Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:497 av Rashid Farivar m.fl. (SD) En tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell AI-nämnd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera för att utarbeta en nationell AI-plan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter ska verka främjande vad avser artificiell intelligens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter ska hantera risker med artificiell intelligens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ambitionen att öronmärka forskningsmedel för risker kopplade till artificiell intelligens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell AI-infrastruktur för den offentliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta för en konkurrenskraftig och teknikneutral AI-politik inom Europeiska unionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja internationellt samarbete inom normgivning och brottsbekämpning för att möta hot förknippade med AI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka tillämpning av AI för brottsliga ändamål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska regleras i lag i vilken utsträckning AI får kommunicera med människor utan att informera mottagaren att det är AI, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att fastställa vem som bär ansvaret när AI orsakar skada för individer eller juridiska personer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka allmänhetens medvetande om AI och cyberresiliens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidiga utbildningsinsatser i skolan gällande AI och cybersäkerhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lagstiftning som berör tjänster där automatiserat beslutsfattande ingår och tillkännager detta för regeringen. Motivering Artificiell intelligens (AI) är ett område inom datavetenskap och teknik där strävan är att utveckla datorer och program som kan analysera data, dra slutsatser och fatta beslut på liknande sätt som människor. Istället för att ge en dator exakta instruktioner för varje enskild uppgift, försöker man skapa algoritmer och modeller som kan lära sig av data för att förbättra sin prestanda och precision över tid. AI möjliggör automatisering av komplexa uppgifter, förutsägelser och besluts ­ fattande baserat på stora datamängder. Tekniken har enorm potential inom olika branscher, inklusive forskning, medicin, transport, jordbruk, finanssektorn, rätts ­ väsendet, samhällsvetenskap, juridik, ingenjörsvetenskap och mycket mer. Teknikutvecklingen inom AI går otroligt snabbt just nu, till den grad att vissa anser att det går för snabbt. Detta gäller särskilt inom områden som modellernas språk ­ förståelse, läsförståelse samt förmågan att identifiera och analysera bilder (bild ­ igenkänning). Dessa områden har genomgått en betydande förbättring de senaste åren. Ett välkänt exempel är Open AI:s chattrobot ”Chat GPT” (Chat Generative Pre-trained Transformer), som representerar generativ AI. Modellen som har ungefär 100 biljoner (1014) parametrar har förmågan att generera autentiskt material och föra mänskliga konversationer på flera språk. Precis som med många andra av människans tekniska uppfinningar, såsom förbränningsmotorn, transistorn och dynamiten, följer betydande nytta med AI-utvecklingen. Trots alla dessa möjligheter finns det även risker och baksidor med AI-utvecklingen, vilket har lett till en omfattande debatt om AI:s potentiella dominans över samhället och mänskligheten, samt de relaterade säkerhetsåtgärderna. Internationellt har ett offentligt upprop initierats för att pausa alla storskaliga AI-experiment under sex månader, för att ge berörda aktörer tid att implementera nöd ­ vändiga säkerhetsåtgärder innan utvecklingen blir omöjlig att hantera. Det är självklart att samhällets och mänsklighetens intresse alltid bör väga tyngre än teknikens utveckling i sig. Samtidigt pågår ett intensivt arbete på EU-nivå sedan år 2017 med världens första förordning som kommer att reglera AI-utvecklingen i Europa, den så kallade AI-akten. Förordningen förväntas träda i kraft först år 2026. Sverigedemokraterna anser inte att Sverige bör vänta till år 2026 utan istället försöka vidta nödvändiga åtgärder så snart som möjligt. Hänsyn bör tas till det svenska samhället, medborgarnas rättigheter, näringslivets konkurrenskraft och politikens teknikneutralitet. Många regelverk inom exempelvis fordons- och flygindustrin har införts eller uppdaterats efter tragiska olyckor, men när det kommer till AI kan det i värsta fall bli ”för sent”. Sverigedemokraternas utgångspunkt angående reglering av AI är en tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik. Med ”tillförlitlig” menar vi att risknivån i teknikens tillämpning inte får vara så hög att grundläggande värderingar, rättigheter och friheter hotas. Detta ska gälla för både privata och offentliga aktörer. Samtidigt bör en genomtänkt AI-politik inte försämra näringslivets konkurrenskraft gentemot andra länder där AI-utvecklingen ligger i framkant, exempelvis USA och Kina. Hänsyn bör tas till små och medelstora företag, som saknar ekonomiska resurser och arbetskraftsresurser för att uppfylla krav ställda av byråkratiska regelverk. Som redan har framgått är vi försiktigt positiva till AI-akten, men vi är inte nöjda med AI-aktens alltför strikta skrivningar när det gäller högrisk-AI, eftersom detta riskerar att kväva svensk innovation och stå i vägen för de potentiella fördelar som AI kan medföra för olika privata och offentliga sektorer. Den ”hållbara” aspekten av Sverigedemokraternas AI-politik innebär att mänsklig ­ heten ska styra AI, inte tvärtom. Det finns en befogad risk för att utvecklingen kan ta en ohållbar och skadlig riktning. Öppenhet, transparens och ansvarstagande bör därför vara ledstjärnor för alla aktörer. Vi förespråkar insatser inom utbildning och forskning på detta område. Sverige bör ligga i framkant när det gäller AI-teknik och relaterad vetenskap. Nationell AI-nämnd För att maximera chanserna att utvecklingen inom AI blir något positivt för både Sverige och i förlängningen hela mänskligheten, menar Sverigedemokraterna att politiken bör inta en framskjuten position när det kommer till att förstå både potentialen och riskerna med denna teknologi. Med tanke på den accelererande utvecklingen inom AI anser vi att en nationell AI-nämnd behöver inrättas. Denna instans skulle ha ansvar för både ledning och styrning inom detta område. Den nationella AI-nämnden skulle kunna sammansättas av företrädare från samtliga partier i Sveriges riksdag tillsammans med experter från akademiska institutioner, näringslivet och myndigheter. Syftet skulle vara att kontinuerligt hålla den politiska sfären informerad om de senaste framstegen och att tidigt och tydligt uppmärksamma viktiga frågeställningar samt lägga fram förslag på lagstiftning för att styra utvecklingen på ett balanserat sätt. En jämförelse kan göras med den redan inrättade Gentekniknämnden. Även om AI står i centrum för dess arbete, skulle nämnden även ha en överblick över exponentiella teknologier generellt och riskförknippade högteknologiska fält, där AI kan förväntas accelerera utvecklingen. Det är en lågt hängande frukt för att snabbt öka kunskapen om AI inom politiken och säkerställa att Sverige är rustat för den framtid som teknologin medför. Ambitiös nationell AI-plan Svenskt näringsliv satsar idag stort på forskning och utveckling inom området AI. Stora företag och koncerner investerar årligen miljarder kronor inom detta område. En gemensam nämnare för dessa aktörer är närvaron av en teknisk roadmap eller produktportfölj, ibland kallad cykelplan. Denna cykelplan fungerar som en vägledande ram för all utveckling och forskning inom företaget, riktad mot dagens och framtidens produkter och tjänster. Det är viktigt att notera att en sådan cykelplan kan anpassas och förändras över tid, men det avgörande är att den skapar en långsiktig riktning. Svensk offentlig förvaltning har redan en stark teknisk digital grund. Men jäm ­ förbara långsiktiga satsningar, ambitioner och visioner som vi ser inom näringslivet saknas inom den offentliga sektorn. AI har stor potential att förbättra samhället och öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen, oavsett om det rör sig om små eller stora organisationer. Utredningar utförda av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har visat att AI kan medföra en årlig nytta på upp till 140 miljarder kronor för den offentliga förvaltningen. Det blir allt viktigare att regeringen och relevanta myndigheter ser långsiktigt på frågan och sätter ambitiösa mål. Sverige bör sålunda agera kraftfullt och snabbt för att utarbeta en ambitiös och omfattande nationell AI-plan. Tydliga myndighetsuppdrag Det är viktigt att säkerställa svenska myndigheters kompetens vad gäller AI. Det handlar om att Sverige som nation ska ligga i framkant vad gäller användning av tekniken. Det bör utifrån detta resonemang åläggas myndigheter att främja utvecklingen inom AI till gagn för samhällets utveckling. Parallellt med detta måste myndigheter utveckla kompetens och medvetenhet kring de risker som kan koppas till AI och aktivt arbeta för att hantera och motverka dessa genom exempelvis informationsspridning och relevanta regleringar. Forskning och utveckling inom AI Vetenskapsrådet och andra aktörer som fördelar forskningsmedel bör prioritera forskning för att främja AI. Det är dock av största vikt att pengar också används för forskning kring teknikens risker. Därför menar Sverigedemokraterna att medel bör öronmärkas för att forska om riskerna med AI. Detta bör ges som ett särskilt direktiv till Vetenskapsrådet. Nationell AI-infrastruktur År 2021 fick Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Skatteverket i uppdrag av den dåvarande regeringen att tillsammans genomföra en insats för att främja den offentliga förvaltningens kapacitet att integrera AI, med målet att stärka Sveriges välfärd och konkurrenskraft. I den slutgiltiga rapporten ”Uppdrag att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda artificiell intelligens” som presenterades av Digg i början av 2023 framkommer: Vi ser att det saknas en övergripande samordning vilket gör att mycket dubbelarbete sker, att goda resultat inte sprids och att möjliga nyttor, skaldriftsfördelar med mera inte uppnås. I arbetet med uppdraget har det framkommit att det inom offentlig förvaltning finns en stor efterfrågan på allomfattande och konkret stöd i att ta fram AI-lösningar, säkra tekniska miljöer, att utveckla AI-tjänster i samt guidning och vägledningsmaterial. Detta gäller särskilt för mindre aktörer inom offentlig förvaltning som riskerar att helt eller delvis stå utan möjligheter att bidra till att uppnå nyttorna. Utan åtgärder är det vår uppfattning att skillnader mellan aktörer inom offentlig förvaltning kommer att öka eftersom AI ger stora fördelar för de som kan använda och utveckla AI. Detta tyder på ett behov av en samordnad nationell AI-infrastruktur, både gällande den fysiska AI-infrastrukturen för lagring, delning och bearbetning av data (inom ramen för gällande lagstiftning) och gällande den mjuka AI-infrastrukturen som omfattar utveckling av nödvändiga