Jämför sakliga förslag
A · Utbildning och forskning – för en stark kunskapsnation
2023/24 · HB022454 · Anders Ådahl (C); Niels Paarup-Petersen (C); Anna Lasses (C); Jonny Cato (C); Christofer Bergenblock (C); Catarina Deremar (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C); Anne-Li Sjölund (C); Helena Vilhelmsson (C)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta
2024/25 · HC023312 · Anders Ådahl (C); Elisabeth Thand Ringqvist (C); Niels Paarup-Petersen (C); Anna Lasses (C); Anne-Li Sjölund (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.024 · ämneslikhet 0.774. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
3 möjliga matchningar · 17 yrkanden i A · 46 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A7 och B13 · textlikhet 0.722A: Avslag · B: Avslag
A7
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska kraven på medfinansiering för externa forskningsmedel för högskolor och universitet och tillkännager detta för regeringen.
B13
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska kraven på medfinansiering vid externa statliga forskningsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A8 och B10 · textlikhet 0.456A: Avslag · B: Avslag
A8
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över finansieringssystemet av forskning så att finansieringen både stärker den fria forskningen i högkvalitativa forskningsmiljöer och stärker kvaliteten och lyhördheten i den konkurrensutsatta forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B10
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett finansieringssystem som stärker den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A15 och B37 · textlikhet 0.589A: Avslag · B: Avslag
A15
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd akademi, där lärosätena ska premiera en meritokratisk jämställd ordning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B37
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd akademi och tillkännager detta för regeringen.
14 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för vuxenutbildning i hela landet genom inte minst lärcentrum samt att möjliggöra för mer distansutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i flera avseenden stärka yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utveckla branschskolor och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka systemet för olika vuxenutbildningar för att möta en ökad och föränderlig efterfrågan på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att den högre utbildningen är tillgänglig i hela landet och att premiera kvalitet, arbetsmarknadsanknytning och regional samverkan och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den akademiska friheten vad avser lärosätenas autonomi genom att se över organiseringen av svenska lärosäten samt forskarnas/lärarnas självständighet parallellt med att premiera lärosätenas lyhördhet för samhällets behov på kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas konkurrenskraft stärks och deras samverkan med arbetsmarknaden förbättras, om att utveckla studentmedarbetarsystemet och en utökad praktik samt om en förstärkt roll för studievägledaren och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare utgå från studentens situation genom att stärka studenters hälsa och skapa system för välinformerade val och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att studenter med NPF eller andra funktionsnedsättningar får de anpassningar som krävs för att kunna genomföra högskoleprovet och att göra högre utbildning tillgänglig för fler och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid och skapar möjlighet för de som behöver mer tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort inkomstprövningen för lånedelen av studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige samt möjlighet för internationella lärosäten att etablera sig i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en genomlysning av hur Akademiska Hus lever upp till sitt uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en anpassad högskola och tillkännager detta för regeringen.
43 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för högre utbildning, forskning och innovationspolitik ska vara att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd och näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt, och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och innovation och att de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation ska överstiga EU:s mål och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att det ska ske en övergripande och betydande kvalitetsförstärkning av forskningen och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att lärosätenas autonomi ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att jämställdheten ska öka inom akademin och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att samverkan ska öka, internationellt och nationellt, mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt, långsiktigt resursfördelningssystem som i högre grad premierar de direkta anslagen till lärosätena och som skapar förutsättningar för fri och nyfiken forskning av hög kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas forskningsanslag i större utsträckning bör bestämmas utifrån en samlad bedömning av potential och kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av färre forskningsfinansiärer och överlappande utlysningar och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredningen om akademisk frihet även bör titta på institutionell frihet och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om externa och politiskt styrda forskningsanslag och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det institutionella självstyret ska värnas och utvecklas när det kommer till lärosätenas finansiering och organisering och hur de väljer att fördela sina resurser mellan undervisning och forskning och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa ett system för en samlad och oberoende analys av vilka resultat och effekter statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation har och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om excellens och bredd och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att komplettera satsningar på spets och excellens med kompetens- och utbildningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inkludera hela kedjan i akademin vid satsningar på spets och excellens och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lärosätenas profilering och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för samgåenden och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att koncentrera resurser dit de ger störst nytta i termer av potential och kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska finnas fastställda kriterier för vad som ska gälla för att ett lärosäte ska få benämnas universitet och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att förtydliga universitetens och högskolornas roller och uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell infrastruktur för anonymiserad spårbar registerforskning och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en snabbutredning av förslaget om en ändring i högskolelagen (1992:1434) om vilka konsekvenser det kan få på de anställdas arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete ska förenkla för utländska doktorander och forskare och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till ukrainska forskare och återuppbyggnad av bl.a. ukrainsk forskningsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fler autonoma lärosäten och lärosäten i stiftelseform och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av forskning och högre utbildning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biträdande lektorer och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka unga forskares situation och förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en strategi för att stärka tillgången på forskare och doktorander och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett stärkt företags- och forskningsklimat och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på praktiknära forskning inom socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett institut för AI-säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell strategi för high performance computing i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppenhet bör vara en hörnsten i forskningspolitiken men att det samtidigt bör finnas medvetenhet om behovet av att skydda nationella intressen, kunskap och säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framväxande och banbrytande tekniker och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimat och miljö och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på livsmedelsforskning och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka grundförutsättningarna för att forska inom vården och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på omvårdnadsforskning, apotek och forskande sjuksköterskor och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 4543 ord · B 10222 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2454
av Anders Ådahl m.fl. (C)
Utbildning och forskning – för en stark kunskapsnation
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för vuxenutbildning i hela landet genom inte minst lärcentrum samt att möjliggöra för mer distansutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i flera avseenden stärka yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla och utveckla branschskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka systemet för olika vuxenutbildningar för att möta en ökad och föränderlig efterfrågan på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillse att den högre utbildningen är tillgänglig i hela landet och att premiera kvalitet, arbetsmarknadsanknytning och regional samverkan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den akademiska friheten vad avser lärosätenas autonomi genom att se över organiseringen av svenska lärosäten samt forskarnas/lärarnas självständighet parallellt med att premiera lärosätenas lyhördhet för samhällets behov på kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska kraven på medfinansiering för externa forskningsmedel för högskolor och universitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över finansieringssystemet av forskning så att finansieringen både stärker den fria forskningen i högkvalitativa forskningsmiljöer och stärker kvaliteten och lyhördheten i den konkurrensutsatta forskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att högskoleutbildningarnas konkurrenskraft stärks och deras samverkan med arbetsmarknaden förbättras, om att utveckla studentmedarbetarsystemet och en utökad praktik samt om en förstärkt roll för studievägledaren och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligare utgå från studentens situation genom att stärka studenters hälsa och skapa system för välinformerade val och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att studenter med NPF eller andra funktionsnedsättningar får de anpassningar som krävs för att kunna genomföra högskoleprovet och att göra högre utbildning tillgänglig för fler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid och skapar möjlighet för de som behöver mer tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort inkomstprövningen för lånedelen av studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige samt möjlighet för internationella lärosäten att etablera sig i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd akademi, där lärosätena ska premiera en meritokratisk jämställd ordning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en genomlysning av hur Akademiska Hus lever upp till sitt uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en anpassad högskola och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige är ett välfärdsland som alltmer bygger sitt välstånd på förmågan att ta fram produkter och tjänster med stort kunskapsinnehåll. Själva grunden för den förmågan är hög kvalitet i vår högre utbildning och i vår forskning. Sverige behöver fler som utbildar sig, fler fria högskolor och fler utbildningar som är relevanta för arbets
marknaden. Forskningens kvalitet måste stärkas och ackompanjeras av ett högklassigt innovationssystem där forskningens idéer går från labb till global marknad. Oavsett var du bor i landet är det viktigt att det finns möjlighet till högre utbildning. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd.
