Jämför sakliga förslag
A · Cirkulär ekonomi
2023/24 · HB02438 · Andrea Andersson Tay (V); Kajsa Fredholm (V); Hanna Gunnarsson (V); Lotta Johnsson Fornarve (V); Håkan Svenneling (V); Linda W Snecker (V)
Original hos RiksdagenB · Några miljöfrågor
2025/26 · HD02324 · Andrea Andersson Tay (V); Kajsa Fredholm (V); Ida Gabrielsson (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Birger Lahti (V); Ilona Szatmári Waldau (V); Malin Östh (V)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.064 · ämneslikhet 0.764. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 17 yrkanden i A · 9 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tidssatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tidssatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 0.918A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket i Sverige till 2050 och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta mål om minst 75 procents minskning av det svenska materialfotavtrycket till år 2050 och tillkännager detta för regeringen.
15 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder planerat åldrande i produkter och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglerande krav på relevanta produkters reparationsmöjligheter, hållbarhet och återanvändning och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder handeln att slänga nya varor och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur ett förbud mot att slänga dugliga livsmedel inom livsmedelshandel kan utformas och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglering för ökat producentansvar med krav på standardisering av plasttyper i syfte att öka återanvändning och återvinning och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar bör verka för ett ambitiöst avtal med skärpta krav på nationella åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för en global målsättning om att all plast senast 2030 ska återvinnas eller återanvändas och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt utreda lämpliga styrmedel som ekonomiskt främjar användandet av återvunna råvaror framför nyutvunna råvaror och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglering som ställer krav på att varje enskild metall i produkter ska vara möjlig att återvinna och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för förslag på reglering som ställer krav på att varje enskild metall i produkter ska vara möjlig att återvinna och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglering som ställer högre krav på att byggsektorn använder hållbara material, inklusive krav på återbrukade och återvunna material, och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på regelverk och styrmedel som främjar byggnation i biobaserade material och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett etappmål om återföring av kväve och fosfor till livsmedelsproduktionen i enlighet med Miljömålsberedningens förslag och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på förbud mot spridning av avloppsslam och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på producentansvar för textilier som omfattar kostnadsansvar för hela livscykeln och tillkännager detta för regeringen.
7 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag innebärande att tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet införs för verksamheter som inte har försumbar påverkan på våra miljömål och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på förändringar av Reach och övrigt kemikalieregelverk inom EU och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på EU-nivå ska verka för att det förslag om kraftig begränsning av alla PFAS som lagts fram av Kemikalieinspektionen tillsammans med andra europeiska myndigheter genomförs i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tydligare lagstiftning gällande ansvar när personer utsätts för höga halter av hälsoskadliga kemikalier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att statliga bolag och myndigheter ges i uppdrag att intensifiera arbetet med att sanera områden förorenade av PFAS och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i närtid bör återkomma med förslag på finansiering för att stärka den offentliga tillsynen i syfte att minska spridningen av hälsoskadliga kemikalier och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 4513 ord · B 2320 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:438
av Andrea Andersson Tay m.fl. (V)
Cirkulär ekonomi
1
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tidssatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket i Sverige till 2050 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder planerat åldrande i produkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglerande krav på relevanta produkters reparationsmöjligheter, hållbarhet och återanvändning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder handeln att slänga nya varor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur ett förbud mot att slänga dugliga livsmedel inom livsmedelshandel kan utformas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglering för ökat producentansvar med krav på standardisering av plasttyper i syfte att öka återanvändning och återvinning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar bör verka för ett ambitiöst avtal med skärpta krav på nationella åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för en global målsättning om att all plast senast 2030 ska återvinnas eller återanvändas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt utreda lämpliga styrmedel som ekonomiskt främjar användandet av återvunna råvaror framför nyutvunna råvaror och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglering som ställer krav på att varje enskild metall i produkter ska vara möjlig att återvinna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för förslag på reglering som ställer krav på att varje enskild metall i produkter ska vara möjlig att återvinna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på reglering som ställer högre krav på att byggsektorn använder hållbara material, inklusive krav på återbrukade och återvunna material, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på regelverk och styrmedel som främjar byggnation i biobaserade material och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett etappmål om återföring av kväve och fosfor till livsmedelsproduktionen i enlighet med Miljömålsberedningens förslag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på förbud mot spridning av avloppsslam och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på producentansvar för textilier som omfattar kostnadsansvar för hela livscykeln och tillkännager detta för regeringen.
2
Effektivare resursanvändning för klimatet och miljön
I en cirkulär ekonomi är livslängden på material och produkter längre och behovet av uttagande av nya resurser mindre. För detta krävs en hållbar produktion och konsumtion samt att avfall används som en resurs. Det förutsätter att produkter i ökad utsträckning går att återanvända, reparera, återvinna, hyra och dela.
Produktion och konsumtion är i dag linjär och inte optimerad utifrån ett hållbart nytt
jande av resurser.
Nuvarande bristande resurseffektivitet och ohållbara materialanvänd
ning måste brytas för att åtgärda de största planetära utmaningarna, klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Enligt FN:s internationella resurspanel är ineffektiv resursanvändning orsak till hälften av världens klimatutsläpp och har resulterat i 90 procent av förlusten av biologisk mångfald.
