Jämför sakliga förslag
A · Internationell samverkan
2024/25 · HC023107 · Morgan Johansson (S); Alexandra Völker (S); Olle Thorell (S); Linnéa Wickman (S); Tomas Eneroth (S); Johan Büser (S); Azra Muranovic (S); Matilda Ernkrans (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
2025/26 · HD023622 · Morgan Johansson (S); Alexandra Völker (S); Olle Thorell (S); Linnéa Wickman (S); Annika Strandhäll (S); Johan Büser (S); Markus Kauppinen (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.022 · ämneslikhet 0.738. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 50 yrkanden i A · 37 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A36 och B8 · textlikhet 0.618A: Avslag · B: Avslag
A36
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och återinföra den feministiska utrikespolitiken, jämställdhet och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter, inklusive SRHR, och tillkännager detta för regeringen.
B8
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och utveckla den feministiska utrikespolitiken och tillkännager detta för regeringen.
49 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst globalt och en aktiv internationell kraft och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Rysslands anfallskrig är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt och att Sveriges militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina ska fortsätta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att stödja de insatser som görs för att samla in bevis och bygga åtal mot de ryska förövarna och beslutsfattarna för att kunna ställa dem till svars för deras förbrytelser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sanktionerna mot Ryssland bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur ryska frysta tillgångar kan användas i återuppbyggnaden av Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade svenska insatser för upprätthållande av sanktionerna och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar vapenvila i kriget mellan Hamas och Israel och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stödja det arbete som görs inom ramen för ICC för att samla in bevis och utreda krigsbrott begångna av såväl Israel som Hamas i samband med kriget i Gaza och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt stödja det internationella rättsväsendet och dess processer och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att pausa EU:s associeringsavtal med Israel, tills Israel efterföljer Internationella domstolens beslut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kraftigt utökade sanktioner mot den militanta bosättarrörelsen på Västbanken och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa varor från Israels illegala bosättningar på Västbanken från att komma in på EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för ett engagemang i regionen Mellanöstern och Nordafrika för att säkerställa en fredlig och demokratisk utveckling samt ett säkerställande av mänskliga rättigheter för att förhindra krig, förtryck och barnäktenskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges Natomedlemskap och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato ska driva på för ömsesidig kärnvapennedrustning, respekt för folkrätten och mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato särskilt ska lyfta upp frågor om kvinnor, fred och säkerhet genom att driva en feministisk säkerhetspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att i EU införa en sanktionstrappa som gör att EU ytterst kan utesluta ett land som fullbordat en nedmontering av demokratin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda aborträtten i hela EU genom att skriva in rätten till säker och trygg abort i EU:s rättighetsstadga och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till inrättande av en nordisk försvarskommission och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arktis är en viktig del av vårt närområde och att Sveriges engagemang för området bör öka och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett marint reservat i Arktis och förhindra olje- och gasutvinning i området och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN utgör navet i det globala samarbetet för internationell fred och säkerhet och spelar en viktig roll för fred och säkerhet, folkrätten, mänskliga rättigheter och utveckling och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en internationell jämlikhetskommission inom FN-systemet och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå upp för det multilaterala systemet och att Sverige ska fortsätta att vara en ansvarsfull och engagerad medlem av dessa organisationer och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ledande i Agenda 2030-arbetet och driva på Parisavtalets genomförande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för höjda klimatambitioner i Sverige, EU och FN och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på arbetet för att säkerställa att fler kvinnor deltar i förhandlingsdelegationerna till klimattoppmötena och andra klimat- och miljösamarbeten och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att storskalig miljöförstöring (ekocid) läggs till i Romstadgan och därmed erkänns som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårt mål är en värld utan kärnvapen och att Sverige ska fortsätta arbetet med att åstadkomma konkreta steg för kärnvapennedrustning inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT) och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det internationella fredsfrämjande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslaget till Sipri återställs och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att journalister, människorättsförsvarare, parlamentsledamöter och andra politiska fångar i Turkiet som har fängslats på orättfärdiga grunder omedelbart måste släppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att de svenska politiska fångarna Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali omedelbart ska släppas och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska kvinnliga medlingsnätverket ska återstartas och deras roll utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i FN ska verka för att könsapartheid ska klassas som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska permanenta den globala ambassadören mot människohandel, växla upp arbetet och utöka resurserna och tillkännager detta för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all diskriminering, utnyttjande och exploatering av barn ska motarbetas och att åtgärder som rör barn ska ha sin utgångspunkt i barnkonventionen och den internationella humanitära rätten och tillkännager detta för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att Moskvamekanismen även ska åberopas när hot mot hbtqi-personer anses vara överhängande och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör inrätta ett särskilt sändebud för hbtqi-rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta arbetet för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog, konfliktlösning och ansvarsutkrävande och tillkännager detta för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås och tillkännager detta för regeringen.
A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av AI bör regleras globalt och tillkännager detta för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande i arbetet för en öppen, fri och säker digital framtid för alla och tillkännager detta för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cyberhot och desinformation samt om att arbetet mot cyberhot och desinformation bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja de demokratiska krafterna i Iran och att terrorlista det islamiska revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen.
36 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark global röst och föra en solidarisk, rättvis och jämställd biståndspolitik och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska vara en av flera viktiga delar av en ny progressiv, bred och långsiktig Afrikastrategi och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stegvis återgång till enprocentsmålet för biståndet och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa OECD-Dacs riktlinjer och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samstämmighet i utvecklingssamarbetet och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) fortsatt ska vara ett prioriterat område inom svensk utvecklingspolitik och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett ökat klimatbistånd är centralt i det internationella arbetet och att Sverige ska bidra till fonden för klimatrelaterade skador och förluster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad prioritet att säkra människors tillgång till rent vatten, sanitet och hygien bör ges vid klimatinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhällets och fackförbunds möjligheter att verka globalt och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska bidra till kapacitetsutveckling i samarbetsländerna och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelsbiståndet tydligt bör kopplas till Agenda 2030 och målen i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtqi-personers rättigheter ska garanteras internationellt och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en progressiv global kraft inte minst gällande jämställdhet i multilaterala organisationer och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Världsbankens och IMF:s stödprogram och insatser ska främja långsiktigt hållbar utveckling och jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera kärnstöden och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkrörelsebiståndet och civilsamhällets roll och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det bistånd som förmedlas via det svenska civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Folke Bernadotteakademin är ett viktigt verktyg för att bidra till internationell fredsfrämjande verksamhet och i genomförandet av biståndet och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, samtidigt som vi bekämpar fattigdom och hungersnöd i andra delar av världen, och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omedelbar vapenvila, att gisslan omedelbart släpps och att nödhjälp omgående släpps in i Gaza och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade sanktioner mot bosättarna och de israeliska politiska och militära beslutsfattare som tillåter våldet på Västbanken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omedelbart bör återuppta stödet till UNRWA och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om organiserandet av en internationell räddningsflotta och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska journalister omedelbart måste få tillträde till Gaza och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska återuppta stödet till Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till Palestina och den palestinska myndigheten och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en särskild Palestinastrategi och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthålla biståndet till organisationer som verkar i Afghanistan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska motsätta sig exploateringen av naturresurser på ockuperad västsaharisk mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta initiativ för att FN-styrkan Minurso ska få mandat att rapportera brott mot mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör säkerställa ett fortsatt svenskt bistånd till västsahariska flyktingläger även efter utgången av 2025 och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det stöd Sverige ger i form av humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Sudan bör upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU och FN bör driva på för fredsförhandlingar mellan de stridande parterna i Sudan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, tillsammans med EU och FN, måste intensifiera sitt stöd till östra Kongo och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör upprätthålla biståndet till och utöka handeln med Latinamerika och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 11399 ord · B 8138 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3107
av Morgan Johansson m.fl. (S)
Internationell samverkan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark röst globalt och en aktiv internationell kraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Rysslands anfallskrig är oprovocerat, olagligt och oförsvarligt och att Sveriges militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina ska fortsätta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att stödja de insatser som görs för att samla in bevis och bygga åtal mot de ryska förövarna och beslutsfattarna för att kunna ställa dem till svars för deras förbrytelser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sanktionerna mot Ryssland bör skärpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur ryska frysta tillgångar kan användas i återuppbyggnaden av Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade svenska insatser för upprätthållande av sanktionerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar vapenvila i kriget mellan Hamas och Israel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stödja det arbete som görs inom ramen för ICC för att samla in bevis och utreda krigsbrott begångna av såväl Israel som Hamas i samband med kriget i Gaza och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt stödja det internationella rättsväsendet och dess processer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att pausa EU:s associeringsavtal med Israel, tills Israel efterföljer Internationella domstolens beslut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kraftigt utökade sanktioner mot den militanta bosättarrörelsen på Västbanken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa varor från Israels illegala bosättningar på Västbanken från att komma in på EU:s inre marknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för ett engagemang i regionen Mellanöstern och Nordafrika för att säkerställa en fredlig och demokratisk utveckling samt ett säkerställande av mänskliga rättigheter för att förhindra krig, förtryck och barnäktenskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges Natomedlemskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato ska driva på för ömsesidig kärnvapennedrustning, respekt för folkrätten och mänskliga rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i Nato särskilt ska lyfta upp frågor om kvinnor, fred och säkerhet genom att driva en feministisk säkerhetspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlingsförmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att i EU införa en sanktionstrappa som gör att EU ytterst kan utesluta ett land som fullbordat en nedmontering av demokratin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundlagsskydda aborträtten i hela EU genom att skriva in rätten till säker och trygg abort i EU:s rättighetsstadga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till inrättande av en nordisk försvarskommission och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arktis är en viktig del av vårt närområde och att Sveriges engagemang för området bör öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett marint reservat i Arktis och förhindra olje- och gasutvinning i området och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN utgör navet i det globala samarbetet för internationell fred och säkerhet och spelar en viktig roll för fred och säkerhet, folkrätten, mänskliga rättigheter och utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en internationell jämlikhetskommission inom FN-systemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stå upp för det multilaterala systemet och att Sverige ska fortsätta att vara en ansvarsfull och engagerad medlem av dessa organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ledande i Agenda 2030-arbetet och driva på Parisavtalets genomförande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att driva på för höjda klimatambitioner i Sverige, EU och FN och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva på arbetet för att säkerställa att fler kvinnor deltar i förhandlingsdelegationerna till klimattoppmötena och andra klimat- och miljösamarbeten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att storskalig miljöförstöring (ekocid) läggs till i Romstadgan och därmed erkänns som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vårt mål är en värld utan kärnvapen och att Sverige ska fortsätta arbetet med att åstadkomma konkreta steg för kärnvapennedrustning inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det internationella fredsfrämjande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anslaget till Sipri återställs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att journalister, människorättsförsvarare, parlamentsledamöter och andra politiska fångar i Turkiet som har fängslats på orättfärdiga grunder omedelbart måste släppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att de svenska politiska fångarna Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali omedelbart ska släppas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och återinföra den feministiska utrikespolitiken, jämställdhet och arbetet för alla kvinnors och flickors rättigheter, inklusive SRHR, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska kvinnliga medlingsnätverket ska återstartas och deras roll utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i FN ska verka för att könsapartheid ska klassas som ett brott mot mänskligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska permanenta den globala ambassadören mot människohandel, växla upp arbetet och utöka resurserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all diskriminering, utnyttjande och exploatering av barn ska motarbetas och att åtgärder som rör barn ska ha sin utgångspunkt i barnkonventionen och den internationella humanitära rätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att Moskvamekanismen även ska åberopas när hot mot hbtqi-personer anses vara överhängande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör inrätta ett särskilt sändebud för hbtqi-rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta arbetet för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog, konfliktlösning och ansvarsutkrävande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fri, hållbar och rättvis handel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att användningen av AI bör regleras globalt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande i arbetet för en öppen, fri och säker digital framtid för alla och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cyberhot och desinformation samt om att arbetet mot cyberhot och desinformation bör stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja de demokratiska krafterna i Iran och att terrorlista det islamiska revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen.
En omvärld i förändring – Sverige måste fortsätta att vara en stark röst globalt
Två stora världshändelser präglar idag internationell politik. Den ena är Rysslands invasionskrig i Ukraina, som inleddes i februari 2022. Det är ett tydligt brott mot folkrätten och den regelbaserade världsordningen. I praktiken innebar det att Ryssland lämnade den europeiska säkerhetsordningen, och därmed blev Europa en avsevärt farligare plats.
Det är nu extremt viktigt att demokratierna i väst fortsätter att stå tillsammans mot Rysslands imperialistiska politik, och fortsätter att stödja Ukraina i kampen för oberoende och självständighet.
Den andra världshändelsen är den mycket allvarliga utvecklingen i Mellanöstern, efter Hamas terrorattack mot Israel den 7
oktober 2023. Det krig som därefter utbröt i Gaza har hittills krävt uppskattningsvis 40
000 människoliv, de flesta civila kvinnor och barn. Hamas terrorattack ska fördömas i starkaste ordalag, men det är också uppenbart att Israels krigföring gått över alla rimliga gränser. Det kommer allt fler rapporter om allvarliga krigsbrott. Förödelsen av Gaza är enorm, och samtidigt trakasseras och dödas palestinier på Västbanken av militanta israeliska bosättare.
Ser vi ut över världen, så finns det också allt mer oroande tecken. Efter många år av positiv global utveckling har vi på senare år sett en tillbakagång för värden som demokrati, frihet och multilateralism. Nya ekonomier växer sig allt starkare och USA:s och västvärldens framträdande roll, som varit rådande i världen sedan det kalla kriget, utmanas från flera håll, bland annat av stater med auktoritära ledare.
Ryssland fortsätter att etablera sig i afrikanska och latinamerikanska länder och knyta dem närmare sig, med både handel och stöd. Sedan 2020 sveper en kuppvåg över delar av Afrika och destabiliserar området. Regionala stormakter växer fram, samtidigt som västländernas andel av den globala ekonomin minskar.
Det senaste året har Kinas inflytande i världen ökat allt mer, inte minst i Latin
amerika, där USA blivit mer osynligt. Även i Afrika har Kina etablerat sig genom lån, bidrag och investeringar i infrastruktur i utbyte mot tillgång till viktiga afrikanska råvaror. Samarbetet handlar även om militärt stöd. För Kina har det blivit allt viktigare att vinna över Latinamerika och Afrika på sin sida i den hårdnande maktkampen med USA och västländer.
Utifrån värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter är Kinas pågående globala expansion oroväckande. Den kinesiska ledningen har sagt sig vilja påverka och förändra den globala ordningen som styr världen och istället framhålla sitt ekonomiska och politiska system som ett alternativ till liberal demokrati i västvärldens tappning.
Kina gör anspråk på Taiwan som en av sina provinser, men de flesta taiwaneser vill inte styras av Kina. På senare år har konflikten vuxit och fått allt större geopolitiska återverkningar. Säkerhetsläget har försämrats och en del bedömare varnar för risken för en militär konflikt. I Kina ökar dessutom förtrycket av, och utrymmet minskar för, alla som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Det gäller minoriteter som uigurer och tibetaner, men också oppositionen i Hongkong, där den demokratiska rörelsen i princip är krossad.
I kampen om en ny världsordning är det avgörande att Sverige och övriga EU kan verka för värden som mänskliga rättigheter, demokrati, frihet och hållbar ekonomisk utveckling, och samtidigt fortsätta arbetet för att möta klimatutmaningen.
Det är uppenbart att Sverige i dessa oroande tider måste fortsätta att vara en stark röst globalt. Vi beklagar därför att den svenska regeringen istället valt att ta flera steg tillbaka och dra sig undan från den globala scenen. Den svenska regeringen har valt ett ensidigt fokus på närområdet och Europa. Svensk utrikespolitik har blivit passiv och provinsiell, istället för aktiv och internationell.