och relevanta AI-tjänster. Sverigedemokraterna anser att Sverige bör utarbeta planer för en sammanhängande nationell AI-infrastruktur avsedd för gemensamma AI-lösningar inom den offentliga förvaltningen. Naturligtvis krävs omfattande ekonomiska insatser för att uppnå en sådan effektiv och fungerande AI-infrastruktur. Men med tanke på de potentiellt enorma ekonomiska fördelar som AI kan medföra inom den offentliga sektorn, bör detta arbete dock påbörjas så snart som möjligt. Arbete inom EU för en konkurrenskraftig och teknikneutral AI-politik Politiken i Sverige har under lång tid främjat innovation, forskning, teknologi och rättvis konkurrens och handel. Överdriven EU-reglering riskerar dock att kväva vår innovationsförmåga och hindra de möjliga fördelarna av ny teknik för näringslivet. Sverigedemokraterna anser att den nya europeiska AI-akten, ”förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens”, innehåller många lovvärda initiativ, men menar att Sverige för den skull inte kan luta sig tillbaka och förlita sig till byråkratin i Bryssel. Risken är överhängande att många av dessa regler kan placera Sverige och övriga europeiska nationer i baksätet gentemot de länder som leder utvecklingen inom AI. Det är viktigt att man hanterar risker med AI på ett adekvat sätt, men vi måste samtidigt försöka att undvika teknologisk eftersläpning på grund av ogenomtänkt byråkrati. Sverige bör engagera sig mer inom Europeiska unionen för en konkurrens ­ kraftig och teknikneutral AI-politik. Internationellt samarbete Riskerna med AI är i allt väsentligt gränsöverskridande. Utifrån detta är det helt centralt att vi arbetar internationellt med frågor kring AI och de risker som kommer med teknologiutvecklingen. Vi måste främja internationellt samarbete inom normgivning och brottsbekämpning för att möta de växande hoten och Sverige bör i sammanhanget vara en proaktiv part. Motverka tillämpning av AI för brottsliga ändamål Sverigedemokraterna anser att regleringen av AI bör fokusera på tillämpningen av tekniken snarare än på hur tekniken i sig utvecklas. Riskerna med AI är många och det ligger i sakens natur att det är svårt att förutse hur teknologin kan komma att miss ­ brukas. Vissa saker kan dock redan nu förutses och det ligger i tangentens riktning att AI-bottar kan bygga relationer med människor utan att man ens vet att det handlar om AI. Detta kommer man i sin tur hinna nyttja för diverse kriminell verksamhet eller för att förleda oss att köpa vissa produkter och tjänster, inta en viss åsikt, rösta på ett visst parti och så vidare. En enkel reglering för att till exempel kunna lagföra vissa bedrägerier vore att i lag reglera i vilken utsträckning AI får kommunicera med en människa utan att informera om att det rör sig om ett dataprogram. Givet att AI kan komma att missbrukas enligt ovan, är det rimligt att redan nu börja bena ut vem som bär ansvar för vad. Möjligen är det så att den som tillhandahåller AI-verktyg behöver få bära åtminstone en del av ansvaret om teknologin missbrukas och företaget skulle kunna ha förhindrat detta. Redan nu bör man initiera en utredning för att på sikt kunna arbeta fram svar på dessa frågor. Utökat allmänt medvetande om AI och cyberresiliens I dagens digitala värld har AI och teknikens snabba framsteg gett upphov till ett förändrat landskap av möjligheter och utmaningar. För att utnyttja AI:s fördelar fullt ut och samtidigt skydda samhället från de potentiella risker som medföljer är det av yttersta vikt att utöka det allmänna medvetandet om AI och cyberresiliens. En väsentlig anledning till att öka medvetandet om AI är att teknologin integreras i många aspekter av medborgarnas liv, från hälsovård och transport till finans och underhållning. Att förstå hur AI fungerar och vilka möjligheter och utmaningar den medför ger människor förutsättningar att fatta informerade beslut och använda tekniken ansvarsfullt. Samtidigt kan kunskaper och färdigheter inom AI motverka missupp ­ fattningar och främja en mer realistisk och faktabaserad syn på tekniken. Cyberresiliens innebär förmågan att förebygga cyberattacker och hot. I en tid då cyberbrott och attacker blir allt vanligare och mer sofistikerade är det avgörande att medborgarna har kunskap om bästa praxis för cybersäkerhet. Att vara medveten om hur man skyddar sina digitala identiteter, privata data och nätverk mot hot som skadlig kod och phishing är kritiskt för att upprätthålla personlig integritet och säkerhet. För samhället som helhet är ett ökat medvetande om AI och cyberresiliens viktigt för att bygga och upprätthålla en stark digital grund. Det bidrar till att skapa en kultur av säkerhet och ansvarstagande, både på individnivå och på samhällsnivå. Det bidrar också till att främja innovation genom att människor är medvetna om både potentialen och riskerna med tekniken. Regeringen bör med anledning av detta ta initiativ till att stärka allmänhetens medvetenhet om AI och cyberresiliens. Tidiga utbildningsinsatser i skolan gällande AI och cybersäkerhet Nyligen rapporterades att Hongkong blir det första landet att inkludera AI i skolornas läroplan från grundskolan. Elever kommer att studera grundläggande aspekter av teknologin, inklusive användningen av Chat GPT och andra språkmodeller, samt dess etiska och samhälleliga påverkan. Sverigedemokraterna välkomnar en liknande satsning på att inkludera AI och cybersäkerhet i skolundervisningen som en positiv och framtidsinriktad åtgärd. Att från tidig ålder undervisa elever om AI, i de ämnen där detta är relevant, ger dem en konkurrensfördel och förbereder dem för en framtid där teknologin