Resursförbrukningen är därtill ojämnt fördelad såväl globalt som nationellt. En jäm
likare fördelning av resurser är en förutsättning för att en kraftigt minskad total resurs
användning ska kunna kombineras med en god materiell standard för alla, såväl i Sverige
som globalt. De rikaste 10 procenten i världen står för cirka hälften av alla koldioxid
utsläpp. Omställningen till ett hållbart samhälle kommer därför att få störst konsekvenser
för dem som i dag har störst klimatpåverkan och som tar mest resurser i anspråk. Sverige har som nation i dag en genomsnittlig konsumtion per person som är dubbelt så
stor som det globala genomsnittet. Vårt inhemska behov av utvinning av globala resurser
för vår konsumtion överstiger kraftigt en hållbar nivå. Sverige behöver därför kraftigt minska sitt materialfotavtryck för att vi som nation ska kunna hålla oss inom den planetära gränsen för hållbar resursanvändning.
Vänsterpartiet verkar för en ekonomi som är cirkulär, där vi inte tar ut mer från naturen än vad som är hållbart och där det som nyttjas kan användas igen genom åter
användning och materialåtervinning. Detta är ett synsätt som vi behöver bygga in i all
industriell verksamhet genom att ställa högre krav på producenterna. Genom att använda
det material som redan finns i samhället mer effektivt kan vi minska uttaget av nya
resurser, såväl ändliga som förnybara, och förhindra överutnyttjandet av jordens resurser
. Vänsterpartiet anser att det gemensamma ägandet i ekonomin behöver öka och bidra till omställningen.
Vi anser att det är politikens ansvar att införa regleringar, styrmedel och offentligt stöd för att uppnå ett mer resurseffektivt samhälle. Dessa åtgärder behöver omfatta hela samhället. Cirkulära affärsmodeller som bidrar till att material och produkter hålls i omlopp ska vara normen. Här kan en mångfald aktörer alltifrån näringsliv, icke-vinst
drivande företag, statliga bolag, kommuner och landsting till kooperativ, sociala företag och ideella föreningar bidra till att låta våra resurser cirkulera i samhället med målet att göra största möjliga nytta. Ökade krav på standardisering och produktdesign av material och som släpps ut på marknaden är nödvändigt för en sådan inriktning. En sådan reglering för att främja en cirkulär ekonomi måste även förenas med ambitionen att fasa ut hälso- och miljöskadliga kemikalier. Det främjar utveckling av ny teknologi och skapar gröna jobb. Inte minst inom bygg- och anläggningsbranschen och infrastruktur måste material i ökad utsträckning återbrukas och återvinnas. Men det krävs även ökat
statligt stöd för att främja moderna och hållbara städer för att nå ett mer transporteffektivt samhälle och en delandets ekonomi som har fokus på justa arbetsvillkor och miljönytta.
Åtgärder för att uppnå en cirkulär ekonomi förutsätter åtgärder på global nivå, inom EU samt nationellt. FN:s globala hållbarhetsmål Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster är en god grund för att globalt verka för ett resurseffektivt samhälle som både minskar det ekologiska avtrycket och stärker den sociala och ekonomiska hållbarheten. EU antog 2020 en andra handlingsplan för cirkulär ekonomi – För ett
renare och mer konkurrenskraftigt Europa – och den har en central betydelse för unionens
gröna giv. Den dåvarande regeringen presenterade året efter Sveriges första handlingsplan
för cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet har välkomnat båda dessa initiativ. Sveriges handlingsplan för cirkulär ekonomi berör centrala fokusområden men är enligt vår uppfattning otillräcklig för att vara i linje med det globala hållbarhetsmålet och den genomgripande omställning av samhället som krävs. Inte minst saknas förslag på åtgärder gällande lagstiftning och styrmedel.
I motionen presenterar Vänsterpartiet förslag på åtgärder för en cirkulär ekonomi med en effektivare resursanvändning för att nå klimatmål och miljökvalitetsmål.
2.1
Sverige bör anta tydliga mål för att nå cirkulär ekonomi
Många kommuner arbetar aktivt för att öka återbruket av t.ex. datorer och möbler. De som kommit längst i detta arbete är de kommuner som satt tydliga mål. Flera länder har även satt upp nationella mål. Nederländerna har antagit en målsättning om att till 2030 halvera konsumtionen av nya material. Finland har sedan några år tillbaka ett program för omställning till cirkulär ekonomi med tydliga och mätbara mål. Vänsterpartiet anser att även Sverige bör anta konkreta mål för att återbruka material och produkter samt förlänga livslängden på högkvalitativa produkter. Våra klimatmål behöver snarast kompletteras med dessa återbruksmål för att tydligare styra ekonomin mot ökad cirku
laritet.
Regeringen bör återkomma med förslag på tidsatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
År 2022 presenterades för första gången en kartläggning av hur cirkulär Sveriges ekonomi är. Generellt brukar Sverige placera sig relativt högt i denna typ av rapporter som jämför hållbarhet mellan länder i form av index. I rapporten The Circularity Gap Report Sweden (2022) visar analyser av hur Sverige konsumerar material (alltifrån livsmedelsvaror och konsumtionsvanor till bostäder och mobilitet) att Sverige endast är
cirkulärt till 3,4 procent. Det globala genomsnittet ligger på 8,6 procent. När det kommer
till resursutvinning och resursanvändning visar det sig att Sverige hör till de
länder som
ligger lägst i undersökningen. Sverige har 0,13 procent av världens befolkning men använder 3
procent av världens resurser.
Enligt en rapport från det tyska Naturvårdsverket (2018) behöver materialfotavtrycket hållas
inom gränsen 5–8 ton/capita och år till år 2050. Sverige förbrukar cirka 25 ton per person och år för närvarande. För Sveriges del innebär det att vårt materialfotavtryck behöver minska med 70–80 procent till år 2050 för att vi ska kunna hålla oss inom den planetära gränsen för hållbar resursanvändning.
