som behöver skyddas för att bevara den biologiska mång
­
fal
­
den. Här blandas ofta olika siffror och påståenden i debatten och det har varken gynnat skogsnäringen eller naturvårdsarbetet. Det påverkar långsiktigheten i politiken negativt. Miljömålsberedningen fick i augusti 2022 i uppdrag att kartlägga och beskriva synergier och målkonflikter i arbetet med att uppfylla Sveriges åtaganden och vid behov föreslå politiska avvägningar. Centerpartiet vill att beredningen ska se över hur målen i skogs
­
politiken ska vara formulerade och tillämpas. T.ex. ska nya etappmål kunna diskuteras och hur Sveriges internationella åtaganden ska tolkas och genomföras. I dag skiljer sig Sverige från andra länder i Europa när det gäller hur vi redovisar skyddad natur. Det har stor betydelse för hur såväl resultat som måluppfyllelse ska tolkas och det behövs därför en bredare politisk enighet om dessa ställningstaganden. Ett konkret exempel är den svenska rapporteringen till EU:s stora biologisk mångfaldsrapport, som sker i enlighet med fågel- och art- och habitatdirektivet vart sjätte år. Där framstår det som att tillståndet för flera svenska arter och naturtyper är sämre än i andra länder, eftersom Sverige till skillnad från andra länder rapporterar i förhållande till förindustriell tid och inte ifrån senare årtal. Det har EU tagit som intäkt för att tillståndet i den svenska naturen i dag är relativt svagt och att EU därför kan flytta fram sina befogenheter inom vissa politikområden, däribland skogsområdet.
En effektiv politik för biologisk mångfald förutsätter prioriteringar. Under flera år har mycket kraft och resurser lagts på ökade arealer formellt skyddad skog trots att dessa skogar bara utgör en liten del av Sveriges samlade skogsareal. Centerpartiet anser att det finns en outnyttjad potential att på frivillig väg utveckla den generella miljö
­
hänsynen inom produktionsskogsbruket och att en utvecklad skoglig rådgivning är en metod för att åstadkomma det. Fokuset på att skydda nya arealer har också medfört att skötseln av de arealer som redan blivit skyddade tvingats stå tillbaka på senare år. Skogs
­
styrelsen konstaterade 2021 att nästan två tredjedelar av deras skyddade områden (biotopskydd och naturvårdsavtal) är i behov av någon typ av skötselinsats på kort eller lång sikt för att bevara och utveckla naturvärdena. Exempel på åtgärder är att ta bort gran, friställa gamla träd, skogsbete eller naturvårdsbränning. Enligt Skogsstyrelsen finns en risk att naturvärden försvinner om inga insatser görs de närmaste åren. Center
­
partiet menar att mer fokus behöver läggas på redan skyddade områden. Generellt gäller att naturvärden, hot och skyddsbehov förändras över tid, vilket ställer krav på ett dyna
­
miskt områdesskydd. Tidigare naturskyddsbeslut ska därför också kunna utvärderas, omprövas eller förändras i högre utsträckning än i dag.
Artskydd
Svenskt skogsbruk är beroende av ett fungerande och effektivt artskydd. På senare år har tillämpningen av artskyddet periodvis skapat stor osäkerhet bland skogsägare om vilka regler som gäller och rimligheten i dessa. Utvecklingen har varit sådan att det inte gjorts någon skillnad på hotade eller livskraftiga arter eller fåglar, vilket är förödande för såväl verksamheterna som legitimiteten i lagstiftningen.
Ett aktuellt exempel var när Skogsstyrelsen i februari 2022 gjorde en ny rättslig bedömning och aviserade vissa förändringar i myndighetens arbete som innebar att Skogsstyrelsen skulle lägga ett betydligt större ansvar än tidigare på skogsägarna. Skogsägaren skulle enligt Skogsstyrelsen bland annat behöva ta hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskydds
­
förordningen.
Med Skogsstyrelsens nya arbetssätt lades även ett ökat ansvar på skogsägaren att inför en avverkning skaffa den kunskap som behövs för att inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot artskyddet, vilket tvingat flera skogsägare som lämnat in avverkningsanmälningar till omfattande inventeringar och undersökningar. Dessa krav hämmar svenskt skogsbruk och innebär höga kostnader och en stor admi
­
nistrativ börda för den enskilda skogsägaren. Det kan även leda till långa hand
­
lägg
­
nings
­
tider och till stor osäkerhet om prövningens omfattning.
I juni 2022 beslutade regeringen på riksdagens initiativ att förändra artskydds
­
förordningen till följd av Skogsstyrelsens nya arbetssätt. Förhoppningsvis kommer det minska den oro som många skogsägare känt. Dock återstår för regeringen att göra flera förtydliganden, vilka också finns med i det tillkännagivande som riksdagen beslutade om i maj 2022. Förutom att det behöver regleras att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägaren, så behöver det för
­
tydligas att en markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet. Som framgår av utskottets ställningstagande i juni 2022 är äganderätten en grundläggande rättighet i samhället och det är viktigt att säkerställa att skogsägare får kompensation om det i samband med en avverkningsanmälan sker in
­
skränkningar i ägande- eller brukanderätten med hänvisning till artskyddet. Regeringen bör därför förtydliga att markägaren vid olika former av brukandeförbud ska erbjudas formellt skydd eller naturvårdsavtal. Därigenom kan den enskilda skogsägaren till
­
försäkras ersättning för den inskränkning i ägande- och brukanderätten som brukande
­
förbudet innebär.
Ökad skoglig tillväxt
Den svenska skogen har en ovärderlig roll för svensk ekonomi och för att fasa ut det fossila. I dagens debatt framförs ofta att vi måste låta den svenska skogen stå för att rädda klimatet, eftersom klimatkrisen är akut, medan ett träds kretslopp är runt 70–110 år. Detta kan kanske ses som en quickfix men riskerar enligt Centerpartiet att under
­
minera våra långsiktiga klimatmål. En växande skog fångar upp utsläppen av koldioxid. Den svenska skogen nettobinder mer än 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år. Men när skogen slutar växa når den en kol
­
balans, det vill säga att den släpper ut och binder lika mycket kol och slutar bidra med klimatnytta. Centerpartiet vill att skogen ska stå, den ska växa, ta upp koldioxid, men den ska också brukas ansvarsfullt. Vi behöver därför ett regelverk som möjliggör ett fortsatt ökat, långsiktigt och hållbart utnyttjande av skogsråvara. Vi vill också se över möjligheterna att stärka den skogliga rådgivningen. Rådgivning för ökad skoglig tillväxt kan med fördel kombineras med stärkt rådgivning för en effektivare miljöhänsyn och ökad klimatanpassning.
