Jämförelse fa47c2bfb6011adbbcdb563e
Underlagets kontrollsumma: 05dbb9d4e083ee975c6b9ec7b1adf650b3fb18ea918dcceee613031fb8091aa1

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB021873: För havets och människans framtid ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021873

Motion till riksdagen
2023/24:1873
av Emma Nohrén m.fl. (MP)
För havets och människans framtid
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera en ekosystembaserad förvaltning av haven, vilket också innefattar en ekosystembaserad fiskeförvaltning, och att den ekosystembaserade förvaltningen ska genomsyra hela havspolitiken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra förslagen i Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan, SOU 2020:83, inklusive inrättande av en havsmiljölag, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka omfattningen av miljöövervakningen och forskning om havens ekosystem i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minimera tillförsel av fosfor och kväve till våra vatten genom att verka för att det tas fram genomförbara och kostnadseffektiva förslag på hur stallgödsel, avloppsslam/rötslam och matavfall kan utvecklas till en högvärdig och giftfri resurs och att det i odlingen inte tillsätts större giva av gödselmedel än växterna tar upp under säsongen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve till livsmedelsproduktionen i enlighet med Miljömålsberedningens förslag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska verka för att det införs en kvotplikt på inblandning av en minsta mängd återvunnen fosfor och kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att fler våtmarker anläggs i högre takt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja hyggesfria skogsbruksmetoder och att gödsling av skogsmarker minimeras för att minska urlakningen från skogsbruket och effekterna av övergödningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minst 30 procent av Sveriges territorialvatten och ekonomiska zon ska vara skyddat genom formellt områdesskydd eller andra effektiva bevarandeåtgärder till 2030 och att minst 10 procent av dessa 30 procent ska ha strikt skydd och vara helt opåverkade områden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bilda ekologiskt representativa skyddade områden för Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken som hänger ihop med internationella skyddade områden för att forma sammanhängande skyddade nätverk i haven, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka strandskyddet och skyddet för känsliga grunda vikar genom att styra mänsklig verksamhet till speciella platser och endast tillåta vissa former av aktiviteter eller helt stänga för mänsklig aktivitet i extra känsliga områden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ansvarig myndighet i uppdrag att ta fram en restaureringsplan för kusten för att återställa särskilt viktiga områden, t.ex. våtmarker som lekområden men även ålgräsängar och grunda vikar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett register över fritidsbåtar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett generellt biotopskydd för ålgräsängar utefter hela Sveriges kuststräcka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att fiskerinäringen intensifierar arbetet med att eliminera bifångst och utveckla redskap som inte skadar bottnen med dess växt- och djurliv vid fisket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ansvarig myndighet i uppdrag att tillståndspröva fisket i alla skyddade områden och efter en övergångstid också generellt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda destruktiva fiskemetoder i skyddade områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att allt fiske av ål i Sverige och EU ska upphöra tills ålen nått god bevarandestatus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ansvarig myndighet i uppdrag att använda sig av de möjligheter, lagar och regler som redan i dag finns i CFP för att skydda arter och ekosystem i svenska territorialvatten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva att det införs begränsningar för bottentrålning, s.k. trålningsstoppzoner, inom EU:s beslut om fiskekvoter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för förbud av s.k. industritrålning i Östersjön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta bort alla undantag från trålgränsen, de s.k. inflyttningsområdena, och hålla en strikt trålgräns på 12 nautiska mil utanför kusten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för en förändring av systemet med MSY till en ekosystembaserad förvaltning så att man vid kvotsättning också tar hänsyn till beståndens fitness, storleks- och åldersfördelning, samt andra parametrar i ekosystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stryka andra meningen i fiskerilagen som lyder enligt följande: ”Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera mellan de mål som i dag finns kring fisket och havsmiljön enligt förslag: 1) Ekosystemens mående – för förmågan att producera fisk helt enkelt; 2) Det kustnära fisket för humankonsumtion och lokal beredning – för fler arbetstillfällen i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att fartygstrafiken i särskilt känsliga områden i Östersjön läggs om så att trafiken går över mindre känsliga områden och om att tydligt peka ut i vilka områden båtar är tillåtna och var båttrafik är förbjuden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbud mot utsläpp av tvättvatten från skrubbrar inom hela Sveriges sjöterritorium bör införas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i EU bör driva en uppdatering av gränsvärden för miljöfarliga ämnen i havet som regleras i vattendirektivet samt ta initiativ till att fler ämnen får gränsvärden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram regler och tydliga riktlinjer för undervattensbuller för både sjöfart och annan verksamhet som skapar ljud under vatten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka åtgärdstakten i vattenmiljöarbetet för att vi ska kunna nå vattendirektivets mål om god ekologisk och kemisk status, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hav i förändring
Som så mycket annat i världen idag har haven och vattnen genomgått enorma föränd
­
ringar under relativt kort tid på grund av kraftig påverkan av mänsklig verksamhet. Sverige når inte miljömålen för havet och det krävs stora insatser och ett helhetsgrepp för att komma tillrätta med problem som övergödning, sinande fiskbestånd och effekter av klimat
­
för
­
ändringarna. Forskning visar på en dramatisk förändring av livet under ytan under de senaste 100 åren. Vattnets kretslopp är dock detsamma idag som alltid, vilket betyder att det vi lägger på land i form av kemikalier och annat alltid till sist hamnar i det avvatt
­
nings
­
område där det läggs och sedan vandrar vidare ut i haven.
Haven på planeten är betydligt surare idag än de var för 50 år sedan och det beror på
att haven buffrar koldioxid som släpps ut av mänskliga aktiviteter till luften. Koldioxiden
som tas upp av våra hav gör haven surare och surare. Haven blir också varmare och varmare allteftersom klimatförändringarna gör sig påminda.
I och med att haven blir surare ökar hotet mot den biologiska mångfalden i haven. Som ex. alla skaldjur som behöver ett visst pH för att kunna bilda och behålla sina skal, men också korallrev. Haven försuras snabbare i dag än de gjort på 55 miljoner år. Forskare förutspår att alla världens koraller kan vara döda inom 40 år.
I och med att haven blir varmare migrerar fiskar och andra vattenlevande djur på ett annat sätt än de gjorde tidigare. Beroende på att de behöver hitta just den föda just de ska ha för att leka, eller föda och föda upp sina ungar. Man talar ibland om marina öknar, vattenmassor som är för varma för att leva i under längre tid.
Forskningen om ekologiska samband och biologisk mångfald har kommit längre när det gäller landmiljöer än när det gäller marina miljöer. Under ytan är mycket fortfarande outforskat. Det hittas nya arter som lever under underliga förhållanden. Små djur som kan leva på svavel ex. liv på ett djup vi inte trodde var möjligt och utan de livsuppehål
­
lande system som vi tar för givet måste finnas för att liv ska existera. Alldeles nyligen, år 2020, upptäcktes s.k. bubbelrev på västkusten. Det är alltså viktigt att öka miljö
­
övervakning och forskning kring haven. Men vi vet tillräckligt mycket för att agera mot övergödning, utarmningen av biologisk mångfald, ljudföroreningar, klimatförändring
­
arna och nedsmutsningen av våra hav. Vi måste helt enkelt börja röra oss i rätt riktning, mot friska och sunda ekosystem, även om vi idag inte riktigt vet hur långt vi behöver gå för att nå dit.
När vi arbetar med de havsbundna frågorna måste vi förstå att det är komplexa system med väldigt långa omloppstider och de åtgärder vi sätter in idag tar många år innan det visas i form av förbättringar i havsmiljön och i ekosystemen, så det är mycket hög tid att agera nu!
Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan
Miljömålsberedningen är en parlamentarisk kommitté som sedan 2010 arbetat på regeringens uppdrag med att lösa olika svåra och komplexa miljöfrågor. Det var t.ex. Miljömålsberedningens arbete som la grunden för det klimatpolitiska ramverket och Sveriges klimatlag. 2018 fick beredningen, som består av politiker från alla riksdags
­
partier, i uppdrag av regeringen att ta fram en ny marin strategi för Sverige. Det resulterade i Havet och människan, SOU 2020:83, som lämnades över till regeringen av en enig beredning. Den innehöll över 100 förslag som tillsammans skulle bli ett nytt golv för den svenska havspolitiken. Betänkandet tar ett helhetsgrepp och har förslag som innefattar såväl sjöfartens påverkan och ekosystembaserad havsförvaltning som hållbart fritidsbåtsliv. Ytterligare förslag som nämns är att lägga om farleder för att minska undervattensbuller, förbud mot svavelutsläpp via skrubbrar från fartyg samt översyn av trålgränsen.
Dessutom föreslås en övergripande havsmiljölag, en lagfäst definition av eko
­
systemansatsen samt ett förtydligande av strandskyddets syfte. En ny havsmiljölag skulle få en stor betydelse för en mer sammanhållen politik kring havet och förslaget innefattar såväl en lagfäst uppföljningsmekanism som inrättandet av ett utvärderande organ.
Betänkandet fick ett övervägande positivt mottagande från såväl forskningshåll och civilsamhälle som olika berörda aktörer. Under sommaren 2021 var betänkandet på remiss och S
‑
MP-regeringen aviserade att en proposition utifrån förslagen skulle läggas våren 2022. Dock hoppade MP av regeringen i december 2021 och de efterföljande regeringarna har inte lagt fram någon havsmiljöproposition. Vi finner det angeläget att detta görs snarast innan det blir inaktuellt. Det är ett stort arbete som lagts ner av en enig beredning och det vore av stort värde för havsmiljön om förslagen blev verklighet.