Sverige är ett attraktivt land att verka i för internationella studenter och forskare. Så måste det fortsätta att vara. Vår attraktionskraft blir ett mått på vårt framtida välstånd.
Det ger en mångfald och nya perspektiv som bidrar till högre kvalitet. Spetskompetensen
är också avgörande för att vi fortsatt ska vara konkurrenskraftiga. Forskning och innova
tion
går hand i hand. Men utvecklingen är en aning oroande. Kvaliteten på svensk forsk
ning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster också riskerar att dala med tiden, vilket vore förödande för vår välfärd. En bidragande orsak är förmodligen en allt mindre självständig och fri forskning i Sverige. Akademin måste som oberoende och fri röst stå fri från kortsiktighet och detaljstyrning. Det är centralt för Centerpartiets utbildningspolitik och för att Sverige ska stå sig starkt som kunskapsnation.
Satsa mer på yrkes- och lärlingsutbildningar
Yrkes- och lärlingsutbildningar är viktiga för tillväxten, inte minst för de små och
medelstora företagen. För att yrkes- och lärlingsutbildningarna ska ge jobb efter avslutad
utbildning och för att arbetsmarknaden ska få tillgång till kompetent arbetskraft måste utbildningarna vara högkvalificerade på både lägre och högre nivå och i större utsträck
ning byggas ihop. De tilltänka arbetsgivarna ska vara en drivande kraft i utvecklingen och genomförandet av utbildningarna. I många länder med välfungerande yrkes
utbild
ningar spelar lärlingskapet, med sin kombination av anställning och utbildning i yrket, en större roll än i Sverige. Yrkesutbildningar motsvarande gymnasiet är idag under
dimensionerade i förhållande till växande behov, inte minst i offentlig sektor. Vi vill att fler ska kunna gå gymnasiets yrkes- och lärlingsutbildningar och att lärlingsutbildningar ska finnas inom fler yrken. Lärlingssystemet måste även kunna erbjudas vuxna, med studiemedel, studielån och stöd till anordnare. De som redan har en gymnasieexamen eller examen från högskolan ska kunna bli lärlingar i efterhand. Förutom att säkerställa
långsiktig finansiering och att utbildningarna svarar mot arbetsmarknadens behov behöver
utbildningarna nå fler.
Vidareutbildning och omställning är idag relativt framgångsrik, men sker i för liten skala. Yrkeshögskolan (YH), med sin specialiserade yrkesutbildning som direkt matchar arbetsmarknadens behov, är ett av svensk utbildnings- och arbetsmarknads mest fram
gångs
rika projekt, med stora samhällsekonomiska vinster. Det konstateras också i en utredning som redovisades 2023. YH behöver skalas upp och det finns en rimlig möjlig
het att skala upp med 35 procent på tio år. Det borde vara en minsta ambition, givet efterfrågan. Den typ av utbildning som bedrivs inom YH är en lika naturlig och viktig del av det svenska utbildningssystemet som exempelvis högskolor och universitet. YH behöver också stärka samverkan med det lokala och regionala näringslivet. Därför är det viktigt med en decentraliserad YH där staten inte ska detaljstyra. Samtidigt bör det införas ett gemensamt system för ansökan till YH för att underlätta administration för både YH och den enskilde.
YH lider också av att det inte är permanenta utbildningar utan projektanslag, som gör att anordnarna inte får långsiktighet i sin verksamhet. Ett stort YH-lyft bör genom
föras där yrkeshögskolan stärks avsevärt och får en högre grad av fasta anslag. Fler förberedande utbildningar bör finansieras där kortare påbyggnadsutbildningar borde kunna ingå. Det borde även tas fram fler YH-utbildningar på högre EQF-nivå.
EQF är en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande så att studenter kan se vilken nivå en svensk kvalifikation motsvarar i ett annat land. Det bör övervägas att några av de yrkesinriktade utbildningar som idag ligger på högskolor och universitet kan lyftas över till YH. Privata och offentliga arbetsgivare bör också få möjlighet att delfinansiera YH-platser när de ser stora behov av kompetenser utöver vad den statliga nivån bedömt vara nödvändigt.
Det är otroligt viktigt att möjligheterna till kompetensutveckling under hela livet förbättras för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet på en mer flexibel arbetsmarknad. Vi vill att möjligheten att läsa om kurser på komvux trots godkända betyg utreds. Det är också viktigt med både korta och långa utbildningar inom komvux,
yrkesvux, folkhögskola, yrkeshögskola och högskola för att stärka Sverige som kunskaps
nation.
Det spelar även en nyckelroll framåt för att individer ska kunna komma tillbaka till jobb och egen försörjning samt för att företag ska kunna växa och utvecklas.
Yrkesvux behöver få sina resurser tryggade över flera år för att bättre kunna planera
utbildningar och spegla behovet på arbetsmarknaden. Det digitala utbudet behöver också
öka för att bättre möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens inom it
‑
relaterade ämnen. Ett sätt att både bredda utbildningarna och stärka effektiviteten är att införa en vuxenutbildningspeng med mer av resultatkrav kopplade till möjligheterna att få arbete. Det borde även vara möjligt att studera på komvux, yrkesvux och sfi oavsett kommun
gräns. Var du bor ska inte avgöra ditt utbildningsutbud. Centerpartiet vill att det ska
vara möjligt att fritt söka till yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i komvux
på gymnasial nivå som erbjuds inom det primära samverkansområde som man bor i, så kallat frisök. Vi anser också att det finns skäl att vidare undersöka hur finansieringen kan lösas för det. Centerpartiet anser även att fler yrkesutbildningar bör bli yrkescollege och att lärlingsutbildningarna bör ta fasta på systemet för teknikcollege med företags
representanter i regionala styrgrupper.
