Jämförelse fa7d2ac9511e74f7824a966b Underlagets kontrollsumma: ddc6d14c58000a2713636d2cbbf08f4798cf85b084c153072c6b122254a9ac75 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02733: Stockholm som försöksregion för en modern narkotikapolitik === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02733 Motion till riksdagen 2022/23:733 av Anna Starbrink (L) Stockholm som försöksregion för en modern narkotikapolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra Stockholm till en pilotregion för s.k. brukarrum inom beroendevården och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har en mycket hög narkotikarelaterad dödlighet. Folkhälsomyndigheten konstaterar att ”antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige är högt och har ökat över tid. Oavsiktliga förgiftningar (överdoser) är den vanligaste orsaken bland de narkotika ­ relaterade dödsfallen, följt av förgiftningar med oklar avsikt och suicid med narkotika. Opioider är de vanligaste substanserna bland dödsfallen, men ofta förekommer flera olika substanser.” Det är ett misslyckande att Sverige har så hög dödlighet bland människor som borde kunna få hjälp från vården. Den svenska narkotikapolitiken har inte förmått förhindra att människor drabbas hårt och far illa av drogberoende. Flera förslag för att utveckla beroendevården har lagts fram, men alltför få av dessa har genomförts. Den nyligen tillsatta narkotikapolitiska utredningen ska se över flera delar av den förda politiken och komma med förslag som på olika sätt kan förbättra situationen. Men den viktiga frågan om vad kriminaliseringen av bruk och innehav för eget bruk har haft för effekter ingår inte i utredningens uppdrag. Det är en stor brist, inte minst mot bakgrund av den allvarliga situation vi befinner oss i med stort lidande och alltför många dödsfall. Dock finns det andra reformer som borde genomföras redan nu. Den så kallade samsjuklighetsutredningen Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93) pekar på en rad åtgärder som både berör huvudmannaskap och vårdinnehåll. Bland annat lyfter utredningen fram behovet av att utveckla och förbättra tillgängligheten vad gäller läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO, för att förbättra hälsa och social funktion samt förebygga återfall och minska de medicinska komplikationerna och dödligheten. Ett annat förslag som tas upp i utredningen handlar om att starta ett försök med en hälsocentral i form av lågtröskel ­ verksamhet med så kallade brukarrum. Brukarrum beskrivs av utredningen som ” en plats där personer med skadligt bruk eller beroende tryggt och lagligt kan injicera utan att de riskerar ett polisingripande ”. I kombination med olika hälsoinsatser kan brukarrum bidra till att minska spridningen av allvarlig smitta som hepatit C och B samt hiv. De kan också bli en plats där målgruppen kan fångas upp till hälsoinsatser, behandling och stöd i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Sådana verksamheter finns i flera andra länder, bland annat i våra grannländer Danmark och Norge, och i Finland förs en diskussion om att även där starta brukarrum. Erfarenheterna från bland annat Oslos brukarrum är goda. Genom brukarrummet, som ligger centralt i Oslo där det även tillhandahålls sprututbytesverksamhet, har fler människor i en mycket utsatt situation fått en kontaktyta till vården och kunnat få hjälp med hälsofrågor. Genom den närvarande personalen kan också personer som råkat ta överdoser snabbt ges hjälp. Folkhälsomyndigheten har i sin rapport Åtgärdsförslag för att förebygga använd ­ ning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika från år 2020 ställt sig positiva till att utreda behovet av och förutsättningarna för injektions- och brukarrum i beroendevården. De föreslog redan då ett pilotprojekt som sedan skulle utvärderas. Flera remissinstanser har ställt sig positiva till ett svenskt försök med brukarrum. Svensk förening för beroendemedicin skriver att ” förslaget att göra