Regelförenklingar
Som en följd av skogspropositionen (prop. 2021/22:58) har Skogsstyrelsen under 2022 fått i uppdrag att utreda flera förenklingsförslag som rör svenskt skogsbruk. Bland annat ska Skogsstyrelsen göra en översyn av reglerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark i syfte att underlätta villkoren för företagande inom skogssektorn samtidigt som skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö främjas. Det kan exempel
­
vis handla om att granskog på före detta åkermark ska kunna undantas från krav på lägsta slutavverkningsålder eller om kravet på underrättelse för föryngringsavverkning.
Som en följd av propositionen ska Skogsstyrelsen också analysera möjliga förenk
­
lingar av reglerna för ransonering, brukningsenhet, lägsta ålder för föryngrings
­
avverk
­
ning generellt samt se över hur regellättnader kan införas för att gynna naturlig för
­
yngring, bland annat i övergångszoner i bryn mellan åkermark och skog i syfte att främja de två jämställda målen i skogspolitiken. Centerpartiet sätter höga förhoppningar till Skogsstyrelsens arbete och är måna om att nödvändiga förenklingar kommer till stånd. Flera av förslagen borde vara tämligen okontroversiella. T.ex. har Finland redan tagit bort gränsen för lägsta slutavverkningsålder, och skog på sentida åkermark har som regel ett obetydligt värde för den biologiska mångfalden och friluftslivet.
Ytterligare en möjlighet för att öka uttaget av biomassa är att möjliggöra skogs
­
göds
­
ling på lämpliga marker i hela landet. I dag är gödsling av skog bara tillåten i mellersta och norra Sverige. Samtidigt är gödsling av skog, rätt utförd och på rätt marker, den snabbaste och lönsammaste skogliga åtgärden vi kan göra. En nationell utredning har tillsatts under 2022. Centerpartiet menar att det inte finns skäl att avgränsa skogs
­
gödsling till enbart norra och mellersta Sverige där bolagsskogsbruket dominerar. Samtidigt är det såklart viktigt att spridning av gödsel sker på ett ansvarsfullt sätt som hindrar övergödning och näringsläckage.
Klimatanpassning och bekämpande av skogsskador
En ökad risk för naturkatastrofer är en del av klimatförändringarna och kan medföra kännbara ekonomiska förluster för skogsägare, privatpersoner, näringsidkare och kommuner. Sverige har i dag inte något regelverk för ekonomisk ersättning när kata
­
strof
­
situationer väl har inträffat. Istället beslutar regeringen från fall till fall om extra stöd ska utgå. En nationell krisfond skulle skapa bättre förutsättningar för ett mer för
­
utsebart ersättningssystem som gynnar personer, näringsidkare och kommuner som drabbats extra hårt av naturkatastrofer. Det minskar också risken för att statens budget belastas med oförutsedda utgifter. Det skulle dessutom möjliggöra snabbare utbetal
­
ningar – vilket kan vara helt centralt för de som drabbats. Centerpartiet vill därför se över förutsättningarna för att etablera en nationell krisfond och ett särskilt ersättnings
­
system för personer, näringsidkare och kommuner som drabbats särskilt hårt av en kris.
Skogsägare skulle genom ett sådant system få ersättning vid exempelvis natur
­
katastrofer.
Granbarkborren har de senaste åren orsakat skador för flera miljarder för svensk skogsnäring och skadorna riskerar att förvärras om inte nödvändiga insatser vidtas. Tack vare Centerpartiet och januariavtalet sköts det under förra mandatperioden till extra medel för att bekämpa granbarkborren och flera myndigheter har haft i uppdrag att bekämpa skadorna. Den typen av kortsiktiga insatser behöver på längre sikt komplet
­
teras av en mer generell kapacitetsuppbyggnad inom olika typer av skogsskador. Nu befinner vi oss i en situation där vi tvingas konstatera att vår kunskap om skogsskador inte är uppdaterad och att nästan inget utvecklingsarbete rörande skogsskydd har bedrivits under lång tid. Flera andra skogsländer i Europa har drabbats av både skade
­
djursangrepp, torka och stormar, vilket medfört att länderna har tvingats anpassa sig till de nya förutsättningarna. Även Sverige behöver arbeta förebyggande med skogsskador för att utveckla kunskap och rutiner för angrepp och skador i skogen. Arbetet behöver göras tillsammans med representation från såväl skogsägarna, akademin och myndig
­
heterna.
Ett ansvar som särskilt vilar på staten när det kommer till bekämpning av granbark
­
borre är att ansvara för åtgärder för att hantera och minska spridning av granbarkborrar i skyddade områden. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att med stöd av Skogsstyrelsen se över behov av ytterligare åtgärder mot granbarkborre samt möjlig
­
heten att införa en kompensationsmodell för skador på egendom. Centerpartiet betraktar översynen som en möjlighet för enskilda skogsägare som drabbats av granbark
­
borre
­
angrepp p.g.a. av bristande skadedjursbekämpning i angränsande skyddade natur
­
områden att i framtiden kunna kompenseras för det.
Centerpartiet vill utveckla svensk klövviltsförvaltning så att mängden skogsskador minskar. De höga klövviltspopulationerna skapar varje år betydande och omfattande problem av olika slag för svenskt skogsbruk. I södra delarna av Sverige kan dovhjort, kronhjort, rådjur och vildsvin vara en källa till problem, men generellt är det den stora älgstammen som har störst negativ påverkan. Efter andra världskriget har det skett en stadig ökning av älgstammen och enligt Skogsforsks beräkningar (2019) har Sverige i
dag världens tätaste älgstam. Sommartid finns ca 350
000 älgar i Sverige varav ca 85
000 skjuts varje höst av aktiva fritidsjägare. Enligt Älgbetesinventeringen har hela landet med några undantag allvarliga eller svåra viltskador och i genomsnitt har varannan svensk ung tall skadats genom bete. I delar av landet kan siffran uppgå till uppemot 70 procent. Det här leder inte bara till att stora ekonomiska värden går för
­
lorade varje år utan det är även negativt för miljön eftersom det finns risk för ekologiska konsekvenser när marker ämnade för tallplantor byts ut mot granplantor. Dessutom hämmas en ökad trädslagsvariation och den biologiska mångfalden när rönn, asp, sälg och ek inte klarar betestrycket.