En aktiv utrikespolitik är av grundläggande betydelse. Världen är mer sammanlänkad än någonsin tidigare, vilket innebär att händelser och beslut i ett land kan få direkta eller indirekta konsekvenser för andra delar av världen. En provinsiell utrikespolitik kan leda till isolering och förlust av möjligheter till samarbete och utbyte med andra nationer. Globala utmaningar som klimatförändringar, terrorism, handel och människorättsfrågor är inte begränsade till nationella gränser. En aktiv utrikespolitik är nödvändig för att hantera dessa frågor effektivt genom internationellt samarbete och diplomati. Att likt nuvarande regering endast inta en mer provinsiell hållning i sin utrikespolitik kan göra det svårt att påverka globala lösningar på dessa problem.
Sverige har under decennier byggt upp ett mycket gott anseende när det gäller fredsarbete, demokrati, mänskliga rättigheter, nedrustning, fattigdomsbekämpning, klimatomställning och jämställdhet. Det är ett arbete som behöver fortsätta i ljuset av de krafter som nu flyttar fram sina positioner i världen. Regeringen skadar nu detta anseende med sin inåtvända utrikespolitik.
Sverige ska ha en aktiv Europapolitik och EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. EU har en viktig roll för att trygga vår säkerhet. Rysslands invasion av Ukraina har utmanat den europeiska säkerhetsordningen och förändrat det geopolitiska landskapet i grunden. Kinas ökade globala närvaro och rivalitet med USA, konflikterna i Mellanöstern och ett groende missnöje i det globala syd skapar spänningar runt om i världen. I sådana tider är det avgörande att EU håller ihop, fördjupar samarbeten med likasinnade partners och ökar samarbetet med det globala syd. EU ska fortsätta verka för att skydda och stärka en multilateral, regelbaserad världsordning.
Det som händer i Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Asien påverkar också vårt land. Vi ser ökade klyftor i världen med växande fattigdom samtidigt som makt- och förmögenhetskoncentrationen till några få globala aktörer hotar förutsättningarna för en hållbar världsutveckling. Sverige ska vara drivande för en rättvis och jämlik världs
ordning och därför bör Sverige ta initiativ till en internationell jämlikhetskommission.
Sedan många år är Ryssland och Kina djupt involverade och driver ett mycket aktivt påverkansarbete i Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Asien. Det är ett led i att påverka politiker och makthavare, bygga politiskt stöd och säkra naturtillgångar, utan motkrav på reformer för att bygga demokrati och garantera mänskliga rättigheter. Dessa kontinenter är ett slagfält – militärt, politiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt.
Krig, fattigdom, droghandel, människohandel, illegal vapenhandel, miljöförstöring och utsläpp som driver på den globala uppvärmningen påverkar oss alla, var vi än bor. Därför är den snäva utrikespolitik som regeringen nu för djupt bekymmersam.
Fortsatt starkt stöd till Ukraina
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett oprovocerat, olagligt och oförsvarligt krig mot sin granne, det demokratiska Ukraina. Rysslands aggression är ett flagrant brott mot folkrätten och bryter mot den europeiska säkerhetsordningen.
Den ryska regimens brutala grymheter har inte undgått någon. Civila som mördas, hela städer som bombas sönder, missiler riktade mot barn på flykt, massgravar, tortyr och sexuella övergrepp. Även storskalig miljöförstöring (ekocid) ingår i den ryska krigföringen där sprängningen av Nova Kachovka-dammen i juni 2023 är ett tydligt exempel. Dessa krigsförbrytelser får inte gå ostraffade. Sverige ska fortsätta att stödja de insatser som görs av EU och Internationella brottsmålsdomstolen för att samla in bevis och bygga åtal mot de ryska förövarna och beslutsfattarna, för att i en framtid kunna ställa dem till svars för deras förbrytelser. Ekocid bör erkännas som ett brott mot mänskligheten genom att läggas till i Romstadgan. Sanktionerna mot Ryssland och ryska beslutsfattare och oligarker bör bestå och utvecklas.
Kriget handlar inte bara om Ukrainas frihet och demokrati, utan om hela Europas framtid och säkerhet. Sedan 2014 har Ryssland brutit sönder den europeiska säkerhets
ordningen och gång på gång visat att de är ett hot mot det demokratiska Europa. Det finns ingenting i Rysslands agerande som tyder på att det kommer att förändras inom överskådlig tid. Tvärtom har Putin ökat förtrycket av det ryska folket. Han har etablerat ett övergripande mål om rysk dominans i närområdet och han verkar vara beredd att acceptera hur stora mänskliga och materiella förluster som helst för att nå det målet. Det här handlar inte bara om geopolitik utan om en djup värderingskonflikt mellan demokrati och auktoritärt styre. Rysslands påverkansaktiviteter i till exempel Georgien, Moldavien och på Balkan är omfattande och systematiska. Det är en del av en bredare strategi för att stärka det ryska inflytandet i dessa regioner, undergräva västliga intressen och främja den ryska geopolitiska agendan. Dessa aktiviteter tar sig uttryck på flera olika sätt, inklusive direkta politiska påtryckningar, desinformation, ekonomiskt tryck, politiskt stöd till proryska partier och grupper samt militära hot eller interventioner. Genom att destabilisera samhällen och exploatera känsliga nationella, religiösa, etniska och andra identitetsfrågor kan Ryssland förhindra deras integration i västliga strukturer som EU och Nato, och därmed bevara en buffertzon mot vad Moskva uppfattar som västlig expansion.
Rysslands krig innebär en ny och farligare verklighet för Europa och Sverige. Det här är det största hotet mot den europeiska säkerhetsordningen under hela efterkrigs
tiden. Sverige och EU kommer med stor sannolikhet att leva under ett latent hot om militär konflikt under mycket lång tid framöver. Detta kräver bland annat en höjd militär tröskel för rysk aggression som vi utformar tillsammans med Sveriges allierade och en höjd beredskap för alla typer av långsiktiga hot mot vårt samhälle som påverkansoperationer, hybridkrigföring och sabotage. Det finns ett brett stöd för fortsatt utveckling av det svenska försvaret, senast uttryckt i Försvarsberedningens slutrapport från våren 2024.
Rysslands anfall på Ukraina 2022 skapade ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge, vilket i grunden påverkade Sveriges situation. Den socialdemokratiska regeringen drog slutsatsen att Ukrainas frihet och självständighet i förlängningen också handlar om vår frihet och självständighet. Därför inleddes omedelbart ett omfattande stöd till Ukraina, både militärt, ekonomiskt och humanitärt. Den socialdemokratiska regeringen tog ett historiskt beslut genom att för första gången sedan 1939 skicka vapen till ett land som befinner sig i pågående krig.
Det svenska stödet till Ukraina har fortsatt efter regeringsskiftet, och det finns en bred enighet om att det ska utvecklas och pågå så länge det behövs. Samtidigt har det hittills byggt på ad hoc-beslut. Det behövs en mer långsiktig plan för stöd till krig
föringen och för återuppbyggnad av Ukraina. Vi stöder den arbetsgrupp inom EU som jobbar med hur ryska frysta tillgångar kan användas i återuppbyggnaden av Ukraina. EU-beslut om detta måste fattas så fort som möjligt.
EU:s medlemsländer måste även på handelsområdet stå enade i stödet till Ukraina. Vi socialdemokrater vill att Sverige och EU stärker handeln med Ukraina så att Ukraina i ökad utsträckning får tillgång till EU:s inre marknad och kan öka sin handel mot Europa. På det sättet kan stora intäkter komma Ukraina till del. Vi vill att såväl svenska som europeiska företag ges goda förutsättningar för att delta i Ukrainas uppbyggnad.
Lika angeläget är det att hålla det ekonomiska trycket på Ryssland uppe och strypa Putins krigskassa. Därför krävs det krafttag för att stoppa kringgåendet av EU:s sanktioner mot Ryssland. Regeringen behöver agera omgående för att dessa kring
gåenden ska upptäckas tidigare, förhindras oftare och straffas hårdare. I övriga europeiska länder har myndigheter och polis framgångsrikt stoppat försök till smugg-ling av vapen och industriprodukter till Ryssland. Sverige utmärker sig som ett av få länder där inte ett enda åtal ännu väckts för brott mot sanktionsbestämmelserna. Regeringen bör samla ansvariga myndigheter samt representanter för näringsliv och transportnäring för att gemensamt öka insatserna för att upprätthålla sanktionerna. Varje sanktionsbrott är ett stöd till Rysslands illegala krig mot Ukraina.
Ukraina hör hemma i EU och Ukrainas väg mot EU-medlemskap bör klargörs. Det kan ta många år innan EU-förhandlingarna är färdiga, och det finns åtskilliga knäckfrågor. I väntan på fullvärdigt EU-medlemskap ska Ukraina stöttas i uppbyggnad och reformarbete efter landets behov och prioriteringar. Återuppbyggnad och vidareutveckling av bland annat samhällsviktig infrastruktur, skolor och bostäder och grundläggande samhällstjänster inom sektorer såsom hälso- och sjukvård är avgörande. Sverige ska också fortsätta att stödja Ukraina att stärka sina demokratiska institutioner, oberoende och mer effektiv offentlig förvaltning samt rättsväsendet, på vägen mot EU-integration.
Hamas terrorattack och kriget i Gaza
Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 är det värsta terrordådet i regionen någonsin. 1
200 israeler, de allra flesta civila, dödades på en enda dag, och Hamas tog över 100 civila israeler som gisslan.
Israel svarade med en militär inmarsch i Gaza, och kriget har nu pågått i snart ett år. Konsekvenserna för Gazas palestinska befolkning har varit fruktansvärda. Uppskatt
ningsvis över 40
000 människor har dödats, de flesta civila kvinnor och barn. Stora delar av Gaza har lagts i fullständig ruin. Miljontals människor har tvingats överge sina hem och lever på svältgränsen utan grundläggande hälso- och sjukvård. En hel generation barn har traumatiserats för livet.
Men inte bara palestinierna i Gaza har drabbats. Också mot palestinierna på Västbanken, där ju Hamas inte styr, har förtrycket ökat. Hundratals palestinier har dödats, och tusentals har trakasserats och fått se sin egendom förstörd och sönderslagen. Israels regering planerar nya illegala bosättningar.
Israel fick till en början, efter Hamas terrorattack, mycket stöd av omvärlden. Men den brutala krigföring som Israel nu ägnat sig åt under nästan ett års tid, med så många oskyldiga döda och så mycket förstörelse, har lett till omfattande kritik från så gott som en hel värld.
Hamas attack den 7
oktober var ett klart terrorbrott, men mycket tyder på att också Israel begått omfattande krigsbrott under det krig som följt. Internationella brottmåls
domstolens (ICC) chefsåklagare har därför begärt att Israels premiärminister och försvarsminister ska gripas, liksom Hamas centrala ledare.
I våras kom också Internationella domstolens (ICJ) utlåtande om Israels behandling av palestinierna och de ockuperade palestinska områdena. Kritiken mot Israels bosättarpolitik och fortsatta förtryck av palestinierna var omfattande.
Den svenska regeringen har varit uppseendeväckande tyst om den katastrof som utvecklats.
Vi socialdemokrater kräver en omedelbar vapenvila och ett frisläppande av gisslan. Vi föreslår att EU agerar genom att frysa associationsavtalet med Israel så länge Israel inte följer ICJ:s utslag. Vi kräver också att EU:s sanktioner mot den militanta bosättar
rörelsen utvidgas avsevärt, och att alla varor från israeliska bosättare på ockuperad mark stoppas från att nå EU:s inre marknad.
Vi ser också med stor oro på utvecklingen i övriga Mellanöstern och Nordafrika. Flera stater i Israels och Palestinas omedelbara närhet riskeras att dras in i kriget, t
ex Libanon. Risken för ytterligare eskalation är stor. Många stater i Mellanöstern och Nordafrika går dessutom i en mer auktoritär och repressiv riktning, och det finns exempel på stater som diskuterar införande av barnäktenskap. Detta visar på behovet av ett internationellt engagemang från Sverige och omvärlden med syfte att säkerställa demokrati och mänskliga rättigheter i regionen.
Sveriges Natomedlemskap gör oss säkrare och Nato starkare
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och den hårdnande geopolitiska maktkampen förändrade den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde på ett genomgripande sätt. Det, tillsammans med Finlands vägval, fick oss socialdemokrater att ompröva den svenska alliansfriheten och söka medlemskap i Nato i maj 2022.
Sedan den 7
mars 2024 är Sverige fullvärdig medlem i Nato. Det svenska Nato
medlemskapet gör Sverige säkrare och Nato starkare. Det har också stor betydelse för det nordiska försvarssamarbetet. Det är positivt att alla nordiska länder kommer att samlas i en gemensam försvarsallians.
Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel
5 i nordatlantiska fördraget. Genom medlemskapet blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena.
Finlands och Sveriges Natomedlemskap stärker Nato. Med det är alla EU-länder och nordiska länder runt Östersjön bundna av samma ömsesidiga och trovärdiga försvars
garanti. Våra länders samlade försvarsförmåga, och möjligheter att samarbeta nära kommer att öka. Vår vision är att de nordiska och baltiska länderna tillsammans och inom ramen för Nato nu ska kunna ta ansvar för försvaret av vår del av Europa, genom ett djupt och nära försvarssamarbete till lands, i luften och till sjöss.
Sverige ska aktivt delta i de säkerhets- och försvarspolitiska diskussionerna och beslutsfattandet inom Nato. Som medlem har vi större möjligheter till inflytande i frågor av central betydelse för europeisk och transatlantisk säkerhet och kan direkt bidra i utvecklingen av Nato som säkerhets- och försvarspolitisk aktör.
Samtidigt är det viktigt att understryka att det är just ett försvarssamarbete det handlar om. Sverige och övriga Norden utgör inget hot mot någon, men vi är fast beslutna att försvara vår territoriella integritet, vår demokrati och vårt oberoende, i den händelse vi skulle bli angripna.
Vi ser inget behov av permanenta Natobaser på svenskt territorium, och vi anser att det är viktigt att vårt Natomedlemskap inte bidrar till ökad kärnvapenspridning. Därför säger vi bestämt nej till kärnvapen på svensk mark, och vi anser att Sverige i Nato ska verka för ömsesidig kärnvapennedrustning. Världen behöver färre kärnvapen, inte fler.
I Nato ska Sverige också verka för ovillkorlig respekt för folkrätten och för grundläggande mänskliga rättigheter.
Sverige har en stark ställning inom Nato när det kommer till genderarbetet. Redan innan Sverige ansökte om medlemskap i Nato fick det nordiska gendercentret i Kungsängen en central roll i Natos genderarbete. Vi vill se en högre andel kvinnor i de militära förbanden, fler kvinnor på ledande och strategiska positioner. Kvinnor ska delta i Natos arbete med fredsprocesser, statsbyggnad och i militära insatser på samma nivå som män. Vi socialdemokrater stödjer alliansens arbete för jämställdhet, med utgångs
punkt i agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Fokus ligger på att ta itu med ojämställdhet genom att integrera genusperspektiv i alliansens tre kärnuppgifter: avskräckning och försvar, krisförebyggande och krishantering samt gemensam säkerhet. Sverige ska driva en feministisk säkerhetspolitisk linje i Nato.
Samarbetet inom EU är avgörande för Sverige
EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. I en orolig omvärld står medlemsländerna starkare tillsammans. Vi ska fortsätta att bygga ett allt närmare samarbete inom EU, liksom med våra nordiska och baltiska grannar. EU ska fortsätta att utveckla relationerna till, och de ömsesidiga samarbetena med, Europas grannländer.
EU måste vara en kraftfull global röst för fred, frihet och demokrati; det är genom en stark svensk röst i EU som vi stärker Sveriges inflytande internationellt. EU:s gemen
samma utrikes- och säkerhetspolitik ska stärkas i syfte att försvara EU:s intressen och värden globalt. Europa måste långsiktigt ta ansvar för sin egen säkerhet. Det är avgörande att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan samt EU:s handlings
förmåga som säkerhetspolitisk aktör och förmåga att ta ansvar för unionens och närområdets säkerhet. Genom att stärka EU:s arbete för cybersäkerhet stärks förmågan att agera mot desinformation, valpåverkan och hybridhot.
För att göra EU till en starkare säkerhetspolitisk aktör vill vi att beslut ska kunna tas med kvalificerad majoritet istället för enhällighet i vissa utrikespolitiska frågor, till exempel sanktionsbeslut och frågor som rör mänskliga rättigheter. Genom att ta bort vetot för sanktionsbeslut kan inget enskilt medlemsland stoppa sanktioner mot Ryssland.