kommer att spela en allt större roll. Det ger också eleverna en djupare förståelse för teknologins grund ­ läggande principer och koncept, inklusive dess möjligheter och begränsningar, vilket kommer att vara värdefullt på den framtida arbetsmarknaden. Inkluderingen av AI i läroplanen främjar också elevernas kritiska tänkande kring teknologins påverkan. Det ger dem möjlighet att delta i diskussioner om etik, risker och fördelar med AI-användning. Kunskap om cybersäkerhet hjälper elever att förstå farorna med internetanvändning och digitala plattformar samt ökar medvetenheten om hot som virus, skadlig kod, phishing och andra bedrägerier. Automatiserat beslutsfattande Idag är det vanligt att konsumtionsmönster, vanor, beteenden och konsumenters köp kartläggs. Det ska vara transparent och tydligt vad som kartläggs och konsumenten ska kunna säga nej till kartläggning, om man så önskar. Det måste i minst lika hög grad vara möjligt för konsumenter att få kunskap och kartläggning om regler, alternativa valmöjligheter, avtal och om företagstjänster och produkter. Det finns ett behov av utökad konsumentsäkerhet och trygghet kring automatiserat beslutsfattande i de tjänster där sådant ingår. Det gäller inte minst de tjänster som oskyddade konsumenter, exempelvis barn, använder. AI används i stor utsträckning inom detta område, en utveckling som kan beskrivas som exponentiell. Detta skapar stora möjligheter vad gäller smart marknadsföring, men det ställer också krav på kompetens och ställer nya krav kring hantering av data och säkerhet. Automatiserat beslutsfattande används sedan en längre tid tillbaka i stor utsträckning inom svenska myndigheter och tjänster som privatpersoner använder. Detta sker exempelvis inom Arbetsförmedlingen, Transportstyrelsen, Försäkringskassan och vissa kommuner. Även företag använder det i upphandlingsprocesser och inom ekonomiadministration. Det förekommer också i andra former av tjänster och produkter som kommersiella företag levererar. I en vidare bemärkelse är teknikens användning i tjänsterna ändå relativt ny och regelverket har inte utvecklats i samma takt som övrig teknik- och tjänsteutveckling. En rad faktorer aktualiserar mer anpassad reglering. Det gäller bland annat åtgärder kring säkerställande av konsumenternas förtroende om säkerhet och funktion, etiska frågor och möjlighet till mänsklig kontroll. Fler faktorer att ta hänsyn till är ansvars ­ fördelning, korrigeringsmöjlighet samt möjlighet att pröva och häva beslut. Ytterligare aspekter som behöver beaktas är säkring av hantering och skydd av personuppgifter, åtgärder för eventuella luckor i lagstiftningen samt anpassning av risk- och säkerhets ­ bestämmelser för olika produkter. Dessa viktiga aspekter har även Europaparlamentet lyft, vilket framgår av resolutionen om automatiserat beslutsfattande: Att säkerställa konsumentskydd och fri rörlighet för varor och tjänster 2019/2915(RSP). Den europeiska kommissionen har därför tillsatt en expertgrupp för AI-frågor. Sverige behöver tillse att svenska konsumenter och andra intressenter skyddas av lagstiftningen. En eventuell harmonisering med kommande EU-lagstiftning får inte innebära att svenska konsumenters trygghet och säkerhet får stå tillbaka. Som konsument kan det i flera olika fall vara nödvändigt att ha möjlighet att ändra beslut och köp. Det behövs därför tydliga regleringar och moderniserade tillsynsmöjligheter då konsekvenserna av AI-teknikerna kan bli stora. Nackdelen med AI-system är svårighet att förklara beslut i efterhand, att åtgärda problem och att felaktigheter kan förekomma i systemen. Det förekommer tillförlitlighetsbrister och att systemens transparens är otillräcklig. Konsumenter behöver ha rätten att motsätta sig beslut som fattats automatiskt och att få veta vilka data som används, i vilket syfte och vem som har tillgång till dessa data. Lagstiftning behöver baseras på risken för allvarliga konsekvenser. Leverantörer av tjänster där AI-system används ska kunna demonstrera att systemen följer relevant lagstiftning, exempelvis genom insyn från tillsynsmyndighet. Rashid Farivar (SD) Josef Fransson (SD) Thomas Morell (SD) Patrik Jönsson (SD) Jimmy Ståhl (SD) Martin Westmont (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:311 av Rashid Farivar (SD) En tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell AI-kommitté bör inrättas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell ”AI task force” bör inrättas vid Statsrådsberedningen i Regeringskansliet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör utarbeta en nationell AI-plan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en nationell gemensam AI-infrastruktur för den offentliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående bör utarbeta en nationell molnpolicy för den offentliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta för en konkurrenskraftig och teknikneutral AI-politik inom Europeiska unionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka tillämpning av AI för brottsliga ändamål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka allmänhetens medvetande om AI och cyberresiliens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tidiga utbildningsinsatser i skolan gällande AI och cybersäkerhet och tillkännager detta för regeringen. Artificiell intelligens Artificiell intelligens (AI) är ett område inom datavetenskap och teknik som syftar till att utveckla datorer och program som kan analysera data, dra slutsatser och fatta beslut på ett sätt som efterliknar mänsklig intelligens. Istället för att ge datorer detaljerade instruktioner för