Branschskolor är en underutnyttjad resurs
En viktig del i att säkra kompetensförsörjningen för företag är att det finns olika alternativ för att kunna byta yrkesbana under karriären. Branschskolor är ett sådant alternativ som med rätt förutsättningar kan underlätta företagens kompetenshöjning genom att efterfrågade utbildningar tillgängliggörs. Som exempel på behovet kan nämnas att bara de närmaste två till tre åren förväntar energibranschen att så många som 8
000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras. Skolverkets delredovisning för läsåret 2020/21 av försöksverksamheten med branschskolor visade att antalet bransch
skole
elever i försöksverksamheten var betydligt lägre än vad regeringen förväntat och att det var en ojämn spridning av eleverna över försöksverksamhetens olika yrkesområden. Skolverket konstaterade samtidigt att branschskoleutbildningarna har medfört ett ökat utbud av yrkesutbildning för elever på olika platser i landet. Men trots det ökade utbudet av yrkesutbildning på fler platser i landet så avvecklas nu försöksverksamheten av regeringen. Det tycker Centerpartiet är beklagligt. Skolverket har tidigare konstaterat att förordningen för statsbidraget har varit ett hinder; det borde ha rättats till först. Bransch
skolorna behövs, men det behövs insatser för att få fler elever att söka utbildningarna och fler huvudmän att samverka med branschskolorna. Fack och arbetsgivare är tydliga med att branschskolorna behövs. Centerpartiet vill utveckla och se en fortsatt satsning på branschskolorna.
Folkhögskolor
För att möta arbetsmarknadens snabbt skiftande behov behöver vi få fart på samtliga utbildningsvägar, inte minst de som på ett flexibelt och effektivt sätt snabbt kan möta behoven. Här spelar folkhögskolorna en nyckelroll, och därför behöver de ges den uppmärksamhet och de resurser som de förtjänar. Folkhögskolornas unika pedagogik, flexibilitet och förmåga att se potentialen i den enskilda individen – inte sällan genom att utgöra en andra chans – kan fungera som en utbildningsmotor för samhälle och individ.
En av folkhögskolornas styrkor är det breda utbudet av utbildningar och kurser, anpassade för både unga och vuxna. Genom att erbjuda praktiskt inriktade utbildningar inom olika yrkesområden kan folkhögskolorna rusta eleverna med de färdigheter och kompetenser som krävs för framtidens arbetsliv. Från digitala teknologier till hållbar utveckling och entreprenörskap – folkhögskolorna har möjlighet att utveckla och erbjuda utbildningar som speglar dagens snabbt skiftande arbetsmarknad. Centerpartiet vill ge folkhögskolorna ett mer tydligt och långsiktigt uppdrag genom att säkerställa resurser och ekonomiskt stöd.
Folkhögskolor är även viktiga resurser för de personer som saknar behörighet till
vidare studier då de genom sin allmänna kurs erbjuder alternativa och innovativa lärande
sätt.
Enligt SCB får årligen cirka 2
000 deltagare i allmänna kurser grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier. Av dessa väljer ungefär hälften att fortsätta sina studier inom ett år. En stor majoritet av dem som uppnår behörighet är under 25 år, och en ökande andel har utländsk bakgrund. Folkhögskolor spelar en betydande roll för målgrupper med särskilda behov, då fyra av tio deltagare som uppnår behörighet har någon form av funktionsnedsättning.
Högre utbildning och forskning
Utbildning och bildning berikar både samhälle och individer. Tillgång till högre utbild
ning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygg
het, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. Högre utbildning och forskning är i förlängningen motorn i den svenska välfärden. Att satsa på högre utbildning och forskning är viktigare än någonsin nu när den svenska ekonomin hackar med rekordstora varsel och företag i kris, och när Asien och USA växlar upp. Utveck
lingen inom artificiell intelligens kommer inte bara att förändra arbetsmarknaden utan också den geopolitiska spelplanen. Sverige kan inte hamna på efterkälken. Svensk högre utbildning och forskning står inför nya utmaningar där kvaliteten måste stärkas utan att
tillgången till högre utbildning koncentreras till få lärosäten. Nya balanser måste komma
till mellan kvantitet och kvalitet. Fler utbildningsplatser har tillkommit på senare år, men
kvalitén ska inte bara upprätthållas utan också stärkas. Dessutom måste utbildningarna designas för en rörlig arbetsmarknads behov. För att lärosätena ska bli mer själv
ständiga och få pengar utifrån sin kvalitet och efter hur lyhörda de är kring det omgivande samhällets behov, vill vi se att fördelningen av anslag mellan utbildningar jämnas ut.
Centerpartiet verkar för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Det är angeläget att ha en stark närvaro av högre utbildning i hela landet för att stärka Sveriges alla delar och motverka segregation mellan landsbygd och stad samt mellan mindre samhällen och landets universitetsstäder.
Digitaliseringen öppnar upp för fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler, oavsett geografi.
Centerpartiet har medverkat till satsningar på livslångt lärande där det ersättnings
belopp som universitet och högskolor får per helårsstudent motsvarar den nivå som lärosäten normalt får för både helårsstudent och helårsprestation. Det är ett viktigt steg för att kunna bidra till fler möjligheter till omställning och vidareutbildning för personer som är mitt i livet. Centerpartiet anser att en stegvis minskning av helårsprestationernas andel vore bra för att stärka kvalitén och stimulera till livslångt lärande. Utbildnings
former som skapar bättre förutsättningar för livslångt lärande bör också gynnas i resurs
tilldelningen. Exempelvis bör relevanta sommarkurser av fördjupningskaraktär, distans
kurser och kurser på halvfart uppmuntras. Centerpartiet vill ha ett resursfördelnings
system där kvalitet, arbetslivsanknytning och regional samverkan premieras.
För en både relevant och högkvalitativ forskning krävs att två perspektiv beaktas, dels fria förutsättningar för forskare att själva definiera både forskningsproblem och metoder, dels en lyhördhet för samhällets behov med korta och långa tidshorisonter. Centerpartiet anser att både dessa perspektiv måste vägleda hur vi organiserar och finansierar det svenska forskningslandskapet. Vi behöver sålunda se över ekonomiska incitament för lärosäten att både bidra till nyttiggörande av forskning och innovation och skapa förutsättningar för fri forskning av hög kvalitet.
Bredda rekryteringen till högskolan
Familjebakgrund påverkar ofta valet att studera vidare. Bristande information och vägledning gör de blivande studenterna beroende av råd från familj och vänner. Det syns tydligt i valet av utbildning och lärosäte. Studenter från studieovana hem är även överrepresenterade i avhoppsstatistiken. Felval är en viktig orsak till detta. En stärkt information och vägledning är på så sätt viktiga pusselbitar för att bredda rekryteringen till högskolan. Utan ett transparent utvärderingssystem där utbildningens kvalitet och koppling till arbetsmarknaden och tidigare studenters åsikter tydliggörs kan inte blivande studenter göra välinformerade studieval. En stärkt information och vägledning inför studieval är viktiga pusselbitar för att bredda rekryteringen till högskolan.
I både Danmark och Norge har statliga initiativ tagits för att blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar. I Danmark har man infört ett system där student
erna får information om de tidigare studenternas lön och arbetsmarknadsetablering och om utbildningen har varit relevant för de jobb som studenterna har fått. Stort fokus ligger på tidigare studenters upplevelser och hur de ser på sin utbildning. Norge har ett
liknande system, där fokus ligger på hur tidigare studenter ser på kvaliteten på utbild
ningen.
Sverige bör införa ett liknande system för att möjliggöra mer informerade studieval.