Skogspolitik på EU-nivå
För att inte inskränka äganderätten när det gäller skogsbruk vill Centerpartiet att Sverige i EU ska värna om den svenska modellen för skogsbruk. Detta blir extra viktigt i och med den nya tillväxtstrategin som EU-kommissionen presenterat, en europeisk grön giv. I strategin benämns skogen ofta i samband med biologisk mångfald, skydd och åter
­
beskogning. Centerpartiet ser det som en självklarhet att brukande av skogen är en av nycklarna till att nå ett hållbart och klimatsmart samhälle. Dels genom att den växande skogen binder koldioxid, men även de klimatsmarta produkter som kan produceras från träråvaran och ersätta fossilbaserade produkter. Sverige har en fungerande och ansvars
­
full modell som bygger på att vi tar hänsyn till både miljö och produktion. Centerpartiet tycker därför inte att EU på detaljnivå ska bestämma hur Sverige ska bedriva sitt skogsbruk men att regeringen i EU ska värna om den svenska modellen för skogsbruk.
I genomförandet av EU:s skogsstrategi anser Centerpartiet att det är viktigt att EU respekterar att skogsbruket ska ses som en nationell kompetens, där skogsägaren har kunskapen att ta hand om och bruka skogen på ett hållbart sätt. Skogsbruket ser så väldigt olika ut inom unionen och det behöver respekteras. Det finns många åtgärder som diskuteras eller diskuterats inom skogsområdet på EU-nivå, som riskerar få stora konsekvenser för svenskt skogsbruk om de skulle börja tillämpas fullt ut. Den svenska inriktningen i framtida lagstiftningsarbete bör därför vara att fortsatt främja ett aktivt hållbart skogsbruk och en stark bioekonomi samt betona den egna skogsägarens roll, som ofta har en lång tradition och kunskap om hur skogen bäst tas om hand. Skogen har också stor betydelse för miljön och klimatet. Därför bör EU fortsatt fokusera på att lyfta fram cirkularitet och bioekonomi för att vi ska kunna uppnå målet om minskade kol
­
dioxid
­
utsläpp, fånga upp synergieffekterna som finns mellan skog och klimat, samt adressera behovet av mer forskning och innovation på bränsleområdet för att se hur vi bättre kan ersätta de fossila bränslena.
På nationell nivå sätter Centerpartiet höga förhoppningar till den utredning som tillsatts under 2022 med uppgift att ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkur
­
renskraftig och växande svensk bioekonomi. I arbetet ska bland annat ingå att ge förslag till ett eller flera uppföljningsbara mål och vid behov förslag på åtgärder, för en växande bioekonomi. Utredaren ska också analysera genomförbarheten i och, om lämpligt, före
­
slå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på in
­
hemska råvaror i Sverige, inklusive ett eller flera alternativa förslag till långsiktigt produktionsstöd. Centerpartiet välkomnar denna utredning. Det är problematiskt att så stor andel av de förnybara drivmedlen importeras och det är förvånande att så är fallet givet Sveriges stora skogstillgångar och alla de restprodukter som det svenska
skogs
­
bruket levererar i form av grenar och toppar m.m. Centerpartiet vill stödja nyttig
­
göran
­
det
av dessa restprodukter och vi behöver därför fortsätta stödja testbäddar och forsknings
­
anläggningar i syfte att öka den inhemska produktionen av förnybara drivmedel. Det är en stor möjlighet för nya investeringar och arbetstillfällen på Sveriges landsbygder och det är också gynnsamt för det civila försvarets motståndskraft.
Jämställdhet
Centerpartiet arbetar för att kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter att arbeta inom skogsbrukssektorn samt vara aktiva skogsägare. I allians
­
regeringen drev Centerpartiet dessa frågor aktivt och bland annat togs det fram en nationell jämställdhetsstrategi för Sveriges skogsbrukssektor, med målbilder för tre fokusområden: arbetsliv, utbildning och enskilt skogsägande. 2019 gjorde Skogsstyrel
­
sen en uppföljning av strategins resultat och glädjande nog förefaller det som att samt
­
liga fokusområden går mot en minskad könssegregering. Trots det återstår mycket arbete med att förverkliga strategins målsättningar och det är viktigt att regeringen fortsätter verka för en ökad jämställdhet inom skogsbrukssektorn. Kvinnors makt och inflytande i ägandet och brukandet motsvarar enligt Skogsstyrelsens rapport fortfarande på intet sätt det faktum att fyra av tio av Sveriges privata skogsägare är kvinnor.
Daniel Bäckström (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Helena Lindahl (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Niels Paarup-Petersen (C)

=== HB022479: Livskraftiga gröna och blå näringar ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022479

Motion till riksdagen
2023/24:2479
av Daniel Bäckström m.fl. (C)
Livskraftiga gröna och blå näringar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka gårdarnas beredskap för kris och krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra det tidigare vallstödet i någon form och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda jordbrukets klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att välkomna ytterligare försök med och studier om virtuella stängsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till veterinärer för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det förebyggande arbetet mot smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en snabb hantering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Livsmedelsverket ska bli bättre på att integrera ett småföretagarperspektiv i sitt arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårda redan skyddad skog bättre för att stärka den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skogsbudgeten i syfte att värna äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka statliga marker som kan avyttras i mindre poster för att stärka det enskilda ägandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bolags möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på deras mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avverkningsanmälans framtida roll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör förtydliga att det är staten som bär huvudansvaret för att utreda om det finns skyddade arter i ett område och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett långsiktigt hållbart fiske genom att minska och förändra EU:s fiskekvoter så att de får större säkerhetsmarginaler och tar fler hänsyn än i dag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta ytterligare åtgärder för att få ned hanteringskostnaderna för fällda sälar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla former av gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism ska kunna undantas från strandskyddsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka ansträngningarna för att belysa och hantera problematiken med förlorade fiskeredskap, s.k. spökgarn, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en moderniserad klövviltsförvaltning där dagens älgförvaltningssystem görs om till en flerartsförvaltning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över jaktlagstiftningen i sin helhet för att möjliggöra verksamma bestämmelser som hindrar eller förebygger viltskador, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring av den vitkindade gåsens klassning på EU-nivå samt om att det bör vidtas ytterligare åtgärder för att minska artens skador och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att flytta vargen från art- och habitatdirektivets bilaga
4 till bilaga
5 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för 2013 års riksdagsbeslut om vargstammens referensnivåer och att det bör ligga i det nedre spannet om 170 individer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som söker och utför skyddsjakt måste kunna sekretesskyddas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att legalisera långtidsförvaring av jaktvapen på tredje parts adress och tillkännager detta för regeringen.