Samverkan för friska hav
Det är många länder som kan vara en del av lösningen eller fortsätta vara en del av problemet för haven. Många av besluten kring haven fattas internationellt och i EU, och Sverige medverkar i samverkansplattformar både inom EU och runt Östersjön som extra känsligt hav och internationellt för att tillsammans försöka komma framåt. Vi har vattendirektiv, ramdirektiv, konventioner, marina strategier, arbetsgruppsmöten och konferenser där ländernas representanter träffas, diskuterar och förhandlar för att tillsammans hitta lösningar in i framtiden för ett friskare hav. För Östersjön finns bl.a. arbetet inom Helcom med Baltic Sea Action Plan och det är viktigt att komma ihåg att det finns stort utrymme för Sverige både att påverka andra länder, att initiera arbets
­
grupper kring vissa områden inom Helcomsamarbetet och att ta egna initiativ. Men det gäller att vara drivande om vi vill att saker ska hända.
Klimatförändringarna
Klimatförändringarna ställer mycket på sin spets. Förutom det ovan nämnda med försurning och allmän uppvärmning förändras också levnadsförhållandena för de djurarter som har utvecklats för att leva på isar, föda sina ungar på isar (vikaresälen ex.) och jaga på isar (isbjörnen ex.). Vi får kortare vintrar och ett minskat istäcke, vilket påverkar djuren som lever i havet på flera olika sätt.
Klimatförändringar medför också längre perioder av torka och perioder av inten
­
sivare nederbörd, vilket leder till översvämningar och förorening av vattentäkter för vårt dricksvatten. Reningsverk är byggda för att hantera en viss inkommande mängd vatten och tvingas brädda över, släppa ut, sitt orenade vatten, när det blir fullt i alla kamrar. Påverkan på närliggande vattendrag blir vid de tillfällena mycket stor och den biologiska mångfalden hotas akut och i sista änden ökar övergödningsproblematiken i haven.
Ekosystemen i haven
Det krävs en helhetssyn för att säkerställa livet i haven, friska hav och havets resurser. Från land till hav. Ekosystemen i haven behöver framförallt bevaras men också restaureras. Ekosystemansatsen måste vara utgångspunkten i all havsrelaterad verksamhet och nyttjandet av havets resurser nu och framöver.
I december 2022 samlades världens ledare i Montreal på FN-konferensen COP
15 och beslutade om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald, Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, GBF. I avtalet slogs det bland annat fast att 30 procent av jordens landområden, havsområden och inlandsvatten ska ha ett effektivt skydd och en effektiv skötsel till 2030. Naturrestaurering ska också ha genomförts eller ha inletts
för 30 procent av skadade ekosystem på land, i inlandsvatten och vid kusterna. Förlusten
av områden som är viktiga för biologisk mångfald, inklusive områden med stor eko
­
logisk integritet, ska ha minskat till nära noll. Även urfolks och lokalsamhällens rättig
­
heter ska stärkas. Detta har nu Sverige förbundit sig till att leva upp till och ställer stora krav på utformning av skyddade områden, restaurering samt skötsel av desamma. Det har också under det senaste året beslutats om flera stora akter, exempelvis restaurerings
­
lagstiftningen inom EU:s klimatpaket Fit for 55 som ställer stora krav på utformningen av den framtida politiken.
En ekosystembaserad förvaltning av haven tar hänsyn till hur olika påverkans
­
faktorer samverkar i ett marint ekosystem, istället för att hantera enskilda problem och arter var för sig. Ekosystembaserad fiskförvaltning är ett sätt att tillämpa ekosystem
­
ansatsen i fiskförvaltningen genom att förvalta akvatiska resurser och ekosystem på tvärvetenskaplig grund, med ekosystemen i fokus, inte varje art för sig som ofta är fallet idag. Ekosystemansatsen utgår alltså från en helhetssyn på förvaltningen av eko
­
systemen i haven. Det ska vara en balans mellan bevarande och nyttjande. Idag ligger den största tyngdpunkten på nyttjande. Nedan är ett citat ur rapporten Ekosystem
­
baserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsaks
­
samband, Havsmiljöinstitutets rapport 2019:6.
När torsken i Östersjöns östra bestånd under lång tid har fått allt sämre kondition och visar tydliga tecken på svält, så indikerar detta både allvarliga system
­
föränd
­
ringar i havet och bristande koordinering av fiske- och miljöpolitik. När grunda vikar i Bohuslän gått från att ha klart vatten, stor fisk och ålgräs till att ha grumligt vatten, liten fisk och mattor av alger, och dessutom tycks ha låsts fast i det senare tillståndet, så är det ett allvarligt regimskifte. Förändringarna i bottendjurens art
­
samman
­
sättning och tiaminbristen hos lax och sjöfågel är ytterligare exempel på störningar som är svåra att hantera utan en förvaltning som noga beaktar eko
­
systemens struktur, funktion och återhämtningsförmåga.
Om vi verkligen förvaltar haven utefter en ekosystemansats och håller oss innanför ekosystemens naturliga gränser skapar vi förutsättningar för de marina ekosystemen att sakta återgå till ett hälsosamt och produktivt tillstånd. Då kan haven också tillhandahålla många av de varor och tjänster som människor vill ha och behöver.
Därför behöver vi implementera en ekosystembaserad förvaltning av haven, vilket också innefattar en ekosystembaserad fiskeförvaltning, och det ska genomsyra hela havspolitiken.
Fredning av vissa områden
Vi behöver utöka arealen skyddade områden i haven. Ett nätverk av skyddade områden med skyddade korridorer mellan är avgörande för friska hav och ekosystem. Det finns
mycket forskning som visar på att det finns betydligt mer fisk i angränsning till skyddade
områden än på andra platser.
Generellt behöver vi helt enkelt börja tänka och agera på nya sätt när det gäller havet. Vi kan inte tillåta oss att vara överallt och göra allting överallt i haven. Vi behöver låta vissa områden vara fredade från mänsklig påverkan.
Vissa områden behöver vara helt skyddade från all påverkan, andra delvis skyddade. Idag kör båtar överallt där de kan köra utan att gå på grund, vi fiskar där vi kan fiska, med de redskap som går att använda just där osv. Vattenskotrar och motorbåtar fräser fram över barnkamrarna i insjövikarna och bryggor byggs på känsliga områden där ålgräs och fiskyngel istället borde få leva i fred. Om vi ger livet i haven utrymme att leva sina liv, får vi människor mångfalt igen i form av ekosystemtjänster som mat och syreproduktion.
Minst 30
% av Sveriges territorialvatten och ekonomiska zon ska vara skyddat genom formellt områdesskydd eller andra effektiva areella bevarandeåtgärder till år 2030. Vi behöver också avsätta vissa områden som helt fredade från mänsklig verksamhet. Minst 10
% av dessa 30
% ska ha strikt skydd och vara helt opåverkade områden.
Kustnära och strandskydd
De kustnära ekosystemen och i synnerhet grunda kustnära områden är havens barn
­
kammare, basen för stora delar av havets produktivitet. Det är också här vi människor vill vara, bada och leka, och områdena är ekonomiskt viktiga för den kustnära turismen. Människan har ett stort behov av att finnas nära vatten; det ger både ro och glädje och det behöver vi. Men vi behöver och bör inte vara överallt.
Ålgräsängarna förstörs i snabb takt, ofta beroende på att det byggs bryggor som skuggar ålgräset eller pga. annan mänsklig påverkan som t.ex. fritidsbåtar. 200 mil av Sveriges kust är idag bebyggd av bryggor och flera hundra nya bryggor byggs årligen. Vissa platser där bryggor är byggda eller där nya bryggor tillåts byggas är livsviktiga barnkammare för mycket av livet i haven, de s.k. ålgräsängarna. Här lägger många fiskar sina ägg och de små ynglen äter och söker skydd. Inte bara skuggande bryggor utan också det ökande antalet fritidsbåtar med hastigt uppkomna, mycket höga, ljud är förödande för dessa barnkammare.
De stränder där vi riskerar att allvarligt skada djur- och växtlivet på land och i vatten bör skyddas från mänsklig påverkan och exploatering. Därför behöver vi skapa områden där särskilt stor restriktivitet ska råda. Det behöver tydliggöras var dessa områden finns så att den kunskapen finns tillgänglig vid prövning av strandskyddsdispenser som ofta ges för att ex. kunna bygga bryggor.
Strandskyddet ska vara ett verktyg för att nå friska och sunda ekosystem, för att lyckas med en ekosystembaserad förvaltning.
Antalet fritidsbåtar ökar. Vi har i dagsläget inget register över båtägare. Det behövs ett register även över fritidsbåtar för att få ordning och reda på ägarförhållanden, motorer och utsläpp m.m. Vi ser alltfler gamla fartygsskrov som bara blir liggande i vattnet när de är uttjänta. Idag är det kommunernas ansvar att betala för att få bort dessa, med skattepengar alltså. För att komma bort från det bör ett register över fritidsbåtar upprättas så att ägaren kan hållas ansvarig även för vraket.
Vi behöver också börja använda befintlig lagstiftning för att reglera fritidsbåtar med motorer och vattenskotrar i särskilt värdefulla grundområden. Att reglera kommersiell sjöfart och fiskefartyg i eller nära kustområden med höga naturvärden är också mycket viktigt.
Viktigt alltså att skydden sätts in på vissa platser. Visst behöver vi veta mer, veta vilka dessa är, och därför behöver vi en bättre miljöövervakning. Många områden utefter vår långa kust, i strandnära områden och i våra hav är till stora delar outforskade. Men vi kommer aldrig till en punkt där vi vet allt som finns att veta, och som sagt, vi vet tillräckligt för att veta åt vilket håll vi ska gå för att hamna där vi vill.