försök med brukarrum är intressant. Verksamheten bör i så fall utvärderas noggrant för att ge ny kunskap om hur den bäst kan utformas i ett svenskt sammanhang. ” Statens medicinsk-etiska råd anser att samhällets insatser för personer med skadligt bruk och beroende bör moderniseras och skriver i sitt remissvar att det delar bedömningen om att ett försök med lågtröskelverksamhet med brukarrum bör initieras. Region Stockholm ställer sig i sitt remissvar positiv till förslaget och säger att den har goda förutsättningar att bedriva en försöksverksamhet: ”Med anledning av att region Stockholm har en stor organisation för specialiserad beroendevård som bedriver vård och forskning, så skulle det vara en utmärkt organisation för att driva en sådan försöksverksamhet som omfattar ett forsknings- och utvärderingsuppdrag. ” Enligt uppgift från sprututbytesverksamheten i Stockholm har man där sedan 2018 delat ut 14 000 doser naloxon som är ett motgift för att behandla överdoser av opioider. Av de doser som har delats ut har 2 000 doser använts vid en akut överdos och 49 % av dessa har skett på offentliga platser. Detta talar starkt för behovet av brukarrum i Stockholm. Sverige och framförallt de människor som injicerar droger har inget att förlora men mycket att vinna på att vi ställer om narkotikapolitiken och beroendevården från straff och stigma till vård och värdighet. Ett försök med brukarrum i Stockholm vore ett viktigt steg på vägen. Det viktigaste måste vara att rädda liv och hälsa för människor i en mycket utsatt situation. Anna Starbrink (L) === HC021477: En modern evidensbaserad beroendevård för skademinimering === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021477 Motion till riksdagen 2024/25:1477 av Anna Starbrink (L) En modern evidensbaserad beroendevård för skademinimering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att granska narkotikarelaterade dödsfall i syfte att bygga kunskap och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skadereducerande insatser i narkotikapolitiken och beroendevården och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora hälsoproblem hos en sårbar grupp som lever med ett drogberoende. Den som blir beroende av droger förlorar sin frihet . Det är därför ur ett liberalt perspektiv angeläget att förebygga att flera fastnar i beroende samt att öppna möjligheter för människor i drogberoende att återvinna sin frihet. Utredningen Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62) har analyserat dödligheten. Utredningen skriver: ”Den allvarligaste och mest påtagliga konsekvensen av narkotikaanvändning är för tidig död genom oavsiktlig förgiftning eller suicid. Sverige har en mindre användning av narkotika än jäm ­ förbara länder, men en hög dödlighet.” Det är ett misslyckande för vårt samhälle att så många människor, inte sällan unga, dör som en direkt följd av sin beroendesjukdom, även om färre använder narkotika än i många andra länder. Oavsiktliga överdoser är den vanligaste orsaken bland de narkotika ­ relaterade dödsfallen, följt av förgiftningar med oklar avsikt och suicid med narkotika. Det behövs både snabba och verkningsfulla insatser för att rädda liv och hälsa. Vi behöver därför öka kunskapen ytterligare om de narkotikarelaterade dödsfallen och löpande följa upp och analysera orsakerna till dessa. Utredningen föreslår att reger ­ ingen ska ”uppdra åt Socialstyrelsen att utreda hur dödsfallsutredningar inom området kan utformas för att på sikt stärka kunskapen om vilka insatser som bör vidtas för att minska förgiftningsdödsfall till följd av narkotika eller läkemedel.” Detta bör göras skyndsamt. En annan möjlig väg för regeringen att överväga är att följa Finlands exempel där landets motsvarighet till vår Haverikommission, Olycksutredningscentralen, har granskat narkotikarelaterade dödsfall av olyckskaraktär bland unga under 2023. I den finska rapporten konstateras att olyckor måste kunna förebyggas och att rus ­ medelsberoende är en sjukdom som kan