Konkurrenskraftigt jordbruk
För att svenskt jordbruk ska kunna utvecklas långsiktigt och leverera alla de positiva saker som vi förknippar med svenskt jordbruk, så behöver företagen vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Ett långsiktigt konkurrenskraftigt jordbruk är också avgörande för att stärka den svenska beredskapen i kris. Då behöver regeringen prioritera förslag som sänker företagens kostnader och minskar deras administrativa bördor. Myndigheterna måste tydligare bidra till målen i den nationella livsmedelsstrategin om att produktionen ska öka. Sedan det övergripande målet i den nationella livsmedelsstrategin antogs av riksdagen 2017 har det blivit tydligare för myndigheterna att de ska prioritera svensk matproduktion, men fortfarande brister arbetet hos många myndigheter. Livsmedels
­
strategin är just nu föremål för en revidering, vilket välkomnas av Centerpartiet, men det får inte bli en ursäkt för att vänta med nödvändiga reformer.
Stärkt livsmedelsberedskap
Stärkt konkurrenskraft och ökad självförsörjning av livsmedel är viktiga beståndsdelar i att stärka svensk livsmedelsberedskap, men inte de enda. I en kris- eller krigssituation räcker det inte att vi kan producera mycket mat, om vi inte samtidigt kan säkra jord
­
brukets transporter, tillgången på diesel, gödsel, utsäde, växtskyddsmedel reservdelar, kompetens o.s.v. Hela livsmedelskedjan måste fungera för att maten ska hamna på tallriken. För att stärka motståndskraften inom primärproduktionen vill Centerpartiet att det snarast ska tas initiativ för att stärka gårdarnas beredskap genom ökad kunskap och rådgivning om säkerhet och beredskap. I Centerpartiets partimotion
Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder
går det att ta del av fler förslag för att stärka Sveriges försörjningsförmåga.
Återinfört vallstöd
Stöden i den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en viktig roll för utvecklingen inom svenskt jordbruk och bidrar till såväl miljömålen som en ökad livsmedels
­
produktion. När S
‑
regeringen i december 2021 lämnade över den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 till EU-kommissionen valde den att inte ta med vallstödet som en åtgärd i planen. Det beslutet är Centerpartiet kritiskt till. Odling av vall, framför allt i slättbygd, har flera stora miljö- och klimatfördelar. Förbättrad markstruktur, kolinlagring, minskat växtnäringsläckage och en ogräs
­
sanerande effekt är några exempel. Centerpartiet anser att regeringen bör återinföra vallstödet i någon form.
Jordbrukets klimatanpassning
Det behöver även övervägas insatser för att rusta svenska lantbruksföretag mot klimat
­
förändringarna. Med ökat extremväder följer ökade risker med torka och foderbrist, översvämningar som förstör grödor och bete, stora bränder och nya djursjukdomar. Det är mindre kostsamt för samhället och lantbruksföretagen att hantera dessa kostnader nu än i framtiden. Trots det är investeringsbehoven redan i dag enorma. Lantbrukarnas Riksförbund har uppskattat att det enbart för att klara jordbrukets vattenförsörjning kommer att behöva investeras drygt 10 miljarder kronor i fler bevattningsdammar fram till 2050.
Djurskydd och djurhälsa
Centerpartiet vill att Sverige fortsätter att verka för ett starkt djurskydd på nationell och internationell nivå. Djurskyddet ska bidra till att djuren är friska, har det bra och kan bete sig så naturligt som möjligt. Partistyrelsen ser flera utmaningar med dagens djur
­
skydd. Det gäller inte minst bristerna inom djursjukvården samt utmaningarna med att åstadkomma mer likvärdiga djurskyddskontroller. På smådjurssidan har smugglingen av djur, framför allt hundar, blivit ett allt större problem på senare år. Det kräver krafttag från regeringen.
Virtuella stängsel
Genom forskning och utveckling kan vi främja utvecklingen av en ekologiskt, ekonomiskt och socialt uthållig husdjursproduktion. Stora förhoppningar sätts till nya tekniker och innovationer. Bl.a. sätts förhoppningar till att virtuella stängsel ska komma på bred front de kommande åren som ska åstadkomma en väsentligt enklare och mer flexibel svensk betesdrift. Det vore positivt både för lantbruksföretagen och den biologiska mångfalden. Centerpartiet anser att regeringen bör främja ytterligare försök och studier som kan fastställa att stängslen klarar kraven i svensk djurskydds
­
lagstiftning.
Veterinärbristen
Under en längre tid har det varit brist på veterinärer och djursjukskötare i Sverige. Bristen på utbildad personal är särskilt allvarlig när det gäller tillgången till veterinärer för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden. Den nya och växande marknaden för smådjurskliniker har inneburit en ännu högre konkurrens om de befintliga veterinärerna. Det har i sin tur inte underlättats av att det funnits stora brister inom distrikts
­
veterinärerna, som ska säkerställa veterinär service i hela landet.
Veterinärbristen drabbar inte bara yrkesgruppen veterinärer och djur i behov av vård, utan också allmänheten i form av försämrat smittskydd, och sämre förutsättningar att producera mat. Den ökar också sårbarheten vid kris och krig.
I budgeten för 2022 tog regeringen beslut att bygga ut antalet platser på landets veterinär- och djursjukskötarutbildningar. Beslutet var välkommet men kom sent och bidrar inte till att mildra de närmaste årens kompetensbrist. För det krävs att regeringen genomför ett antal förenklingar och förändringar i gällande regelverk. Centerpartiet vill bl.a. se snabbare handläggning för utländska veterinärer att få svensk legitimation, att det ska bli tillåtet med journalföring på engelska samt att det skapas förutsättningar för djurvårdare att fortsätta avlasta djurhälsopersonalen. Det behövs även särskilda insatser för att öka andelen veterinärer som vill arbeta med lantbruksdjur. Arbetslivserfarenhet eller tidigare studier inom lantbrukets djur bör vara meriterande vid ansökan till veterinärutbildningen och det bör även införas krav på att alla som utbildar sig till veterinärer ska göra praktik på både små- och lantbruksdjur.
Arbetet med att förhindra smittspridning hos djur
I Sverige kan vi vara stolta över ett gott djurhälsoläge. Många av de smittämnen som finns i andra länder förekommer inte alls eller i mycket begränsad omfattning hos djur i Sverige. En väl utvecklad samverkan mellan näringen och myndigheter brukar lyftas fram som en framgångsfaktor i detta. Samtidigt finns det utmaningar. Besättningarna blir allt större och i en globaliserad värld är det svårt att undvika smittor från andra länder att nå Sverige. Det har bidragit till att statens kostnader för utbetalade ersättningar har skenat på senare år.