Vi står upp för EU:s solidaritetsklausul. EU ska fortsätta att vara en trovärdig säkerhetspolitisk aktör som tar ansvar för sin egen säkerhet och samtidigt agerar globalt med partners utifrån en bredd av civila och militära verktyg. Sverige har ett ansvar gentemot EU:s medlemsstater och omfattas av den solidaritet som EU-medlemskapet innebär.
Medlemsländerna tar gemensamt ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. För EU-medlemmar som också är allierade i Nato utgör Natomedlemskapet grunden för det kollektiva försvaret, och samarbetet mellan EU och Nato bör intensifieras.
EU är en union för demokratier och samarbetet bygger på gemensamma värderingar. Därför vill vi säkerställa att alla EU:s medlemsstater är väl fungerande demokratier som bekämpar korruption och möjliggör ansvarsutkrävande i fria och demokratiska val. Kraven på demokrati, stabil ekonomi, fackliga rättigheter och korruptionsbekämpning ska vara strikta, både för befintliga och nya medlemsstater. Men demokratiska grund
principer utmanas av proryska, högerpopulistiska och auktoritära krafter i Europa när fria medier, fackliga organisationer, akademin och aborträtten attackeras och stödet till Ukrainas frihetskamp ifrågasätts.
För att demokratisäkra Europa vill vi socialdemokrater att det ska bli lättare att hålla inne medel för länder som underminerar demokratiska värden, införa en tydlig sanktionstrappa där EU successivt kan stänga av medlemsstater från andra fördelar med EU-medlemskapet och ytterst göra det möjligt att utesluta ett land som fullbordat en nedmontering av demokratin. För att säkra aborträtten vill vi grundlagsskydda abort
rätten i hela EU genom att skriva in rätten till säker och trygg abort i EU:s rättighetsstadga.
En fortsatt utvidgning av EU måste göras på ett ansvarsfullt sätt. Innan länderna kan bli fullvärdiga medlemmar i EU måste de leva upp till krav på en stabil ekonomi, en väl fungerande rättsstat, låg korruption och respekt för grundläggande demokratiska värderingar. Detta kommer till uttryck i de så kallade Köpenhamnskriterierna. Det är också viktigt att värna fungerande arbetsmarknader och fackliga rättigheter och att gränsöverskridande brottslighet bekämpas. Vi ska fortsätta att stödja kandidatländerna i det reformarbetet. Att nödvändiga reformer kommer på plats är viktigt för både ansökarländerna själva och för EU:s fortsatta funktionalitet. En gradvis anslutning, där kandidatländerna får tillträde till delar av EU-samarbetet utan att vara fullvärdiga medlemmar, är en bra ansats.
En framtida utvidgning av EU kommer att ställa stora krav på att unionen reformeras. Beslutsregler kommer att behöva ses över, och stora politikområden såsom jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och EU:s budget kommer att behöva förändras för att unionen ska kunna fungera effektivt. Samtidigt är det viktigt att kostnaderna hålls nere. Dessa förändringar kommer troligtvis leda till ett EU-samarbete som ser annorlunda ut framöver.
Nordiskt samarbete, Östersjöregionen och Arktis
Det nordiska samarbetet är det äldsta samarbetet av sitt slag och vi är måna om att det nordiska samarbetet prioriteras och stärks ytterligare. Nordiska rådet och ministerrådet ska vara en mobiliserande kraft för fördjupat samarbete. Visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region ska fortsätta att vägleda samarbetet och skapa ett mervärde för Nordens invånare. Det ska vara enkelt att bo och arbeta i hela Norden och arbetet med att riva fler gränshinder ska vara prioriterat. Det nordiska kultursamarbetet är en viktig del i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna.
Vi vill verka inom EU:s Östersjöstrategi för att länka samman regionen, rädda havs
miljön och öka välståndet. Demokratiska och välmående grannländer är en förutsättning för fortsatt säkerhet i vårt närområde.
I det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i finns det anledning att fördjupa det nordiska samarbetet ytterligare. Vi föreslår att en nordisk försvars- och säkerhetspolitisk kommission tillsätts med förankring i samtliga nordiska parlament. Detta ger oss en mer effektiv planering och koordinering av försvarsresurserna inom hela Norden.
Arktis utgör en viktig del av vårt närområde, med en ökad strategisk och ekonomisk betydelse. Arktis påverkas kraftigt av klimatförändringarna, vilket medför allvarliga konsekvenser för både naturen och de människor som bor där, inklusive de urfolk som länge har levt i harmoni med denna känsliga miljö. Vi vill att Sverige ska spela en aktiv och ledande roll i att säkerställa att utvecklingen i Arktis sker på ett hållbart och fredligt sätt.
Fokus ska vara på människorna, freden och klimatet. Respekten för folkrätten är särskilt viktig i den förändring vi ser i området.
Många länder har ökade politiska, militära och ekonomiska intressen i regionen, vilket medfört att Arktis fått en ökad säkerhets- och försvarspolitisk betydelse. Sverige är ett av de åtta arktiska länderna, och Arktiska rådet är det centrala forumet för samarbete i Arktis. Sverige ska driva på arbetet för internationell samverkan, säkerhet och stabilitet, klimat och miljö, hållbar ekonomisk utveckling och goda levnadsvillkor för befolkningen i regionen, inklusive urfolken.
Den minskande ismassan på Arktis har möjliggjort, och kommer troligen i framtiden i ännu högre grad möjliggöra, olje- och gasutvinning i Arktis. Det är varken lämpligt eller ansvarsfullt. Det riskerar det unika växt- och djurlivet på Arktis, och går tvärtemot ambitionerna att minska utsläppen av växthusgaser. Dessutom kan olyckor med oljeutsläpp få förödande miljökonsekvenser. År 2016 beslutade EU och 24 länder, däribland Sverige, att inrätta världens största marina reservat i Rosshavet i Antarktis. Kommersiellt fiske och gruvverksamhet är nu förbjudet i 35 år framåt. Det bör ses som ett föredöme i arbetet för att rädda Arktis. Vi vill att ett marint skyddsområde inrättas i Arktis och att begränsningarna för aktiviteter i området även bör innefatta ett förbud för olje- och gasutvinning.
Ett FN bättre rustat för morgondagens globala utmaningar och hot
Ett starkt engagemang för FN är en hörnsten i socialdemokratisk utrikes- och säkerhetspolitik. FN ska fortsätta att vara en central arena för Sveriges arbete med de globala utmaningarna. Vi lever i en tid då oro och hot inte bara drabbar enskilda länder utan i många fall påverkar flera länder och stora delar av världen. Då är det viktigt att vi också kan samarbeta och hitta gemensamma lösningar globalt.
FN utgör navet i det globala samarbetet för internationell fred och säkerhet och spelar en viktig roll för fred och säkerhet, folkrätten, mänskliga rättigheter och utveckling. Vi vill aktivt medverka till att FN står bättre rustat att hantera morgon
dagens globala utmaningar och hot. Det är avgörande att FN är en enande och mobiliserande kraft i genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030.
Genom kärnstöden till FN och dess organisationer bidrar Sverige till att uppnå organisationernas resultat och därmed till att skapa förutsättningar för bättre levnads
villkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Att i en säkerhetspolitiskt mycket orolig tid, med klimatkris och ökad global fattigdom, skära ner på kärnstöden och försvaga FN är direkt kontraproduktivt och ett allvarligt misstag från regeringens sida.
En internationell jämlikhetskommission
Världens fem rikaste män har fördubblat sin förmögenhet sedan 2020 – samtidigt har 5
miljarder människor blivit fattigare. Det visar Oxfams senaste rapport om den ekonomiska utvecklingen i världen. Pandemin, inflationen, lågkonjunkturen och inte minst växande antal konflikter i världen har lett till kraftigt ökande klyftor. Detta sker i ett läge där ojämlikheterna redan ökat i världen under en längre tid, inte minst som en följd av förändrade skattesystem och ökad skatteflykt. Beräkningar visar att cirka 1
miljard dollar försvann i skatteparadis under 2022 – pengar som kunde ha använts till gemensamma investeringar i sjukvård, infrastruktur, forskning eller utbildning.
Utvecklingen har lett till en kraftig koncentration av ekonomisk makt; 1
procent av världens rikaste äger numera 43 procent av alla globala finansiella tillgångar. Inom företagssektorn ser vi en ökad marknadskoncentration. Många av världens marknader domineras numera av endast ett fåtal stora multinationella bolag som i det närmaste har monopolställning.
Den ökande ojämlikheten i världen bidrar också till allt sämre förutsättningar att lösa de riktigt stora utmaningarna: klimatförändringarna och demokratins tillbakagång i många länder. De senaste årens hårda förhandlingar i samband med FN:s klimat
konferens, COP, om internationella resurser för klimatarbete visar tydligt på detta. Den svenska regeringens bristande engagemang i den internationella klimatskadefonden kan bara beklagas – Sverige borde vara ledande i det internationella klimatarbetet, inte en bromskloss.
Vi socialdemokrater har länge uppmärksammat dessa ökande klyftor i internationella sammanhang, inte minst genom att kräva åtgärder mot skatteflykt och internationella skatteparadis men också genom initiativ som Global Deal och aktivt arbete med ILO:s konventioner. Men mer kan göras.
De internationella stödpaketen inom exempelvis Världsbanken och IMF utformas numera i ökad utsträckning för att understödja klimatarbetet men skulle på samma sätt också kunna bidra till att minska fattigdom och ökade klyftor. Ambitiösa internationella mål för att minska fattigdom och ökade klyftor skulle kunna omsättas i gemensamma handlingsplaner där länder förbinder sig att ta gemensamt ansvar för välstånds
utveckling i stället för att konkurrera med sänkta bolagsskatter, försämrade arbetsrätts
regler och social dumpning. Ett flertal initiativ har tagits inom IMF, G20 och EU för att möta den allt mer polariserade ekonomiska utvecklingen.
Sveriges regering har däremot inlett mandatperioden med att sänka biståndet, avsluta biståndsprojekt i flera länder, minska kärnstödet till FN och dess organ och motarbeta klimatfinansieringsinsatser inom ramen för COP, och man har knappast satt frågor om ökade klyftor på vare sig den svenska eller den internationella dagordningen. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara drivande för en rättvis och jämlik världs
ordning. En röst och aktiv aktör i den internationella debatt som just nu pågår. Sverige borde ta initiativ till en internationell jämlikhetskommission, inom FN-systemet, i syfte att skapa ett samlat internationellt arbete för en rättvisare världsordning.
Sverige bör också vara pådrivande inom Världsbanken och IMF när det gäller arbetet med IDA21 (International Development Association) och säkerställa att fokus läggs på att utveckla länders kapacitet att bygga generella sociala trygghetssystem i enlighet med FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor – Internationella arbetsorganis
ationens (ILO) rekommendation 202. Den ensidiga fokuseringen på att rikta fattigdoms
bekämpning mot utpekade grupper, s
k poverty targeting, riskerar att stigmatisera utpekade grupper och motverka framväxten av generella trygghetssystem som inkluderar hela samhället.
Multilateralism för ett ökat globalt samarbete och en tryggare värld
Genom medlemskap i internationella organisationer möjliggörs genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Ett starkt engagemang inom de multilaterala organisa
tionerna är också centralt för genomförandet av Agenda 2030, klimatomställningen, freds- och jämställdhetsarbetet samt hanteringen av de kvardröjande effekterna av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Sverige ska fortsätta att vara en ansvars
full och engagerad medlem av dessa organisationer med arbetet inriktat på bred internationell samverkan och samarbete.
Ett välfungerande internationellt samarbete är grunden för en regelbaserad världs
ordning byggd på folkrätten. Multilateralism är nödvändigt för att trygga fred, säkerhet och hållbar utveckling för alla. Men detta fundament utmanas när universella regler och värden, däribland folkrätten, mänskliga rättigheter och humanitär rätt, blir ifrågasatta eller utnyttjas.
När något land bryter mot dessa värden måste världssamfundet agera för att upprätthålla dem. Tilltron till det multilaterala systemet minskar och det internationella samarbetet försvåras när länder kliver av globala samarbeten och vill introducera egna, unilaterala, lösningar. Multilateralismen behöver utvecklas för att kunna möta nya globala utmaningar och omständigheter. Den regelbaserade världsordningen, det multilaterala systemet, universella värden samt internationella regler, normer och överenskommelser måste försvaras.
Höjda klimatambitioner och stärkt skydd av miljön
För en hållbar utveckling och en jämlik värld ska Sverige vara ledande i Agenda 2030-arbetet och driva på Parisavtalets genomförande.
Hösten 2023 släppte FN sin första statusrapport som sammanfattar läget för alla länders klimatarbete. Slutsatsen var att världen är långt ifrån att nå Parisavtalets mål, och utsläppen kan överskrida delmålen med 40 procent om inte mer görs omedelbart.
Vi vill därför driva på för höjda klimatambitioner i Sverige, EU och FN. Vi vill fortsatt att 1
procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd och att klimatbiståndet via FN ska stärkas, exempelvis via Globala Klimatfonden. Vi vill skärpa EU:s klimatmål till 2040 och öka ansträngningarna för att inom FN:s klimatkonvention enas om ett globalt utsläppshandelssystem med ett globalt pris på utsläpp.
Klimatkrisen kan inte lösas utan jämställdhet. Det skulle också få stora effekter på klimatpolitiken om kvinnor involverades på lika villkor i de internationella klimat
förhandlingarna. Vi vill fortsätta driva en feministisk utrikespolitik och främja att fler kvinnor deltar i förhandlingsdelegationerna till både klimattoppmötena och andra klimat- och miljösamarbeten.
Vi vill också skärpa det internationella samarbetet mot miljöbrott. Storskalig miljöförstörelse (ekocid) är en medveten strategi i krig. Floder, skogar och åkrar med sina djur- och vattenliv och biologiska mångfald förorenas, skadas och dör. Det är nödvändigt att öka de internationella juridiska möjligheterna att utkräva ansvar och säkerställa att storskalig miljöförstörelse kriminaliseras. Därför vill vi att Sverige tar initiativ för att storskalig miljöförstöring läggs till i Romstadgan som ett internationellt brott möjligt att åtala vid Internationella brottmålsdomstolen.
Nedrustning – en värld utan kärnvapen
Vårt mål är en värld utan kärnvapen. Nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är en central utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering. Normen mot användning och innehav av kärnvapen måste förstärkas. Icke-spridningsfördraget (NPT) har varit framgångsrikt för att förhindra spridning av kärnvapen, minska kärnvapenarsenalerna och underlätta fredlig användning av kärnenergi.
NPT förhindrar kärnvapenländerna att överlåta kärnvapen eller sprida kärnvapen
teknik till andra länder. Det har också betydelse för Sverige, vilket kom att diskuteras i samband med både Natoanslutningen och då Sverige godkände DCA-avtalet med USA. Sverige har inte rätt att ta emot kärnvapen, och ingen kärnvapenstat har rätt att överlåta kärnvapen till oss.
Trots de många framsteg som gjorts tidigare går utvecklingen idag åt fel håll. Länder rustar upp och moderniserar sina kärnvapenarsenaler, misstron mellan länder har ökat och Ryssland har lyft upp kärnvapnens roll i den egna militärdoktrinen. Behovet av åtgärder som minskar riskerna för kärnvapenanvändning och som bidrar till ett bättre samarbetsklimat kunde inte vara större. Bristen på tillit mellan länder är ett akut problem och Rysslands invasion av Ukraina och hot om kärnvapenanvändning är mycket oroväckande. Behovet av åtgärder som minskar riskerna för kärnvapen
användning och som bidrar till ett bättre samarbetsklimat är enormt.
För oss socialdemokrater är det självklart att Sverige fortsatt ska ta ansvar för att försöka överbrygga skillnader mellan länder med och utan kärnvapen och driva på för konkreta åtaganden och framsteg.
Icke-spridningsfördraget måste stärkas och kärnvapenmakternas vilja till nedrustning öka. Sverige ska ha en ledande roll i arbetet för kärnvapennedrustning. Denna ned
rustning kan inte vara ensidig – den måste vara ömsesidig. Vi vill att Sverige som observatör till FN:s konvention om kärnvapenförbud (TPNW) aktivt ska bidra till att konventionen utvecklas så att den blir så effektiv som möjligt, vinner stöd globalt och leder till verklig nedrustning.