Sverige bör anta mål om minst 75 procents minskning av materialfotavtrycket i Sverige till år 2050
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.2
Förhindra planerat åldrande i produkter och stärk krav på ökad hållbarhet
Vi lever i ett konsumtionssamhälle där hög konsumtion krävs för att hålla liv i en hög ekonomisk tillväxt. Att produkter håller kortare tid ökar avfallsmängderna och mot
verkar effektivt utnyttjande av naturresurserna i enlighet med en cirkulär ekonomi. För att hålla nere koldioxidutsläppen måste vi förlänga användandet av produkter och öka återanvändning och materialåtervinning. Detta kräver politiska initiativ genom stärkt reglering. Initiativ från marknaden och konsumenter kan ta oss steg i rätt riktning men kommer att vara otillräckligt för att i tid nå en hållbar cirkulär ekonomi.
EU-kommissionen presenterade 2022 ett förslag till ekodesignförordning. Syftet med förordningen är att ge möjlighet att reglera produkters hållbarhet genom hela deras livscykel. Vänsterpartiet välkomnar initiativet och unionen rör sig så sakteliga mot lagstiftning som ska sätta stopp för planerat åldrande och tvinga producenter att ta
hänsyn till hållbarhet, reparerbarhet, återanvändbarhet samt uppgraderbarhet när produkter
utformas. Men man behöver inte vänta in att EU ska ta beslut i frågan. Frankrike har
visat vägen. De var först i världen med lagstiftning mot s.k. planerat åldrande i produkter.
Sedan januari 2021 måste även tillverkare av vissa elektroniska
produkter, som mobil
telefoner och laptoppar, dessutom upplysa kunderna om möjligheterna
att reparera produkterna. Vänsterpartiet har länge arbetat för att få till åtgärder som förlänger livs
längden för det som produceras, främst elektroniska produkter. Klimatkrisen kräver åtgärder här och nu och vi kan inte alltid invänta initiativ från EU.
Regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder planerat åldrande i produkter
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Regeringen bör återkomma med förslag på reglerande krav på relevanta produkters reparationsmöjligheter, hållbarhet och återanvändning
.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.3
Inför förbud för handeln att slänga nya varor
Inom handeln förekommer att nya varor slängs. Ofta sker detta genom att dessa först har förstörts. Detta resursslöseri har konstaterats inom t.ex. försäljningen av kläder, skor, möbler och sportartiklar. Förfarandet har skett både när det gäller fullt fungerande men reklamerade varor men även nya osålda varor. Det förekommer att varor med säkerhets
risker, såsom hjälmar, förstörs p.g.a. avtal med leverantörer. Men enligt KTH-forskare på Avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier i en artikel i Expressen 6/9 2021, är det huvudsakligen inte varor med säkerhetsrisker som slängs. Skälet är snarare en rädsla för att varorna ska komma ut på marknaden och hota nyförsäljningen.
Rapporter från ett antal länder i Europa visar dessutom att världens största e
‑
handels
företag
slänger miljontals nya varor varje år. E
‑
handelsföretagen har enorma lager, bl.a. i Sverige, och erbjuder sina leverantörer möjligheten att lagra sina produkter. Priset för denna lagring ökar med tiden och till slut kan det komma till ett läge där det är billigare att kassera produkterna än att ha dem kvar i lager.
Vänsterpartiet anser att detta är ett oacceptabelt resursslöseri som ger negativa klimat-
och miljökonsekvenser. Enligt studier står ungefär hälften av människans utsläpp från materialanvändningen och resten från fossil energianvändning. Det finns även en social dimension i denna problematik då många människor saknar ekonomiska resurser att köpa nya produkter och skulle kunna nyttja det som slängs.
En reglering för att förhindra detta resursslöseri vore önskvärd på EU-nivå. Men en
sådan kan dröja. Det finns dock medlemsländer, som Tyskland och Frankrike, som redan
infört reglering. I dessa länder får företag sedan 2020 inte slänga osålda produkter. I stället
måste dessa doneras, återanvändas eller i sista hand återvinnas.
Regeringen bör återkomma med förslag på lagstiftning som förbjuder handeln att slänga nya varor.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.4
Utred förbud mot att slänga dugliga livsmedel i butikerna
En betydande del av alla livsmedel som produceras konsumeras aldrig utan slängs i produktions- eller konsumtionsledet. Matsvinnet är ett slöseri med våra resurser och
orsakar ökade utsläpp av växthusgaser. Det är emellertid svårt att få bukt med matsvinnet.
Frankrike har sedan 2016 förbud mot s.k. kassering av ätbara livsmedel för butiker. Butikskedjorna kan straffas med dryga böter om lagstiftningen inte följs. I Frankrike måste matprodukter som inte går till försäljning därför i stället skänkas till exempelvis välgörenhetsorganisationer. Frankrikes initiativ visar att det är möjligt att vidta nationella åtgärder utan att det strider mot EU:s regelverk. Även Sverige bör förbjuda kassering av dugliga livsmedel inom livsmedelshandeln och ta fram alternativ till att de kasseras. Regeringen bör utreda hur ett förbud mot att slänga dugliga livsmedel inom livsmedelshandel kan utformas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.5
Stärk kraven på producenterna för färre plastsorter med ökad återvinning och återanvändning
Endast 10 procent av all plast återvinns i Sverige. En mycket stor del av plasten produceras
av råolja och över 1
miljon ton plast eldas upp, vilket enligt Naturvårdsverket motsvarar 8
procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Förutom den stora klimatpåverkan denna
ohållbara materialhantering ger så orsakar den negativa effekter även för miljön och eko
systemen
. I dag finns hundratals olika plastprodukter på marknaden vilket gör det svårt att återvinna plasten. Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen lyft behovet av stärkt reglering.