behandlas, liksom problem med den mentala hälsan. Olycksfallsutredningscentralen rapporterar att över 70 procent av de sammanlagt 79 dödliga narkotikaförgiftningarna av olyckskaraktär också hade identifierade problem med den mentala hälsan. De konstaterar vidare att Finland i nuläget saknar verktyg och handlingsmodeller och de ger en rad förslag på lösningar. Förhållanden i Sverige och Finland skiljer sig åt, men att systematiskt gå igenom vart och ett av de dödsfall som sker för att se om de hade kunnat undvikas skulle kunna vara en kunskapshöjande insats även hos oss med betydelse för samhällets framtida insatser. Den svenska utredningen Vi kan bättre! (SOU 2023:62) lämnar också en rad konkreta förslag för att förbättra insatserna och skapa en stark helhet kring personer med beroende ­ problematik. Det är viktigt att åtgärderna genomförs i Sverige, inte minst när det gäller att stärka de förebyggande insatserna för att undvika att unga personer fastnar i beroende. Men det vore olyckligt att alltför ensidigt arbeta med förebyggande insatser då män ­ niskors liv och hälsa står på spel här och nu. Möjligheten att hjälpa människor med ett allvarligt och livshotande bruk av narkotika behöver förbättras för att rädda liv. Skade ­ reducerande insatser innebär hjälp för att en människa ska överleva och ha hälsa, som är grundläggande förutsättningar för att andra insatser för att hjälpa individen ska vara möjliga. Det handlar alltså inte om ett vägval mellan att arbeta skadereducerande och förebyggande eller vårdande. Utredningen (SOU 2023:62) ger flera förslag om skade ­ reducerande åtgärder som skyndsamt borde möjliggöras. Ett viktigt steg har redan tagits som gäller tillgänglighet till Naloxon. Det är mycket välkommet men ändå otillräckligt. Några områden behöver prioriteras för att minska lidandet och rädda liv och hälsa. För det första krävs ett nytt förhållningssätt i narkotikapolitiken. Sverige behöver kombinera en restriktiv narkotikapolitik med ett starkt inslag av förebyggande åtgärder med insatser som minskar skadorna av narkotikamissbruk. Sverige bör därför sträva mot en nollvision mot allt drogrelaterat lidande. Det skulle innebära en nödvändig per ­ spektivförskjutning från straff och stigma till vård och värdighet. En väg är att uppdra åt regionerna att tillgängliggöra läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) till flera. I dag skiljer sig tillgängligheten åt kraftigt mellan regionerna och Sverige har, jämfört med andra europeiska länder, få patienter i LARO. Regeringen bör formulera mål och skapa förutsättningar för att fler patienter ska få till ­ gång till LARO. Ett annat viktigt steg för att förebygga dödsfall och stödja individens hälsa är att tillåta brukarrum som är en plats där personer med skadligt bruk eller beroende tryggt och lag ­ ligt kan injicera utan att de riskerar ett polisingripande. Det ger en möjlighet att skapa en kontaktyta för andra hälsoinsatser och genom den närvarande personalen kan också per ­ soner som råkat ta överdoser snabbt ges hjälp. Sådana verksamheter finns i flera andra länder, bland annat Norge, där erfarenheterna är goda. Så kallad ”drug checking” är en annan insats som kan rädda liv. Det innebär möjlig ­ heten att kontrollera olika substanser i syfta att skydda människor från särskilt farliga droger. Metoderna utvecklas snabbt för att få fram snabba och träffsäkra svar. Drug checking erbjuds i bland annat Nederländerna, Irland och Spanien och ger möjlighet att etablera en kontaktyta mot unga som använder narkotika i miljöer där de rör sig. I Australien finns den första fasta drug checking-verksamheten. Att så många människor med beroendesjukdom dör i Sverige är ett misslyckande. Vi behöver ställa om narkotikapolitiken och utveckla beroendevården för att minska skadorna som droganvändandet för med sig. Det krävs ett långsiktigt arbete som måste byggas på kunskap. Vi behöver också skyndsamt få på plats en rad livräddande insatser. Anna Starbrink (L)