Övergödningen, skräp och kemikalier
Ett av de stora problemen i både sjöar och hav är fortfarande övergödning och alg
­
blomning. Extra näringsämnen som fosfor och kväve tillförs vattnet på grund av mänsk
­
liga aktiviteter, vilket försämrar vattenkvaliteten och i vissa fall orsakar syrebrist. Östersjön är ett övergött hav, vilket beror på utsläppen som kommer från länderna runt Östersjön, men också på grund av att omsättningen av vatten i Östersjön, som är ett innanhav, inte är så stor som i många andra hav. Det i sin tur betyder att kalla och varma lager med vatten ligger mer still i Östersjön. Syresättningen blir då för dålig och övergödningen tillsammans med syrebristen skapar döda bottnar.
Eftersom klimatförändringarna ökar effekten av övergödningen i haven kommer åtgärdsbehovet för att minska tillrinningen av kväve och fosfor till haven att öka. Därför behöver vi minimera tillförsel av fosfor och kväve till vatten än mer än vi redan gör. Fler våtmarker behöver anläggas.
Alla källor till fosfor och kväve behöver åtgärdas, och de källor som bidrar mest till belastningen bör prioriteras i arbetet med att bromsa övergödningen. Det betyder att vi behöver ställa differentierade krav och utforma ev. stöd och krav olika beroende på geografiskt läge, närhet till kust eller vattendrag, jordartsförhållanden t.ex. inom jordbruket och djurhållningen eller för små och enskilda avloppslösningar.
Det behöver också tas fram genomförbara och kostnadseffektiva förslag på hur stallgödsel, avloppsslam/rötslam och matavfall kan utvecklas till en högvärdig resurs, bl.a. i form av biogödsel.
Miljögifterna i haven härstammar från olika källor. Bekämpningsmedel från jordbruket via vind och vatten, miljögifter från industri och förbränning kommer från avloppsrör och skorstenar. Industriutsläpp står för omkring en tredjedel av påverkans
­
trycket. Läckage från konsumtionsvaror av alla möjliga slag ökar. Det ger en diffus spridning som är svårkontrollerad och en hel del tillförs haven via reningsverk. Bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen och flera läkemedel kommer ofta från s.k. diffusa källor. Källorna är alltså framförallt landbaserade och därför är det åtgärder riktade mot produktion och konsumtion på land som kan påverka utsläppen och halterna av olika gifter i haven.
Miljögifter, gamla vrak och ammunition, oljeutsläpp, båtbottenfärger och läke
­
medels
­
rester
påverkar hela ekosystemet, vattnets kvalitet och den biologiska mång
­
falden. Ofta på sätt vi inte riktigt har klart för oss idag.
Idag regleras gränsvärden för miljöfarliga ämnen i havet i vattendirektivet som återfinns i författningssamling HVMFS 2019:25. Dock finns det nästan inga etablerade gränsvärden. Endast 44 substanser ingår i listan och då vet vi att det pumpas ut nya kemikalier i miljön och listan på giftiga ämnen egentligen omfattar flera tusen ämnen. Här bör Sverige driva på för att fler ämnen ska vara med på listan. Dessutom gjordes den senaste uppdateringen av gränsvärdena 2013 och Sverige bör därför också driva på för en förnyad uppdatering så att alla riskbedömningar bygger på aktuell forskning och data.
Överfiske
80 % av världens fiskbestånd är överfiskade eller maximalt fiskade.
Människan tar ut fisk ur haven snabbare än vad fisken kan föröka sig på många platser på jorden. Fiskarna blir färre, men också ofta mindre eftersom fisket fångar de största individerna och fiskindividerna därför ofta blir könsmogna vid lägre ålder och mindre vikt för att ha en chans att reproducera sig över huvud taget. Om överfisket fortsätter, kollapsar bestånden. Det hände till exempel med torsken på Grand Banks utanför Kanadas kust i mitten av 1990-talet. Trots stoppat fiske har torsken inte kommit tillbaka i alla områden. De fiskarter som är särskilt drabbade av överfiske är de som har långsam tillväxt och låg produktivitet, ofta rovfiskar som dessutom är högst upp i näringskedjan.
Vissa områden är mer skyddsvärda för att ekosystemen ska fungera, t.ex. ålgräs
­
ängarna. Det är därför viktigt att ekosystemansatsen ska vara styrande och att fiskens hela livscykel finns med i skyddsperspektivet. Därför bör fiske begränsas både på art, livsavgörande faktorer, som ex. tillgång till föda för arten, fiskeredskap och även utifrån område där bestånden huvudsakligen befinner sig. Det kan alltså också gälla områden utanför trålgränsen.
Fiskeripolitiken hanteras i EU men det finns möjligheter idag för respektive land att agera och sätta in åtgärder i de egna vattnen och ansvarig myndighet behöver använda sig av de möjligheterna när hoten är så tydliga som de är nu ex. mot sill/strömmings- och torskbestånd i Östersjön. Forskare har kallat politikens hantering av strömmingen för ett utrotningsexperiment och småskaliga fiskare längs kusten larmar om att fisken är slut. Men ändå tillåts det industriella trålfisket istället att öka ytterligare under 2023 i Östersjön.
Under alldeles för lång tid har de stora industritrålarna tillåtits att ta upp enorma mängder strömming och sill ur havet. 90 procent av fisken som fångas äts inte av människor utan går till djurindustrin. Miljöpartiet har i åratal tryckt på för att minska fisketrycket och förbjuda industritrålarna. Trots alla varningar från forskarna och nödrop från kustfiskarna fortsätter regeringen med skygglapparna på.
Strömmingen är hörnstenen i Östersjöns ekosystem, utan den rubbas balansen och hela ekosystemet tippar. Nu är det en kamp mot klockan om fiskbestånden och hela havet ska räddas. Klimatförändringarna, miljögifter och övergödning utgör redan en extrem press på havet, och överfisket spelar en helt central roll. Torsken har kollapsat, ålen är snart utrotad och minskningen av strömming uppgår till ca 80 procent på bara 30 år. Ansvarig minister duckar och skyller på EU, men vi har rådighet.
Ansvarig myndighet kan ex. använda sig av artikel 20 tillsammans med artikel
8 i CFP, som ger Sverige möjlighet att i svenska territorialvatten förvalta fisket på ett annorlunda sätt i lekområden och ex. enbart tillåta fiske med vissa redskap i vissa områden för att skydda fiskarter eller ekosystem och flytta ut trålgränsen. Sverige skulle också kunna använda kvotfördelningsinstrumentet för att gynna fiskare som fiskar med icke destruktiva metoder. Därtill kan Sverige i EU driva att det beslutas begränsningar, s.k. trålningsstoppzoner, inom EU:s beslut om fiskekvoter och att få bort den över
­
kapacitet som finns på Östersjön idag där båtar som är byggda för ett demersalt trålfiske på torsk ju inte längre kan verka i Östersjön. Det finns ingen torsk kvar att fiska helt enkelt. Vidare kan Sverige i EU driva ett förbud mot de så kallade industritrålarna som tar upp sill/strömming och skarpsill som går till foderproduktion och istället premiera småskaligt fiske där fångsten går till humankonsumtion.
Branschen behöver också arbeta vidare både med att eliminera bifångst och att utveckla redskap som inte skadar botten vid fisket.
Hoten mot den biologiska mångfalden i haven
Främmande arter är ett annat hot mot den biologiska mångfalden. Arter som följt med en last från en helt annan plats på jorden och sedan sköljs ut med ballastvattnet i våra hav. Trivs den främmande arten där den hamnar kan den mycket snabbt föröka sig och kanske bli en s.k. invasiv art, utan inhemska predatorer, och då slå ut inhemska arter som hade sitt livsrum där.
Antalet arter i haven minskar med en accelererande hastighet, liksom på land. Vart tredje fiskbestånd i världen är överfiskat. Mer än en tredjedel av alla marina däggdjurs
­
arter är utrotningshotade. Det är ord och inga visor i FN:s rapport om biologisk mång
­
fald som släpptes i september 2020. Kraftfulla insatser krävs här och nu om vi ska kunna bibehålla en biologisk mångfald i haven. Och som vi vet är en biologisk mång
­
fald en faktor som gör haven mer motståndskraftiga mot olika påfrestningar som ex. klimatförändringarna.
Hotade arter i våra hav
Biologisk mångfald, eller biodiversitet, handlar om variationsrikedomen inom en art, mellan arter och mellan livsmiljöer. Den stora mångfalden av arter och en rik genetisk variation inom en art ökar ekosystemens förmåga att hantera gradvisa eller plötsliga förändringar, såsom klimatförändringar och naturkatastrofer. Tyvärr minskar den biologiska mångfalden i havet i snabb takt. Detta är inte bara en katastrof för de drabbade arterna, det är också ett hot mot mänsklighetens framtid. Vi vill här ta upp några exempel på marina arter som är hotade men det finns tyvärr många fler, både djur, alger och växter som är illa ute. Men nedanstående exempel har vi vetat, och vet, om hur illa det är ställt med, men ändå har vi inte lyckats få till åtgärder i tid eller av signifikant betydelse.
Ålen är akut hotad. Jämfört med 1950 finns bara cirka 1–5 procent av beståndet kvar. Ålens komplicerade livscykel och långa resor över stora delar av världen gör den extra utsatt. Skyddet för ålen måste bli betydligt striktare i Sverige och i hela EU! Det handlar dels om att se till att det finns fria vattenpassager, dels om att få bort fisketrycket. Just nu pågår ett arbete om att miljöanpassa vattenkraften vilket kommer ge fler fria vatten
­
passager för ål och andra vandrande fiskar. Men det kommer ta tid. Därför är det oerhört viktigt att vi gör alla åtgärder vi kan göra här och nu för att rädda ålen, inklusive totalt fiskestopp. För en akut hotad art är varje individ viktig.