Ibland innehåller plastprodukter ämnen som är miljö- och hälsoskadliga vilket gör att de inte lämpar sig för materialåtervinning, men i många fall beror det på att plast
produkterna består av så olika typer av plast att materialåtervinning inte är möjlig. Det är en ohållbar situation som enligt Vänsterpartiets uppfattning måste åtgärdas genom att
högre krav ställs på producenterna. Även om EU har antagit en i delar ambitiös handlings
plan
för den cirkulära ekonomin får det inte begränsa vår nationella rådighet för skynd
samma nödvändiga åtgärder. Vi anser att det behövs en lagstiftning som innebär ökat producentansvar med krav på standardisering av plasttyper så att ökad återanvändning och återvinning möjliggörs. Genom att tillåta färre typer av plaster på marknaden samt undvika att färga plaster skulle, enligt forskare vid Linköpings Universitet, återvinning kunna stärkas. Avfall Sverige har även i forskningsprojekt kunnat visa att det för väldigt många produkter är möjligt att ersätta de hundratals olika varianterna av plast som används i dag med betydligt färre, kanske tiotalet plastsorter.
Regeringen bör återkomma med förslag på reglering för ökat producentansvar med krav på standardisering av plasttyper i syfte att öka återanvändning och återvinning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Över 90 procent av all plast som produceras globalt är framställd av fossila råvaror. Endast runt 9
procent av all plast som produceras globalt blir återvunnen eller åter
använd.
Plastskräpet orsakar påverkan för havslevande djur över hela världen oavsett om den är biobaserad eller fossilt framställd. Plastskräp som kommer ut i naturen bryts med tiden ner till mikroplaster. Enligt Naturvårdsverket är dock kunskapsluckorna bety
dande när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur.
FN-länderna enades 2022 om att ta fram ett juridiskt bindande plastavtal.
Målsättningen är att ett globalt plastavtal ska vara klart före utgången av 2024. Ett globalt
avtal för att åtgärda plastens negativa påverkan på miljö och klimat är enligt Vänsterpartiet
helt nödvändigt och nu krävs att Sveriges regering verkar för att avtalet blir ett verknings
fullt
verktyg för att åtgärda problemen.
Sverige bör i förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar verka för ett ambitiöst avtal med skärpta krav på nationella åtgärder
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige bör verka för en global målsättning om att all plast senast år 2030 ska återvinnas eller återanvändas
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.6
Minska behovet av nya gruvor genom att mineral och metaller ingår i en cirkulär ekonomi
Klimatomställningen kommer att kräva ökad mängd innovationskritiska metaller. I dag importerar Europa och Sverige till stor del dessa. Vänsterpartiet är öppna för att Sverige kan behöva bryta en del av dessa metaller inom landet för att minska vår egen sårbarhet och bidra till en hållbar klimatomställning i Europa. All gruvbrytning innebär dock en stor påverkan på miljön och för människor och kräver därför en gedigen miljöprövning. För att minska behovet av nya gruvor och nyutvunna råvaror behövs politiska åtgärder för att effektivisera användningen och återbruka och återvinna produkter i högre ut
sträckning. Kostnaden för effektivare resursanvändning och återbrukade produkter måste minska för att kunna konkurrera med produkter som nyttjar nyutvunna råvaror. Styrmedel måste därför enligt Vänsterpartiets uppfattning införas så att det blir kost
sammare att använda nyutvunna råvaror än återvunna. En utredning med detta syfte bör skyndsamt tillsättas och bör i direktiv ges i uppdrag att se över förutsättningar för att införa kvotplikt för återvunnet material samt marknad för återvinningscertifikat.
Regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt utreda lämpliga styrmedel som ekonomiskt främjar användandet av återvunna råvaror framför nyutvunna råvaror. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Det finns ett flertal faktorer som påverkar återvinningen av metaller i samhället. Basmetaller som järn, koppar och aluminium ur elektronikskrot har en förhållandevis god återvinning i Sverige. För bly är återvinningsgraden hög, framför allt genom insamling av blybatterier. Men ofta saknas kunskap om vilka mängder av metaller som ingår i en produkt som ska återvinnas. Ofta är metallerna dessutom tillsammans och blandade med andra ämnen vilket gör att det blir dyrt att sortera ut metallerna. För många mindre vanliga metaller är återvinningsgraden fortsatt låg och har potential att öka. Inte minst gäller detta legeringsmetaller inom stålindustrin.
Inom EU pågår en rad forskningsprojekt för att utveckla design inom elektroniska produkter för att effektivisera återvinning av metaller. Vänsterpartiet välkomnar dessa initiativ på EU-nivå men anser att Sverige samtidigt bör stärka kraven på producenterna att metallerna i varorna som släpps på marknaden ska vara möjliga att återvinna.