Det finns också ett stort behov av att anpassa såväl undervisningssituationen som examinationstillfällen för att studenter med någon form av NPF-diagnos eller andra funktionsnedsättningar ska kunna delta fullt ut i sina studier. Studenter med NPF-diagnoser kan ofta ha ett behov av rutiner och tydlighet, och kan ha svårt att planera sin tid och ännu svårare att hantera förändringar i en planering. Centerpartiet vill att studenter med NPF eller andra funktionsnedsättningar får de anpassningar som behövs för genomförande av högskoleprovet. Det är viktigt att alla ska få en ärlig chans att komma in på högskolan eller universitetet.
Stärk studenters psykiska hälsa
Den psykiska ohälsan har brett ut sig allt mer i Sverige. En grupp som har drabbats särskilt är studenter, inte minst i spåren av pandemin med hemmastudier och ett minskat socialt utbyte. Studenter har i större utsträckning än den generella befolkningen, framförallt de som förvärvsarbetar, egenrapporterad psykisk ohälsa, där 26
% av alla
studerande rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 15
% av alla förvärvs
arbetande.
Samtidigt så är det skyddsnät som omgärdar studenter mer underdimen
sio
nerat än för andra delar av befolkningen. I dagsläget kan en student som är sjukskriven på deltid endast få studiemedel för den del som den faktiskt studerar. Det innebär att studenter som t.ex. rehabiliteras från en heltidssjukskrivning och som en del av den
rehabiliteringen har behov av deltidsstudier kanske inte har råd då han eller hon exempel
vis
enbart får 25
% av studiemedlet. Centerpartiet vill införa en möjlighet för studenter att vara sjukskrivna på deltid, vilket även skulle medföra rätt till fullt studiemedel, samtidigt som personerna kan rehabiliteras tillbaka till antingen studier på fulltid eller andra former av heltidssysselsättning. Vi behöver också ge studenthälsan mer resurser och bättre verktyg för att de ska kunna möta och hjälpa studenter som mår dåligt och arbeta förebyggande på campus.
Stärk Sveriges konkurrenskraft
Om svensk utbildning och forskning ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen finns det ett flertal faktorer som spelar roll, varav det internationella utbytet är en viktig del. Det gäller både internationella forskare som kommer hit för att arbeta och interna
tionella studenter som väljer att läsa hela eller delar av sin utbildning i Sverige. Vi behöver finna lösningar för att förenkla för internationella studenter och forskare att studera och arbeta i Sverige, annars riskerar vi både anseende och en försämrad konkur
rens
kraft som följd. Centerpartiet vill undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige. Vi anser också att Sverige ska arbeta för att få internationella lärosäten att etablera sig i Sverige och utreda hur lagstiftningen kan förenklas för att underlätta detta.
Värna den akademiska friheten
Den akademiska friheten är det fundament varpå hela akademin vilar. Precis som kulturen och rättsväsendet behöver tydliga rågångar mellan politik och praktik behöver akademin detsamma. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Utan oberoende forskning och utbildning
bromsar Sverige in i framtiden och blir akterseglade av länder som släpper professionens
kvaliteter fria. Akademins oberoende har i flera länder varit bland de första offren när
auktoritära och illiberala regimer tagit makten. Främmande makt har bedrivit desinforma
tionskampanjer
mot och försökt tysta svenska forskare. Och lärares och gästtalares möjligheter att delta i evenemang och annan akademisk verksamhet har inskränkts efter kritik mot deras åsikter. En fri debatt med högt i tak är en grundläggande förutsättning för den akademiska friheten, även i de fall då åsikter är obekväma eller impopulära.
Även den del av den akademiska friheten som rör institutionellt självstyre måste värnas. Det är helt centralt att universitet och högskolor styr sin egen verksamhet. Centerpartiet motsätter sig obefogad detaljstyrning av högskolor och universitet och vill stärka oberoendet för såväl lärosätena som de forskare och lärare som är verksamma där. I Sverige är de flesta lärosätena myndigheter. Det är en dålig konstruktion om den institutionella friheten hålls högt. För att åstadkomma en stärkt akademisk frihet vill Centerpartiet att staten ska stötta högskolor och universitet som väljer att övergå till en stiftelseform, att politikens makt över och inom deras styrelser minskas och att anställ
ningstryggheten stärks för lärare och forskare.
Vi ser också att medfinansieringskravet är ett växande problem. Det gör att forskningen blir allt mer styrd av enskilda forskare och att externa finansiärer styr i allt högre grad. Konsekvensen kan bli att viktig forskning på mindre områden får stå tillbaka. Vi vill därför minska kraven på medfinansiering för externa forskningsmedel.
En jämställd akademi
Trots att kvinnor är i majoritet bland studenterna vid landets högskolor och universitet går arbetet mot en jämställd akademi för långsamt. Ungefär lika många kvinnor som män disputerar. Sedan upphör jämställdheten. Andelen kvinnliga professorer ökar, men sakta. Professorerna är den kategori inom högskolan som har den snedaste könsfördel
ningen. Idag är ungefär en tredjedel av landets professorer kvinnor. Variationerna mellan såväl lärosäten som olika fakulteter är stora. Bland forskarna vid finansins
titutionerna vid ledande universitet utgör kvinnor endast 20
procent och andelen kvinnliga forskare minskar med ökande senioritet. Globalt sett ligger Sverige dock i topp med den näst högsta andelen kvinnor inom finansforskning efter Australien och tredje högsta på professorsnivå. Det är ett samhälleligt problem att strukturer i samhället och akademin skapar en ojämställd akademi. Det borde vara varje lärosätes prioritering att i meritokratins namn kunna nå en mer jämställd könsfördelning. Med en jämnare könsfördelning ökar det innovativa tänkande som på sikt leder till högre kunskap för samhället i stort. Vi vill att en plan tas fram för hur medlen som går till kvinno- respektive mansdominerade fält kan jämnas ut och att tydliga mål sätts upp.
Ändamålsenliga lokaler
En annan fråga för lärosätena är frågan om deras lokaler. I början av 1990-talet genom
fördes den så kallade lokalförsörjningsreformen i syfte att uppnå ett mer effektivt resursutnyttjande av statliga myndigheter; dessutom skulle relationen mellan fastighets
ägare och hyresgäster bli mer affärsmässig. Enligt den förordning som gäller idag får inte heller statliga universitet och högskolor äga sina lokaler, utan behöver hyra dessa. Akademiska Hus är ett statligt ägt aktiebolag vars uppdrag är att äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet. Akademiska Hus har varit starkt kritiserat för att de tar mycket hög hyra från lärosätena och för att hyrorna urholkar lärosätenas möjligheter att använda de fria medlen till forskning. Samtidigt finns det stora variationer mellan olika läro
säten, när det gäller både de totala hyreskostnaderna och andelen av hyreskostnaderna som går till Akademiska Hus. Vi vill se en närmare genomlysning och utvärdering av Akademiska Hus uppdrag och drift och se över hur Akademiska Hus sköts.
Ett mer flexibelt studiemedelssystem
För ökad genomströmning och fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men som också är anpassat för dem med lägre studietakt, exempelvis de som har gått i en anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna. Det ger fler möjlighet till en utbildning som leder till jobb. Det behöver även finnas flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, som är en viktig del i det livslånga lärandet.