Redan i början på 1990-talet syntes tydliga tecken på att torskbeståndet i Kattegatt var överfiskat och 2002 slog forskarna larm och föreslog torskfiskestopp. Så blev inte fallet, istället minskade kvoterna gradvis och stora mängder fortsatte att fiskas upp som bifångst. Nu är torsken i Kattegatt i princip borta och trots flera åtgärder på senare tid såsom fiskestopp och fredningszoner så har torsken inte lyckats återhämta sig, snarare har beståndets status försämrats. Detsamma ser vi i Östersjön. Östersjötorsken är en speciell torsk som har utvecklats för att leva i brackvatten. Nu finns endast en spillra kvar. Trots att forskarna i många år varnade att bestånden var illa ute och behövde skyddas så valde politiken att inte ta till adekvata åtgärder för att förhindra överfisket och beslutade om för höga kvoter år efter år. Till slut gick det inte längre och sedan 2020 råder förbud mot riktat fiske efter torsk i Östersjön och det beror på den allvarliga situationen för torskbeståndet. För att inte fler arter ska råka ut för detta måste vi våga fatta modiga beslut utefter ekosystemansatsen och använda oss av ex. artikel 20 tillsammans med artikel
8 i CFP, som ger Sverige möjlighet att i svenska territorial
­
vatten förvalta fisket på ett annorlunda sätt i lekområden och ex. enbart tillåta fiske med vissa redskap i vissa områden.
Tumlaren är vår lilla val. Populationen i svenska vatten längs västkusten klassas idag som sårbar (VU). Populationen i Östersjön är däremot klassad som akut hotad (CR). Det är viktigt att ta fram regler och tydliga riktlinjer för undervattensbuller både för sjöfart och för annan verksamhet som skapar ljud under vatten, ex. utforskning av havsbottnen och byggande av vindkraftverk till havs.
Skogen och havet
Det som händer på land visar sig till sist i havet. Under många år har vi haft en diskussion
kring hur skogsbruket med dikning av skog, djupa spår i marken efter avverkning och
kalavverkningar påverkar haven. Flera av de åtgärder vi gör i skogen riskerar att påtag
­
ligt
öka bruttobelastningen av kväve. Framförallt gäller det gödsling på skogs
­
marken som kommer att öka kvävebelastningen från skogsmark, vilket självklart innebär en ökad risk för övergödning av havsmiljön.
Det finns dock skogsbruksåtgärder man kan använda för att minska kväveutlak
­
ningen, som ex. kvarlämnande av skärm på hyggen och hyggesfritt skogsbruk. Att undvika gödsling av skog och upphöra med kalhyggesbruk är alltså två åtgärder som ger effekt. Om skärm lämnas vid alla avverkningar och plockhuggning används istället för kalhyggen skulle det minska bruttobelastningen betydande. Att upphöra med kalhygges
­
skogs
­
bruket skulle alltså inte enbart förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden i skogen utan även i haven.
Sjöfart och buller
Båtar som fraktar människor eller produkter och fritidsbåtar är viktiga transportmedel. De gör dock också sina avtryck där de befinner sig, bland annat stör de med ibland mycket höga ljud och även pga. utsläpp av mer eller mindre skadliga fraktioner, ex. skrubbervatten och bensin från läckande tvåtaktsmotorer direkt till vattnet.
Tittar vi på en karta över hur fartygen trafikerar Östersjön är det ett totalt gytter av streck. Fartygen trafikerar överallt där det inte är risk för att de själva går på grund. Det är inte hållbart – vi måste styra trafiken på haven dit vi vill ha den eftersom de orsakar både buller och utsläpp där de kör.
Buller är ett påtagligt problem för havslevande djur. Många fiskar och havslevande däggdjur kommunicerar genom ljudsignaler som ska kunna färdas över stora områden, normalt i haven. Den bullermatta som nu finns i våra hav stör helt ut denna kommunika
­
tion på vissa platser, vilket får förödande konsekvenser för djuren som kanske inte kan hitta en partner eller föda. Fartygstrafiken i särskilt känsliga områden i Östersjön behöver läggas om så att trafiken går över mindre känsliga områden och vi behöver tydligt peka ut vilka områden båtarna är tillåtna i.
Sverige behöver arbeta mer internationellt med frågor om undervattensbullers påverkan på marina ekosystem. Det är ett område som inte forskats på i så många år så mycket kunskap saknas, men vi har tillräckligt mycket kunskap för att veta att det stör. Vi behöver också själva i Sverige få med undervattensbuller och dess påverkan på den marina miljön i arbetet i all havsplanering och verksamhet i haven.
Att ”tvätta” sina utsläpp till luft med s.k. skrubbervatten för att sedan släppa ut tvättvattnet i haven är ju som alla förstår ingen bra idé. Det är också ett tecken på att alltför mycket är tillåtet och alltför lite regleras av den mänskliga verksamheten i haven idag. Fartyg tvättar sina lastrum och spolar ut tvättvattnet direkt ut i haven utan före
­
gående rening där lastrummen ex. kan ha haft en last av gödningsämnen, och stora mängder som då bidrar till Östersjöns övergödning spolas på så vis rakt ut i havet. Ett förbud mot utsläpp av tvättvatten från skrubbrar inom hela Sveriges sjöterritorium krävs så fort som möjligt likaså betydligt striktare regler för vad som får spolas ut i haven utan föregående rening. Här krävs det att Sverige som land är tydligt och drivande kring dessa frågor i de samverkansorgan som finns som till exempel IMO, där sjöfarten regleras.
Emma Nohrén (MP)
Katarina Luhr (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Daniel Helldén (MP)
Linus Lakso (MP)
Elin Söderberg (MP)
Amanda Lind (MP)
Annika Hirvonen (MP)

=== HC023048: Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023048

Motion till riksdagen
2024/25:3048
av Emma Nohrén m.fl. (MP)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2025 för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7
000
000
000 kronor 2026–2030.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
för 2025
för utgiftsområde
20
Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
651
691
127
500
1:2
Miljöövervakning m.m.
388
714
221
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
352
035
1
648
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
064
318
420
000
1:5
Miljöforskning
93
825
56
000
1:6
Kemikalieinspektionen
306
833
18
000
1:7
Avgifter till internationella organisationer
337
431
±0
1:8
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn
100
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
308
632
120
500
1:10
Klimatanpassning
89
500
50
500
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
326
565
1
089
000
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
263
450
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
52
400
24
000
1:14
Skydd av värdefull natur
1
185
500
3
814
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
360
516
162
000
1:16
Klimatinvesteringar
3
495
000
3
000
000
1:17
Klimatpremier
2
313
000
800
000
1:18
Industriklivet
1
345
000
1
500
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
15
000
±0
1:21
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
10
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
137
079
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
127
408
±0
99:1
Leasingcheck för elbil till låg- och medelinkomsttagare
±0
1
500
000
99:4
Kompetenslyft för klimatomställningen
±0
200
000
99:5
Differentierad klimatbilbonus
±0
1
400
000
99:6
Klimatskyddsavtal
±0
3
400
000
99:7
Klimatanpassningskliv och storskaliga anpassningsåtgärder
±0
3
300
000
99:8
Cirkuleringskliv
±0
1
000
000
99:9
Konverteringspremie för personbilar
±0
100
000
99:10
Havsmiljöforskning
±0
50
000
99:11
Lokalt havs- och vattenvårdsarbete
±0
80
000
99:12
Miljöbonus för husbilar
±0
80
000
Summa
16
438
897
24
160
500
Inledning
Den vetenskapliga kunskapen är samlad, gedigen och tydlig: Den globala medel
­
temperaturen stiger i allt snabbare takt och den främsta orsaken är mänsklig aktivitet. Sedan den industriella revolutionen har medeltemperaturen ökat med över 1
grad och kombinationen av klimatförändringen och väderfenomenet El Niño har lett till att vi sannolikt överskrider 1,5 graders global medeltemperaturhöjning de närmsta åren. Den globala medeltemperaturhöjningen har redan lett till ett förändrat klimat och i Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Uppvärmningen går också snabbare i de norra delarna av Sverige än i de södra. Klimatförändringen innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag. Sverige drabbas både direkt genom kraftigare skyfall, risk för översvämningar, ras och skred, torka, värmebölja, skogs
­
bränder och havsnivåhöjning exempelvis, och indirekt då Sverige påverkas av klimat
­
krisens konsekvenser i andra delar av världen. Samtidigt innebär arbetet för att hejda klimatförändringen, klimatomställningen, stora möjligheter för hela Sverige.
Parallellt med klimatkrisen står vi inför en ekologisk kris, och förändringen som sker inom detta område kan på många sätt inte återställas. Forskningen visar att vi kan vara på väg mot det sjätte massutdöendet på planeten. Sedan 1970-talet är minskningen av världens bestånd av fåglar, fiskar, däggdjur och grod- och kräldjur hela 68 procent, enligt WWF:s Living Planet Report. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden. När en art har utrotats, är den utrotad för evigt.
Det finns en bred vetenskaplig samstämmighet om både orsaker till naturkrisen och de åtgärder som behöver sättas in för att vända den negativa trenden. De främsta orsakerna till artutrotningen är förlusten av livsmiljöer, ett alldeles för högt jakt- och fisketryck, invasiva arter, utsläpp av föroreningar och en eskalerande klimatkris. Utöver ett starkare och mer omfattande skydd av naturen, handlar åtgärdsbehoven om att förändra brukningsmetoder och om att förstörd natur måste återskapas.