Regeringen bör återkomma med förslag på reglering som ställer krav på att varje enskild metall i produkter ska vara möjlig att återvinna
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige bör inom EU verka för reglering som ställer krav på att varje enskild metall i produkter ska vara möjlig att återvinna.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.7
Främja en hållbar byggsektor
Inom bygg- och anläggningsbranschen nyttjas en stor mängd material och avfalls
mängderna är betydande. Byggsektorn står för 35 procent av allt avfall inom EU och i Sverige står sektorn för över 20 procent av koldioxidutsläppen. Material som finns i befintliga byggnader och i vår infrastruktur behöver i ökad utsträckning kunna återbrukas och återvinnas. Detta måste gälla även vid renoveringar, där stora problem uppstår när nya och välfungerande kök och badrum rivs ut för att ersättas, inte sällan med högre hyror för hyresgäster som resultat.
Biobaserade material har potential att växa inom byggbranschen och Vänsterpartiet verkar för ökat bostadsbyggande i trä. Från ett klimatperspektiv finns det stora fördelar att bygga i trä då det minskar behovet av cement och binder kol långsiktigt. För att upp
nå en hållbar byggsektor krävs politiska åtgärder. Regeringen bör återkomma med förslag
på reglering som ställer högre krav på att byggsektorn använder hållbara material, inklu
sive krav på återbrukade och återvunna material. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Regeringen bör återkomma med förslag på regelverk och styrmedel som främjar byggnation i biobaserade material
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I Vänsterpartiets motion Bostadspolitik, planering och byggande (2023/24:2320) föreslår vi en rad ytterligare åtgärder och satsningar för ökat bostadsbyggande i trä och förbättrat återbruk av byggmaterial.
2.8
Hållbar återföring av fosfor och kväve
I sitt betänkande Havet och människan (SOU 2020:83) bedömer Miljömålsberedningen att åtgärder för att komma till rätta med effekterna av övergödning vid kust och hav även fortsättningsvis kommer att vara ett av de huvudsakliga insatsområdena för att nå god ekologisk status och god miljöstatus, dvs. nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgårdar. Åtgärder för att minska övergödningen bidrar till att Östersjön blir mer motståndskraftig mot klimatförändringar. Näringsämnen som kväve och fosfor finns naturligt i våra miljöer, men när de i för stora mängder tillförs havet av mänskliga aktiviteter skapar det problem genom försämrad vattenkvalitet och syrebrist. Fosfor är ett viktigt växtnäringsämne men även en begränsad resurs. Den fosfor som i dag ingår i konstgödseln som används i Sverige och övriga västvärlden har sitt ursprung i ett fåtal fyndigheter av råfosfat i världen. Även i vårt avloppsslam finns stora mängder fosfor.
I sitt betänkande föreslår därför Miljömålsberedningen ett etappmål om ökad åter
föring av fosfor och kväve till livsmedelsproduktionen. Målet innebär att till 2030 genom förbättrad resurshushållning öka återföringen av använd fosfor och kväve till livsmedelsproduktionen.
Regeringen bör införa ett etappmål om återföring av kväve och fosfor till livsmedelsproduktionen i enlighet med Miljömålsberedningens förslag
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Avloppsslam, dvs. det slam som uppstår när avloppsvattnet renats i reningsverken,
används i dag i viss utsträckning som växtnäring i jordbruket, detta främst för att återföra
fosfor till marken. För avloppsreningsverken har det också varit ett enkelt sätt att bli av med stora avfallsmängder. Problemet är att avloppsslammet förutom fosfor innehåller en rad skadliga kemikalier och tungmetaller. Analyser av avloppsslammet har visat på innehåll av bl.a. flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen (PCB), läkemedelsrester och tungmetaller, såsom kadmium. Dessa ämnen riskerar att ge negativa effekter såväl för miljön som för människor.
Vänsterpartiet anser att avloppsslam ska hanteras som en resurs i en cirkulär ekonomi samtidigt som miljögifter inte ska cirkuleras i kretsloppet. Så fungerar inte nuvarande spridning av avloppsslam i Sverige.
Regeringen bör återkomma med förslag på förbud mot spridning av avloppsslam
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.9
Inför producentansvar för textilier
Sveriges konsumtion av textil har ökat med 40 procent de senaste åren. Runt 9
kilo textil per person och år slängs i blandat avfall. Det bästa sättet att minska miljöpåverkan från textilt material är att förlänga livslängden på produkterna. Att handla textilier i second hand eller att använda befintlig textil för nya produkter ger större nytta än att materialet cirkuleras genom fiberåtervinning. Enligt Naturvårdsverket står fibrerna endast för 16 procent av en textils totala miljö- och klimatpåverkan. Återvunnen fiber minskar bara en produkts miljöpåverkan med mellan 5–10 procent. Fokus för åtgärder måste därför i första hand vara att förlänga livslängden på producerad textil samt att använda befintlig textil i tillverkning av produkter (remanufacturing). Om inte något av
dessa alternativ är möjligt bör återvunnen fiber användas i produktionen. Men för att uppnå
ett cirkulärt system för textilier behövs alla dessa åtgärder/processer.
Producentansvar med effektiva system för insamling är ett första steg i en cirkulär hantering av textilier men måste kompletteras med samhällsinsatser och samhällskrav i de följande stegen i kedjan för att de avsedda effekterna för cirkulär ekonomi ska uppnås och greenwashing förhindras.
I EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi är textil ett prioriterat område. En textil
strategi är under framtagande inom EU och senast år 2025 ska alla EU-länder samla in textilavfall separat.