varje uppgift skapas algoritmer och modeller som kan lära sig av både historiska data och realtidsdata. På så sätt kan AI-system successivt förbättra sin prestanda, anpassa sig till nya förhållanden och identifiera mönster och samband som inte alltid är uppenbara för människor. För att uppnå detta krävs kraftfull hårdvara, avancerad mjukvara och tillgång till stabil och säker energi. Den tekniska utvecklingen inom AI sker idag i en mycket snabb takt, särskilt inom språkförståelse, textgenerering, bild- och videoanalys samt beslutsstöd. Generativ AI är ett tydligt exempel på denna utveckling, med förmåga att skapa text, bilder, ljud och annat material som upplevs som autentiskt och meningsfullt. Ett välkänt exempel är Open AI:s chattmodell Chat GPT (Chat Generative Pre-Trained Transformer), som kan föra samtal, besvara frågor, producera texter och analysera information på många språk. Ett annat exempel är xAI:s Grok, som under de senaste åren har utvecklats snabbt och kraftfullt. Moderna AI-modeller innehåller ofta hundratals miljarder parametrar, vilket gör dem till så kallade stora språkmodeller (Large Language Models, LLM). AI representerar en form av icke-biologisk intelligens skapad av människor, med potential att automatisera komplexa uppgifter, fatta beslut och göra förutsägelser baserade på stora datamängder. Tillgång till kvalitetsdata är därför avgörande för att utveckla effektiva och pålitliga modeller, vilket gör data till en central resurs inom AI-utveckling. Potentialen av AI är stor inom en rad samhällssektorer, inklusive forskning, medicin, transport, jordbruk, finans, juridik, samhällsplanering, ingenjörsvetenskap och offentlig förvaltning. Samtidigt innebär den snabba utvecklingen att det är nödvändigt med tydliga etiska riktlinjer, säkerhetsåtgärder och ansvarstagande i hur teknologin utvecklas och tillämpas, för att säkerställa verklighetsförankring och samhällsnytta. Motivering Precis som med många tekniska genombrott i mänsklighetens historia, exempelvis förbränningsmotorn, transistorn och dynamiten, medför AI-utvecklingen stora möjligheter. AI kan möjliggöra smartare och mer effektiv automatisering av uppgifter, beslutsfattande, transport, energianvändning och resursfördelning. Innovation och produktion kan ske i snabbare takt, vilket kan förbättra människors livskvalitet och framtidsmöjligheter globalt. Samtidigt medför AI betydande risker, vilket har lett till en omfattande internationell debatt om teknikens påverkan på samhälle och mänsklighet. Frågor om säkerhet, etik och AI:s potentiella dominans över mänsklig verksamhet är centrala. På EU-nivå har arbetet med AI-förordningen, den så kallade AI-akten, pågått sedan 2017 och den kommer träda i kraft i sin helhet i mitten av 2026. Sverige bör dock inte vänta utan snarast vidta nödvändiga åtgärder, med hänsyn till medborgarnas rättigheter, näringslivets konkurrenskraft och en teknikneutral politik. Den AI-politik som förespråkas i denna motion bygger på tre principer: tillförlitlig ­ het, konkurrenskraft och hållbarhet. Tillförlitlighet innebär att AI-tillämpningar inte får utgöra ett allvarligt hot mot grundläggande värderingar, rättigheter eller friheter. Detta gäller både privata och offentliga aktörer. Konkurrenskraft innebär att Sverige ska kunna dra nytta av AI utan att hämma näringslivets utveckling. Detta är särskilt viktigt för små och medelstora företag som kan ha begränsade resurser för att analysera och uppfylla komplexa regelverk. Samtidigt måste svensk AI-politik främja konkurrenskraft jämfört med länder med avancerad AI-utveckling, såsom USA och Kina. Hållbarhet innebär att mänskligheten styr AI, inte tvärtom. Utvecklingen måste ske på ett sätt som är transparent, verklighetsbaserat, ansvarstagande och etiskt försvarbart. AI bör vara ett verktyg i medborgarnas och mänsklighetens tjänst. I november 2024 överlämnade AI-kommissionen sin rapport Färdplan för Sverige till regeringen. Rapporten innehåller 75 förslag för att stärka Sveriges AI-ekosystem på ett hållbart och säkert sätt. Förslagen omfattar bland annat nya utredningar, uppdrag till myndigheter och ekonomiska satsningar, med fokus på att främja AI inom offentlig förvaltning, stärka kompetensförsörjningen och säkerställa tillgång till offentliga data för innovation. Regeringen har påbörjat implementeringen av flera av förslagen. Bland annat har Försäkringskassan och Skatteverket fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för en gemensam AI-verkstad inom offentlig förvaltning. Syftet är att skapa en säker och robust infrastruktur samt gemensamma stödfunktioner för AI, inklusive kompetensstöd och rådgivning kring tekniska, rättsliga och säkerhetsrelaterade frågor. Tidiga insatser inom utbildning och forskning är avgörande gällande AI-utveckling och AI-användning. Sverige bör ligga i framkant när det gäller AI-teknologi och vetenskap för att kunna forma en framtid där teknologin används säkert, effektivt och för medborgarnas bästa. Nationell AI-kommitté Sedan Global AI Index (GAII) introducerades år 2020 har Sveriges placering försämrats från plats 15 till plats 25 år 2024. Särskilt oroande är att Sverige inom området ledarskap rankas på plats 57 av 83 undersökta länder. Detta påvisar tydligt ett behov av att stärka det politiska ledarskapet och kunskapen inom AI i Sverige. För att möta denna brist och samtidigt maximera möjligheterna att AI-utvecklingen blir en positiv kraft – både för Sverige och för mänskligheten i stort – krävs att politiken intar en mer aktiv och framskjuten position. Politiken måste förstå både potentialen och riskerna med denna