Djursjukdomsutbrott av salmonella och fågelinfluensa m.m. har inte bara blivit en ekonomisk börda för staten. Det är också ett stort slag för berörda lantbrukare och innebär stora livsmedelsförluster. Enbart avlivningarna p.g.a. salmonella hos nöt, gris och fjäderfä 2020–juni 2022 motsvarar enligt Jordbruksverket 15 miljoner matportioner kött. Det visar hur viktigt det är att Sverige fortsätter att arbeta förebyggande med smittspridningen hos djur. Det kan kräva mer ekonomiska resurser, att samverkan mellan näringen och myndigheterna utvecklas ännu mer och att vi blir bättre på att ta tillvara ny kunskap och teknik för att förhindra smittspridning.
I september 2023 upptäcktes fall av afrikansk svinpest i Fagerstatrakten, Västmanland. Ett stort område fick stängas av och de grisgårdar som fanns i området tvingades att nödslakta sina grisar i förebyggande syfte. Förutom grisgårdarna drabbades även allmänheten, som fick sin rörlighet begränsad samt andra lantbruk, skogs- och besöksnäringen m.m. Utbrottet visar på behovet av en skyndsam hantering i dessa situationer. En brist som bl.a. identifierades i samband med svinpestutbrottet var att det saknades riktlinjer om vilka ersättningsprinciper som gäller för drabbade jord- och skogsbruk utan djur samt att det saknades besked om hur ersättningen skulle se ut till de jägare som deltog i smittskyddsarbetet. Dessa rutiner behöver bli tydligare inför framtida utbrott för att möjliggöra en snabbare hantering från myndigheterna.
Livsmedel
Den svenska matens kvaliteter gör att många konsumenter i dag aktivt söker efter svenska matvaror i butiken och det är i dag relativt enkelt att på förpackningar och skyltar se var maten kommer ifrån. Alla frivilliga märkningar som kan underlätta för konsumenter att göra medvetna val välkomnas av Centerpartiet.
Ursprungsmärkning av mat
På restauranger och i offentliga kök är däremot informationen om var maten är producerad mer svåråtkomlig och det har tyvärr inte skett någon förbättring över tid. Därför vill Centerpartiet att det ska införas nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang och i offentliga kök. För att ett sådant förslag om nationella bestämmelser ska kunna genomföras behöver utformningen ske på ett sätt som inte skapar onödig administration för företagen. EU tillåter i dag ursprungsmärkning på restauranger och offentliga kök ifall landet kan visa på samband mellan kvalitet och ursprung. Under januariavtalet påbörjades en dialog med kommissionen om det, men den dialogen avbröts strax efter att nuvarande regering tillträtt. Utsikterna att få igenom en ursprungsmärkning på restauranger och i offentliga kök borde vara relativt goda. Både Frankrike och Finland har infört liknande regelverk.
Livsmedelskontroll
Livsmedelsverket har arbetat fram en ny tillsynsmodell för livsmedel som ska träda i kraft 2024. Den bygger på en klassifikation av enheterna utifrån risk för avvikelser och baserar avgifterna på denna. Ett poängsystem där fler riskpoäng ger en ökad kontroll och en högre avgift. Modellen riskerar att leda till att små livsmedelsproducenter, styckerier, charkuterier och mejerier drabbas av kraftigt höjda avgifter. Centerpartiet anser att det står i strid såväl med ambitionerna i livsmedelsstrategin som arbetet med att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Livsmedelsverkets tillsynsmodell måste därför få ett tydligare småföretagarperspektiv. Centerpartiet anser generellt att Livsmedels
­
verket behöver bli bättre på att integrera småföretagarperspektivet i sitt arbete. Regel
­
verk, kontroller och avgifter måste bli enklare för företagen att förstå och förutse samt bli mer proportionerliga till företagens storlek, omsättning och typ av verksamhet.
Gårdsförsäljning
Centerpartiet har under många år drivit frågan att lokala producenter av öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker ska ges möjlighet att sälja en mindre volym till besökare i samband med visning, provsmakning eller övernattning. I december 2021 presenterades en utredning som visar att gårdsförsäljning inte äventyrar folkhälsan, att det är förenligt med EU-lagstiftning och att Systembolagets monopol inte hotas. Nu är det på tiden att gårdsförsäljning blir verklighet i linje med utredningens förslag. Gårdsförsäljning är ett sätt att stärka besöksnäringen och måltidsturism i hela landet. Det är också ett sätt att utveckla Sverige som mat- och dryckesproducerade land. Sverige är det enda landet i EU där gårdsförsäljning av vin och öl inte är tillåtet. Regeringen har aviserat att en lagändring kan äga rum tidigast 2025. Centerpartiet anser att det är ett otillfredsställande besked och att det borde gå att tillåta gårdsförsäljning tidigare än så. Senast 2024 bör lagstiftningen vara på plats.
Skog
Sveriges landyta täcks till 70 procent av skog i någon form. Att detaljreglera användningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart. En politik som bygger på frihet under ansvar, med enkla men tydliga regler, är därför det bästa. Så åstad
­
kommer vi ett hållbart skogsbruk som klarar av att balansera miljö
‑
, klimat- och produktionsintressena.
Centerpartiet vill se en skogspolitik som utgår ifrån en stark ägande- och brukande
­
rätt och som bygger vidare på de positiva trenderna med dagens skogspolitik. Sedan nuvarande skogslagstiftning infördes i början av 1990-talet har mycket blivit bättre och den absoluta merparten av landets över 300
000 skogsägare tar ett stort ansvar för att skogen ska finnas kvar och skötas på ett bra sätt.
Effektivt skydd som värnar äganderätten
När Centerpartiet ställde sig bakom januariavtalet 2019 var äganderätten för skogen en central del i överenskommelsen. Efter flera års försummelser av tidigare regeringar fanns det behov av att tydliggöra på vilka äganderättsliga grunder svenskt skogsbruk skulle vila. Därför stoppades den rättsosäkra nyckelbiotopsinventeringen och därför förtydligades även rätten till ersättning vid nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog.
Den inriktningsproposition (prop. 2021/22:58) som beslutades av riksdagen i början av 2022 hade som inriktning att formellt skydd av skog som huvudregel ska vara frivilligt för markägaren och att det ska bli mer restriktivt för staten att tvinga någon att avsäga sig rätten att bruka sin mark.