Vänsterpartiet välkomnar EU:s initiativ och verkar för skärpta krav på producenterna
för att minska de stora miljöproblemen och brist på hänsyn till mänskliga rättigheter som nuvarande produktion orsakar globalt. Aftonbladet har i ett flertal reportage under 2023 visat hur kläder som samlats in i svenska butiker sedan dumpats eller bränts utan kontroll i fattiga länder. Reportagen visar med tydlighet de risker som uppstår för män
niskor och miljö när kraven på producenterna brister. Vänsterpartiet anser att Sverige skyndsamt bör införa ansvar för textilproducenterna att bära kostnaden för att textilier samlas in. Det ska inte vara möjligt att stora klädföretag dumpar sina miljöproblem i andra länder. Inom EU pågår ett arbete för att producentansvar ska införas i unionen och kommissionen har föreslagit att producenterna blir fullt kostnadsansvariga för hela livs
cykeln för textilprodukter och en hållbar hantering av textilier. Men det kommer att dröja
många år innan ett sådant är plats. Frankrike har redan på nationell nivå infört producent
ansvar
och en del länder har sedan dess tagit fram egna förslag på producentansvar. Även i Sverige togs förslag på producentansvar fram när en utredning presenterade sina förslag till dåvarande regering i december 2020. Kostnaden för att hantera och återvinna textilavfallet skulle läggas på textilproducenterna med förslaget. Men både dåvarande och nuvarande regering har varit passiv i frågan.
Regeringen har under 2023 tagit fram en promemoria med förslag om att kommu
nerna ska få ansvar för insamlingen av textil. Bestämmelserna i promemorians förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Vänsterpartiet anser att kommunerna kan vara väl lämpade att ansvara för insamling av textil. Vi ser dock betydande risker med att medborgarna och kommunerna i stället för producenterna kan få komma att bära
kostna
derna med förslaget i och med att regeringen avvaktar beslut från EU om producentansvar,
vilket kan komma att dröja många år. Producentansvar med effektiva system för insamling
är ett första steg i en cirkulär hantering av textilier men måste kompletteras med samhälls
insatser
och samhällskrav i de följande stegen i kedjan för att de avsedda effekterna för cirkulär ekonomi ska uppnås och greenwashing förhindras.
Regeringen bör återkomma med förslag på producentansvar för textilier som omfattar kostnadsansvar för hela livscykeln
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Andrea Andersson Tay (V)
Kajsa Fredholm (V)
Hanna Gunnarsson (V)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Håkan Svenneling (V)
Linda W Snecker (V)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:324
av Andrea Andersson Tay m.fl. (V)
Några miljöfrågor
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1 Motivering
2 Sverige bör anta tydliga mål för att nå cirkulär ekonomi och hållbar
resursanvändning
3 Inför tidsbegränsade tillstånd för verksamheter som har påverkan på våra miljömål
4 Skärp EU:s regler för kemikalier
5 PFAS
6 Stärk kemikalietillsynen av PFAS och andra hälsoskadliga kemikalier
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tidssatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta mål om minst 75 procents minskning av det svenska materialfotavtrycket till år 2050 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag innebärande att tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet införs för verksamheter som inte har försumbar påverkan på våra miljömål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på förändringar av Reach och övrigt kemikalieregelverk inom EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen på EU-nivå ska verka för att det förslag om kraftig begränsning av alla PFAS som lagts fram av Kemikalieinspektionen tillsammans med andra europeiska myndigheter genomförs i sin helhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på tydligare lagstiftning gällande ansvar när personer utsätts för höga halter av hälsoskadliga kemikalier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att statliga bolag och myndigheter ges i uppdrag att intensifiera arbetet med att sanera områden förorenade av PFAS och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i närtid bör återkomma med förslag på finansiering för att stärka den offentliga tillsynen i syfte att minska spridningen av hälsoskadliga kemikalier och tillkännager detta för regeringen.
1
Motivering
Motionen innehåller förslag på åtgärder för att minska de negativa effekterna av PFAS för människor och miljö samt andra förslag på åtgärder för att Sverige ska nå nationella mål och åtaganden globalt och inom EU inom klimat- och miljöområdet.
2
Sverige bör anta tydliga mål för att nå cirkulär ekonomi och hållbar resursanvändning
Många kommuner arbetar aktivt för att öka återbruket av t.ex. datorer och möbler. De som kommit längst i detta arbete är de kommuner som satt tydliga mål. Flera länder har även satt upp nationella mål. Nederländerna har antagit en målsättning om att till 2030 halvera konsumtionen av nya material. Finland har sedan några år tillbaka ett program för omställning till cirkulär ekonomi med tydliga och mätbara mål. Vänsterpartiet anser att även Sverige bör anta konkreta mål för att återbruka material och produkter samt förlänga livslängden på högkvalitativa produkter. Våra klimatmål behöver snarast kompletteras med dessa återbruksmål för att tydligare styra ekonomin mot ökad cirkularitet.
Regeringen bör återkomma med förslag på tidsatta och mätbara nationella mål för omställning till cirkulär ekonomi. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
År 2022 presenterades för första gången en kartläggning av hur cirkulär Sveriges ekonomi är. Generellt brukar Sverige placera sig relativt högt i denna typ av rapporter som jämför hållbarhet mellan länder i form av index. I rapporten The Circularity Gap Report Sweden (2022) visar analyser av hur Sverige konsumerar material (alltifrån livsmedelsvaror och konsumtionsvanor till bostäder och mobilitet) att Sverige endast är cirkulärt till 3,4 procent. Det globala genomsnittet ligger på 8,6 procent. När det kommer till resursutvinning och resursanvändning visar det sig att Sverige hör till de länder som ligger lägst i undersökningen. Sverige har 0,13 procent av världens befolkning men använder 3
procent av världens resurser.