Det finns fortfarande väldigt mycket som kan göras för att undvika, mildra och anpassa våra samhällen till konsekvenserna av klimatkrisen och den ekologiska krisen. Miljöpartiet vill bygga ett tryggt och fritt samhälle inom planetens gränser. Det är en historisk satsning som lyssnar till vetenskapen och gör vad som krävs för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Förstärk Klimatklivet och Industriklivet
Klimatklivet och Industriklivet är två av de viktigaste gröna framstegen för Miljöpartiet i regeringsställning. Satsningarna leder till industriomställning, näringslivsutveckling och en hållbar samhällsutveckling som kommer hela landet till del. Industriklivet används för att finansiera forskning, förstudier och investeringar som minskar industrins utsläpp, bidrar till negativa utsläpp eller insatser som är strategiskt viktiga för industrins klimatomställning. Klimatklivet används bland annat för att finansiera utbyggnad av laddinfrastruktur, produktion av biogas och olika typer av energikonverteringar. Den vanligaste åtgärden för lantbrukare är att byta från fossila bränslen till förnybar energi i de pannor som används för att torka spannmål eller värma upp stallar och växthus.
För att möjliggöra en ökad takt och omfattning av utsläppsminskningar som genereras av båda initiativ krävs budgetförstärkningar. Miljöpartiet föreslår att förstärka Klimat
­
klivet i anslag 1:16 Klimatinvesteringar med tre miljarder om året.
Bemyndiganderamen för Klimatklivet bör ökas från av regeringen föreslagna 4,6 miljarder till 7 miljarder, utifrån Naturvårdsverkets äskande. Vidare satsar Miljöpartiet 1,5 miljarder mer än regeringen på Industriklivet i anslag 1:18.
Klimatbonus för rena elbilar
Andelen elbilar i nybilsförsäljningen har tidigare ökat snabbt mycket tack vare politiska reformer som elbilspremien och bonus malus-systemet. Regeringens beslut att ta bort klimatbonusen för elbilar i kombination med att kraftigt öka de fossila subventionerna har inneburit att omställningen till elbilar bromsat in. För att nå utsläppsmålen för transportsektorn krävs åtgärder för att stötta den pågående elektrifieringen med såväl bonus för miljöbilar som malus för fossildrivna bilar.
Miljöpartiet vill införa en differentierad klimatbonus med ett pristak på 550
000 kronor. En klimatbonusbil med inköpskostnad upp till 400
000 kronor ska ge en bonus på 50
000 kronor och en klimatbonusbil med inköpskostnad mellan 400
000 och 550
000 kronor ska ge 30
000 kronor i bonus. Det gör att stödet blir mer träffsäkert, når inkomstgrupper med större behov av bonus och inte går till dyra lyxbilar. För de
1
700
000 vuxna individer som bor i tätortsnära landsbygdskommuner, glesa landsbygds
­
kommuner
samt mycket glesa landsbygdskommuner föreslår vi en extra landsbygds
­
bonus på 10
000 kronor utöver de generella bonusnivåerna angivna ovan. För den som bor i någon av dessa kommuntyper och köper en elbil till ett pris under 400
000 ges alltså en bonus på 60
000 kronor. Stödet begränsas till nollutsläppsbilar som maximalt drar 1,6
kWh/mil enligt WLTP. Laddhybrider tas bort från stödsystemet.
Miljöpartiet vill satsa 1,4 miljarder 2025 på det nya anslaget 99:5 Differentierad klimatbilsbonus. Systemet kommer successivt att behöva ses över i förhållande till utvecklingen.
Elbilsstöd riktat mot låg- och medelinkomsttagare i landsbygd
Miljöpartiet vill införa ett inkomstprövat stöd för leasing av elbil riktat till boende i lands- och glesbygd, inspirerat av den franska leasingchecken som riktar sig till personer med lägre inkomster och som har långt till jobbet. Intresset för det franska stödet har varit stort. Vi föreslår ett stöd på upp till 2
500 kronor i månaden som riktas främst till personer i landsbygd som tjänar under medianinkomsten (cirka 35
000 kronor i månaden). Både begagnade och nya elbilar som kostar under 500
000 ska vara berättigade till stöd. Krav ska ställas på klimatpåverkan under produktionen av bilen. Miljöpartiet satsar 1,5 miljarder kronor per år det nya anslaget 99:1 Leasingcheck för elbil till låg- och medelinkomsttagare.
Bonus för att konvertera en fossilbil till eldrift eller biogasdrift
För att minska utsläppen från den befintliga fordonsflottan och samtidigt minska behovet av inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel vill Miljöpartiet införa ett marknadsintroduktionsstöd för konvertering av fossilbilar till eldrift. Ett sådant stöd finns i Frankrike och uppgår till 6
000 euro. Vårt förslag är ett stöd som uppgår till 60
000 kronor för konvertering av elbilar. Stödet för elkonvertering får maximalt uppgå till 80 procent av konverteringskostnaden. Vi föreslår även ett stöd för konvertering av fossilbilar till biodrivmedel och biogasdrift, där stödet maximalt får uppgå till halva konverteringskostnaden. Miljöpartiet satsar totalt 200 miljoner över tre år på anslag 99:9.
Elbusspremien ska finnas kvar
Kollektivtrafiken behöver långsiktiga spelregler. När regeringen i augusti 2023 hastigt ändrade villkoren för elbusspremien påverkades branschen utan möjlighet att anpassa sig till förutsättningarna. Det skadade även förtroendet för nationella stödsystem i stort. Miljöpartiet vill behålla elbusspremien och tillför 300 miljoner kronor per år inom anslag 1:17 Klimatpremier.
Reformerad och förstärkt skrotningspremie
Miljöpartiet vill även öka anslaget 1:17 Klimatpremier med 500 miljoner kronor för att förstärka och reformera regeringens ineffektivt utformade skrotningspremie i linje med Miljöpartiets tidigare förslag på en mer effektiv utformning. En skrotningspremie på 20
000 kronor erhålls för den fordonsägare som skrotar en äldre bil med förbrännings
­
motor och köper eller leasar en elbil alternativt som ersättning för köp av periodkort i kollektivtrafiken eller vid köp av elcykel. Fordonet som skrotas ska vara 15 år eller äldre och även ha varit i trafik under den senaste 12-månadersperioden. Syftet med satsningen är att få bort äldre fordon med högre utsläpp och sämre trafiksäkerhet än nyare fordon från vägarna.
Cirkuleringsklivet – nytt investeringsstöd för cirkulära flöden av kritiska metaller och mineral
Även med stort fokus på ökad resurseffektivitet i transport- respektive energisystemet kräver klimatomställningen kraftigt ökad tillgång på kritiska metaller och mineral. En stor forskningssammanställning från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien visar a
tt det varken är hållbart eller tillräckligt att enbart förlita sig på traditionell gruvbrytning för att möta de ökade behoven. För att klara klimatomställningen är det helt centralt att skapa cirkulära flöden av kritiska metaller och mineral.
Den nya EU-förordningen om kritiska råmaterial CRMA (Critical Raw Material Act) anger en rad målsättningar för EU:s egna kapacitet gällande strategiska råmaterial till 2030, däribland att minst tio procent av det som konsumeras ska brytas inom EU och att minst 25 procent ska komma från återvinning.
I syfte att accelerera arbetet med att skapa cirkulära flöden av kritiska metaller och mineral satsar Miljöpartiet 1 miljard om året i anslag 99:8 på ett nytt investeringsstöd – Cirkuleringsklivet. Stödets utformning liknar Industriklivets, och anslaget får
användas för utgifter kopplade till åtgärder såsom forskning, förstudier och investeringar som bidrar till att öka industrins kapacitet att skapa cirkulära flöden av för klimatomställningen kritiska metaller och mineral.
Miljöprövningar och tillståndsprocesser
För moderna och effektiva tillståndsprocesser som stödjer en grön samhällsomställning krävs satsningar på myndigheterna för att understödja denna utveckling, bland annat det arbete som sker på länsstyrelserna, där Miljöpartiet även gör en omfattande satsning. Inom ramen för anslag 1:1 avsätter Miljöpartiet 20 miljoner för att stärka Naturvårds
­
verkets arbete med dessa frågor.
Inrätta en Klimatstyrka för snabbare tillståndsprocesser
Miljöpartiet vill genomföra
Miljöprövningsutredningens
förslag om att inrätta en Klimatstyrka vid någon av länsstyrelserna bestående av erfarna handläggare. Klimat
­
styrkan ska stödja samtliga länsstyrelser i deras arbete med nya eller ändrade miljö
­
tillstånd för verksamheter och åtgärder som väsentligt bidrar till att uppnå klimatmålen. Miljöpartiet satsar 8 miljoner om året kommande tre år i utgiftsområde 1 anslag 5:1 för att inrätta en Klimatstyrka. Miljöpartiet satsar även 100 miljoner på länsstyrelsernas regionala arbete med klimatomställning som bland annat samordnar och ger stöd till näringslivet.
Kompetenslyft för klimatomställningen
För att möta framtida behov på arbetsmarknaden till följd av klimatomställningen behöver kompetenssatsningar genomföras. Ett statligt finansierat kompetenslyft riktat mot nyckelkompetenser på arbetsmarknaden kan underlätta näringslivets omställning och samhällets omställning till en cirkulär ekonomi och bidra till att minska arbets
­
lösheten. Miljöpartiet var drivande i att få till en satsning på ett kompetenslyft i budget
­
propositionen för 2022. Den nuvarande regeringen har valt att ta bort denna satsning. Det är viktigt för Sveriges löntagare och den gröna omställningen att denna satsning återinförs. Miljöpartiet vill satsa 200 miljoner per år på anslag 99:4 Kompetenslyft för klimatomställningen.