Stockholmsinitiativet, som inleddes under vår regeringstid och som under svensk-tyskt ledarskap samlar en grupp länder, har lagt konkreta förslag vad gäller nedrustning och icke-spridning. Flera av Stockholmsinitiativets förslag fanns återgivna i det slutdokument från NPT:s översynskonferens i augusti 2022 som skulle antas. Ryssland valde dessvärre att återigen agera oansvarigt genom att blockera konsensus och förhindra ett antagande. Vi socialdemokrater kommer emellertid att fortsätta att verka konstruktivt och brobyggande för att åstadkomma konkreta steg för kärnvapen
nedrustning inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT).
Sverige ska värna det internationella atomenergiorganet IAEA:s uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, liksom dess roll för strålsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd.
Fredsfrämjande – att arbeta för en fredligare och säkrare värld
Diplomati och dialog är våra främsta verktyg för en fredlig utveckling. För oss är det centralt att värna ett välfungerande internationellt samarbete mellan länder för att säkerställa gemensam säkerhet och uppnå vår strävan efter fred och frihet.
Sverige ska fortsätta att bidra till internationell civil och militär krishantering och fredsfrämjande insatser. Vi ska vara en tydlig förespråkare för mänskliga rättigheter, demokratisk utveckling, rättsstatens principer och jämställdhet och bidra till att dessa kärnvärden beaktas i det internationella fredsfrämjande arbetet. Sveriges arbete för en fredligare och säkrare värld ska bedrivas inom och i nära samarbete med organisationer som FN, EU, OSSE och Nato.
Sipri – värdet av ett oberoende fredsforskningsinstitut
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) är ett av världens ledande forskningsinstitut med uppgift att studera väpnade konflikter samt nedrustning och rustningskontroll. Trots att det säkerhetspolitiska läget ställer ökade krav på nationell kapacitet för kunskap och analys, som regeringen själva skriver i budgetpropositionen, tas Sipris egna anslag bort. Det är oroande och riskerar en reell minskning av stödet givet att regeringen nu lägger det under 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet där även andra stora utgifter finns. Behovet av en oberoende och djupt sakkunnig forskning på freds- och nedrustningsområdet har inte på något sätt minskat under 2024 vilket gör förslaget högst anmärkningsvärt.
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är grunden för ett rättvist och demokratiskt samhälle med goda levnadsvillkor för alla. Från ett socialdemokratiskt perspektiv är det avgörande att dessa rättigheter skyddas och respekteras globalt för att säkerställa att alla människor, oavsett bakgrund eller tillhörighet, har möjlighet att leva ett värdigt liv. Fria partier, fria val och rätten att uttrycka sina åsikter öppet och fritt, så som exempelvis människorätts
försvarare och klimataktivister gör, är grundläggande för att upprätthålla en levande demokrati. Det är centralt att också värna människors möjligheter att organisera sig i fackförbund och främja fackliga fri- och rättigheter. När dessa rättigheter hotas, undermineras själva grunden för demokratin.
Föreningsfrihet och yttrandefrihet är hörnstenar i ett öppet samhälle. Det är genom fria medier, en verklig politisk opposition, en oberoende och representativ fack
föreningsrörelse och ett starkt civilsamhälle som makthavare kan hållas ansvariga och som olika samhällsgrupper kan uttrycka sina behov och krav. Dessa friheter gör det möjligt för medborgarna att delta aktivt i samhället och påverka politiska beslut.
Vi ser med stor oro på den politiska utvecklingen i länder som Ryssland, Kina, flera länder i Latinamerika och på Balkan, Turkiet, Thailand, Pakistan, Kambodja och Iran. Vi ser en växande repression mot oliktänkande, inskränkningar av press- och yttrandefriheten samt attacker mot människorättsaktivister och det civila samhället. Auktoritära regeringar stärker sitt grepp och försvagar de demokratiska institutionerna, vilket leder till ökad ojämlikhet och orättvisa.
Oppositionella, kritiker mot regimen, människorättsförsvarare och fackliga företrädare är några av de grupper som är särskilt utsatta och många sitter illegalt fängslade runt om i världen.
I Turkiet sitter journalister, människorättsförsvarare, parlamentsledamöter och andra politiska fångar fängslade på orättfärdiga grunder; de bör samtliga skyndsamt friges.
Vi kräver även att de svenska politiska fångarna Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali omedelbart friges. Gui Minhai, en svensk-kinesisk förläggare, Dawit Isaak, en svensk-eritreansk journalist, och Ahmadreza Djalali, en svensk-iransk forskare, har alla blivit offer för orättvisa rättsprocesser och hålls fängslade under förhållanden som bryter mot internationella normer och principer. Dessa fall är inte bara tragiska exempel på personligt lidande, utan också en skarp påminnelse om de hot som förtryckande regimer utgör mot yttrandefrihet, akademisk frihet och mänsklig värdighet.
Sverige har en lång tradition av att försvara mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, och det är avgörande att vi fortsätter att stå upp för våra medborgare som har blivit felaktigt fängslade. Att kämpa för deras frigivning är inte bara en fråga om nationellt ansvar, utan också om att skydda de universella värden som Sverige håller högt.
Fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Det är av stor vikt att regeringen i multilaterala sammanhang och vid bilaterala kontakter tar upp den utsatta situationen för oppositionspolitiker och människorättsförsvarare. Det är viktigt att regeringen omgående ökar ansträngningarna för att dessa politiska fångar friges och att deras mänskliga rättigheter respekteras.
Genom att försvara mänskliga rättigheter och demokratin globalt kan vi bidra till en mer rättvis och hållbar värld. Vi måste agera för att stödja dem som står upp mot förtryck och för demokrati, oavsett var i världen de befinner sig. Detta är en kamp för att säkerställa att framtida generationer kan leva i en värld där frihet, rättvisa och mänsklig värdighet är tillgängliga för alla.
Feministisk utrikespolitik – en politik som förändrar världen
I en värld som är sargad av krig och konflikter, efterdyningar av pandemin, klimat
förändringar, där demokratin är på tillbakagång och fattigdomen ökar, så är det flickor och kvinnor som drabbas hårdast. Behovet av en feministisk utrikespolitik på samtliga områden inom utrikespolitiken är större än på mycket länge. Att ge flickor och kvinnor makt över sitt eget liv och främja deras medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är det bästa sättet att bekämpa fattigdom, nå ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling.
Arbetet för att stärka kvinnors rättigheter och för ökad jämställdhet har länge varit en hörnsten i socialdemokratisk politik. Det syftar till att bidra till jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Vår politik handlar om att ökade resurser och insatser riktas till kvinnor och flickor så att de ska kunna lyfta sig ur fattigdom, få möjlighet till skolgång och utbildning, arbete, ekonomisk egenmakt samt politiskt, ekonomiskt och socialt inflytande. Den handlar också om att driva på för förändring av stereotypa könsroller, maskulinitetsnormer och patriarkala strukturer och om att normalisera jämställdhet.
När Sverige under en socialdemokratisk regering gick före och som första land i världen lanserade den feministiska utrikespolitiken 2014, byggde det på insikten om att detta bara kan uppnås om flickors och kvinnors rättigheter, resurser och representation prioriteras. Genom den ambitionshöjning som den feministiska utrikespolitiken innebar satte Sverige på sig ledartröjan globalt. Utvärderingar har visat att den feministiska utrikespolitiken gav resultat. Jämställdhetsarbetet ökade inom handels-, bistånds- och säkerhetspolitiken och flera länder tog efter och införde feministisk utrikespolitik.
Vi socialdemokrater har motsatt oss regeringens avskaffande av den feministiska utrikespolitiken och menar att det både är anmärkningsvärt och djupt olyckligt. Vi är också mycket kritiska till den ambitionssänkning och de nedskärningar som detta inneburit i den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken. Det är ett svek mot världens mest utsatta flickor och kvinnor att Sverige nu saknar det banbrytande ramverk som den feministiska utrikespolitiken var. Det skickar också en allvarlig signal till omvärlden att Sverige gör detta i en tid när auktoritära makthavare och konservativa högerkrafter globalt attackerar flickors, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter och människorätts
försvarare som kämpar i de svåraste miljöerna.
Vi menar att de värdefulla erfarenheter som åren med feministisk utrikespolitik givit och de växande utmaningarna för jämställdheten i världen bör ligga till grund för en uppdaterad feministisk utrikespolitik. En inriktning som innebär att Sverige åter går före och uthålligt driver på det globala jämställdhetsarbetet som kan bryta de maktstrukturer, djupt rotade normer och diskriminerande lagstiftning som håller flickor och kvinnor tillbaka.
Kvinnor och flickor ska ha samma möjlighet till socialt, ekonomiskt och politiskt inflytande som män och pojkar. Vi anser att Sverige ska driva på i FN för att könsapartheid ska klassas som ett brott mot mänskligheten. Straffrihet från det institutionaliserade förtrycket och de omfattande och systematiska brott som begås mot kvinnor i länder som Afghanistan och Iran måste bekämpas. Vi menar också att pojkar och män i högre utsträckning måste engageras för jämställhet och för att motverka destruktiva och skadliga maskulinitetsnormer.
Vi vill att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) ska vara ett prioriterat område inom svensk utrikes- och utvecklingspolitik. Makten över sin egen kropp, reproduktion, sexualitet och könsidentitet är rättigheter i sig, men också förutsättningar för en god hälsa. Tillgången till fria och säkra aborter, preventivmedel, mödra- och förlossningsvård och en inkluderande undervisning i skolan om sexualitet, samtycke och relationer är oundgängliga för att förbättra flickors, kvinnors och hbtqi-personers livsvillkor.
Kvinnor och flickor är särskilt utsatta i väpnade konflikter. När resolution 1325 antogs gav den ett ramverk för länder och försvarsmakter runt om i världen att förhålla sig till. Inte minst blev det tydligt under den militära insatsen i Afghanistan under 2000-talet att antagandet av resolutionen kom att skapa ett tydligare jämställdhetsfokus och synliggörande av kvinnors särskilt utsatta situation i landet.
Arbetet med kvinnor, fred och säkerhet är en central del av vår feministiska utrikespolitik. I en tid när antalet väpnade konflikter blivit fler är det brådskande att genomföra FN:s resolution 1325. Vi arbetar för att stärka kvinnors roll i konflikt
hantering och fredsprocesser. Kvinnors perspektiv, behov och intressen och deras aktiva, meningsfulla och jämställda deltagande måste prioriteras.
Att inkludera kvinnor är en fråga om fred och långsiktig stabilitet då uppgörelser där kvinnor deltagit i förhandlingar visat sig vara mer stabila och hållbara än freds
förhandlingar utan kvinnor vid bordet. För oss är det självklart att det ska finnas med kvinnliga medlare i varje medlingsuppdrag vid krig och konflikter för att bygga en hållbar fred. Det svenska kvinnliga medlingsnätverket som nuvarande regering lagt ner bör återstartas och deras roll utvecklas för att stärka kvinnor, fred och säkerhetsagendan.
Målen i FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och efter
följande resolutioner, liksom FN:s resolution 2250 om unga, fred och säkerhet, ska nås. Kvinnors och ungas inflytande och meningsfulla deltagande i freds- och statsbyggande är en rättighetsfråga och en förutsättning för hållbar fred och utveckling.
Det genusbaserade sexuella våldet i konflikter måste bekämpas likväl som den växande människohandeln som gör att fler tvingas in i prostitution. Det internationella arbetet mot människohandel för sexuell exploatering behöver stärkas. Den svenska globala ambassadören mot människohandel har sedan posten instiftades av den socialdemokratiskt ledda regeringen 2006 spelat en viktig roll i internationella samarbeten och processer för att prostitution ska ses om en del av mäns våld mot kvinnor. Vi anser därför att Sverige ska permanenta den globala ambassadören mot människohandel, växla upp arbetet och utöka resurserna.
Jämställdhet är ett mål i sig, men också en förutsättning för att nå fred, säkerhet och hållbar utveckling. När jämställdhetsbegreppet ifrågasätts och organisationer och aktörer som kämpar för kvinnors rättigheter ses som hot, ska vi fortsätta arbetet inom detta område och motverka dessa trender i enlighet med den socialdemokratiska feministiska utrikespolitiken.
Barns rättigheter
Barns rättigheter inskränks, förnekas och hotas på många ställen världen över. Under 2023 levde eller flydde över 460 miljoner barn från konfliktdrabbade områden. Situationen förvärras av att konflikter sammanfaller med andra kriser som natur
katastrofer och folkhälsokriser. Klimatförändringar som extrem torka, värmeböljor och allt kraftigare stormar påverkar ungas hälsa, levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter.
Officiella siffror från FN (april 2024) anger att omkring 600 barn har mist livet och mer än 1
350 har skadats i attacker sedan kriget i Ukraina bröt ut 2022. Det verkliga antalet förlorade liv är sannolikt betydligt högre. Kriget har en omfattande inverkan på barn, som lever under konstant rädsla och psykologisk stress, och många har separerats från sina familjer. Över 3,5 miljoner barn i Ukraina är i akut behov av humanitärt stöd.
I maj 2024 beräknade Unicef att nästan 14
000 barn dödats i kriget i Gaza. Det är över 75 barn om dagen. Fem förskoleklasser med barn som dödas varje dag, i sex månaders tid. Samtidigt beräknas över 21
000 barn vara försvunna. Utöver detta lever hundratusentals barn under extremt svåra förhållanden, utan tillgång till mat, vatten, tak över huvudet och medicinsk vård. Cirka en miljon barn har tvingats lämna sina hem, och många har separerats från sina familjer.
I juli 2024 rapporterade Unicef att 143 palestinska barn har dödats på Västbanken inklusive östra Jerusalem sedan oktober 2023. I genomsnitt är det ett palestinskt barn varannan dag. Det är en ökning med 250 procent jämfört med de föregående 9
månaderna då 41 palestinska barn dödades.
Även konflikten i Sudan har en förödande inverkan på barn. Sedan striderna började i april 2023 har uppskattningsvis 24 miljoner barn utsatts för allvarliga brott mot sina rättigheter. Av dessa befinner sig 14 miljoner barn i akut behov av humanitärt stöd, medan 4
miljoner barn har tvingats fly sina hem, vilket gör Sudan till den största barnfördrivningskrisen i världen. Dessutom har cirka 19 miljoner barn förlorat tillgång till utbildning och sjukvård, och många riskerar undernäring.
Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll innehåller särskilda regler som ger barn ett extra skydd, eftersom de tillhör en särskilt utsatt grupp. Detta speciella skydd innebär att barn ska behandlas med särskild respekt och skyddas mot alla former av kränkande handlingar. Stridande parter är skyldiga att ge barn all den vård och hjälp de behöver, både på grund av deras ålder och andra omständigheter. Det finns en global samstämmighet om vikten av att skydda barn i krig, men parterna i konflikten uppfyller inte sina plikter enligt internationell rätt.
Barns erfarenheter, rätt till deltagande samt möjligheter att göra sin röst hörd och påverka ska främjas. All diskriminering, allt utnyttjande och all exploatering av barn ska motarbetas. Åtgärder som rör barn ska ha sin utgångspunkt i barnkonventionen och de fyra grundläggande barnrättsprinciperna om barnets bästa, förbud mot diskrimine
ring, barns rätt att få komma till tals och barns rätt till liv och utveckling. Insatserna för att skydda barn och deras rättigheter under väpnade konflikter eller när de tvingas på flykt ska stärkas, liksom barns rätt till utbildning samt barns rätt till hälsa i konflikter. Barn som tvingats delta i krigshandlingar ska betraktas som offer och få rehabilitering och stöd. Sverige ska aktivt stödja den internationella humanitära rätten som ger barn särskild respekt och skydd i väpnade konflikter.
Hbtqi-personers rättigheter
Hbtqi-personer möter allvarliga hot och förföljelser i många delar av världen. Några exempel på en försämrad situation för dessa grupper är länder som Ryssland, Georgien, Bulgarien och Uganda där dessa individer utsätts för systematisk diskriminering, våld och statligt sanktionerat förtryck.