Enligt en rapport från det tyska naturvårdsverket (2018) behöver materialfotavtrycket hållas inom gränsen 5–8
ton/capita och år till år 2050. Sverige förbrukar cirka 25 ton per person och år för närvarande. För Sveriges del innebär det att vårt material
fotavtryck behöver minska med 70–80 procent till år 2050 för att vi ska kunna hålla oss inom den planetära gränsen för hållbar resursanvändning.
Sverige bör anta mål om minst 75 procents minskning av det svenska material
fotavtrycket till år 2050
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I Vänsterpartiets motion Cirkulär ekonomi (2023/24:438) har vi lagt en rad ytterligare förslag för en cirkulär ekonomi.
3
Inför tidsbegränsade tillstånd för verksamheter som har påverkan på våra miljömål
Många industrier har i dag miljötillstånd på obegränsad tid trots att verksamheten genom t.ex. utsläpp kan påverka både luft och vatten negativt. När miljöbalken antogs var det meningen att tidsbegränsade tillstånd i stor utsträckning skulle tillämpas när stora verksamheter hade stor miljöpåverkan. På så sätt kan man när nytt tillstånd ska prövas (när det gamla tillståndet gått ut) för verksamheten samtidigt kräva att man använder modern miljöteknik (om det är ekonomiskt rimligt) som inte fanns när tillståndet ursprungligen gavs. Vänsterpartiet anser att normen bör vara att det är tidsbegränsade tillstånd som ges vid en prövning, vilket det är i många andra länder.
Regeringen bör återkomma med förslag innebärande att tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet införs för verksamheter som inte har försumbar påverkan på våra miljömål. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I Vänsterpartiets följdmotion 2023/24:2911 på regeringens proposition 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning har vi lagt ytterligare förslag för att stärka miljöskyddet.
4
Skärp EU:s regler för kemikalier
EU-kommissionen antog 2020 en kemikaliestrategi som syftar till att förbättra skyddet för hälsa och miljö samt främja innovation av säkra och hållbara kemikalier. Strategin innehåller en lång rad planerade åtgärder och vilar på två principer: att skadliga kemikalier hellre ska begränsas redan på designstadiet än kontrolleras när de är ute på marknaden samt att generella förbud ska införas mot de farligaste kemikalierna och att undantag endast ska tillåtas för tillämpningar där de är nödvändiga för att samhället ska fungera eller för skydd av hälsa och säkerhet.
Det är nu viktigt att den höga ambitionsnivån i kemikaliestrategin omsätts i lagstiftning. Framför allt EU:s kemikalielagstiftning Reach är i stort behov av förändringar för att förbättra hanteringen av kemikalier inom EU. En uppdatering av Reach har varit aviserad av kommissionen sedan länge, men har skjutits upp efter påtryckningar från kemikalieindustrin. Det är av yttersta vikt att revideringen av Reach genomförs så snabbt som möjligt och att arbetet präglas av en hög ambitionsnivå.
Vänsterpartiet anser att Sverige måste verka för att skärpa lagstiftningen på en rad områden. Den bör exempelvis revideras så att barns hälsa sätts i första rummet, och hormonstörande ämnen ska regleras hårdare. EU:s ambition att ersätta miljöskadliga kemikalier med mindre farliga bör stärkas genom högre krav på producenterna. Nanomaterial och polymerer bör i större utsträckning införlivas i Reach. Högre krav behöver ställas på studier av lågvolymämnen innan godkännande. EU:s kemikalie
lagstiftning bör även stärka regelverket för att beakta och förhindra miljö- och hälso
farliga effekter som uppstår genom kombination av kemikalier (den s.k. cocktail
effekten). I dag finns en praxis för att reglera kemikalier gruppvis, så att kemikalier med samma eller liknande egenskaper automatiskt går under samma reglering, och detta bör tillämpas i större utsträckning. Beslutsprocesserna i Reach för tillståndsprövning och begränsningar måste snabbas på avsevärt. EU:s kemikalieregelverk måste ställa krav på att information om kemikalieinnehåll i varor finns tillgänglig och är begriplig, inte minst för att underlätta för konsumenter och företag att undvika skadliga kemikalier så länge de finns kvar på marknaden. Lagstiftningen måste också ställa högre krav på tillsyn av importerade produkter.
Vad som ovan anförts om krav på förändringar av Reach och övrigt kemikalie
regelverk inom EU
bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5
PFAS
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) återfinns i dag nästan överallt i miljön. Ämnena har använts sedan 1950-talet och förekommer i en mängd olika produkter, bl.a. textilier, pappersförpackningar, kosmetika, mobiltelefoner och brandskum. PFAS kallas också för evighetskemikalier, eftersom de inte bryts ned i naturen. De kan också sprida sig långa sträckor via luft och vatten och finns därför i dag över hela jorden. Vi vet att en rad PFAS är reproduktionsstörande och flera misstänks vara cancerframkallande för människor. Tusentals olika ämnen tillhör gruppen PFAS och för de allra flesta saknas kunskap om hälsoeffekterna, men det finns skäl att tro att alla är skadliga.
Inom kemikalieindustrin har riskerna med PFAS länge varit kända, men produ
centerna valde att inte offentliggöra denna information och dra tillbaka ämnena. Istället fortsatte de tillverka dem i allt större mängder som därmed har kunnat spridas i miljön och till människor genom vattnet vi dricker, maten vi äter och de saker vi omger oss med. Att det har kunnat ske är en skandal och ett bevis på att dagens kemikalielagstiftning inte fungerar och måste skärpas.