snabbt växande teknologi. Med tanke på den accelererande utveck ­ lingen inom AI bör därför en nationell AI-kommitté inrättas, med ansvar för ledning, samordning och strategisk styrning på området. Den nationella AI-kommittén bör bestå av företrädare från samtliga riksdagspartier tillsammans med experter från akademi, näringsliv och relevanta myndigheter. Ledningen bör utövas av antingen statsministern eller riksdagens talman. Kommitténs syfte ska vara att kontinuerligt hålla den politiska nivån informerad om de senaste framstegen, tidigt identifiera och uppmärksamma centrala frågeställningar samt lägga fram förslag på lagstiftning för att styra utvecklingen på ett balanserat och ansvarsfullt sätt. Även om AI utgör huvudfokus för kommitténs arbete bör dess uppdrag även omfatta en bredare överblick över exponentiella teknologier och riskfyllda högteknologiska områden, där AI förväntas fungera som en accelerator. En sådan kommitté vore ett enkelt men effektivt steg för att snabbt höja kunskapsnivån om AI inom politiken och säkerställa att Sverige står väl rustat inför de möjligheter och utmaningar som teknologin för med sig. Nationell AI task force Sverige halkar efter i den globala utvecklingen av AI. Enligt flera nationella och internationella mätningar är bristen på starkt politiskt ledarskap och samordning en avgörande förklaring. Dragi-rapporten om Europas konkurrenskraft understryker dessutom att hela EU riskerar att hamna på efterkälken jämfört med USA och Kina. För Sveriges del krävs ett tydligare politiskt ansvarstagande för att möta den snabba teknikutvecklingen. Den svenska förvaltningsmodellen är robust när det gäller långsiktiga och speciali ­ serade frågor, men den brister i förmåga att hantera snabb systemövergripande teknik ­ utveckling. AI-utvecklingen sker tvärsektoriellt och kräver samordnade insatser som dagens strukturer inte klarar av i tillräcklig takt. Mot denna bakgrund och i linje med AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12) bör en särskild AI task force inrättas vid Statsrådsberedningen i Regerings ­ kansliet, direkt under statsministerns tillsyn. Denna enhet ska fungera som en brygga mellan politik och förvaltning samt säkerställa att regeringens AI-politik implementeras effektivt. Task forcen bör ledas av en statssekreterare med erfarenhet från Regerings ­ kansliet och bestå av både generalister och specialister, exempelvis inom AI-teknologi, dataförvaltning, juridik, säkerhet och internationella förhandlingar. Gruppen ska regelbundet samråda med näringsliv, akademi, offentlig sektor och arbetsmarknadens parter samt bevaka AI-utvecklingen inom EU och globalt. Efter fyra år bör en utvärdering avgöra om task forcen ska permanentas eller om ansvaret kan återgå till ordinarie förvaltningsstrukturer. En nationell AI-task force är en nödvändig satsning för att ge Sverige det politiska ledarskap och den handlingskraft som krävs för att ta en ledande roll i den teknologiska utvecklingen. Nationell AI-plan Svenskt näringsliv satsar idag stora resurser på forskning och utveckling inom AI. Stora företag och koncerner investerar årligen miljarder kronor, ofta med stöd av en teknisk färdplan eller produktportfölj, ibland kallad cykelplan. En sådan plan fungerar som en vägledande ram för all forskning och utveckling, med sikte på både dagens och fram ­ tidens produkter och tjänster. Den kan justeras över tid, men dess främsta styrka är att den ger en långsiktig riktning och tydliga prioriteringar. Den svenska offentliga förvaltningen har redan en stark digital grund, särskilt inom stora myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Däremot saknas mot ­ svarande långsiktiga centrala satsningar, ambitioner och visioner som finns inom näringslivet. AI har en enorm potential att stärka samhället och effektivisera den offentliga sektorn oavsett om det gäller små eller stora verksamheter. Enligt beräkningar från Myndigheten för digital förvaltning (Digg) kan nyttan av AI uppgå till så mycket som 140 miljarder kronor årligen för offentlig sektor. Det är därför avgörande att regeringen och berörda myndigheter tar ett långsiktigt grepp om AI-frågan och sätter upp tydliga, ambitiösa mål. Sverige bör snarast utarbeta en omfattande nationell AI-plan, grundad på de förslag som presenteras i AI-kommis ­ sionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12). Planen bör tas fram av den nationella AI task force som föreslagits i denna motion, och följas upp årligen med kontrollstationer och revideringar. På så vis kan planen kontinuerligt justeras i takt med den snabba utveckling som sker inom AI och säkerställa att Sverige förblir konkurrenskraftigt, innovativt och samhällseffektivt. Nationell gemensam AI-infrastruktur År 2021 fick Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Digg och Skatteverket i uppdrag att stärka den offentliga förvaltningens kapacitet att använda AI. I den slutrapport som Digg presenterade 2023 framkom en tydlig slutsats: Bristen på övergripande samordning leder till dubbelarbete, uteblivna stordriftsfördelar och ökande skillnader mellan stora och små aktörer. Särskilt mindre kommuner och myndigheter riskerar att hamna helt utanför utvecklingen, eftersom de saknar resurser att själva bygga upp nödvändig AI-kompetens och infrastruktur. Denna situation visar på behovet av en gemensam nationell AI-infrastruktur. En sådan bör omfatta både en fysisk infrastruktur för lagring, delning och bearbetning av data med hög kvalitet och säkerhet och en ”mjuk” infrastruktur med gemensamma AI-tjänster, vägledningar och stödfunktioner. Här kan Sverige dra