Klimatskyddsavtal för uppskalning och innovation av nya tekniker
Miljöpartiet vill även införa ett nytt anslag 99:6 Klimatskyddsavtal. Klimatskyddsavtal (Carbon Contracts for Difference, CCD) är ett nytt innovationsrelaterat styrmedel som stöttar marknadsintroduktion och uppskalning av nya tekniker för produkter eller tjänster med avsevärt lägre klimatfotavtryck än befintliga tekniker. Genom att staten ska garantera ett fast pris på koldioxid under en viss tidsperiod till företag som vill göra stora klimatinvesteringar minskar den finansiella osäkerheten. I Tyskland har den gröna ekonomiministern Robert Habeck lanserat ett CCD-program och har avsatt tiotals miljarder euro för ändamålet. I Nederländerna och Portugal finns redan långt gångna diskussioner om att införa klimatskyddsavtal (CCD) på nationell nivå. Även Frankrike och Storbritannien har visat intresse för instrumentet. Miljöpartiet vill tillföra anslag 99:6 en årlig satsning om 3,4 miljarder.
Förstärkning av myndigheterna för att möjliggöra klimatomställningen
Det är fortsatt mycket viktigt att grundfinansieringen av våra miljövårdande myndig
­
heter säkras och att denna också tillåts att öka för att finansiera nödvändiga satsningar. I
den förstärkning av hela UO20 som Miljöpartiet vill göra ingår nivåhöjningar på samtliga myndigheter. Miljöpartiet avsätter 125 miljoner mer än regeringen på anslag 1:1 Naturvårdsverket för 2025, och totalt 398 miljoner mer än regeringen för de kommande tre åren, för att möjliggöra en generell ambitionshöjning av myndighetens arbete, varav ett antal satsningar särskilt öronmärks under respektive avsnitt nedan.
Inom ramen för anslag 1:1 Naturvårdsverket öronmärks 23 miljoner för nya uppgifter på klimatområdet: förtydligat och utökat uppdrag att analysera klimateffekter, effektivisering av styrmedel, klimatpolitiska analyser och förbättrad klimatstatistik. Även samordning av det finansiella systemets bidrag till klimatomställningen och hållbar utveckling ryms inom denna satsning.
Miljöpartiet tillmötesgår även Naturvårdsverkets samtliga äskanden i budget
­
underlaget till regeringen, om bland annat utökade satsningar för omställning till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi, med ökad tillsyn och tillståndsprövning av producentansvaren, implementering av utökade producentansvar samt gränsöver
­
skridande avfallstransporter och resurseffektiva och hållbara värdekedjor.
Övriga förstärkningar av myndigheterna inom utgiftsområdet redogörs för under respektive avsnitt nedan.
Öka anslagen till klimatanpassning
Klimatanpassningsarbete handlar om att rusta hela landet för de nya förutsättningar som den globala uppvärmningen medför.
Arbetet med att anpassa våra samhällen, att anpassa
vägar, byggnader, jordbruk, ladugårdar, skogsbruk, industri, deponier, sjukhus, skolgårdar, äldreboenden, djur och natur
till klimatförändringarna, måste löpa parallellt med en politik för utsläppsminskningar. Det handlar ytterst om att skydda människor och miljö och alla samhällsverksamheter från klimatrelaterade risker.
Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar bland annat om att stötta specifika sektorer som kommer att vara särskilt utsatta för det förändrade klimatet. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogs
­
bruket som redan idag är drabbade av klimatförändringarnas effekter, och framgent kommer dessa att öka. Klimatanpassning kommer att vara en förutsättning för lönsam
­
het för företag inom dessa sektorer.
Miljöpartiet anser att resurserna till klimatanpassning kraftigt måste förstärkas. Samhällets insatser hittills har i mycket riktats mot att ta fram kunskaps- och planerings
­
underlag. Detta arbete är centralt och måste fortsätta. Men det är också viktigt att insatserna blir mer konkreta. Arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver utvecklas och förstärkas. Det behövs även fortsatt kunskapshöjande insatser, kart
­
läggningar, karteringar och planeringsunderlag.
Studier har visat på att det blir upp till tio gånger dyrare att betala kostnaderna för konsekvenserna av klimatförändringar och utebliven anpassning än att investera i att förebygga klimatrelaterade skador. Samtidigt som det är betydligt mer kostnadseffektivt att klimatanpassa Sverige än att låta bli, kräver arbetet med att rusta Sverige mot uppvärmningens effekter stora investeringar över lång tid framåt. Klimatanpassnings
­
utredningen räknar med att kostnaden för att klimatanpassa Sverige kan uppgå till ca 205 miljarder kronor fram till 2100. Kostnaderna för att förebygga kusterosion och översvämningar bara i kustkommunerna till år 2100 har beräknats överstiga 100 miljarder kronor.
Miljöpartiet vill göra omfattande satsningar på klimatanpassning. Totalt satsar vi runt 5 miljarder mer än regeringen per år, fördelat på olika utgiftsområden och anslag. Satsningarna går till förstärkta resurser till relevanta myndigheter för konkreta åtgärder inom bland annat vattenhantering, livsmedelsförsörjning, klimatrelaterade över
­
sväm
­
ningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Även myndigheternas arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning gentemot aktörer på lokal och regional nivå där kommunerna har en nyckelroll behöver förstärkas. Över de närmaste tre åren uppgår vårasatsningar till över tio miljarder kronor.
Storskaliga klimatanpassningsåtgärder där statlig finansiering är särskilt lämplig
En nationell plan för riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå, där statligt finansieringsstöd är särskilt motiverat, bör tas fram. Vi vill inrätta det nya anslaget 99:7 och tillför 3 miljarder om året.
Klimatanpassningskliv för innovativa investeringar
Vi vill införa det nya stödet Klimatanpassningsklivet, som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimatklivet som Miljöpartiet införde, som finansierar utsläppsminskande åtgärder. Miljöpartiet vill satsa 300 miljoner om året ett klimatanpassningskliv i det nya anslaget 99:7.
Klimatanpassningsmedel till MSB och länsstyrelserna avvecklas inte
På anslag 1:10 Klimatanpassning satsar vi 50,5 miljoner mer än regeringen för 2024. För att säkra det viktiga arbetet med att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimat
­
förändringarna lägger Miljöpartiet tillbaka de medel till MSB och länsstyrelserna som regeringen avvecklade i budgetpropositionen för 2024.
Stärk SMHI:s arbete med klimatanpassning och nationell beredskap
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för år 2025 behöver förstärkas med 121 miljoner utöver regeringens anslag, i syfte att finansiera bland annat expertrådet för klimatanpassning samt åtgärder som leder till ökad nationell beredskap och ett robust observationsnät.
Omfattande satsningar på starka ekosystem
De nationella miljömålen, Agenda 2030 och miljölagstiftningen är centrala utgångs
­
punkter i arbetet med att säkra en god miljö som kan fortsätta att förse oss med livs
­
viktiga ekosystemtjänster. EU:s gemensamma politik för klimat och miljö är nödvändig för att stärka arbetet med ren luft, rent vatten, biologisk mångfald och klimatomställning i hela EU. Klimat- och miljölagstiftningen behöver på många sätt skärpas och anpassas efter den kunskap vi har idag om klimat- och miljökrisens allvar. Svensk lagstiftning behöver i flera avseenden anpassas efter EU:s miljölagstiftning för att vi ska nå upp till gemensamma miljö- och klimatmål. Existerande globala och regionala miljörelaterade
avtal och direktiv behöver fullt ut implementeras, exempelvis konventionen för biologisk
mångfald och EU:s direktiv för arter, habitat och havsmiljö. Miljö- och klimatskadliga subventioner behöver tas bort och de ekonomiska incitamenten för beteenden med positiv inverkan på klimat och miljö behöver öka.
Omkring en halv till en miljon av planetens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att hejda den katastrofala utvecklingen. Forskare talar om att vi är inne i den sjätte massutrotningen. Utvecklingen är global men är tydlig också i Sverige. Orsakerna är förstörda livs
­
miljöer, exploatering av arter genom fiske, jord- och skogsbruk, klimatförändringar, invasiva arter och miljöföroreningar.
Sverige har genom FN:s Montrealavtal för naturen skrivit under på att vända förlusten
av biologisk mångfald till år 2030. Miljöpartiet vill göra omfattande satsningar för att skapa mer motståndskraftiga ekosystem, stärka den biologiska mångfalden, säkra att Sverige når de nationella målen och bidra till målen internationellt.
Skydd av djur och natur
Läget för den biologiska mångfalden i Sverige är på många sätt akut. Runt tusen skogs
­
levande arter är hotade. Ett omfattande problem är bristen på större samman
­
hängande områden med höga naturvärden, som är ett krav för många arter. Östersjöns ekosystem står inför en akut kris, och läget i Västerhavet är mycket allvarligt.
För att vända artkrisen i skogen, säkra fungerande och motståndskraftiga ekosystem och nå miljömålen krävs därför omfattande satsningar på att bevara och återskapa värdefulla naturområden för framtiden. Avverkningstakten för värdefulla naturskogar är redan mycket hög, enligt myndigheternas utvärderingar. Det handlar nu om att säkra bevarandet av det sammanhängande bälte av fjällnaturskogar som pekats ut i proposi
­
tionen
Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen
(prop. 2021/22:58) och som Sverige har ett internationellt ansvar för att bevara. Det handlar också om annan värdefull natur över hela landet, som att bevara de sista resterna av kontinuitetsskogarna.
På anslag 1:14 vill Miljöpartiet därför satsa 3,8 miljarder mer än regeringen 2025, för att nå upp till en total anslagsnivå på 5 miljarder per år. Av dessa avsätts totalt 2,5 miljarder per år till fjällnära skogar, och 2,5 miljarder per år till skyddsvärda skogar i hela landet. Totalt över tre år satsar vi ca 12 miljarder mer än regeringen.