Sedan regeringen tillträdde har den gjort stora budgetneddragningar inom skogs- och naturvårdspolitiken, för att sedan återföra en del medel i 2024 års budgetproposition. Centerpartiet befarar att denna brist på långsiktighet försämrar myndigheternas förmåga att bedriva ett effektivt arbete. Det hotar samtidigt att försämra allmänhetens tillgång till natur eller gå ut över bekämpandet av invasiva arter och granbarkborre. Dessutom räcker inte pengarna för de skyddade områden som är i behov av aktiv skötsel som efterliknar naturliga störningar för att naturvärden bäst ska kunna bevaras.
Det är även beklagligt att regeringen inte har möjlighet att prioritera frivilligt formellt skydd på markägarens initiativ på det sätt som var avsikten med den senaste skogspropositionen. Ännu mer beklagligt är när markägare nekas åtgärder med hänvisning till miljöbalken och artskyddsförordningen och går miste om ersättning p.g.a. budgetbrist. Det är inte värdigt en regering som säger sig värna en stark äganderätt.
Levande familjeskogsbruk
Centerpartiet värnar svenskt skogsbruk och i synnerhet det svenska familjeskogsbruket. Med familjeskogsbruket följer en mångfald i brukandet och en anpassningsförmåga som tjänar skogen och det omgivande samhället väl. Därför är vi måna om att ägarbalansen mellan enskilt ägd mark och mark som ägs av skogsbolag, kyrkan eller staten etc. inte ska förändras över tid, så att den enskilt ägda marken minskar. På uppmaning från Sveriges länsstyrelser vill Centerpartiet att det införs ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer. Med nuvarande lagstiftning går det att runda lagstiftningens intentioner, något som har gått upp för alltfler. Det är viktigt att regeringen skyndsamt ser över kryphålet i jordförvärvslagen innan konsekvenserna av att inte göra det blir för stora.
Den svenska staten äger mycket skog och bör alltjämt kunna vara en stor markägare eftersom många markinnehav bottnar i ett tydligt allmänintresse. I de fall det inte finns något tydligt allmänintresse anser Centerpartiet dock att staten bör avyttra sin mark i mindre poster i syfte att stärka det enskilda ägandet. Vi vill att regeringen utreder vilka statliga marker som kan bli föremål för försäljning. Framför allt berör det statliga Sveaskog, som är Sveriges största skogsägare och som äger över tre miljoner hektar produktiv skogsmark med huvuddelen i norra delen av landet, men det kan även beröra vissa myndigheters skogsinnehav. Direktiven till utredningen behöver även omfatta en översyn av Sveaskogs och skogsbolagens möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på skogsbolagens mark, så att bolagen inte utökar sin andel av den brukningsbara skogen och successivt leder till att enskilda får en svagare ställning på virkesmarknaden.
Artskydd
Hur artskyddet och den svenska artskyddslagstiftningen ska förenas med ett levande svenskt skogsbruk har länge debatterats. En liten förbättring av regelverken skedde 2022 när artskyddsförordningen förtydligades avseende hur fåglar är fridlysta, men fortfarande återstår mycket för regeringen att ta tag i. Om den inte gör det riskerar konflikterna i den svenska skogen att eskalera. Det vore olyckligt för Sverige, som är så beroende av sin skogsnäring och där många svenskar trots allt förenas i sin kärlek till skogen och naturen.
En anledning till att artskyddsbestämmelserna varit så omdebatterade på senare år är att förekomsten av arter som regleras av lagstiftningen är så hög. Det mest kända exemplet är orkidén knärot som förekommer på miljontals platser. Successivt har knärot och andra arter fått en allt mer begränsande effekt på svenskt skogsbruk, trots att det inte har skett några förändringar i lagstiftningen på senare år och trots att pågående markanvändning alltjämt är grundlagsskyddad.
Förändringarna har konkret yttrat sig så att myndigheterna allt mer börjat behandla avverkningsanmälningar som att de vore tillståndspliktiga. Det har medfört en mängd rättstvister och fått till följd att skogsägare fått orimliga krav på sig att genomföra omfattande utredningar och inventeringar. Den här förskjutningen har sedan utnyttjats av aktivister som sett en chans att stoppa avverkningar med nuvarande artskyddsbestämmelser samt genom att sätta i system att överklaga avverkningsanmälningar. Skogsstyrelsen har noterat en snabb ökning av antalet ärenden där information kommer in från externa aktörer och även en snabb ökning av antalet ärenden som är föremål för prövning i domstol. Den här utvecklingen behöver brytas och regeringen behöver därför snarast gå till botten med problemen och gå vidare med de tillkännagivanden och förtydliganden som riksdagen fattade beslut om 2022:
Att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
Att markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
Att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägare.
Regeringen behöver även se över hur dagens system med avverkningsanmälan ska fungera i framtiden. Skogsstyrelsen har deklarerat att de vill ersätta dagens system där myndigheten granskar varje enskild avverkning med en övergripande systemtillsyn. Det skulle enligt myndigheten väsentligt förenkla myndighetens arbete. Samtidigt varnar skogsägare för att det skulle leda till en ökad osäkerhet och ökade administrativa bördor hos företagen. Det finns även förslag på att förändra avverkningsanmälan istället för att avskaffa den. Allt detta skulle behöva analyseras djupare.
Fiske
Östersjön och Västerhavet, Sveriges två närmaste hav, mår inte bra. De utsätts årligen för stora påfrestningar i form av utsläpp av miljögifter, marint skräp och övergödande ämnen. Det som en gång var levande ekosystem med stora fiskbestånd har börjat ersättas av döda havsbottnar, giftiga algblomningar, plaster och en utarmad biologisk mångfald. För att motverka en fullständig ekologisk kollaps och istället börja återställa förutsättningar för livet i haven måste vi agera. En förändrad fiskeripolitik är en del i detta. Fisket behöver vara hållbart. Det är en överlevnadsfråga inte bara för våra fiskbestånd och hav utan också för vår fiskerinäring och våra kustsamhällen på längre sikt.
EU:s fiskekvoter
Fiskeripolitiken regleras i hög utsträckning av politiska beslut på EU-nivå. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna bedriva en effektiv fiskeförvaltning. Sverige måste fortsätta driva på för att de fiskekvoter som bestäms av EU ska vara långsiktigt hållbara och att EU varken i sina egna vatten eller i andra vatten i världen bidrar till utfiskning och urholkande av ekosystemen.