Det kommer att ta lång tid att bli av med de PFAS-föroreningar som redan finns i miljön, men det är av yttersta vikt att vi så snabbt som möjligt förbjuder dessa ämnen så att situationen inte förvärras ytterligare. Kemikalieinspektionen har tillsammans med kemikaliemyndigheter i fyra andra europeiska länder tagit fram ett förslag som kraftigt skulle begränsa användningen av alla PFAS inom EU. Enligt förslaget ska ämnena bara få användas när det är nödvändigt för hälsa och säkerhet, eller där det är kritiskt för samhället och alternativ saknas. Förslaget behandlas nu inom EU och beslut inväntas sedan av kommissionen och EU:s medlemsländer. Vänsterpartiet välkomnar förslaget och vill att det genomförs snarast utan att urvattnas. Nu kommer dock oroande signaler från EU-kommissionen om att det förslag som kommer att läggas fram bara kommer att omfatta en bråkdel av PFAS-användningen. Vi kräver att den svenska regeringen står upp för Kemikalieinspektionens ursprungliga förslag.
Regeringen ska på EU-nivå verka för att det förslag om kraftig begränsning av alla PFAS som lagts fram av Kemikalieinspektionen tillsammans med andra europeiska myndigheter genomförs i sin helhet
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Den plats i Sverige som hittills har drabbats värst av PFAS-föroreningar är orten Kallinge i Ronneby kommun. Källan till utsläppet är Försvarsmaktens brandövnings
plats på flygflottiljen F
17, där brandskum innehållande PFAS användes under lång tid. Kemikalierna spred sig sedan till dricksvattnet. De PFAS-halter som har uppmätts i blodet på invånarna i Kallinge är bland de högsta i världen. Forskning om vilken hälsopåverkan detta har haft och kommer att få pågår, men hittills har man kunnat konstatera ökad förekomst av bl.a. njurcancer och förhöjda kolesterolnivåer. En grupp invånare driver sedan flera år en rättsprocess där de kräver skadestånd av det kommu
nala vattenbolaget Ronneby Miljö
& Teknik. Trots att det är känt att Försvarsmakten orsakade föroreningen måste invånarna av juridiska skäl vända sig till vattenbolaget med sina skadeståndskrav. Det är inte acceptabelt att drabbade människor tvingas ta till långa och kostsamma rättsprocesser för att begära kompensation. Regeringen bör därför återkomma med förslag på tydligare lagstiftning.
Regeringen bör återkomma med förslag på tydligare lagstiftning gällande ansvar när personer utsätts för höga halter av hälsoskadliga kemikalier
.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Användningen av PFAS har resulterat i att vi i vår vardag överallt exponeras för dessa farliga ämnen såväl genom dricksvatten och livsmedel som genom produkter som kosmetika och kläder. Det är ett politiskt ansvar att införa lagstiftning som förhindrar fortsatt produktion och försäljning av denna grupp skadliga kemikalier. Det är även ett politiskt ansvar att bromsa spridningen av dessa kemikalier genom stärkt tillsyn av varor och sanering av PFAS-förorenade områden.
Vi ser därför med stor oro på att regeringens neddragning av anslag till Kemikalie
inspektionen i budgetpropositionen för 2025 ger försämrad tillsyn för att hejda spridningen av PFAS och andra hälsoskadliga kemikalier. Även Naturvårdsverket har ansvar för arbetet mot spridning av kemikalier såsom PFAS, exempelvis gällande förorenade områden och miljöövervakning, ett arbete som sannolikt försvåras av att myndigheten för ett år sedan tvingades varsla tio procent av personalen.
Vänsterpartiet föreslår riksdagen att ställa sig bakom nedanstående förslag på åtgärder, som vi tidigare även lyft genom initiativ i miljö- och jordbruksutskottet 2025, för att minska spridningen av PFAS och andra hälsoskadliga kemikalier.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på handlingsplan för hur Sverige genom nationella åtgärder kan påskynda utfasning av PFAS samt sanering av PFAS i mark och vatten
.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen tillkänna.
Regeringen bör tillse att statliga bolag och myndigheter ges i uppdrag att intensifiera arbetet med att sanera områden förorenade av PFAS
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6
Stärk kemikalietillsynen av PFAS och andra hälsoskadliga kemikalier
På senare tid har vi sett en kraftig ökning av privatimporterade varor från kinesiska bolag, vars produkter inte uppfyller svenska krav på produktsäkerhet avseende exempelvis kemikalieinnehåll. Både klimat- och miljöministern och bistånds- och utrikeshandelsministern har aviserat åtgärder för att stävja dessa importer och vi hoppas att de realiseras omgående. I väntan på att så sker är det dock av största vikt att Kemikalieinspektionen trappar upp sin tillsyn mot dessa bolags produkter för att skydda allmänheten och öka kännedomen om riskerna.
Regeringen bör i närtid återkomma med förslag på finansiering för att stärka den offentliga tillsynen i syfte att minska spridningen av hälsoskadliga kemikalier
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I Vänsterpartiets motion Vardag fri från skadliga kemikalier (2023/24:991) har vi lagt ytterligare förslag för att minska spridningen av farliga kemikalier.
Andrea Andersson Tay (V)
Kajsa Fredholm (V)
Ida Gabrielsson (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Birger Lahti (V)
Ilona Szatmári Waldau (V)
Malin Östh (V)