Åtgärder för värdefull natur, hotade arter och naturtyper
Även pengarna för finansiering av arbetet med skötsel, stärkt biologisk mångfald och olika åtgärder för värdefull natur behöver öka. Efter att regeringen skurit ned på anslaget under 2023 och 2024 finns även en omfattande åtgärdsskuld som måste åtgärdas. Det behövs exempelvis ett förstärkt arbete med kunskapsuppbyggnad kring statusen för den biologiska mångfalden och kunskapsuppbyggnad om hot och status för arter och habitat, planering av grön infrastruktur och riskanalyser. Det behövs också omfattande insatser för skötsel av redan skyddade områden. I många områden hotas exempelvis naturvärdena av igenväxning och av att hävden upphört. Det gäller exempelvis många gräsmarker. Det handlar också om fortsatta insatser mot invasiva arter och för hotade arter, som pollinatörer, och andra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden.
På anslag 1:3 vill Miljöpartiet därför satsa 1,6 miljarder mer än regeringen 2025, och totalt 5,5 miljarder mer än regeringen över kommande tre år.
Miljöpartiet vill tillmötesgå Naturvårdsverkets samtliga budgetäskanden både avseende ett permanent tillskott till Naturvårdsverkets arbete med förstärkt biologisk mångfald och skötsel av skyddad natur och ett antal särskilda satsningar på natur
­
baserade lösningar för klimatresiliens samt åtaganden enligt EU:s restaurerings
­
förordning. Tillskottet av budgetmedel innebär även förstärkningar i arbetet med hotade arter, pollinatörer i skogslandskapet, kunskapsuppbyggnad av biologisk mångfald och planering av grön infrastruktur, samt förstärkt arbete med att stävja illegal handel med hotade arter.
Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö
Våtmarker som dikats ut läcker stora mängder växthusgaser, men dessa läckage kan stoppas genom att marken återvätas. Återvätning har också många positiva effekter för djur och växter. Den biologiska mångfalden stärks, näringstillförseln och övergöd
­
ningen i sjöar, vattendrag och hav kan minska och den vattenhållande förmågan i landskapet stärks, vilket bidrar till ökad klimatanpassning.
Miljöpartiet föreslår en omfattande satsning på återvätning av utdikade våtmarker. Det är viktigt att denna satsning består och sträcker sig långt fram i tiden, eftersom ryckighet i finansieringen har identifierats som både en knäckfråga och ett hot mot att uppnå högre kolinlagring och klimatnytta. Under kommande mandatperioder måste Sverige öka kolinlagringen i landskapet markant, bland annat till följd av kraven i EU:s klimatlag.
Inom ramen för anslag 1:3 öronmärks 365 miljoner för återvätning av våtmarker 2025, och totalt över de kommande tre åren vill Miljöpartiet satsa 1,5 miljarder mer än regeringen på återvätning av dikade torvmarker.
Biologisk mångfald i odlingslandskapet
Naturbetesmarkerna är oerhört artrika, och skötseln av ängs- och betesmarker och slåtterängar har en nyckelroll för att nå miljömålen för kulturlandskapet.
Miljöpartiet föreslår en särskild satsning riktad till markägare och brukare för att gynna arter i odlingslandskapet om 30 miljoner inom ramen för anslag 1:3. Inom ramen för anslag 1:3 öronmärks även en satsning på restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, inklusive mosaikmarker, om 166 miljoner för 2025.
Förstärkt viltförvaltning
Inom ramen för anslag 1:3 vill vi även anslå 40 miljoner för att förstärka vilt-förvalt
­
ningen, med fokus på arbete för en förbättrad samexistens mellan lokalbefolkning och rovdjur på lokal och regional nivå, förbättrad myndighetsrådgivning, inventerings
­
system och genetiskt viktiga vargindivider, samt DNA-baserade förvaltningsverktyg. Även ersättningsnivåerna till markägare för kostnader i samband med rovdjursangrepp på tamdjur, höjs med 15 miljoner per år, inom ramen för utgiftsområde 23, anslag 1:7.
Satsning mot invasiva arter
Invasiva arter blir ett allt mer påtagligt problem. Arbetet har dessutom tyvärr tappat fart sedan regeringen skar ned på budgeten för 2023. Om inte omfattande satsningar görs riskerar det arbete som gjorts under tidigare år att raseras. Miljöpartiet vill förstärka arbetet med invasiva arter inom ramen för anslag 1:3, där vi vill införa en permanent satsning, om 65 miljoner för 2025. Över tre år satsar vi 205 miljoner mer än regeringen för detta ändamål, och tillmötesgår därmed Naturvårdsverkets bedömning av budget
­
behoven de närmaste åren, vilket regeringen inte gör.
Förstärkt arbete med nationalparker och friluftsliv
Nationalparker utgör ett mycket starkt naturskydd för framtida generationer och har även positiva effekter på landsbygdsutveckling och arbetstillfällen. Miljöpartiet vill fortsätta den satsning på att öka antalet nationalparker som inleddes av Miljöpartiet i regeringsställning, och förstärker detta arbete inklusive arbete med friluftsliv och allemansrätt med 123 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:3.
Vi genomför även en satsning om 30 miljoner på tätortsnära natur, som är särskilt viktig för människors möjlighet till vardagsnära friluftsliv, inom ramen för anslag 1:2, utgiftsområde 23.
Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete
Miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete och behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att kunna förstå och följa tillståndet för exempelvis våra dricksvattentäkter, fisken i hav och sjöar, skogarna och andra ekosystem över hela landet. Det finns ett stort behov av förstärkning av anslaget för att möjliggöra exempelvis utökade satsningar på PFAS-screeningar och andra farliga ämnen, förbättrad klimatstatistik, förbättrad fågelövervakning och hälsorelaterad miljöövervakning. Övervakning av mark- och jordhälsa i skogsmark behöver initieras, liksom övervakning av miljögifter i akvatiska miljöer, enligt myndigheternas gemen
­
samma förslag i den fördjupade utvärderingen av miljömålen. Överlag finns även ett behov av utveckling av nya metoder och AI-teknik, och utveckling samt bättre förvaltning av miljödatasystemen, i enlighet med Miljömålsberedningens förslag i betänkandet Havet och människan (2020:83).
Tyvärr har regeringen drastiskt skurit ned på miljöövervakningen, och verkar inte ha några planer på att höja budgetnivån.
Miljöpartiet satsar 221 miljoner mer än regeringen 2025, och totalt 703 miljoner mer än regeringen under de kommande tre åren. Inom ramen för anslaget öronmärks även 13 miljoner för miljöövervakning av genetisk mångfald, vilket krävs enligt FN:s Montreal
­
avtal, och 10 miljoner för miljöövervakning av pollinatörer.
Stärkt miljöforskning i takt med tiden
Även anslagen till miljöforskning bör ökas för att vi ska kunna upprätthålla den höga nivån och fortsätta arbetet med att täcka kunskapsluckor som kan ligga till grund för ett stärkt åtgärdsarbete.
Miljöpartiet anser att anslag 1:5 Miljöforskning behöver en avsevärd höjning. Den nuvarande nivån har legat relativt stilla de senaste tio åren och räcker till sex parallella forskningsprojekt som löper över tre år. En nivåhöjning skulle möjliggöra fler parallella projekt, och exempelvis kunna täcka viktiga områden som cirkulär ekonomi, spridning av miljögifter och miljöeffekter av havsbaserad vindkraft, där myndigheterna identifierat behov av mer forskning.
Miljöpartiet lägger därför 56 miljoner mer än regeringen på anslag 1:5 för 2025. Totalt över kommande tre år lägger Miljöpartiet 168 miljoner mer än regeringen.
Vänd krisen för haven
Utvecklingen i våra hav är oerhört allvarlig, och tillståndet för ekosystemen i både Östersjön och Västerhavet är på många sätt akut. Denna mandatperiod är kritisk för att vända utvecklingen och återuppbygga ekosystemen, och därför behövs omfattande satsningar och en bestående ökning av finansieringen. Även miljöarbetet för vattendrag och sjöar behöver förstärkas, bland annat för att finansiera arbetet med moderna miljö
­
villkor för vattenkraften.
Hav och klimat är två sidor av samma mynt. Ett friskt, levande hav är en förutsättning
för kolinlagring och motståndskraft mot klimatförändringarna. Kopplingen mellan hav, klimatförändringar och havsförsurning behöver inkluderas i havsmiljöarbetet, och havsmiljöförvaltningen behöver få en större och tydligare roll i klimatarbetet. En ekosystembaserad förvaltningsmodell ska genomsyra allt havsmiljöarbete och hela havspolitiken, inklusive fisket.
Regeringen lämnade i somras över proposition 2023/24:156 Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske till riksdagen. Tyvärr innehöll propositionen endast en bråkdel av de förslag Miljömålsberedningen hade lagt fram inom ramen för betänkandet SOU 202:83 Havet och människan. Regeringen valde exempelvis att inte gå vidare med förslaget om en havsmiljölag. Miljöpartiet anser att de förslag från Miljömålsberedningen som inte redan tagits vidare på annat sätt bör läggas fram av regeringen. Exempelvis bör en havsmiljölag införas och vara utgångs
­
punkt för havsmiljöarbetet. Likaså brådskar det att införa nya etappmål om skyddade områden. Sverige behöver snarast nå det nya målet om 30 procents skydd av både marina miljöer och sötvattensmiljöer, som Sverige förbundit sig att leva upp till genom FN:s nya globala naturavtal, som undertecknades i Montreal i december 2022.