Heltidsstudier är på heltid och måste gå att förena med familjeliv. Det ger skäl att stärka studiemedlet. Ensamstående föräldrar är en utsatt studentgrupp ekonomiskt, och dessutom är de som endast hade en gymnasieutbildning i klar majoritet bland ensam
stående mammor. Möjligheterna till utbetalning av tilläggsbidrag för föräldrar som studerar behöver utredas, för en modern jämställd utbetalning.
Inkomstprövningen för studiemedel har återinförts, den så kallade fribelopps
gränsen, efter att den var borttagen under pandemin. Gränsen innebär att det finns ett tak
för hur mycket studerande får tjäna för att också få rätt till CSN. En enig riksdag avskaffade fribeloppet temporärt för att uppmuntra fler studenter att jobba under pandemimånaderna, inte minst eftersom det behövdes arbetande inom restaurang- och besöksnäring samt vård och omsorg. Det finns fler branscher som har behov av arbets
kraft, inte minst restaurangbranschen har stor personalbrist. Nu när inkomstprövningen har återinförts igen är det mindre lönsamt för studenterna att arbeta extra. Centerpartiet anser att det därför är rimligt att slopa inkomstprövningen för lånedelen av studiemedlet och på så sätt stärka studenters frihet att själva bestämma över sin egen ekonomi.
Anpassad högre utbildning
Regeringen lämnade under våren 2020 proposition 2019/20:105 Komvux för stärkt kompetensförsörjning, som bland annat syftar till att kommunal vuxenutbildning i högre grad ska bidra till arbetslivets behov av kompetens och bättre möta vuxnas behov av utbildning i olika skeden av livet. Propositionen har dock inte sett till alla aspekter vad gäller möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) att studera på till exempel universitet eller högskolor. Här behöver ett mer gediget och mer initierat arbete göras. Bland annat finns det små möjligheter att finansiera studier på högskolor eller yrkeshögskolor för individer med IF. Det är svårt att förutse hur den personliga ekonomin kommer att se ut under studietiden då det inte finns ett samlat regelverk kring eftergymnasiala studier för personer med IF.
För att kunna välja en utbildning måste också såväl boendet som fritiden på studie
orten liksom resorna mellan studieorten och hemmet fungera. Här behöver regelverk ses över och anpassas för personer som behöver extra stöd för sitt boende och sin fritid liksom för sina resor. Studieanordnarens finansiering vad gäller eftergymnasial utbild
ning anpassad för personer med IF är inte heller helt klarlagd. Det förväntas ofta att det ska vara den kommun där personen bor eller en eventuell arbetsgivare som ska stå för en del av eller hela kostnaden. Här bör en mer generell och anpassad modell tas fram så att universitet, yrkeshögskolor och andra studieanordnare har tydliga och anpassade regelverk vad gäller möjligheten till finansiering av utbildning anpassad för personer med IF – ett regelverk som mer liknar andra former av eftergymnasial utbildning som finansieras genom statliga anslag.
Centerpartiet ser att det kvarstår en hel del arbete för att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna ta del av eftergymnasial utbildning. Det gäller bland annat Sveriges referensram för kvalifikationer som inte fullt ut är kopplade till den europeiska referensramen. Att det inte finns någon utbildningsform på SeQF nivå
3 eller en eftergymnasial nivå för den som gått i en anpassad skola, på nivå
4 inom SeQF, är bekymmersamt och skulle underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Det skulle vara något som en anpassad högskola skulle kunna överbrygga. Centerpartiet vill därför att förutsättningarna för en anpassad högskola utreds. En del i det skulle kunna vara att bredda yrkeshögskolans uppdrag och utreda möjligheterna till korta yrkeshögskole
utbildningar för de som redan är yrkesverksamma i SeQF
6, för att fler ska kunna få tillgång till vidareutbildning genom hela livet.
Anders Ådahl (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Anna Lasses (C)
Jonny Cato (C)
Christofer Bergenblock (C)
Catarina Deremar (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3312
av Anders Ådahl m.fl. (C)
med anledning av prop. 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta
Innehåll
Förslag till riksdagsbeslut
1 Motivering
2 Regeringens forskningspolitik försvagar Sverige
3 Centerpartiets mål för utbildning, forskning och innovation
4 Resursfördelning, kvalitet och akademisk frihet
4.1 Lärosätenas finansiering
4.2 Färre forskningsfinansiärer
4.3 Ett finansieringssystem som stärker den akademiska friheten
4.4 Kvalitetsuppföljning av svensk forskning och innovation
5 Excellens och bredd
5.1 Profilering på landets högskolor och universitet
5.2 Koncentrering av resurser och antal universitet
5.3 Forskningsinfrastruktur
6 Lärosäten och samhället
6.1 Förenade anställningar
7 Internationalisering
7.1 Ukraina
8 Autonoma lärosäten
9 Forskning och högre utbildning i hela landet
10 Forskare och doktorander
11 Praktiknära forskning
12 Jämställdhet
13 Stärkt innovations- och företagsklimat
14 Artificiell intelligens
15 Säkerhet
16 Framväxande och banbrytande tekniker
17 Klimat och miljö
17.1 De gröna näringarna
18 Hälsa och sjukvård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för högre utbildning, forskning och innovationspolitik ska vara att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd och näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och innovation och att de offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation ska överstiga EU:s mål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att det ska ske en övergripande och betydande kvalitetsförstärkning av forskningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att lärosätenas autonomi ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att jämställdheten ska öka inom akademin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett delmål med forskningspolitiken ska vara att samverkan ska öka, internationellt och nationellt, mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt, långsiktigt resursfördelningssystem som i högre grad premierar de direkta anslagen till lärosätena och som skapar förutsättningar för fri och nyfiken forskning av hög kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas forskningsanslag i större utsträckning bör bestämmas utifrån en samlad bedömning av potential och kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av färre forskningsfinansiärer och överlappande utlysningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett finansieringssystem som stärker den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utredningen om akademisk frihet även bör titta på institutionell frihet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om externa och politiskt styrda forskningsanslag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska kraven på medfinansiering vid externa statliga forskningsmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det institutionella självstyret ska värnas och utvecklas när det kommer till lärosätenas finansiering och organisering och hur de väljer att fördela sina resurser mellan undervisning och forskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa ett system för en samlad och oberoende analys av vilka resultat och effekter statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation har och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om excellens och bredd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att komplettera satsningar på spets och excellens med kompetens- och utbildningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inkludera hela kedjan i akademin vid satsningar på spets och excellens och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lärosätenas profilering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för samgåenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att koncentrera resurser dit de ger störst nytta i termer av potential och kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska finnas fastställda kriterier för vad som ska gälla för att ett lärosäte ska få benämnas universitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att förtydliga universitetens och högskolornas roller och uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskningsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell infrastruktur för anonymiserad spårbar registerforskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en snabbutredning av förslaget om en ändring i högskolelagen (1992:1434) om vilka konsekvenser det kan få på de anställdas arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete ska förenkla för utländska doktorander och forskare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till ukrainska forskare och återuppbyggnad av bl.a. ukrainsk forskningsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fler autonoma lärosäten och lärosäten i stiftelseform och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av forskning och högre utbildning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biträdande lektorer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka unga forskares situation och förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en strategi för att stärka tillgången på forskare och doktorander och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett stärkt företags- och forskningsklimat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på praktiknära forskning inom socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämställd akademi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett institut för AI-säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell strategi för high performance computing i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppenhet bör vara en hörnsten i forskningspolitiken men att det samtidigt bör finnas medvetenhet om behovet av att skydda nationella intressen, kunskap och säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framväxande och banbrytande tekniker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimat och miljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om forskning inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på livsmedelsforskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka grundförutsättningarna för att forska inom vården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på omvårdnadsforskning, apotek och forskande sjuksköterskor och tillkännager detta för regeringen.