nytta av förslag som redan presenterats i AI-kommissionens Färdplan för Sverige (SOU 2025:12), där en central förutsättning är etableringen av en säker och robust gemensam AI-infrastruktur kopplad till molntjänster och beräkningskraft. En gemensam nationell AI-infrastrukturlösning skulle ge hela den offentliga sektorn – från statliga myndigheter till kommuner och regioner – möjlighet att ta del av AI:s potential, oavsett organisationens storlek och förutsättningar. Det skulle också motverka fragmentering, där varje aktör utvecklar egna lösningar av varierande kvalitet och säkerhet, vilket är ineffektivt och i många fall orealistiskt. Infrastrukturen bör kompletteras med gemensamma stödfunktioner som på kort sikt kan bistå mindre aktörer med specialistkunskap och på längre sikt stärka deras egen kapacitet. På så sätt kan samhället som helhet snabbare och mer jämlikt ta del av AI:s nyttor. Naturligtvis kräver en nationell AI-infrastruktur betydande ekonomiska invester ­ ingar. Men de potentiella samhällsvinsterna är enorma: Digg har uppskattat att AI kan skapa nyttor motsvarande upp till 140 miljarder kronor årligen för den offentliga förvaltningen. Det är därför angeläget att arbetet påbörjas så snart som möjligt. Sverige bör agera kraftfullt och snabbt för att bygga en robust nationell AI-infrastruktur som är ett grundvillkor för att säkra digital suveränitet, stärka välfärden och öka landets konkurrenskraft i en tid av snabb teknologisk förändring. Nationell molnpolicy Användningen av molntjänster inom offentlig sektor är i grunden en nödvändig och positiv utveckling och utgör en central åtgärd för att kunna realisera en nationell gemensam AI-infrastruktur för den svenska offentliga förvaltningen. Användningen av molntjänster måste dock ske balanserat, medvetet och under nationell kontroll. Det finns stora fördelar, såsom ökad kostnadseffektivitet, tillgänglighet, systemstabilitet, redundans och snabb tillgång till uppgraderade verktyg. Samtidigt medför molnbaserade lösningar betydande risker, särskilt vad gäller informationssäkerhet, juridisk kontroll och digital suveränitet. Den kanske största utmaningen är att svensk offentlig sektor riskerar att bli beroende av utländska aktörer under främmande jurisdiktion. Molntjänster bör därför användas där det är lämpligt, men viss typ av information – särskilt känslig eller säkerhetsskyddad – får aldrig lämna svensk jurisdiktion. Förutsättningarna för användningen av molntjänster har förändrats avsevärt, och inte till det bättre. Det pågående fullskaliga kriget i Ukraina, där Ryssland utmanar inte bara europeisk säkerhet utan hela den regelbaserade världsordningen, har gjort it- och cybersäkerhet till en integrerad del av det nationella försvaret. Samtidigt har de transatlantiska relationerna förändrats – både handelsmässigt och militärt – vilket har ökat osäkerheten kring framtida samarbete och tillgång till teknik från USA och andra allierade. Sverige befinner sig inte längre i ett teknologiskt eller geopolitiskt vakuum. Vår digitala infrastruktur är en del av vårt totalförsvar. Det innebär att valet av molntjänster inte längre enbart är en upphandlingsfråga, utan i högsta grad en strategisk säkerhets ­ politisk fråga. Det är därför viktigare än någonsin att Sverige tar fram en egen nationell molnpolicy som vägledning för den offentliga förvaltningen, det vill säga för myndig ­ heter, kommuner och regioner. Den nationella molnpolicyn bör utgå från svensk och europeisk digital suveränitet, innehålla ett tydligt regelverk för när molntjänster får respektive inte får användas, ställa krav på öppenhet, kontrollerbarhet, säkerhet och interoperabilitet samt främja svensk och europeisk teknikutveckling och innovation. Arbete inom EU för en konkurrenskraftig och teknikneutral AI-politik Sverige har länge haft en nationell politik och samhällskultur som främjat innovation, forskning, teknologisk utveckling och öppenhet i kombination med ansvarstagande. Denna tradition riskerar nu att hämmas av överdriven EU-reglering. Framför allt gäller detta den nyligen beslutade AI-förordningen samt tillämpningen av EU:s dataskydds ­ förordning (GDPR). AI-förordningen, som började träda i kraft i augusti 2024, bygger på ett riskbaserat förhållningssätt där högriskanvändningar måste uppfylla omfattande krav innan de tillåts på marknaden. Även om flera delar är lovvärda finns en påtaglig risk att regel ­ bördan hämmar innovation, investeringar och tillväxt i Sverige och Europa. Länder utanför EU kan därmed ta ledartröjan i AI-utvecklingen medan vi riskerar att hamna på efterkälken – en position vi redan delvis befinner oss i. Samtidigt begränsar GDPR, i kombination med nationell lagstiftning, möjligheterna att utnyttja de data som Sverige redan besitter. Bristande möjligheter till datadelning mellan myndigheter och osäkerheter kring rättstillämpningen gör att värdefulla lösningar inom exempelvis vård, omsorg och brottsbekämpning förblir outnyttjade. Detta innebär ett direkt hinder för både offentlig sektor och näringsliv och försvagar Sveriges konkurrenskraft. Det är därför av största vikt att regeringen verkar inom EU för en konkurrenskraftig och teknikneutral AI-politik och dataskyddsregler, där regleringen balanserar risk ­ hantering med innovationsförmåga. Regelbördan måste minska så att svenska företag, myndigheter och forskningsmiljöer kan tillvarata den potential som AI och datadriven utveckling erbjuder. Motverka tillämpning av AI för brottsliga ändamål Reglering av AI bör i första hand fokusera på tillämpningen av tekniken, inte på hur den utvecklas av ingenjörer eller