Åtgärdstakten i vattenmiljöarbetet behöver öka, också för att Sverige ska nå vatten
­
direktivets mål om god ekologisk och kemisk status. Att minska övergödningen är oerhört centralt, inte minst i havsmiljöarbetet. Det behövs också ett helhetsgrepp om sjöfartens påverkan på havsmiljön. Det saknas forskning och kunskap inom flera områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Därför anser vi även, i likhet med Miljömåls
­
beredningen, att ett nytt anslag för Havsmiljöforskning bör införas i budgeten.
I denna budgetmotion har Miljöpartiet tagit höjd för ett genomförande av Miljömåls
­
beredningens betänkande, samt en rad andra förslag till åtgärder som förts fram av forskare och myndigheter, för att öka åtgärdstakten i havsmiljöarbetet, påbörja och skala upp arbetet med restaurering och vända krisen för de marina ekosystemen. Dessa förslag redogör vi för i partimotionen 2024/25
Kraftsamling för levande hav och vatten
.
En havsmiljömiljard – långsiktig nivåhöjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag
På anslag 1:11 vill Miljöpartiet därför genomföra en omfattande och långsiktig höjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag för havsmiljöarbetet för ett förstärkt arbete med bland annat ovanstående områden. År 2025 vill vi tillföra ca 1 miljarder mer än regeringen, och över tre år vill vi satsa ca 3,4 miljarder mer än regeringen. De medel som regeringen tillför anslaget räcker inte för att upprätthålla nuvarande nivå på havs- och vattenmiljöarbetet, och de räcker definitivt inte till de förslag till nya satsningar för att stärka havsmiljön, som myndigheten föreslår. Istället planerar regeringen att ytterligare minska anslagen till åtgärder för havs- och vattenmiljön (anslag 1:11) med drygt 460 miljoner inom de närmaste tre åren.
Budgetmässigt har havsmiljöarbetet länge varit nedprioriterat. Miljöpartiet anser att en högre ambitionsnivå i havsmiljöarbetet är nödvändig för att vända det kritiska tillståndet för våra havsmiljöer, och därmed är även en markant högre budgetnivå nödvändig.
Även anslag 1:15 behöver förstärkas, för att möjliggöra en expansion av myndigheten som kan understödja satsningarna inom ramen för anslag 1:11. Miljöpartiet vill förstärka anslaget med 162 miljoner mer än regeringen 2025, och totalt 486 miljoner över de kommande tre åren.
Återinför förbudet mot industriellt fiske och stimulera hållbara fiskemetoder
Fisket måste bli ekosystembaserat. Trålgränsen för fisket måste omgående flyttas ut till 12 nautiska mil längs hela kusten, inga dispenser ska ges, och ett generellt förbud mot bottentrålning bör införas. Sverige bör verka för att EU tar fram en avvecklingsplan för industriell trålning, och det småskaliga kustnära fisket ska samtidigt stöttas. Det behövs fortsatta satsningar på övergång till hållbara, skonsamma fiskemetoder.
Flytta ut trålgränsen och inför ett omställningsstöd till hållbart fiske
Inom ramen för anslag 1:11 vill vi öronmärka en satsning på 60 miljoner för ett omställningsstöd till hållbart fiske. Miljöpartiet vill flytta ut trålgränsen maximalt och stoppa allt industriellt fiske på svenska vatten. Stödet riktas till de fiskare som berörs av ett trålstopp för att mildra konsekvenserna, bidra till att ersätta förlorad inkomst och användas för redskapsutveckling eller redskapsbyten.
Rädda ålen
Ålen är utrotningshotad. Av det ålbestånd som en gång fanns återstår bara en liten spillra. 99 procent av den europeiska ålen har försvunnit sedan 1950-talet. Ålens överlevnad hänger nu på en mycket skör tråd. Det kan räcka med en ny parasit, en sjukdom eller ett varmare hav till följd av klimatförändringar för att beståndet ska försvagas under alla gränser för återhämtning. Därför behöver vi tillämpa försiktighets
­
principen fullt ut och stoppa allt ålfiske.
Miljöpartiet vill därför avsätta 77 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:11 under 2025 för att ersätta de fiskare som innehar ålfiskerätter genom ett frivilligt program för återköp av dessa fiskerätter.
Ökad fiskerikontroll
Fusket inom fisket beräknas vara mycket omfattande; detta har konstaterats i en mängd rapporter från bl.a. myndigheter och organisationer. Oriktiga uppgifter om mängd och artsammansättning av landade fångster samt olagliga utkast bidrar till att utarma fiskbestånden och undergräver både den gemensamma fiskepolitiken inom EU och det nationella handlingsutrymmet. Miljöpartiet vill öronmärka 30 miljoner inom ramen för anslag 1:11 för en ökad fiskerikontroll.
Ett giftfritt samhälle
Spridningen av olika gifter i miljön är allt mer omfattande, vilket är ett hot mot både människors hälsa och fungerande ekosystem, djur och växter och alla de tjänster som ekosystemen producerar. Barn är särskilt utsatta för den ökande mängden gifter. De är extra känsliga och på många sätt skyddslösa. Förstärkta insatser krävs för arbetet mot en mängd gifter i miljön. Det handlar bland annat om att förstärka arbetet mot PFAS, läkemedelsrester i dricksvatten och en mängd andra farliga miljögifter. Det behövs kunskapsspridande arbete och olika informationsinsatser för hur farliga ämnen kan bytas ut mot mindre farliga, spridningsvägar i miljön behöver kartläggas och arbetet med att sanera förorenade områden behöver en kraftfull förstärkning. Sverige har en oerhört viktig roll i att driva dessa frågor internationellt och inom EU, och resurser behövs också för att skala upp detta arbete. Ett förstärkt arbete med giftfritt från början är en central del i arbetet för en cirkulär ekonomi.
Miljöpartiet anser att Kemikalieinspektionens arbete är i behov av en permanent budgethöjning för att fortsätta det viktiga arbetet, inom bl.a. EU, som myndigheten bedriver. Regeringen tillför konsekvent mindre resurser till Kemikalieinspektionen än vad myndigheten säger sig behöva, vilket enligt myndigheten riskerar att försvaga detta
arbete, liksom det arbete som bedrivs gentemot företag för att hjälpa de att implemen
­
tera
gällande lagstiftning och byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga. Om inte myndigheten får den förstärkning som man ber om kommer man behöva så göra en neddragning med cirka 25–30 årsarbetskrafter från nuvarande bemanning. Miljöpartiet vill därför tillföra anslag 1:6 en förstärkning om 18 miljoner 2025, vilket är i linje med myndighetens äskande, och tillmötesgå myndighetens äskande under alla år i budget
­
perioden, vilket innebär en satsning på 40 miljoner mer än regeringen.
Sanering och återställning av förorenade områden
Förorenade områden utgör en mycket allvarlig risk för både människor och ekosystem. Farliga miljögifter som PFAS läcker ut i dricksvattentäkter och förorenar grundvatten och jordbruksmark. Det handlar bland annat om Försvarsmaktens förorenade områden och områden runt Sveriges flygplatser som är förorenade med PFAS, och ett mycket stort antal andra områden där mycket farliga miljögifter finns i marken. Miljöpartiet vill se en kraftfull förstärkning av arbetet inom anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden. Vi vill satsa 420 miljoner mer än regeringen 2025, för att sedan genomföra en omfattande upptrappning kommande år. Totalt vill vi satsa 2,1 miljarder mer än regeringen över de kommande tre åren. Förstärkningen möjliggör utökad kartläggning, samordning, sanering och återställning av förorenade områden. Nivåhöj
­
ningen möjliggör även en ökning av forskningsmedel till SGI, SGU och andra berörda myndigheter för forskning och utveckling av reningstekniker för PFAS och andra miljö
­
gifter, och stärkt samordning under Naturvårdsverket.
Substitutionscentrum på europeisk nivå
Substitutionscentrum bedriver ett viktigt arbete med att hjälpa aktörer att byta ut farliga kemikalier inom sina verksamheter. Det finns stor potential att utöka arbetet till en europeisk nivå. Inom ramen för anslag 1:6 tillförs 10 miljoner för att utvidga Substitutions
­
centrum på europeisk nivå, och ytterligare 10 miljoner årligen för att utvidga Substitutionscentrum på europeisk nivå.
Internationellt miljö- och klimatsamarbete
Sverige har en oerhört viktig roll att spela i att driva på det internationella miljö- och klimatarbetet. Därför är också våra bilaterala miljösamarbeten viktiga. Det handlar delvis om samarbeten med andra länders regeringar, men även om att stärka individer, organisationer och företag som arbetar i sina nationella kontexter med att stärka sina länders klimatarbete. Många av dessa individer och organisationer lever under hot och får betala ett högt pris för sitt arbete; det är viktigt att Sverige fortsätter att stötta deras viktiga arbete.
För att både upprätthålla nuvarande nivå på arbetet (vilket regeringens tilldelning på anslaget inte medger) samt utöka samarbeten med ytterligare länder anser Miljöpartiet därför att anslag 1:13 Internationellt miljösamarbete ska höjas och lägger 24 miljoner mer än regeringen på anslaget för 2025.
Växla upp arbetet med att miljöanpassa vattenkraften
För att Sverige ska kunna uppnå EU:s direktiv för god vattenstatus så behöver arbetet med vattenåtgärder öka och skalas upp. Många åtgärder behöver genomföras varav miljöanpassningen av Sveriges befintliga vattenkraft är en viktig åtgärd. Det är därför av vikt att arbetet med Nationell plan för omprövning av vattenkraft som antogs av regeringen 2020 fortsätter. Planen är utformad för att ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med
största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
Miljöpartiet avsätter 50 miljoner för ändamålet inom ramen för utgiftsområde 20, anslag 1:11.
Emma Nohrén (MP)
Elin Söderberg (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Linus Lakso (MP)