1
Motivering
Sverige har länge varit en toppnation när det kommer till forskning och innovation. Motorn i den svenska tillväxten har de senaste decennierna koncentrerats till att vi kunnat göra saker bättre och mer effektivt med hjälp av nytänkande och mer kunskap. Svenskt välstånd och konkurrenskraft har byggt på att vi har haft en högutbildad befolk
ning, innovativa företag och en akademi på mycket hög nivå. På senare år har Sverige
dock tappat alltmer mark. Tillväxten har varit begränsad, forskningens kvalitet har minskat mätt i andel högciterade publikationer och lärosätena levererar allt sämre i internationella
jämförelser och rankningar.
Svensk forskning har länge varit ett underreformerat område. Vad vi nu ser är kon
sekvenserna av det. Sverige tillhör inte längre den grupp av länder som producerar den allra bästa forskningen. Andra länder har kommit i kapp och springer förbi, med hög tillväxt och stark innovationskraft. Detta riskerar inte enbart att försämra vår position som en akademisk toppnation. Det riskerar också att hämma vårt välstånd.
För att vända utvecklingen behövs en ny politisk inriktning. Ökade offentliga medel till universitet och högskolor, via forskningsfinansiärerna, har visat sig inte lyfta kvali
teten i svensk forskning och innovation. För att kunna vända utvecklingen behövs i stället
reformer. Centerpartiets utgångspunkt är att det inte i huvudsak är för lite pengar som är problemet utan hur vi från politiskt håll har riggat hela sektorn: hur vårt finansierings
system ser ut, hur sektorn är organiserad – och hur politiserad vi tillåtit den att bli. Ska vi återigen placera Sverige i toppskiktet vad gäller forskning och innovation behöver fokus riktas om i politiken. Lärosätenas och forskarnas autonomi behöver stärkas, bild
ningsidealet uppvärderas och universitetens roll i samhället utvecklas. I regeringens in
riktning för forskningspolitiken den kommande mandatperioden saknas denna insikt. I stället fortsätter man i samma hjulspår som tidigare genom att öka styrningen av läro
sätena, nedgradera bildningen och blunda för behovet av reformer. Detta anser vi vara mycket olyckligt. Om vi ska stärka kvaliteten i forskning och innovation är inte mer av samma
den politiska lösningen
.
2
Regeringens forskningspolitik försvagar Sverige
Regeringens proposition 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta utgår från målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Utgångspunkten för satsningarna är excellens, internationalisering och innovation. För att lyckas med detta bedömer reger
ingen att det inte bara behövs en kraftfull satsning när det gäller medel utan också en ambitionshöjning i form av en tydligare inriktning mot excellens. Regeringen pekar ut tre delmål för den kommande tioårsperioden.
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och vara bland de främsta länderna vad gäller utgifter för forskning och utveckling som andel av BNP.
Svensk forskning ska hålla hög kvalitet.
Sverige ska vara ett av världens bästa innovationsländer.
Värt att notera är att varken samverkan eller jämställdhet berörs, vilka varit delmål i tidigare forskningspropositioner. För att uppnå målen anser regeringen att de direkta anslagen i högre utsträckning behöver konkurrensutsättas för att premiera de lärosäten
som lyckas organisera och utveckla sin verksamhet på så sätt att den mest högkvalitativa
forskningen och de bästa forskningsmiljöerna växer fram. Dessutom menar man att medlen i större utsträckning bör riktas mot spetsforskning och excellens.
Regeringen gör i propositionen flera välkomna satsningar för att stärka svenskt forsknings- och innovationsklimat. I sammanhanget handlar det bl.a. om satsningar på avancerad forskningsinfrastruktur och på life science. Dessutom aviserar regeringen att man avser att tillsätta en utredning om akademisk frihet och en om lärosätenas associa
tionsformer. Men Centerpartiet noterar att regeringen förbisett vissa avgörande delar och landar helt fel på flera mycket centrala områden. Allvarligast är att man inte lyckas identifiera de systemfel som har lett till minskad kvalitet i svensk forskning och inno
vation. Propositionen är ett lapptäcke av enskilda satsningar med överlapp och luckor och där en helhet saknas.
Regeringen skriver i propositionen att ”tanken att ökad forskningsvolym automatiskt leder till högre kvalitet behöver överges”. Problemet är dock att man i de förslag och satsningar som aviseras förbiser detta helt och hållet. I stället väljer man att föreslå mer
av samma politik – dvs. mer konkurrensutsättning, mer styrning och större andel externa
medel. Centerpartiet anser att mer av samma politik inte kommer att ge nya och bättre resultat. Vi måste göra saker på andra sätt för att kunna vända den begynnande kris som svensk forskning och akademi befinner sig i. För att regeringens höjda anslag ska få önskade resultat behöver systemet reformeras i grunden så att det har förmågan och den institutionella kapaciteten att långsiktigt omsätta ekonomiska resurser i högklassig, fri och nyfiken forskning. Att följa samma hjulspår som tidigare är inte innovativt.
I propositionen föreslås att en mycket större andel av resurserna än tidigare ska gå till forskningsråden än direkt till lärosätena. Tre fjärdedelar av anslagshöjningarna riktas till forskningsfinansiärerna. Detta innebär inte bara en större dos av tidigare förd politik. Det innebär också en indirekt styrning, då det blir forskningsråden – dvs. andra än de enskilda forskarna – som kommer att bestämma vilka frågor det ska forskas om. Detta begränsar den bredd och det djärva kunskapsinhämtande och utforskande som är av
görande för att kunna lösa dagens och framtidens mer oväntade problem. Dessutom försämrar det anställningstryggheten för forskarna. Enligt Centerpartiet innebär reger
ingens förslag att man låser fast forskningssystemet i mekanismer som gör den bästa forskningen mindre fri. Det riskerar att urholka kvaliteten i forskningen ytterligare.