Centerpartiet vill utveckla det kvotsystem som i dag används inom EU för att fastställa hur mycket som får fiskas. De råd om kvoter som används bygger på uppskattningar om vad som är havens maximalt hållbara avkastning (MSY), men enligt många bedömare är uppskattningarna alltför svaga och osäkra. För Östersjön exempelvis skulle det sannolikt behövas en mycket större säkerhetsmarginal som inte bara fokuserar på fiskarnas biomassa utan även tar hänsyn till fiskarnas faktiska storlek, ålder, reproduktionsförmågan, Östersjöns mående etc. Med en bättre uppskattning av fiskmängden kan vi åstadkomma ett mer hållbart fiske som förhoppningsvis kan ge möjlighet till större uttag över tid. Detta är något som Sverige bör driva på EU-nivå.
Tillfälligt stopp för pelagisk industritrålning av sill/strömming
Östersjöns bestånd av stor sill och strömming har minskat påtagligt de senaste åren, vilket har medfört att även fångsterna från kustfisket och det regionala fisket minskat kraftigt. Ett skäl till att utvecklingen ser ut som den gör är det ökade storskaliga trålfiske som bedrivits i Östersjön de senaste decennierna. Dessa båtar använder sina fångster framför allt för framställning av fiskmjöl och fiskolja och brukar benämnas industritrålare. För att stävja industritrålningens påverkan på Östersjöns sill- och strömmingsbestånd uppmanade riksdagen regeringen 2021 att flytta ut trålgränsen, från fyra till tolv sjömil för stora trålare (båtar över 24
m). Ett arbete har sedan påbörjats hos Havs- och vattenmyndigheten med ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som mot
­
svarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Öster
­
sjön. Dock beräknas arbetet behöva pågå i flera år innan utvärdering och förslag på förvaltningsåtgärder kan bli aktuellt. Givet det akuta läge som det svenska kustfisket och regionala fisket av sill/strömming i Östersjön befinner sig i, så anser Centerpartiet att regeringen under tiden bör verka för ett tillfälligt stopp av allt uttag av sill/ström
­
ming med pelagisk industritrålning ur svenska fiskevatten för att värna det svenska yrkesfisket på längre sikt. Ett nationellt beslut om utflyttning av trålgränsen eller ett nationellt beslut om tillfälligt stopp av pelagisk industritrålning av sill/strömming ur svenska fiskevatten skulle enbart gälla svenskt fiske, och inte det fiske våra grannländer bedriver in till fyra sjömil. Centerpartiet ser därför behov av en överenskommelse mellan berörda länder för att regleringarna ska få önskad effekt. Det kommer även att behövas åtgärder för omställning.
Förbud mot bottentrålning
Bottentrål är en omdiskuterad fiskemetod som används efter fisk och skaldjur som lever på eller nära havsbottnen. Eftersom bottentrålen dras längs med botten har den en fysisk påverkan på känsliga bottenlevande organismer, och i studier av trålpåverkade bottnar ser man en lägre artrikedom i områden som trålas mycket. Centerpartiet vill därför se strängare tag mot bottentrålning i samtliga svenska vatten genom ökade insatser för yrkesfiskare att ställa om till mer skonsamma fiskeredskap. Inom ramen för januari
­
avtalet togs det fram en utredning med uppdrag att föreslå hur ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden med möjligheter till begränsade undantag kan genomföras innanför den s.k. trålgränsen. Den utredningen bör regeringen i närtid kunna gå vidare med samtidigt som vi värnar den samförvaltning som etablerats längs västkusten.
Åtgärder mot skador från säl och skarv
Det hållbara yrkesfisket bidrar till levande kust- och insjösamhällen, jobb och en växande besöksnäring. För att andelen fisk som går till humankonsumtion ska öka behöver flera saker sammanfalla. En faktor som ofta lyfts fram av fiskenäringen själva är att minska de skador som säl och skarv orsakar. När det gäller säl kan Naturvårds
­
verket sedan en tid besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Problemet är att jakten är väldigt tidskrävande och förenad med kostnader för den enskilde jägaren. På grund av EU-regler kan inte en jägare heller sälja sälskinn eller -kött, vilket Centerpartiet länge kritiserat och vill förändra. Tills det är möjligt anser Centerpartiet att det är motiverat med ytterligare åtgärder för att få ned hanteringskostnaderna för fällda sälar. De alternativ som i dag står till buds är otillräckliga.
Vattenbruk
Vattenbruk, både på land och i havet, har en stor potential när det kommer till att skapa jobb och tillväxt i hela landet. Vattenbruket kan dessutom substantiellt öka den svenska livsmedelsförsörjningen och göra det på ett klimatsmart sätt. Tyvärr hämmas många företag av regelverk och tillståndsprocesser som gör det dyrt, osäkert och komplicerat att starta vattenbruk i Sverige. Centerpartiet verkar för att regelverken ska bli bättre anpassade till vattenbruksnäringens förutsättningar och att det ska finnas medel till forskning, innovationer och investeringar.
Strandskyddslagstiftning är ett exempel på hur svenskt vattenbruk motarbetas av gällande regelverk. Där klassas ostronskörd som en areell näring vilket innebär en avsevärd förenkling då den kan undantas från strandskyddsreglerna. Däremot jämställs musselodling med fiskodling som kräver dispens och en omfattande tillståndsprocess för den enskilde näringsidkaren. Centerpartiet vill att alla former av gårdsbaserat vattenbruk och gårdsbaserad fisketurism ska kunna undantas från strandskyddsreglerna. Att samtidsanpassa och modernisera regelverket kring de areella näringarna måste vara en prioriterad fråga för regeringen.
Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet
Det svenska havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 är en del av genomförandet av EU:s gemensamma havs- och fiskeripolitik och syftar till att främja ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige. Programmet innehåller stöd till projekt och investeringar som kan sökas av till exempel yrkesfiskare, vattenbruksföretag, universitet, branschorganisationer och myndigheter. Centerpartiet välkomnar ökade ansträngningar inom programmet för att belysa och hantera problematiken med förlorade fiskeredskap, s.k. spökgarn, som finns i haven och som bryts ned väldigt långsamt. Dessa lämpar sig inte minst väl för det småskaliga kustfisket med sin särskilda kompetens och fartyg väl lämpade för insamling av förlorade fiskeredskap.