I Ryssland har den så kallade antipropagandalagen ytterligare inskränkt hbtqi-personers rättigheter och bidragit till en ökad stigmatisering och våld mot dessa grupper. Aktivister och organisationer som arbetar för hbtqi-personers rättigheter möter ständiga hot och trakasserier. I Georgien har hbtqi-personer också drabbats av omfattande våld, särskilt i samband med Pride-evenemang. Våldet mot hbtqi-personer har ofta antingen ignorerats av myndigheterna eller till och med uppmuntrats genom tyst godkännande. I några av EU:s medlemsländer möter hbtqi-personer också diskriminering och deras rättigheter erkänns inte fullt ut av staten.
Uganda är kanske ett av de mest skrämmande exemplen, där lagstiftning som kriminaliserar hbtqi-personers själva existens har införts. Det skapar en atmosfär av fruktan och våld, där hbtqi-personer riskerar långa fängelsestraff eller till och med dödsstraff för sin sexuella läggning eller könsidentitet. Detta har lett till en massiv kris för mänskliga rättigheter och tvingat många att fly sina hem för att söka skydd utomlands.
För att möta dessa allvarliga brott mot mänskliga rättigheter är det avgörande att internationella verktyg och mekanismer används effektivt. Inom OSSE finns den så kallade Moskvamekanismen, som är ett kraftfullt verktyg för att utreda och agera mot grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
Sverige bör aktivt driva på för att Moskvamekanismen aktiveras när hbtqi-personer hotas eller förföljs i OSSE:s medlemsstater. Genom att göra detta kan Sverige bidra till att stärka det internationella skyddet för hbtqi-personer och säkerställa att förövare hålls ansvariga för sina handlingar.
Sverige har länge varit en föregångare när det gäller hbtqi-frågor. Vi social
demokrater vill inrätta ett särskilt hbtqi-sändebud från Sverige för att främja och skydda rättigheterna för hbtqi-personer globalt. Det skulle understryka Sveriges starka åtagande för alla människors lika värde och rättigheter, oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
Genom att samarbeta med andra länder, internationella organisationer och civil
samhället kan ett sändebud bidra till att driva på för rättsliga och politiska reformer som förbättrar situationen för hbtqi-personer. Dessutom kan ett sändebud arbeta för att säkerställa att hbtqi-rättigheter integreras i det bredare arbetet för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Stärk Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Vi har flera säkerhetspolitiska verktyg för att hantera krisen för säkerheten i Europa och dess närområde. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är ett av dessa verktyg.
Sverige ska fortsätta arbetet för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog, konfliktlösning och ansvarsutkrävande. OSSE:s valövervakning och observationer fyller också en viktig funktion för att kartlägga den demokratiska utvecklingen i olika länder.
Vi stödjer OSSE:s breda säkerhetsbegrepp som länkar samman säkerhet med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Inom många av OSSE:s länder utmanas nu såväl demokrati som rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Rättigheter som socialdemokratin internationellt har slagits för urholkas nu. Detta gäller etniska, religiösa och sexuella minoriteter.
Moskvamekanismen är ett instrument inom OSSE som skapades för att hantera allvarliga fall av brott mot mänskliga rättigheter och demokratiska principer inom medlemsstaterna. Den infördes 1991 under en konferens i Moskva som en del av OSSE:s mänskliga dimension, vilken fokuserar på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen.
Moskvamekanismen tillåter OSSE att på ett formellt sätt granska och utreda misstänkta brott mot mänskliga rättigheter i ett annat medlemsland. Om en eller flera OSSE-stater misstänker att en medlemsstat bryter mot sina åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter, kan de aktivera Moskvamekanismen genom att begära att en expertgrupp skickas till det aktuella landet för att undersöka situationen. Denna expertgrupp får mandat att samla information, samtala med berörda parter och sedan rapportera sina fynd tillbaka till OSSE och dess medlemsstater.
Sverige tog, tillsammans med ett antal likasinnade stater, initiativ omedelbart efter Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina till att aktivera Moskva
mekanismen för att undersöka kränkningar och övergrepp i fråga om de mänskliga rättigheterna, överträdelser av internationell humanitär rätt samt misstänkta krigs
förbrytelser och andra allvarliga internationella brott som begåtts. Det resulterade i den första oberoende internationella rapporten som visade Rysslands kränkningar av mänskliga rättigheter och överträdelser av internationell humanitär rätt.
Internationellt utmanas hbtqi-personers rättigheter brett. Vi socialdemokrater vill att Sverige bör verka för att Moskvamekanismen även ska åberopas när hot mot hbtqi-personer och hbtqi-rörelsen anses vara överhängande.
En fri, hållbar och rättvis handel
För oss socialdemokrater är det en självklarhet att den globala handelns fördelar måste kunna komma alla till del. Därför bör målet för handelspolitiken vara en rättvis handel. Sverige måste stå upp för en handelspolitik som värnar bland annat miljö, klimat, social trygghet, arbetstagares rättigheter, hälsa samt djurvälfärd. Sverige ska även stå upp för en feministisk handelspolitik, det vill säga en handelspolitik som tjänar män och kvinnor lika väl.
Minst lika angeläget är att denna politik bidrar till att nå Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling samt uppfyllandet av Parisavtalet. Sverige ska vara en global föregångare när det kommer till att exportera klimatvänliga lösningar. En väsentlig del i det arbetet är att verka för att internationella hinder för klimatsmarta varor och tjänster tas bort, att investeringar i klimatvänlig teknik underlättas och att spridningen av klimatvänlig teknik över gränserna främjas.
Ett starkt multilateralt handelssystem
De ökade protektionistiska strömningarna i omvärlden har satt Världshandelsorganisationens (WTO) förmåga att upprätthålla globala spelregler på prov. WTO måste stärkas och moderniseras för att kunna möta de utmaningar som det multilaterala handelssystemet står inför. Det är en förutsättning för att kunna skapa förutsägbarhet samt lika och rättvisa villkor i den globala handeln. Vidare bör det understrykas att WTO spelar en central roll för att stödja den globala klimat
omställningen genom att klargöra hur investeringar kan främjas på ett sätt som inte snedvrider handel och genom att skärpa reglerna för subventioner som skadar handeln.
Fler frihandelsavtal för ökad tillväxt
Vi socialdemokrater vill se fler frihandelsavtal för att stärka tillväxten och motståndskraften i våra ekonomier. Vi behöver fortsätta bygga öppna, robusta och hållbara handelsförbindelser med omvärlden. Därför bör Sverige verka för att fler strategiskt viktiga frihandelsavtal ingås inom WTO och EU samt för att pågående förhandlingar om frihandelsavtal förs i hamn. Sverige bör även verka för att EU närmar sig länderna runt Stilla havet genom att ansluta sig till frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive Trans-Pacific Partnership).
Sverige bör i förhandlingar om nya frihandelsavtal verka för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet samt att internationella hinder för klimatsmarta varor och tjänster tas bort, att investeringar i klimatvänlig teknik underlättas och att spridningen av klimatvänlig teknik över gränserna främjas.
Därtill kommer att Sverige bör verka för att stärka genomförandet och efterlevnaden av hållbarhetskapitel i EU:s frihandelsavtal. Vi socialdemokrater anser att dessa kapitel bör utvecklas och att det bör finnas sanktionsmöjligheter som kopplas till de åtaganden som ställs upp i handelsavtalens hållbarhetskapitel.
Digitalisering och artificiell intelligens
Digitaliseringen medför enorma fördelar och har fullständigt förändrat vår tillgång till information och våra arbetssätt. Men den har även sina utmaningar. För att överhuvudtaget kunna ta del av den digitala världen krävs tillgång till internet, och tillgång till digitala enheter.
Utöver att tillgången skiljer sig kraftigt mellan länder, samhällsklasser och mellan stad och landsbygd skiljer sig tillgången också kraftigt mellan könen. Både tillgången och kunskapen om hur de digitala verktygen kan användas skiljer sig tydligt åt mellan könen och skapar en än större utsatthet för kvinnor som har sämre möjligheter att ta arbeten inom den digitala sektorn och har sämre möjligheter att ta del av digitalise
ringens fördelar. Kvinnors tillgång till, och kunskap om, digitala verktyg behöver öka.
Tillgången till internet är sedan 2016 en mänsklig rättighet. Utöver tillgången till internet måste vi vara uppmärksamma på att de mänskliga rättigheterna på internet efterföljs.
Artificiell intelligens (AI) utgör ett av de mest omvälvande teknologiska sprången i vår tid och innebär både stora möjligheter och utmaningar för världssamfundet. För att säkerställa en ansvarsfull och etisk användning av AI är det av yttersta vikt att reglera denna teknologi inom EU och i ett vidare grepp även på global nivå. En av de främsta utmaningarna med AI är att det har potentialen att påverka alla aspekter av samhället, från ekonomi och arbetsmarknad till etik och säkerhet. Utan adekvat global reglering kan det uppstå en snedvriden användning av AI som kan leda till ekonomisk ojämlikhet, överträdelser av mänskliga rättigheter och till och med vapenteknologiska risker.
Vid FN:s framtidstoppmöte i september 2024 antogs ”the Global Digital Compact”. En universell överenskommelse om vår digitala framtid, där stater, företag och civil
samhälle enas om gemensamma principer för en öppen, fri och säker digital framtid för alla. Det var Sverige och Zambia som av FN:s generalsekreterare fick uppdraget att tillsammans leda arbetet. När det nu är antaget och arbetet med att implementera överenskommelsens åtaganden är det viktigt att Sverige fortsätter att ta en ledarroll.
Cyberhot och desinformation
Cyberattacker och desinformationskampanjer utgör ett direkt hot mot demokratin och nationell säkerhet genom att försöka underminera förtroendet för demokratiska institutioner, påverka valprocesser och sprida osäkerhet, polarisering och splittring i samhället. Sverige, som ett öppet och teknologiskt avancerat samhälle, är särskilt sårbart för sådana attacker.
Därför är det viktigt med internationellt samarbete för att hantera globala utmaningar, inklusive cyberhot. Ett nära samarbete med EU och andra allierade för att utveckla gemensamma strategier mot cyberattacker och desinformation är betydelsefullt.
Svenska Säkerhetspolisen pekar på att de har sett att främmande makt och inhemsk våldsbejakande extremism går in i varandra och förstärks. Därför ser vi med oro på Kalla Faktas avslöjande om att Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning inte bara känner till utan också driver en trollfabrik, samt att partiledningen gick i motattack mot svenska medier.
Sverige behöver motverka desinformation genom att främja oberoende och pålitliga medier, stödja mediekompetensutbildning och säkerställa att medborgare har tillgång till korrekt och tillförlitlig information. En stark offentlig debatt, baserad på fakta och öppen diskussion, är nödvändig för att motverka de negativa effekterna av desinformation.
Sveriges utrikespolitik måste vara proaktiv i att hantera de diplomatiska konsekvenserna av cyberattacker och desinformationskampanjer. Det innebär att Sverige, som en aktiv röst i internationella organisationer som FN och EU, ska driva på för att stater som utför eller stödjer sådana aktiviteter hålls ansvariga. Genom diplomatiska kanaler kan Sverige också arbeta för att främja dialog och minska spänningar som kan leda till cyberkonflikter, samtidigt som man står fast vid att skydda nationell suveränitet och internationell rätt.
Iran
Iran kontrolleras av en auktoritär regim med stort våldskapital. Sedan september 2022 pågår en feministisk revolution mot den brutala regim som länge förtryckt sitt folk och där diskriminering av kvinnor finns inskrivet i lagen. Det handlar om ett strukturellt förtryck och diskriminering. Samtidigt som regimen kontrollerar sin befolkning med våld ser vi hur Iran bidrar till instabiliteten i regionen. Genom sitt stöd till Hizbollah och genom att stödja Hamas i form av exempelvis vapenleveranser har Iran under lång tid bidragit till den allvarliga situation vi nu ser i Mellanöstern idag. Iran har även levererat militär utrustning till Ryssland och på så vis stöttat dem i invasionen av Ukraina.
Iran har länge agerat utanför sina egna gränser. År 2024 bekräftades det att Iran använder sig av gängkriminella i Sverige för att verka på svensk mark.
Sedan protesterna i Iran började hösten 2022 drev vi socialdemokrater på för att regeringen skulle agera för att EU ska terrorlista det islamiska revolutionsgardet. I maj 2023 ställde sig till slut en enig riksdag bakom tillkännagivandet till regeringen att verka för att skapa enighet inom EU för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet. Med tillkännagivandet är det tydligt att riksdagen förväntar sig att regeringen agerar för att få till stånd en terrorlistning. Det bör prioriteras av regeringen. Att terrorlista revolutionsgardet handlar om att stötta de kvinnor och män som kämpar för sin frihet och demokrati i Iran. Det handlar om att se och hantera det islamiska revolutionsgardet utan från den terrororganisation de är. Men även om att se det stora hot som Iran utgör i Mellanöstern specifikt, och i världen som helhet.
Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tabell 1 Socialdemokraternas förslag till anslag för 2025 för utgiftsområde 5 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
449 774
±0
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
185 456
±0
1:3
Inspektionen för strategiska produkter
163 083
±0
1:4
Svenska institutet
136 287
±0
1:5
Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
343 771
±0
Summa
2
278 371
±0
Socialdemokraternas överväganden
Socialdemokraterna har inga förslag till förändringar vad gäller anslagsnivåer. Däremot har vi som synes starka uppfattningar om hur dessa medel bör användas effektivare.
Morgan Johansson (S)
Alexandra Völker (S)
Olle Thorell (S)
Linnéa Wickman (S)
Tomas Eneroth (S)
Johan Büser (S)
Azra Muranovic (S)
Matilda Ernkrans (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3622
av Morgan Johansson m.fl. (S)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en stark global röst och föra en solidarisk, rättvis och jämställd biståndspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska vara en av flera viktiga delar av en ny progressiv, bred och långsiktig Afrikastrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stegvis återgång till enprocentsmålet för biståndet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa OECD-Dacs riktlinjer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samstämmighet i utvecklingssamarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) fortsatt ska vara ett prioriterat område inom svensk utvecklingspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och utveckla den feministiska utrikespolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett ökat klimatbistånd är centralt i det internationella arbetet och att Sverige ska bidra till fonden för klimatrelaterade skador och förluster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ökad prioritet att säkra människors tillgång till rent vatten, sanitet och hygien bör ges vid klimatinvesteringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka civilsamhällets och fackförbunds möjligheter att verka globalt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att biståndet ska bidra till kapacitetsutveckling i samarbetsländerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelsbiståndet tydligt bör kopplas till Agenda 2030 och målen i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtqi-personers rättigheter ska garanteras internationellt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en progressiv global kraft inte minst gällande jämställdhet i multilaterala organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Världsbankens och IMF:s stödprogram och insatser ska främja långsiktigt hållbar utveckling och jämställdhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera kärnstöden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om folkrörelsebiståndet och civilsamhällets roll och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det bistånd som förmedlas via det svenska civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Folke Bernadotteakademin är ett viktigt verktyg för att bidra till internationell fredsfrämjande verksamhet och i genomförandet av biståndet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, samtidigt som vi bekämpar fattigdom och hungersnöd i andra delar av världen, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omedelbar vapenvila, att gisslan omedelbart släpps och att nödhjälp omgående släpps in i Gaza och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade sanktioner mot bosättarna och de israeliska politiska och militära beslutsfattare som tillåter våldet på Västbanken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omedelbart bör återuppta stödet till UNRWA och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om organiserandet av en internationell räddningsflotta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska journalister omedelbart måste få tillträde till Gaza och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska återuppta stödet till Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till Palestina och den palestinska myndigheten och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en särskild Palestinastrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätthålla biståndet till organisationer som verkar i Afghanistan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska motsätta sig exploateringen av naturresurser på ockuperad västsaharisk mark och vatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta initiativ för att FN-styrkan Minurso ska få mandat att rapportera brott mot mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör säkerställa ett fortsatt svenskt bistånd till västsahariska flyktingläger även efter utgången av 2025 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det stöd Sverige ger i form av humanitärt stöd och utvecklingsbistånd till Sudan bör upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU och FN bör driva på för fredsförhandlingar mellan de stridande parterna i Sudan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, tillsammans med EU och FN, måste intensifiera sitt stöd till östra Kongo och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör upprätthålla biståndet till och utöka handeln med Latinamerika och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Bistånd för en tryggare värld
Vi lever i en värld där folkrätten utmanas från flera håll. Ryssland har i och med sitt invasionskrig mot Ukraina lämnat den europeiska säkerhetsordningen, och därmed har Europa blivit en avsevärt farligare plats. För hela Europas stabilitet måste demokratierna i väst vara enade mot Rysslands imperialistiska politik, och stödja Ukraina i kampen för sitt oberoende och självständighet. Vi fortsätter att stå sida vid sida med Ukraina, för Ukrainas rätt till frihet och demokrati.