vilken form av script (mjukvara) eller maskiner (hårdvara) som används för teknikutveckling. Sverige måste säkerställa att de lagar som gäller för vanliga medborgare även gäller när tekniken används. Att använda AI för att utföra brottsliga handlingar strider mot grundläggande etiska och moraliska principer. AI som utnyttjas i skadliga syften kan orsaka allvarliga skador för både individer och samhälle. Ökad brottslighet, manipulation av information och störningar i samhällsfunktioner riskerar att bli följden. Om AI används för att auto ­ matisera brottsliga handlingar blir det dessutom svårt att identifiera och stoppa dem, vilket ökar skadorna och skapar oro. Ett förbud mot brottslig tillämpning av AI ska omfatta exempelvis bedrägerier, missbruk av deepfake-teknik för utpressning, olaglig manipulation av finansmarknader samt annan kriminell verksamhet. Här kan Sverige luta sig mot den europeiska AI-förordningen, som redan förbjuder social scoring, manipulativa gränssnitt, olaglig biometrisk övervakning och liknande användningar. Men det räcker inte att lita på EU. Sverige bör ta eget ansvar och utforma nationella verktyg för att motverka kriminell användning av AI. Redan i dag pågår ett arbete – regeringen har föreslagit en reglering för polisens användning av AI-baserad ansiktsigenkänning, medan Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) förbereds som tillsynsmyndighet för AI-system inom brottsbekämpning. Dessa initiativ behöver kompletteras med tydligare insatser för att upptäcka, förhindra och bestraffa kriminell användning av AI, samtidigt som teknikutvecklingen inte kvävs av överdriven detaljreglering. Sveriges linje bör vara att AI i grunden är en innovationsmöjlighet. Fokus för lagstiftning ska därför ligga på att skydda samhället från missbruk, inte på att reglera ingenjörernas arbete. Utökat allmänt medvetande om AI och cyberresiliens I dagens digitala samhälle förändrar AI och den snabba teknikutvecklingen förutsättningarna för både medborgare och myndigheter. För att kunna dra nytta av teknikens möjligheter och samtidigt skydda samhället mot risker är det avgörande att stärka det allmänna medvetandet om AI och cyberresiliens. AI integreras i allt fler delar av människors vardag, från sjukvård och transporter till finans och underhållning. Med en grundläggande förståelse för tekniken kan med ­ borgare fatta mer informerade beslut och använda AI på ett ansvarsfullt sätt. Kunskap bidrar också till att motverka missuppfattningar och att främja en faktabaserad syn på vad AI kan och inte kan göra. Cyberresiliens handlar om samhällets och individens förmåga att förebygga, stå emot och återhämta sig från cyberhot. I takt med att cyberbrottsligheten växer blir det allt viktigare att människor förstår hur de kan skydda sina digitala identiteter, privata data och nätverk mot angrepp som phishing, skadlig kod och manipulation. Ett ökat medvetande bidrar inte bara till personlig säkerhet, utan stärker också hela samhällets robusthet och beredskap. Regeringen och ansvariga myndigheter har en central roll i dessa frågor. Genom samordnade informationskampanjer, folkbildningsinsatser och utbildningsprogram kan medborgarna få praktiska verktyg för att möta den digitala utvecklingen. Skolan bör integrera grundläggande kunskap om AI och cybersäkerhet i undervisningen, medan myndigheter som MSB (MCF från och med 1 januari 2026) och Imy kan erbjuda vägledning och resurser till både individer och företag. Ett höjt allmänt medvetande om AI och cyberresiliens skapar en kultur av säkerhet och ansvarstagande. Det stärker innovationen, skyddar integriteten och gör Sverige bättre rustat att möta framtidens digitala utmaningar. Regeringen bör därför ta initiativ till en nationell satsning på att öka allmänhetens kunskap inom dessa områden. Tidiga utbildningsinsatser i skolan gällande AI och cybersäkerhet Flera länder runt om i världen har redan börjat inkludera AI och cybersäkerhet i skolornas läroplaner. Hongkong var först ut med en nationell strategi där elever redan i grundskolan introduceras till AI, dess funktioner och etiska aspekter. I Förenade Arabemiraten och Saudiarabien är AI-undervisning på väg att bli obligatorisk i hela skolsystemet, och i Kina undervisas elever i AI redan från lågstadiet. När det gäller cybersäkerhet ligger länder som Israel, Singapore, Storbritannien och USA långt framme, där barn och ungdomar lär sig att förstå och hantera digitala risker. Sverige riskerar att halka efter i denna utveckling om vi inte agerar. I en tid då digitalisering och AI präglar allt fler delar av samhället är det avgörande att nästa generation förstår både möjligheterna och riskerna med tekniken. Kunskap om AI ger eleverna verktyg för att orientera sig i en snabbt föränderlig värld och stärker deras konkurrenskraft på en framtida arbetsmarknad. Samtidigt är grundläggande färdigheter i cybersäkerhet en förutsättning för att bygga ett tryggt och motståndskraftigt digitalt samhälle. Sverige bör också ta fram en nationell strategi för att tidigt integrera AI och cybersäkerhet i skolundervisningen. Detta kan ske genom att införa grundläggande moment om AI och digital säkerhet i redan befintliga ämnen som matematik, samhälls ­ kunskap och teknik. Fokus bör ligga på att ge eleverna både praktisk förståelse och förmåga till kritiskt tänkande kring teknikens konsekvenser redan från årskurs 5 eller 6. Genom att ta detta steg kan Sverige kombinera sin starka tradition av utbildning och innovation med en framtidsinriktad satsning som rustar både elever och samhälle för den digitala tidsåldern. Rashid Farivar (SD)