Jakt och viltvård
Jakt tillhör för många svenskar livets stora glädjeämnen. Det är förknippat med så mycket: spänning, gemenskap, nyttigt och klimatsmart kött, naturupplevelser m.m. Den absoluta majoriteten av alla jägare känner ett ansvar gentemot sin omgivning och viltet. Det visade sig inte minst i samband med utbrottet av afrikansk svinpest i september 2023 där jägarna tidigt spelade en central roll. Utan den jakt och viltvård som jägarna bedriver skulle vi ha betydligt sämre kontroll på våra viltstammar och deras påverkan på jord- och skogsbruket; den biologiska mångfalden skulle försämras och antalet trafikolyckor, stopp och störningar i tågtrafiken skulle öka.
Älgförvaltningen
Älgjakten är den jaktform som många svenska jägare håller allra högst. Utvecklingen för älgstammen oroar många jägare och i delar av Sverige finns det inte tillräckligt med älg för att det ska kunna bli någon jakt. Älgstammen hämmas av flera faktorer. Omfattningen på jakten, högt rovdjurstryck och inte minst foderbrist påverkar utvecklingen. Foderbristen beror delvis på den ökande konkurrensen om foder från dovhjort, kronhjort och rådjur. På denna punkt har inte nuvarande älgförvaltningssystem hängt med och Centerpartiet anser därför att regeringen ska verka för en moderniserad klövviltsförvaltning där övriga hjortdjur inkluderas i en flerartsförvaltning. Det skulle bidra till en mer balanserad älgstam av hög kvalitet och med friska djur.
Viltskador
Centerpartiet anser sedan flera år tillbaka att det ska göras en översyn av jaktlagen. Även riksdagen har ställt sig bakom en sådan översyn och beslutat om ett tillkänna
­
givande till regeringen. Samtliga nuvarande regeringspartier stod bakom det, men inga initiativ har ännu tagits av sittande regering. Centerpartiet anser att det är hög tid att jaktlagsutredningen tillsätts. Under en längre tid har det stått klart att nuvarande jaktlag inte fungerar så väl som den borde. Nuvarande jaktlag utgår från förhållanden som rådde 1987, när lagstiftningen antogs. Då var stammarna svaga och i behov av en aktsam vård. I dag är utmaningarna ofta det omvända, med för stora stammar som drabbar oss alla, men framför allt markägare och trafikanter.
Skador från stora fåglar, såsom gäss, tranor och sångsvan, är ett exempel på skador som har ökat dramatiskt de senaste åren. Risken är stor att situationen förvärras ytterligare om inte kraftfulla åtgärder genast sätts in. Ett problem i sammanhanget är att den vanligt förekommande vitkindade gåsen skyddas av EU:s fågeldirektiv. Den klassningen gäller trots att populationerna av vitkindad gås ökat väldigt snabbt på senare år. Centerpartiet vill se en förändring av den vitkindade gåsens klassning på EU-nivå samt att regeringen generellt tar initiativ för att minska de stora fåglarnas skadeverkningar.
Rovdjur
I dag har Sveriges samtliga fem stora rovdjur – björn, varg, lodjur, järv och kungsörn – gynnsam bevarandestatus. Det är positivt. Centerpartiet vill se livskraftiga rovdjurs
­
stammar av samtliga dessa arter i Sverige. Samtidigt behöver rovdjurspolitiken ta större hänsyn till de människor som bor och verkar i områden där det finns rovdjur. Konflik
­
terna kring rovdjurspolitiken har genom åren varit många och framför allt har de rört vargstammen.
I dag regleras den svenska vargförvaltningen i hög grad av att EU listar den svenska vargstammen som strikt skyddad i art- och habitatdirektivet. Centerpartiet menar att det är en felaktig klassificering. Bevarandestatusen för varg i Sverige är i dag så stabil att arten bör kunna flyttas från art- och habitatdirektivets bilaga
4 till bilaga
5. Där skulle vargen fortsatt vara skyddad men möjligheten att vidta åtgärder i Sverige, till exempel skyddsjakt, skulle öka.
Riksdagen beslutade 2013 att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus ska vara 170–270 individer för att uppnå minsta livskraftiga population. Trots det ser vi i dag en vargstam som är betydligt större än så. Det har resulterat i omfattande varg
­
angrepp i delar av Sverige och skadar förtroendet för politiken. 2022 ställde sig Center
­
partiet bakom ett tillkännagivande till regeringen, som betonade att det är viktigt att riksdagens beslut om vargstammens storlek efterlevs i praktiken och att riksdagsbeslutet om referensnivå för vargstammen från 2013 ska ligga till grund för Sveriges förvaltning av varg. Under rådande omständigheter, med en mer förtätad vargpopulation i landet, ansågs referensvärdet behöva ligga i det nedre spannet om 170 individer. Centerpartiet anser att regeringen snarast bör verka för att tillkännagivandet genomförs.
När angrepp sker trots förebyggande åtgärder ska skyddsjakt kunna genomföras. Centerpartiet driver sedan flera år tillbaka flera förslag för att åstadkomma en effektivare och snabbare skyddsjakt på rovdjur. Det har bl.a. resulterat i tillkänna
­
givanden till regeringen, som riksdagen fattade beslut om 2020. Ett exempel på en fråga kopplad till skyddsjakt, som är prioriterad för Centerpartiet, är att de som söker och utför skyddsjakt måste kunna sekretesskyddas eftersom de utsätts för hot och våld.
För att minska koncentrationen av rovdjur i det mellansvenska förvaltningsområdet vill Centerpartiet se en ökad fördelning av vargstammen i Sverige (utanför den alpina regionen och Gotlands län). Vi vill även att det ska gå att besluta om regionala förvaltningsplaner för att reglera antalet vargar på regional nivå. Sedan länge driver Centerpartiet även frågan om en ökad gemensam förvaltning av den skandinaviska vargstammen. Det är enligt Centerpartiet en naturlig utgångspunkt givet att den svenska vargpopulationen ständigt rör sig över gränsen mellan Norge och Sverige.
Förvaring av jaktvapen
Centerpartiet vill legalisera långtidsförvaring av jaktvapen på tredje parts adress. Samtidigt får det inte gå ut över de legala vapen som finns i vårt samhälle och som handhas ansvarsfullt av bland annat våra jägare. Dagens regelverk är alltför rigida och behöver bli mer flexibla. Det har blivit allt vanligare att jägare är folkbokförda på en annan adress än där jaktmarkerna finns. Det gör det besvärligt för många att transportera sina vapen till och från jakten, och de möjligheter till undantag som finns är långtifrån tillräckliga. Centerpartiet ifrågasätter dessutom om dagens regelverk är att föredra utifrån ett säkerhetsperspektiv då det är bättre att vapen inte transporteras i onödan i offentliga rum såsom i kollektivtrafiken.
Daniel Bäckström (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Karlsson (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Helena Lindahl (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)