I Hamas hänsynslösa terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, dödades över tusen civila och över 200 togs som gisslan. Det krig som därefter utbröt i Gaza har hittills krävt över 65
000 människoliv, varav flertalet är civila kvinnor och barn. Förödelsen av Gaza är enorm. Larmrapport på larmrapport visar att svält används som vapen i Gaza, att det humanitära tillträdet är otillräckligt och att nöden nått katastrofala nivåer. De civila dödsoffren blir fler, samtidigt som den israeliska regeringen vägrar släppa in tillräckligt med nödhjälp, inleder en invasion av Gaza stad och utökar de illegala bosätt
ningarna på Västbanken. Hamas vägrar fortsatt att släppa gisslan. En redan konflikt
drabbad region riskerar att sjunka djupare ner i oförsonlighet, våld och förtryck. Så vid sidan av att återuppta stödet till UNRWA, öka trycket på den israeliska regeringen och på Hamas, måste den svenska rösten vara stark och enad.
USA rör sig samtidigt i en allt mer isolationistisk riktning. Den amerikanska administrationen för ett handelskrig mot resten av världen, har lämnat Parisavtalet, lagt ner sitt internationella utvecklingsbistånd och dess myndighet USAID, med katastrofala konsekvenser för miljontals människor över världen.
Ryssland och Kina är djupt involverade och driver ett mycket aktivt påverkansarbete i Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Asien. Det är ett led i att påverka politiker och makthavare, bygga politiskt stöd och säkra naturtillgångar, utan motkrav på reformer för att bygga demokrati och garantera mänskliga rättigheter. Dessa kontinenter är ett slagfält – militärt, politiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt.
Sverige och Europa behöver en ny Afrikastrategi. Att utveckla en progressiv strategi för Afrika handlar därför inte bara om solidaritet, utan också om Sveriges och Europas egen framtida säkerhet och stabilitet. Biståndet är en av flera viktiga delar av strategin tillsammans med handel, politiska relationer, jämställdhet, klimat- och miljösamarbete, kulturellt utbyte och stöd till civilsamhälle och demokratiska rörelser.
Vi ser en tillbakagång för värden som demokrati, frihet och multilateralism. Den världsordning som vi byggt upp sedan andra världskrigets slut, baserad på interna
tionellt samarbete, internationell rätt, och internationella institutioner, vacklar.
Att Europa förmår hålla ihop i det här läget är helt centralt. Vi står inför en tid där kriser och omvälvande skiften riskerar att bli det nya normala. Vi ska verka för värden som mänskliga rättigheter, demokrati, frihet och hållbar ekonomisk utveckling, och samtidigt fortsätter arbetet med fattigdomsbekämpning och för att möta klimat
utmaningen.
Svensk utrikespolitik är, under den här regeringen, passiv och provinsiell, istället för att vara aktiv och internationell. Sverige kan inte dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ner i biståndet och strypa det till konfliktdrabbade länder ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom.
Politikens inriktning
Sverige ska vara en stark global röst och stå upp för folkrätten, de mänskliga rättig
heterna, jämställdhet, demokrati, folkrätten och dess principer.
Att som regeringen kraftigt skära ner anslagen utan att ha analyserat konsekvenserna av ett minskat bistånd är oansvarigt. Det leder till negativa konsekvenser både i de samarbetsländer regeringen drar sig ur och i Sverige. Det handlar om ökade konflikter, krig och klimatförändringarnas effekter som tvingar människor att fly sina hemländer och söka sig till Europa. Det handlar också om att odemokratiska och auktoritära länder ökar sitt inflytande i världen. Med det följer brott mot mänskliga rättigheter, ökad rasism och minskad jämställdhet.
Det är i Sveriges intresse att det skapas fler stabilitetsmekanismer i världen, inte färre. Det behövs mer diplomati och engagemang för fred och fattigdomsbekämpning. Det behövs mer effektiva skydd för civilbefolkningen i krig och katastrofer och ett mer ambitiöst utvecklingsarbete kring handel, fattigdomsbekämpning, jämställdhet, klimat
anpassning och välstånd. Sverige måste vara en stark röst för att upprätthålla folkrätten och stå upp för den regelbaserade världsordningen. Av solidaritet med andra, men också i vårt eget intresse, behöver vi arbeta mer aktivt för en värld i bättre balans.
Sveriges tidigare goda anseende som en pålitlig, ambitiös och resultatinriktad samarbetspartner i utvecklingsarbetet med fattigdomsbekämpning i fokus måste återupprättas.
Svensk bistånds- och utvecklingspolitik ska ha som syfte att ge människor förut
sättningarna att ta sig ur fattigdom, minska klyftorna i världen, främja demokrati och mänskliga rättigheter, stärka rättsstaten, motverka korruption, ha ett starkt barnrätts
perspektiv, främja jämställdhet samt ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling.
Internationell solidaritet är en grundbult för oss socialdemokrater, precis som vårt stöd till demokratiska rörelser och aktörer, fackföreningar och civilsamhälle världen över. Vår politik för bistånd och utveckling fokuserar på att människor ska ges förut
sättningar att själva kunna ta sig ur fattigdom, förbättra sina levnadsvillkor och leva i trygghet, samt ha makt och inflytande över sina liv.
Sverige ska ställa tydliga krav på att biståndet används rätt. Aktörer ska ställas till svars när oegentligheter upptäcks. Korruption är ett allvarligt hinder för utveckling. Biståndsmedel ska skyddas och användas för avsedda ändamål. För att nå framgång krävs ett ömsesidigt ansvarstagande för resultat, där förutsättningarna för att nå uppsatta mål och kraven för biståndsinsatserna är tydliga och där uppföljning sker kontinuerligt. Det är självklart att kontroll och riskanalys av svenskfinansierade biståndsinsatser alltid ska göras. Det samma gäller revision och resultatredovisning.
För oss är det viktigt att Sverige fortsätter att vara ledande i att bidra till genom
förandet av Agenda 2030 globalt, Addis Abeba Action Agenda om utvecklings
finansiering och Parisavtalet om klimat. Utvecklingsarbetet ska inte undermineras av bristande samstämmighet mellan olika politikområden.
Enprocentsmålet ska upprätthållas
De senaste åren har det skett en dramatisk omläggning av det svenska biståndet, som sjunkit ned mot 0,7 procent av BNI. Det är FN:s miniminivå. Det är långt ifrån där vi tidigare legat. Vi vill successivt öka biståndet så att det återigen når 1
procent av BNI. 2026 kommer gapet upp till 1
procent av BNI uppgå till 19 miljarder kronor. Det är så stort att man inte kan återta det från ett år till ett annat, utan det måste ske stegvis under en följd av år. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till 1
procent av BNI. Vi föreslår i årets budgetförslag en höjning av biståndet med 1
miljard kronor 2026, 2
miljarder kronor 2027 och 4 miljarder kronor 2028 utöver regeringens förslag.
En förutsättning för att biståndet ska ha folkligt stöd är att det följer internationellt vedertagna regler.
OECD-Dacs riktlinjer
finns till för att säkerställa att bistånd används till just fattigdomsbekämpning och global utveckling, inte till inhemska kostnader som regeringar vill gömma i biståndsbudgeten. Den nuvarande regeringen har flera gånger öppet kringgått dessa riktlinjer och breddat avräkningarna på ett sätt som urholkar biståndets legitimitet. Vi socialdemokrater accepterar avräkningar enligt OECD-Dacs regelverk, men dessa ska vara restriktiva och inte breddas. Att räkna in utgifter som inte är bistånd undergräver både transparensen och Sveriges trovärdighet.
Världen behöver mer internationell solidaritet – inte mindre. I en värld som brinner, där fattigdomen breder ut sig, där konflikter och krig sliter sönder länder, där människor tvingas på flykt och där mänskliga rättigheter och frihet inskränks är inte en ambitions
sänkning ett alternativ. En värld med mer hunger, fler konflikter och större ojämlikhet är en farligare värld – också för oss.
Samstämmighet och Agenda 2030
Regeringen har avskaffat politiken för global utveckling (PGU). PGU var en central byggsten för att säkerställa att hela den svenska politiken drog åt samma håll och bidrog till en rättvis och hållbar utveckling globalt. Genom att lägga ner PGU har regeringen sänkt ambitionerna för Sveriges roll som föregångare i det internationella samarbetet. Samstämmigheten riskerar nu att urholkas, vilket i sin tur minskar biståndets effektivitet och gör Sverige mer oförutsägbart som partner. Till detta kommer att regeringen har nedprioriterat Agenda 2030-arbetet. Samordningen mellan olika politikområden har försvagats och det nationella uppföljningsarbetet har tappat i kraft.
Socialdemokraterna vill utveckla en modern samstämmighetspolitik för Agenda 2030, där klimatpolitiken, handelspolitiken, migrationspolitiken, säkerhetspolitiken och biståndspolitiken samordnas och tillsammans bidrar till en hållbar utveckling. Agenda 2030 ska vara styrande för politiska beslut i alla departement. Vi vill därför återupprätta en struktur för samordning på högsta politiska nivå. En samstämmighetspolitik för Agenda 2030 bör bygga vidare på erfarenheterna från PGU, men med ännu tydligare koppling till de globala målen och med regelbunden uppföljning. Genom en sådan politik kan Sverige återta ledningen i det globala arbetet för en rättvis, fredlig och hållbar framtid.
Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik
Behovet av en feministisk utrikespolitik är större än på mycket länge och är en central del i att bygga en mer stabil och säker värld. Att ge flickor och kvinnor makt över sitt eget liv och främja deras medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter är det bästa sättet att bekämpa fattigdom, nå ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling. Målet är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter och att makt och resurser ska fördelas jämställt.
Vi vill
att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) fortsatt ska vara ett prioriterat område inom svensk utvecklingspolitik
. Sverige är en stark röst för att garantera tillgången till SRHR globalt, och våra resurser behövs nu mer än någonsin för att stärka tillgången till säkra aborter, sexualupplysning, preventivmedel, mödravård och andra hälsotjänster när stora delar av det globala biståndet tagits bort.
Vi ser också att ett större fokus måste läggas på att motverka destruktiva och skadliga maskulinitetsnormer som befäster ojämställdhet genom insatser som riktas till och inkluderar pojkar och män.
Det finns ett kraftfullt globalt motstånd mot flickors och kvinnors rättigheter som växt sig starkare under senare år. Den amerikanska administrationen beslut att återinföra sin Mexico City policy, mer känd som
The global gag rule
är en del av detta motstånd, liksom talibanernas nedmontering av kvinnors möjligheter till ett liv utanför hemmet i Afghanistan och att straffrihet i fall av våld mot och mord på kvinnor är normen i Guatemala år 2025. Den hårda repressionen mot kvinnor och flickor i Iran är ett annat exempel.
Sverige var länge en föregångare på jämställdhetsområdet, och den feministiska utrikespolitiken var ett banbrytande regelverk som var både effektiv och fick stort internationellt genomslag. Trots det avskaffade högerregeringen den vid maktskiftet 2022. Under innevarande mandatperiod har regeringens politik inneburit omfattande nedskärningar på centrala områden för jämställdhet och kvinnors rättigheter globalt. Anslaget till UN Women har först halverats och därefter höjts under 2025 – dock utan några garantier för en långsiktig och stabil finansiering. Även UNFPA har drabbats av regeringens nedskärningar i kärnstödet och ett alltmer bundet bistånd, vilket direkt påverkar arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter världen över. Konsekvenserna av sänkta ambitioner och nedskärningar innebär att jämställdhet inte längre genomsyrar alla områden, utan blivit ett tillval. Jämställdhetsinsatserna inom det svenska bilaterala biståndet är det lägsta på 25 år. Regeringens strategi för Sidas arbete med jämställdhet inom biståndet (2025) innebär att resurserna kraftigt minskar. S
tödet till kvinnorättsorganisationer och kvinnorättsförsvarare uttrycks inte längre som ett eget mål och det globala arbetet för att försvara viktiga normativa ramverk och överens
kommelser har tonats ner.
Vi socialdemokrater menar att de växande utmaningarna för jämställdheten i världen bör ligga till grund för en uppdaterad svensk feministisk utrikespolitik. En inriktning som innebär att Sverige åter går före och uthålligt driver på det globala jämställdhets
arbetet som kan bryta de maktstrukturer, djupt rotade normer och diskriminerande lagstiftning som håller flickor och kvinnor – och därmed världen – tillbaka.
Klimatkrisen och global ojämlikhet
Klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald är ett globalt och existentiellt hot. Klimatförändringarna och dess effekter bidrar till ökade spänningar, underblåser ekonomisk och politisk instabilitet och förvärrar effekterna av krig. Stigande havs
nivåer, torka och otillräckliga resurser riskerar att leda till social oro och konflikter, till att människor tvingas fly och till bristande internationell säkerhet. Miljö, klimat och osäkerhet på olika platser i världen hänger tydligt samman med global ojämlikhet, och klimatförändringar driver på befintliga klyftor.
De som drabbas hårdast av klimatförändringarna är de länder som redan är mest sårbara och de samhällen som är mest marginaliserade. Om inte tillräckliga investe
ringar görs för att minska utsläpp från hög- och medelinkomstländer och i lokal klimatanpassning kommer ytterligare hundratals miljoner människor att drivas på flykt när deras hem blir obeboeliga och livsmedelsförsörjningen utslagen på grund av torka, översvämningar och extrema väderhändelser.
Klimatfinansiering är både en skyldighet och ett redskap för att lösa ett gemensamt problem. Men som så ofta uppgår inte viljan att betala för detta till behovets omfattning och gapet är enormt mellan behoven och finansieringen. Vi menar därför att det är avgörande att resurser prioriteras till de länder och lokalsamhällen som är minst utvecklade och mest sårbara för klimatförändringar.
Ökad prioritet att säkra människors tillgång till rent vatten, sanitet och hygien bör ges vid klimatinvesteringar
då det idag är en mycket liten del av de totala åtgärderna, men är grundläggande för hälsosystem, fattigdomsbekämpning, klimatanpassning, barns utbildning och kvinnors rättigheter.
Utvecklingsländer måste få både ekonomiskt och tekniskt stöd för att genomföra klimatåtgärder och anpassa sina samhällen till de klimatförändringar som redan uppkommit. Genom lokalt ägandeskap och kapacitetsbyggande blir klimatåtgärder träffsäkra och samhällen mer resilienta att möta klimatförändringarnas effekter.
I många länder är det kvinnorna som driver jordbruken och bär det största ansvaret i hushållet för matproduktionen. De ska nu anpassa matproduktionen till klimat
förändringarna. Det kräver en klimat- och genusmedveten jordbrukspolitik. Vi socialdemokrater vill att ett särskilt fokus ska vara på kvinnor som driver småskaliga jordbruk i syfte att stärka deras ekonomiska egenmakt och rättigheter i samhället, inklusive socialt skydd och stöd i klimatomställningen.
Sverige ska vara ledande i det globala arbetet för klimatomställning. Det finns internationella överenskommelser om klimatanpassningsbistånd och Sverige är ett av få länder som fördelar mer än hälften av sitt klimatstöd till anpassning. Vi vill att biståndet till klimatanpassning fortsatt ska prioriteras och att resurser ska gå till de mest sårbara och fattiga länderna i världen. Därför ser vi med oro på utvecklingen där detta minskar till förmån för utsläppsminskningar i medelinkomstländer. Det är en ordning vi social
demokrater motsätter oss och som missar målet för klimatbiståndet. Vi vill fortsatt att klimatbiståndet via FN ska stärkas, exempelvis via Gröna klimatfonden och fonden för klimatrelaterade skador och förluster.