I regeringens inriktning för forskningspolitiken är ett område exklusivt prioriterat, nämligen STEM, dvs. science, technology, engineering och mathematics. Centerpartiet välkomnar stora delar av regeringens satsningar för att stärka spetsen inom STEM-forskningen. Sverige måste hänga med och i delar leda utvecklingen på de tekniska och
naturvetenskapliga områdena. Men teknisk utveckling sker inte i ett vakuum utan genom
kunskaper och parallella förståelser från humaniora, ekonomi, samhällsvetenskap m.m. De senaste årens Nobelpris i ekonomi borde gett regeringen information om det. Vidare, den ökade politiska styrningen av lärosätena, den osäkra finansieringen samt de vida inskränkningarna på bildning och på det fristående kursutbudet riskerar att göra dessa satsningar tandlösa. Centerpartiet är av åsikten att bredd och spets med nödvändighet måste utvecklas i samklang med varandra. Om vi tänker oss forskningslandskapet som en triangel med spetsen uppåt, så behöver hela triangeln lyftas och inte enbart spetsen. Vi saknar därför i propositionen insikten om inte minst bildningens och humanioras betydelse för att stärka forskningen även inom STEM. I propositionen nämns bildning enbart två gånger och det saknas både förslag om nyttiggörande och om stöd för att lyfta bildningen. Om vi ska kunna lösa både dagens och morgondagens oväntade utmaningar krävs det en bred, fri och flexibel akademi. Bildningens roll i detta är vital och det är
mycket olyckligt att regeringen väljer att nedprioritera detta. Samhällets sammanhållning
och vår utveckling som nation riskeras.
Regeringens proposition 2024/25:60 behandlar forskning och innovation som något isolerat. I propositionen saknas det förslag både för att stärka företagsklimatet och kom
petensförsörjningen och på hur utbildningen på grundnivå och avancerad nivå på läro
sätena kan stärkas. Dessutom går flera av de förslag som läggs fram stick i stäv med den
politik som regeringen bedriver inom andra politikområden, vilket riskerar att göra flera
, förvisso välkomna, förslag verkningslösa. Det går exempelvis inte att tro att regeringens mål om en starkare internationalisering kommer att ge resultat när man samtidigt på migrationsområdet signalerar att vissa grupper inte är välkomna eller på bostadsområdet vägrar göra reformer så att fler forskare och internationella studenter ska kunna verka i Sverige. På samma sätt är det svårt att se att satsningarna på AI ska få resultat när man
slopar skolans digitaliseringsstrategi och går emot de rekommendationer som regeringens
egen AI-kommission pekar på. De menar specifikt att utbildning och bildning om AI behövs för hela befolkningen om Sverige ska kunna hålla sig internationellt konkurrens
kraftigt. Det är av stor vikt att rekommendationerna från AI-kommissionen samordnas
med förslagen från forsknings- och innovationspropositionen då dessa politiska områden
i stor utsträckning går hand i hand. Forskning, innovation och AI är politikområden som sträcker sig över flera politikområden och departement och de måste därför samordnas så att inte viktiga initiativ faller mellan stolarna. För att förslagen i propositionen ska få önskad effekt måste politiken hålla samman och även få utslag inom exempelvis skatte
politiken, digitaliseringspolitiken, migrationspolitiken, näringspolitiken och bostadspolitiken
.
3
Centerpartiets mål för utbildning, forskning och innovation
Sverige behöver en vision och en långsiktigt hållbar strategi för forskningslandskapet som tar sin utgångspunkt i en fri akademi och för innovation och utveckling som tar en
stark position i den föränderliga internationella konkurrensen. Det kräver starkt ledarskap
med tydliga mål som kan följas upp.
Centerpartiet anser därför att det övergripande målet för högre utbildning, forskning och innovationspolitik bör lyda som regeringens mål:
Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
Målet ska följas upp och utvärderas systematiskt enligt följande delmål:
a)
Att Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och innovation. De offentliga och privata investeringarna i forskning och innovation ska överstiga EU:s mål.
b)
Att det ska ske en övergripande och betydande kvalitetsförstärkning av svensk forskning.
c)
Att lärosätenas autonomi ska stärkas.
d)
Att jämställdheten ska öka inom akademin.
e)
Att samverkan ska öka, internationellt och nationellt, mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.
4
Resursfördelning, kvalitet och akademisk frihet
Av de anslagshöjningar som föreslås i propositionen kommer 75 procent att gå till forskningsfinansiärerna 2028. Det innebär att andelen basanslag kommer att minska
under den kommande perioden. I syfte att Sverige ska vara ett av världens främsta forsk
ningsländer
och en ledande kunskapsnation är detta inte en långsiktigt hållbar politik. Centerpartiet vill se ett nytt resursfördelningssystem som i högre grad premierar
de di
rekta anslagen till lärosätena och som skapar förutsättningar för fri, nyfiken forskning
av hög kvalitet. I nedanstående kapitel presenterar vi vår syn på lärosätenas finansiering, forskningsfinansiärernas roll, hur vi stärker den akademiska friheten genom resurs
fördelningssystemet och hur vi avser att stärka kvaliteten inom forskningen och den högre utbildningen.
4.1
Lärosätenas finansiering
Centerpartiet välkomnar att regeringen höjer anslagen, inte minst mot bakgrund av de
senaste årens mycket höga kostnadsutveckling. Vi ser också positivt på att de konkurrens
utsatta
EU-medlen får en högre vikt i syfte att ge lärosätena incitament att söka EU-medel.
Vi anser dock det problematiskt att anslagshöjningarna framför allt riktar sig till de stat
liga forskningsfinansiärerna. 75 procent av de nya anslagen kommer att gå till forsknings
finansiärerna
2028. Dessa anslag går i sin tur till politiskt utpekade tematiska områden och satsningar. Utrymmet för breda, öppna utlysningar genom forskningsfinansiärerna där forskarna lägger prioriteringen av vad som ska undersökas och kvaliteten på ansök
ningen avgör vilka som finansieras, ökar relativt sett inte. Dessutom ska basanslagen konkurrensutsättas enligt en princip med tre indikatorer.
Hela det föreslagna systemet verkar konserverande, ger inte utrymme för potential och kommer att öka avståndet mellan de som redan har resurser och de som har potential.
Sverige ligger redan långt ut på skalan när det gäller hög andel konkurrensutsatta medel jämfört med andra länder. Detta ökar detaljstyrningen och minskar utrymmet för fri och nyfiken forskning. Dessutom försämrar det anställningstryggheten för forskare och hämmar forskaryrkets attraktivitet. Det varken ökar kvaliteten eller stärker lång
siktigheten inom forskningspolitiken. För att de ökade anslagen ska kunna få verklig
effekt behöver finansieringssystemet reformeras och en större andel av anslagen gå direkt
till lärosätena. Men det kräver parallellt en reformering av den institutionella friheten. Lärosätena behöver större möjligheter att bära finansieringens frihet än i dag och arbeta mer strategiskt. Centerpartiet vill se ett finansieringssystem som premierar fri forskning
med hög kvalitet. Därför vill vi också se att lärosätenas forskningsanslag i större utsträck
ning
bestäms utifrån en samlad bedömning av kvalitet och potential. På så sätt kan vi komma ifrån godtycklig politisk styrning och anslagen bestäms i lägre utsträckning utifrån hur de traditionellt sett har fördelats.
4.2
Färre forskningsfinansiärer
Slutsatserna i utredningen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (2023) visar att dagens system med ett tjugotal forskningsfinansiärer leder
till komplicerad och tung administration, otydlig rollfördelning, svag kvalitetsutveckling
och suboptimal hantering av forskningsinfrastruktur. SFS (2023) har också visat att
dagens system leder till att alltmer av lärarnas och forskarnas tid går åt till administration.