Stärk demokratisk utveckling, civilsamhället och facklig verksamhet globalt
Att stödja organiseringen av politiska partier och en demokratisk kultur är centralt för oss socialdemokrater. Utvecklingssamarbetet ska bidra till demokratisk utveckling och stärkande av demokratiska styrelseskick, uppbyggnad av ett välfungerande flerparti
system, fria och rättvisa val och parlament och institutioner som följer rättsstatens principer. Vi vill att demokratistödet ökar.
Ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingssamarbete kan bidra genom policy
reformer som ökar transparensen i hur biståndet fördelas och som stödjer uppbyggandet av en välfungerande statsförvaltning, transparenta samhällsinstitutioner och oberoende rättssystem och revision.
Välfungerande, oberoende och rättssäkra institutioner på olika nivåer och med hög kapacitet är centralt för en demokratisk utveckling och för att individer ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Sådana institutioner stärker hållbarheten och motståndskraften i ett samhälle och är avgörande för hur väl reformer kan genomföras. Civilsamhällets förmåga att utkräva ansvar både nationellt och globalt ska stärkas liksom stödet till en fri press.
Högerpopulistiska främlingsfientliga, antifeministiska, klimatförnekande och värdekonservativa krafter växer sig starkare. De vill så gott som alltid begränsa civilsamhällets utrymme och inte minst utrymmet för kvinno-, hbtqi-, miljö- och demokratiförsvarare. I länder som utvecklas i en auktoritär riktning är attacker från både stat, myndigheter och företag på civilsamhället ett led i att bryta ner demokratiskt motstånd. Sverige ska fortsätta att motverka det krympande utrymmet för civilsamhället genom att värna och stödja yttrande-, förenings- och församlingsfriheterna och verka för att EU gemensamt tar ansvar för det. Självständiga civilsamhällesorganisationer ska stödjas i sitt arbete och i sin rätt att verka.
I många samhällen spelar kyrkor och religiösa aktörer en betydande roll och är inte sällan de institutioner människor framför allt har förtroende för. Att samarbeta med svenska organisationer som står dem nära är viktigt för att nå framgång i insatser för fred, fattigdomsbekämpning och jämställdhet.
Fria fackföreningar och fackliga rättigheter är viktiga i kampen för global rättvisa. Det är centralt att värna människors möjligheter att organisera sig i fackförbund och främja fackliga fri- och rättigheter. Eget arbete som ger en egen försörjning är grund
läggande för människors frihet och ett effektivt sätt att bekämpa fattigdom. Löner som går att leva på̊, säker arbetsmiljö̈ och anständiga anställningsvillkor måste säkerställas.
Till skillnad från regeringens iögonfallande ointresse för arbetstagares rättigheter globalt, och deras nedskärningar på området, är det däremot självklart för oss att utvecklingsarbetet ska bidra till att stärka oberoende, representativa och demokratiska fackföreningar, ökad organisering och utbildning om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Ett brett samarbete med den internationella fackliga rörelsen och Internationella arbetsorganisationen (ILO) är en viktig prioritering för att stärka fackliga rättigheter på samma sätt som att ett nära samarbete med näringslivet är viktigt för att stödja jobbskapande och främja dialog.
Kunskapsöverföring och institutionell kapacitetsutveckling
Biståndet ska bidra till kapacitetsutveckling i samarbetsländerna, så att länderna själva ska kunna forma sin framtid. I enlighet med Agenda 2030 bör därför biståndet i ökad utsträckning fokusera på kunskapsöverföring och institutionell kapacitetsutveckling. Det är en viktig bas i utvecklingssamarbetet, förbättrar möjligheterna att arbeta genom ländernas egna system och lägger grunden för varaktiga resultat. Bistånd ger bäst resultat när det bygger på en djup förståelse av den lokala situationen, långsiktiga samarbeten och en strävan efter konkreta och hållbara förbättringar i människors liv. Biståndet är som mest effektivt när det sker i nära samarbete med lokala organisationer och människor i samarbetsländerna.
Vi vill fokusera på att stärka institutioner, sociala trygghetssystem såsom arbets
löshetsersättning, barnbidrag, föräldraförsäkring och pensioner, och aktörer som stödjer hållbar utveckling och demokratisk samhällsstyrning. Vi vill också bekämpa skatteflykt som undergräver välfärden, genom riktade insatser på att inrätta skattemyndigheter i mottagarländerna samt bygga effektiva och rättvisa skattesystem med tydliga regelverk för beskattning. Korruption är också ett stort utvecklingshinder, och svenskt utvecklingssamarbete ska alltid ha fokus på att bekämpa korruption.
En framåtblickande biståndspolitik måste dessutom inkludera digitalisering och ny teknik. Genom att utveckla kapacitet inom digital infrastruktur, datadriven förvaltning och användning av AI kan länder snabbare bygga effektiva institutioner, motverka korruption och förbättra samhällsservicen. Digitala verktyg kan bidra till att stärka utbildningssystem, hälsovård och sociala trygghetssystem, men också till att ge medborgare bättre tillgång till information och delaktighet i samhällsutvecklingen.
Bistånd och handel
Handel är en motor för utveckling. Vi vill att biståndet ska stödja en rättvis handel och bidra till att utvecklingsländerna kan delta i den globala ekonomin på jämlika villkor. Handel kan skapa arbetstillfällen, minska fattigdom och bidra till en hållbar utveckling.
Men handelspolitiken får inte urholka biståndets syfte, utan ska bidra till fattigdoms
bekämpning, hållbar tillväxt och stärkt demokrati. Här är arbetstagares rättigheter och fria fackliga organisationer centrala. Sverige ska vara en tydlig röst internationellt för att fackliga rättigheter och grundläggande arbetsvillkor skrivs in som bindande delar i handelsavtal. Att ställa krav på respekt för mänskliga rättigheter och fackliga friheter är avgörande för att handel ska bli ett verktyg för jämlik utveckling, och inte för exploatering.
Handel kan också spela en viktig roll i klimatomställningen, vilket kräver att villkoren är rättvisa och att teknik och kunskap görs tillgängliga även för utvecklings
länder.
Den amerikanska administrationen under Donald Trump driver en protektionistisk linje som präglas av handelskrig, hot om tullar och ifrågasättande av multilaterala handelsregler. När stormakter sätter upp handelshinder drabbas alltid de svagaste länderna hårdast. Det är därför än viktigare att EU och Sverige står upp för en regel
baserad världsordning, rättvisa handelsvillkor och en handelspolitik som går hand i hand med utvecklingssamarbetet.
Regeringen har tyvärr valt en annan väg. I stället för att se handel och bistånd som delar av samma verktygslåda har man kraftigt minskat biståndet och samtidigt lagt tyngdpunkten på kortsiktigt handelsfrämjande. I praktiken har det ofta blivit renodlat exportstöd för svenska företag, något som riskerar att underminera biståndets effektivi
tet och minska möjligheterna för samarbetsländerna att bygga egna institutioner, skapa anständiga arbeten och delta på egna villkor i den globala ekonomin.
Handel kan bli en positiv kraft för Agenda 2030, om den bidrar till att stärka utvecklingsländernas egna möjligheter, rättigheter och fackliga friheter.
Sveriges bistånds- och handelspolitik ska utgå från samstämmighet. Alla politik
områden måste dra åt samma håll. Vi vill återupprätta Sveriges roll som ett land som kombinerar handel med solidaritet, och där målet alltid är långsiktig fattigdoms
bekämpning, jämlikhet och en hållbar värld.
Hbtqi-personers rättigheter ska garanteras globalt
Rätten att älska vem man vill och att leva öppet som den man är, är en grundläggande mänsklig rättighet. Trots det ser vi en oroande global utveckling där hbtqi-personers fri- och rättigheter begränsas, hotas och i många fall avskaffas helt.
I hälften av länderna i Afrika är homosexualitet kriminaliserat och straffas med allt från böter till dödsstraff. Vi socialdemokrater menar att Sverige måste vara en stark och konsekvent röst globalt för hbtqi-rättigheter. Vi vill öka stödet till civilsamhälles
organisationer som försvarar hbtqi-personers rättigheter, särskilt i stater där deras möjligheter att verka inskränks. Vi vill också att svenskt bistånd ska bidra till att skydda och stärka hbtqi-personer, och att internationella partnerskap prioriterar mänskliga rättigheter för alla.
Hbtqi-rättigheter är mänskliga rättigheter. Att stå upp för dessa rättigheter är inte en bisak, utan en central del av kampen för demokrati, frihet och jämlikhet.
En progressiv kraft i multilaterala organisationer
Ett starkt engagemang inom de multilaterala organisationerna är centralt för genomförandet av Agenda 2030, klimatomställningen, freds- och jämställdhetsarbetet.
I en tid av hårdnande säkerhets- och handelspolitiskt klimat och ökad polarisering behöver multilaterala arenor stärkas och utvecklas, inte minst IMF och Världsbanken. Sverige ska fortsatt vara en drivande och progressiv kraft i multilaterala organisationer.
Listan är lång på insatser som är nödvändiga för att hela världen ska kunna arbeta i riktning mot målen i Parisavtalet. Världsbanken och IMF har en nyckelroll i det arbetet och det är därför av yttersta vikt att stödprogram och insatser främjar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling, så att eventuella åtstramningar genomförs på ett rättvist sätt. Sverige ska vara drivande på de multilaterala arenorna och vara starkt drivande för att säkerställa att organisationernas arbete bidrar till en hållbar och jämställd utveckling.
Av Sidas totala bistånd har en stor del tidigare gått till multilaterala organisationer som FN, EU och Världsbanken. Sverige har trots sin ringa storlek historiskt varit en betydande aktör inom det multilaterala arbetet. Regeringens kraftiga minskningar av detta stöd har försvagat Sveriges röst, men också viktiga internationella insatser. Sverige måste återigen öka sin genomslagskraft i multilaterala organisationer – såväl finansiellt som genom att öka engagemanget. En ibland underskattad väg att öka vårt inflytande är att se till att fler svenskar söker jobb i dessa organisationer och rekryteras dit. Regeringen bör se över hur detta ska uppmuntras för att bidra med kompetens och svenska intressen på plats.
Bevara kärnstöden
Kärnstöden ger FN möjlighet att vara på plats där behoven är som störst, att snabbt prioritera om när en akut humanitär situation uppstår och att agera även på de platser som inte har strålkastarljuset riktat mot sig.
Genom kärnstöden till FN och dess organisationer bidrar Sverige till att uppnå organisationernas resultat och därmed till att skapa förutsättningar för bättre levnads
villkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Att i en säkerhetspolitiskt mycket orolig tid, med klimatkris och ökad global fattigdom, skära ner på kärnstöden och försvaga FN är direkt kontraproduktivt. Kärnstöd bidrar till ett långsiktigt stabilt multilateralt system där Sveriges politiska prioriteringar får större genomslag och syftar till att både uppnå konkreta resultat och att stärka det multilaterala systemet. Det innebär ökade möjligheter för organisationerna att snabbt kunna agera när nya kriser och behov uppstår och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det är ett misstag från regeringens sida att skära ner i kärn
stöden då det multilaterala och det bilaterala biståndet är kompletterande och ömsesidigt förstärkande.
Folkrörelsebiståndet och civilsamhällets roll
Sveriges bistånd har historiskt omvittnat god effektivitet. När OECD:s bistånds
kommitté Dac granskade det svenska biståndet 2019 konstaterades att det håller mycket hög kvalitet och är effektivt. En starkt bidragande faktor var Sveriges mångfacetterade biståndsportfölj, där bilateralt stöd fokuserat på de minst utvecklade länderna kombineras med långsiktigt kärnstöd till multilaterala organisationer och ett tätt samarbete med civilsamhället och den kompetens som organisationerna besitter.
Detta bekräftas också i OECD:s senare utvecklingssamarbetsprofil för Sverige (2025). OECD framhåller att Sverige fortsatt är en tongivande aktör inom demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling – områden där civilsamhället spelar en avgörande roll.
Det är därför oroande att regeringens nedskärningar och hastiga förändringar riskerar att underminera denna modell. Den nya strategin för civilsamhällets roll i biståndet 2025–2029 innebär visserligen en något mer förutsägbar inriktning, men vi social
demokrater är kritiska till flera av reformerna eftersom de riskerar att försvaga både biståndet och civilsamhällets oberoende.
Strategin riskerar att göra biståndet mer politiskt styrt och anpassat efter kortsiktiga svenska intressen, snarare än att fokusera på de långsiktiga målen om fattigdoms
bekämpning, demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Kravet på ökad egenfinansiering för civilsamhällesorganisationer är särskilt oroande och innebär en stor börda, inte minst för mindre aktörer som saknar insamlingsresurser. Konsekvensen riskerar att bli minskad mångfald, färre organisationer och en försvagad kapacitet att bedriva långsiktigt arbete. Att regeringen genomför denna förändring utan vare sig konsekvensanalys eller samråd med civilsamhället är anmärkningsvärt och står i strid med de gemensamma åtagandena (GÅ), där regeringen förbundit sig att konsultera civilsamhället inför principiella beslut som direkt berör deras verksamhet.
Begränsningen av möjligheten till vidareförmedling väcker också oro. Att försvaga partnerskap mellan svenska och lokala civilsamhällesorganisationer, när många lokala aktörer inte själva har kapaciteten att hantera direktfinansiering, riskerar att minska biståndets träffsäkerhet.
Med regeringens nya modell ges Regeringskansliet större inflytande och undergräver Sidas oberoende att välja sina samarbetspartner utifrån expertkunskap och långsiktighet. Det riskerar att göra biståndet mer partipolitiskt styrt, med minskad legitimitet och sämre genomslag som följd.
Sammanfattningsvis innebär den nya civilsamhällesstrategin förändringar som går i motsatt riktning mot OECD:s rekommendationer och hotar både civilsamhällets oberoende och biståndets långsiktiga effektivitet. Vi socialdemokrater anser att civil
samhällets roll i biståndet måste stärkas, inte försvagas. Vi avvisar dessa förändringar och vill återställa biståndet till ett långsiktigt, rättighetsbaserat och folkrörelseförankrat samarbete med civilsamhället.
Värna Folke Bernadotteakademins uppdrag
Folke Bernadotteakademins (FBA) verksamhet är ett centralt verktyg för att genomföra biståndet och för att bidra till internationell fredsfrämjande verksamhet. I en tid när antalet väpnade konflikter ökar, demokratier backar och klimatförändringar driver på säkerhetsutmaningar är det anmärkningsvärt att regeringen har valt att skära ned på FBA:s uppdrag och lagt ner deras huvudkontor i Kramfors.
Det kvinnliga medlingsnätverket, som var en tydlig del av arbetet med kvinnor, fred och säkerhet, har avvecklats i stället för att utvecklas. Det mångåriga anslag som FBA fördelat till civilsamhällets fredsarbete har slopats, trots tidigare löften från regeringen om att civilsamhället inte skulle drabbas av nedskärningar. Organisationer som Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Läkare mot Kärnvapen, Kristna Fredsrörelsen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) har därmed förlorat sitt långsiktiga stöd. Det är allvarligt att röster för fred, nedrustning och internationell solidaritet tystas när de behövs som mest.
FBA:s arbete med unga, fred och säkerhet, liksom dess forsknings- och utbildnings
insatser, är en viktig del av den svenska utvecklingspolitiken och bör snarare förstärkas än försvagas. Inkluderande fredsprocesser är grunden för varaktig fred, och här spelar FBA en unik roll. Myndighetens expertis är också av central betydelse i Sveriges arbete som ny medlem i Nato. Jämställdhet, skydd av civila och klimatrelaterade säkerhets
risker är exempel på områden där FBA kan bidra med kunskap och erfarenhet som utvecklar både Sveriges och Natos arbete.
Att försvaga FBA innebär att Sverige förlorar verktyg för fred och konflikt
förebyggande insatser. Vi socialdemokrater vill i stället värna och utveckla myndig
hetens uppdrag.
Ukraina
Vi står helt och hållet bakom stödet som går till Ukraina. Det råder en stark enighet i riksdagen om att stödet ska växa och pågå så länge det är nödvändigt. Dock har behoven i vår omvärld inte försvunnit i och med kriget i Ukraina, snarare ökat. Solidariteten måste räcka till både för Ukraina och de fattigaste människorna i de fattigaste länderna. För Socialdemokraterna är det självklart att Sverige ska fortsätta att uthålligt stödja Ukraina, men vi ska också fortsätta att bekämpa fattigdom, förtryck och hungersnöd i andra delar av världen.
Många olika insatser krävs från olika finansieringskällor för att stödja och stärka Ukraina, såväl under kriget som efteråt. Inte minst måste Ukraina få tillträde till den europeiska marknaden på ett hållbart sätt. Stödet behöver samordnas mellan länder och givare inte minst för att motverka korruption som fortfarande är ett reellt problem. Vi vill att Sverige och EU stärker handeln med Ukraina så att Ukraina i ökad utsträckning får tillgång till EU:s inre marknad och kan öka sin handel mot Europa. På det sättet kan stora intäkter komma Ukraina till del. Vi vill att såväl svenska som europeiska företag ges goda förutsättningar för att delta i Ukrainas uppbyggnad.
Vi stöder den arbetsgrupp inom EU som jobbar med hur ryska frysta tillgångar kan användas i återuppbyggnaden av Ukraina. EU-beslut om detta måste fattas så fort som möjligt.
Israel och Palestina
Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 innebar att över tusen israeler, de flesta civila, dödades på en enda dag och över hundra togs som gisslan. Attacken var ett grovt brott mot folkrätten och vi fördömer den. Hamas måste omedelbart släppa gisslan.
Israels följande krig på Gaza för att krossa Hamas, beräknas nu snart två år senare ha krävt över 65
000 palestinska liv, de flesta kvinnor och barn.
Situationen för Gazas befolkning har beskrivits som helvetet på jorden. Miljontals människor har tvingats på flykt, flera gånger, och stora delar av Gaza har lagts i ruiner. Tillgången till mat, rent vatten, sjukvård och elektricitet är nästintill obefintlig. Vi vill att Sverige tar emot svårt skadade och sjuka patienter från Gaza. FN-stödda IPC slog i augusti 2025 fast att den högsta nivån av svält råder i Gaza stad, dvs att människor dör av svält och av mycket allvarlig undernäring. Allra värst drabbas barn och spädbarn. Detta är en direkt följd av att Israel inte släpper in tillräckligt med mat i Gaza, svält används som vapen.
På Västbanken har de våldsamma attackerna från bosättare mot palestinier ökat. Varje dag kommer rapporter om olivträd som har skövlats, boskap som har stulits, bilar som har brunnit eller skott som har avlossats mot obeväpnade civila. Hundratals palestinier har dödats. Vi vill se
ökade sanktioner mot bosättarna och de israeliska politiska och militära beslutsfattare som tillåter våldet på Västbanken.
Vi kräver att alla varor från illegala bosättningar stoppas från EU:s inre marknad och att den svenska regeringen tar initiativ till en nationell lagstiftning för att hindra import av bosättarvaror till Sverige.
Samtidigt planerar Israels regering nya illegala bosättningar. I augusti presenterade den israeliska regeringen ett projekt för nya bosättningar i området E1 på Västbanken. Den planerade israeliska bebyggelsen på palestinsk mark innebär att Västbanken klyvs i två delar. Syftet är att försvåra bildandet av en palestinsk stat. De nya bosättningarna byggas där tiotusentals palestinier redan bor. Planerna har fördömts av hela arabvärlden, liksom av EU, Storbritannien och många andra länder. Planen bryter mot internationell lag. Vi fördömer Israels illegala bosättarpolitik, ockupationen av palestinskt territorium och den israeliska regeringens krigsbrott mot den palestinska civilbefolkningen. Vi fördömer också det våld som utövas av terrororganisationer som Hamas. Hamas är en islamistisk terrororganisation som inte ska ha någon framtida roll i styret av Palestina.
Den svenska regeringens röst under det här kriget har varit svag – alldeles för svag. Först efter långvariga påtryckningar bytte regeringen ståndpunkt om EU:s handelsavtal med Israel, men regeringens splittring har blivit uppenbar. Det är alltid viktigt att reger
ingen talar med en röst, men i utrikespolitiska frågor är det särskilt viktigt. Sveriges tryck på Israels regering måste öka för att få till en hållbar vapenvila, frisläppande av gisslan och att nödhjälp når in i Gaza. Vi kräver att EU fryser associationsavtalet med Israel så länge landet inte följer ICJ:s utlåtanden.
Vi kräver en omedelbar vapenvila så biståndsorganisationer kan verka och att humanitär nödhjälp kan nå Gazas civilbefolkning. Israel måste släppa in fler lastbilar med förnödenheter i Gaza och tillåta FN och andra hjälporganisationer att verka på plats. Sverige är det enda EU-land som stoppat stödet till UNRWA. Vi
kräver att Sverige omedelbart återupptar stödet
. UNRWA är den enda organisation med infra
struktur nog att faktiskt nå fram till och hjälpa Gazas civilbefolkning. De har till och med fortsatt att verka i Gaza trots det israeliska beslutet att stoppa dem. UNRWA står också för avgörande samhällstjänster för palestinier på Västbanken och i Libanon, Syrien och Jordanien. Det handlar bland annat om skola och sjukvård. Vi vill också se organiserandet av en räddningsflotta, bestående av flera länder, som med stora mängder hjälp i form av mat, vatten och läkemedel skulle kunna nå Gaza sjövägen.
Vi vill att regeringen återinrättar stödet till civilsamhällesorganisationer som dokumenterar övergrepp och försvarar mänskliga rättigheter. Uppemot 200 palestinska journalister har dödats av israelisk militär sedan krigets början, enligt Reportrar utan gränser. Utländska journalister måste få omedelbart tillträde till Gaza. Det handlar om att kunna dokumentera och rapportera om krigsbrott från den israeliska sidan, men också om att kunna granska Hamas agerande i Gaza.
Regeringen har från årsskiftet 2024/25 upphört med finansieringen till det Ekume
niska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI). EAPPI är ett globalt program som i över 20 års tid drivits av Kyrkornas världsråd.
Med ett ökat tryck på den palestinska civilbefolkningen behövs de internationella vittnena mer än någonsin. Många palestinier i utsatta områden på Västbanken står skyddslösa mot bosättarvåld och trakasserier. Följeslagarna är närvarande när palestinska skolbarn möter israelisk militär och bosättare på väg till skolan, de slår följe med boskapsskötare och familjer under olivskörden, de dokumenterar husrivningar och konfiskering av mark.
Genom att vara en internationell närvaro bidrar EAPPI till att dämpa våldet, dokumentera människorättsöverträdelser och visa solidaritet med de människor och organisationer – palestinska och israeliska – som arbetar för en fredlig lösning av konflikten med icke-våldsmetoder. Vi vill att regeringen återupptar stödet till det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel.
Vi ska verka för långsiktig fred mellan Israel och Palestina och en tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan leva som två självständiga demokratiska stater med internationellt erkända gränser. För oss är det självklart att Sverige ska ta en aktiv roll i Mellanöstern.
Sverige har erkänt staten Palestina. Vi ska
stärka stödet till Palestina och den palestinska myndigheten, och vara med och stötta en demokratisk utveckling samt delta i återuppbyggnaden av Gaza
. Återuppbyggnaden av Gaza och stärkandet av demokra
tiska institutioner på Västbanken kommer att kräva ett omfattande internationellt engagemang. Vi menar att Palestina bör vara prioriterat och att en särskild Palestina
strategi ska tas fram. När konfliktnivån i Mellanöstern höjs ska Sverige vara med och verka för avspänning och dialog i regionen.
Afghanistan
Åren 2001–2021 hade Sverige ett omfattande engagemang i Afghanistan. Då hade organisationer som Svenska Afghanistankommittén redan under många år bedrivit ett viktigt arbete för att stötta och stärka det afghanska folket.
Under de tjugo år som det svenska internationella stödet var som störst sågs betydande framsteg i allt från fattigdomsbekämpning, tillgången till skola och kvinnors rättigheter. Det är idag för tidigt att säga vilken betydelse de insatser som gjordes under åren 2001–2021 har i det långsiktiga perspektivet.
Sedan talibanerna återtog makten 2021 har en skrämmande utveckling skett där framför allt kvinnor i allt högre utsträckning förlorar sina rättigheter. Som en reaktion på koranbränningarna som ägt rum i Sverige beslutade talibanregimen att Svenska Afghanistankommittén inte längre får verka i landet. Ett beslut som fått enorma konsekvenser för många afghaner. Samtidigt har en lång rad organisationer kunnat fortsätta verka i landet och bedriva viktig verksamhet, inte minst riktat mot kvinnor och flickor. Genom FN:s engagemang via bland annat UN Women, UNFPA och UNDP har viktigt biståndsarbete kunnat fortsätta bedrivas i Afghanistan utan att pengar kommit talibanerna till del. Det är därför ett stort svek mot afghanerna och särskilt afghanska kvinnor att regeringen beslutat att avsluta biståndet till Afghanistan. Det är det afghanska folket som drabbas om FN, dess olika organisationer likaväl som övriga civilsamhällesorganisationer skulle minska sitt engagemang.
Vi anser att Sverige ska upprätthålla sitt bistånd till Afghanistan för att möjliggöra att det viktiga arbetet kan fortsätta. Minskar eller omöjliggörs det internationella engage
manget i Afghanistan går de senaste decenniernas arbete förlorat.
Västsahara
Västsaharas folk har under lång tid varit utsatta för förtryck och ockupation, och deras rätt till självbestämmande har systematiskt förnekats av Marocko. Vi står upp för folkrätten och FN:s principer om självbestämmande, som är grunden för en rättvis och fredlig världsordning. Västsaharas rätt till självständighet har erkänts av FN.
FN:s fredsbevarande styrka i Västsahara, Minurso, är den enda fredsbevarande FN-styrka som saknar ett MR-mandat, det vill säga rätt och skyldighet att rapportera om brott mot de mänskliga rättigheterna. Eftersom Marocko dessutom stoppar oberoende journalister och observatörer att besöka Västsahara är västsaharierna helt skyddslösa. Minurso behöver få ett utökat mandat.
EU:s avtal med Marocko om fisket utanför Västsaharas kust och, som Sverige vid flera tillfällen har röstat nej till, är problematiska ur ett folkrättsligt perspektiv. Det är oacceptabelt att ingå avtal som exploaterar naturresurser från ett område som är ockuperat, och det gäller även i nuvarande och framtida handelsavtal med Marocko.
Sveriges stöd till Västsahara går till Oxfam. Det är ett treårigt (2023–2025) stöd med en insats som säkerställer tillgången till vatten, sanitet, hygien och livsmedel för tusentals flyktingar. Vi vill arbeta för att säkerställa ett långsiktigt stöd också när det kommer till Västsahara.
Marocko arbetar för en så kallad autonomplan gällande Västsaharas territorium. Flera EU-länder har öppnat upp för den planen. Nordafrikas ökade strategiska betydelse i exempelvis energifrågor kan ha bidragit till att fler länder närmat sig Marockos linje. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att Sverige fortsatt står upp för den internationella rätten, och därmed också står upp för att befria Afrikas sista koloni Västsahara.
Sudan
Sedan april 2023 pågår ett fullskaligt inbördeskrig i Sudan mellan Sudans militär och den paramilitära gruppen RSF. Konflikten är en av världens största humanitära katastrofer. Uppemot 100
000 människor tros ha dödats. Våldet har slagit särskilt hårt mot civilbefolkningen med massakrer, etniska rensningar och systematiskt sexuellt våld som återkommande vapen i kriget.
Kriget har tvingat över 12 miljoner människor på flykt, varav närmare 9 miljoner är internflyktingar. Det gör Sudan till platsen för världens största interna flyktingkris. Mer än hälften av landets befolkning – omkring 30 miljoner människor – är i dag i behov av humanitärt stöd. Rapporter talar om hundratusentals barn i akut undernäring och över en halv miljon barn som redan mist livet som en direkt följd av svält och sjukdomar.
Hälsosystemet är nära kollaps. Sjukhus har bombats, läkare har tvingats fly och återkommande kolerautbrott har redan krävt tusentals dödsoffer. Bristen på rent vatten och mediciner gör att smittsamma sjukdomar sprider sig snabbt i flyktingläger där miljontals människor lever under omänskliga förhållanden.
Trots vissa insatser från det internationella samfundet, där även Sverige har bidragit, är behoven långt större än vad som hittills har mötts. Vi socialdemokrater menar att Sverige både behöver fortsätta ge omfattande humanitärt stöd till Sudan och samtidigt agera kraftfullt i EU och FN för att driva fram fredsförhandlingar mellan de stridande parterna.
Om kriget i Sudan fortsätter utan politiska lösningar riskerar världen att stå inför en ännu större katastrof, med ytterligare miljoner människor på flykt, en hungersnöd som kan döda hundratusentals barn, och en region som destabiliseras för lång tid framöver.
Östra Kongo
I Demokratiska republiken Kongo (DRC) pågår en av världens mest långvariga och bortglömda konflikter. Särskilt i de östra delarna av landet är situationen akut. Hundratals väpnade grupper härjar i regionen, och den civila befolkningen utsätts dagligen för övergrepp. Kvinnor och barn drabbas hårdast, där sexuellt våld systema
tiskt används som ett vapen i kriget.
Uppskattningsvis är över 7 miljoner människor i dag på flykt inom landet. Mer än 25 miljoner människor, nästan en fjärdedel av landets befolkning, är i behov av humanitärt bistånd. Särskilt oroväckande är den ökande undernäringen bland barn, där FN varnar för att hundratusentals riskerar att dö av svält om inte insatserna förstärks.
Trots att Kongo är ett av världens rikaste länder på naturresurser lever en majoritet av befolkningen i extrem fattigdom. Exploateringen av kobolt, litium och andra mineraler som driver den gröna omställningen sker ofta under slavliknande villkor, och de vinster som utvinns från landets resurser finansierar fortsatt konflikt istället för utveckling.
Vi socialdemokrater menar att
Sverige, tillsammans med EU och FN, måste intensifiera sitt stöd till östra Kongo.
Det handlar både om akuta humanitära insatser för att rädda liv och långsiktiga satsningar för att bygga fred, stärka civilsamhället och skydda kvinnors och barns rättigheter. Sverige ska vara en tydlig röst mot sexuellt våld som vapen i krig, mot illegal exploatering av naturresurser och för ett starkare internationellt engagemang i konflikten.
Latinamerika
Demokratin i Latinamerika är på kraftig tillbakagång jämfört med andra regioner i världen. I många av regionens länder har det blivit allt svårare för både politisk opposition och civilsamhället att verka på grund av hårdare lagstiftning och ökande attacker och hot. Jämställdheten har försämrats kraftigt, inte minst när det gäller kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp då flera länder i regionen har infört några av världens hårdaste abortlagar.
Bristen på ansvarsfull klimatpolitik leder till att allt fler människor tvingas på flykt. Hot och attacker riktade mot urfolk och miljöaktivister är omfattande. Sju av de tio mest dödliga länderna för miljöförsvarare återfinns i Latinamerika.
Det civila samhället och sociala rörelser har en lång tradition i Latinamerika. Det finns en stark organisering kring frågor som rör demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Sverige har tillsammans med många andra länder stöttat civilsamhället i Latinamerika. Genom framgångsrikt biståndsarbete, inte minst med svenska civilsamhället, har projekt som stärker respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och yttrandefrihet genomförts. Utvecklingen i Guatemala är ett positivt exempel på detta.
På motsvarande sätt bör Sverige upprätthålla och utöka insatserna i regionen. Med bistånd och med ökad handel kan utvecklingen mot en mer demokratisk utveckling främjas.
Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
41 536 657
1
000 000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1 805 277
±0
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
18 488
±0
1:4
Folke Bernadotteakademin
217 119
±0
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50 000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
25 391
±0
Summa
43
652 932
1
000 000
Socialdemokraternas övervägande
Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet höjs med 1
000 miljoner kronor med målet att stegvis återgå till enprocentsmålet. Vi stödjer inte regeringens uppfattning om att frikoppla biståndsbudgeten från bruttonationalinkomsten.
Morgan Johansson (S)
Alexandra Völker (S)
Olle Thorell (S)
Linnéa Wickman (S)
Annika Strandhäll (S)
Johan Büser (S)
Markus Kauppinen (S)