Detta är inte en hållbar ordning. Centerpartiet anser, i linje med utredningens förslag, att antalet forskningsfinansiärer behöver minska. Färre finansiärer och färre överlappande utlysningar gör att arbetsbördan med att skriva projektansökningar skulle minska. Dess
utom skulle det bidra till en mer ändamålsenlig och effektiv forskningsfinansiering, något
som även regeringen förespråkar. Dessutom, det är inte ovanligt att mediokra projekt
förslag som får nej hos första och andra och tredje forskningsfinansiär i stället får ja på fjärde eller senare försök. Det är inte ett kvalitetsstärkande system.
4.3
Ett finansieringssystem som stärker den akademiska friheten
Artificiell intelligens, klimatförändringar, geopolitiska maktskiften och demografiska utmaningar förändrar just nu samhället i rekordfart. Detta förutsätter en akademi av hög kvalitet bestående av forskare som har förmågan att vara både reaktiva och proaktiva. En akademi av hög kvalitet är beroende av att utbildning och forskning tillåts utvecklas utan att styras av kortsiktiga politiska intressen. Politiskt styrda satsningar på både ut
bildning och forskning riskerar att begränsa den bredd och det djärva kunskapsinhämtande
och utforskande som är avgörande för att kunna lösa dagens och framtidens mer oväntade
problem. Forskning är ifrågasättande i sin grund, och ska inte vara föremål för politiska vindar.
Politiker vill gärna tro att de kan styra framsteg genom riktade satsningar. Men värde
fulla upptäckter dyker upp där ingen kunde ana att man skulle leta. Utan oberoende forsk
ning
och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Utan oberoende forskning och utbildning bromsar Sverige in i framtiden och blir akterseglat av länder som släpper professionens kvaliteter fria. Det är en grundpelare för oss som kunskapsnation att akademin är en oberoende och fri röst som står fri från kortsiktighet och detaljstyrning.
I propositionen meddelar regeringen att en utredare ska titta på hur skyddet för lärare och forskare vid svenska lärosäten kan stärkas. Centerpartiet är mycket positivt till att en utredare får i uppdrag att titta på hur bl.a. likriktning och homogenitet kan minska inom akademin. Vi hade dock gärna sett att utredningen även fick i uppdrag att titta på hur den institutionella akademiska friheten kan stärkas. Sverige ligger sämre till än
andra jämförbara länder när det gäller institutionell autonomi, alltså lärosäten i förhållande
till staten. Enligt regeringens egen expertmyndighet UKÄ är dessutom det främsta hotet mot den akademiska friheten politisk styrning i finansieringssystemet. Det är mycket
beklagligt att regeringen inte avser att inkludera politisk styrning i utredningens uppdrag.
Regeringen anser att den administrativa bördan behöver minska för att ge förutsätt
ningar för forskare och lärare att fokusera på kärnverksamheten och därigenom medföra stärkt akademisk frihet. Vi ser mycket positivt på att regeringen belyser detta i proposi
tionen och att man även har gett Statskontoret i uppdrag att analysera konsekvenserna av universitetens och högskolornas administrativa uppgifter. Däremot ser vi med oro på att regeringen inte lever upp till sina ambitioner i de förslag som faktiskt lämnas. När en större andel av medlen framöver kommer att behöva sökas så finns det mycket stor risk att administrationen tvärtom kommer att öka. Med ökad politisk styrning följer ökad administration för efterlevnad.
Regeringens forskningspolitik kommer öka detaljstyrningen inom akademin. När de externa och politiskt styrda forskningsanslagen får en alltmer betydelsefull roll, minskar lärosätenas och de enskilda forskarnas eget inflytande över vilken forskning som ska bedrivas. Forskarna blir mer försiktiga och testar inte de yvigaste idéerna. Regeringen säger sig värna om akademisk frihet, men i handling går den i motsatt riktning.
Till skillnad från regeringen hade vi därför hellre sett en större satsning på direkta anslag till lärosätena. Vi anser dessutom att kraven när det kommer till medfinansiering från vissa av statens forskningsfinansiärer i dag är alldeles för stora. Det gör att forsk
ningen blir alltmer styrd av enskilda forskare och att externa finansiärer styr i allt högre grad. Konsekvenserna riskerar att bli att viktig forskning på mindre områden får stå tillbaka. Vi vill därför minska kraven på medfinansiering för externa statliga forsknings
medel.
Centerpartiet motsätter sig obefogad detaljstyrning av högskolor och universitet och vill stärka oberoendet för såväl lärosätena som de forskare och lärare som är verksamma där. För att det institutionella självstyret ska värnas anser Centerpartiet att självbestäm
mandet bör stärkas när det kommer till lärosätenas finansiering och organisering och hur de väljer att fördela resurser mellan undervisning och forskning. För oss är det helt centralt att universitet och högskolor styr sin egen verksamhet.
4.4
Kvalitetsuppföljning av svensk forskning och innovation
Centerpartiet anser att kvaliteten i forskningen stärks när professionens kvaliteter släpps fria och när lärosätenas forskningsanslag i större utsträckning bestäms utifrån en samlad
bedömning av kvalitet och potential. Men för att garantera det senare behövs ett tydligare
system för kvalitetsuppföljning av svensk forskning och innovation.
Sverige saknar i dag ett robust system för en samlad och oberoende analys av vilka resultat och effekter statliga investeringar i forskning, utveckling och innovation har. Det finns i de flesta jämförbara länder.
För att lära mer om hur olika europeiska länder har organiserat sitt arbete på området gav Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva) och Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) i uppdrag att studera frågan. Den färdiga studien bygger på ett tjugotal samtal med forskningsanalytiker från olika länder.
För att säkerställa att investeringar i forskning, utveckling och innovation är effektiva krävs bättre uppföljning. Centerpartiet föreslår därför att en utredning tillsätts för att lämna förslag om hur ett sådant system kan inrättas. En viktig komponent är högst troligt att Vetenskapsrådet inte ska ha uppgiften att både finansiera och sedan bedöma kvaliteten på satsningar. En ny oberoende aktör torde ha ett sådant uppdrag.
5
Excellens och bredd
För att Sverige ska kunna återta rollen som en akademisk toppnation är det viktigt att spetsforskningen uppvärderas och satsas mer på. Därför ser Centerpartiet positivt på regeringens satsningar på bl.a. excellenscenter (centrumbildningar som bedriver spetsforskning). Vi uppskattar även att regeringen fokuserar på excellens i hur statens forskningssatsningar i sin helhet ska ta sig uttryck.
Att regeringen väljer att ha excellens som inriktning för forskningspolitiken är både bra och viktigt. Problemet är dock att de satsningar som aviserats riskerar att inte nå de mål och ambitioner som avses med dem. Det finns flera skäl till detta. För det första måste satsningarna kompletteras med kompetens- och utbildningsåtgärder. För att satsningarna ska bli verkningsfulla behöver hela kedjan inom akademin tas hänsyn till och inkluderas. Det räcker inte att göra isolerade satsningar på enbart forskning om man ska uppnå spets och excellens på längre sikt. Det behövs satsningar för hur man ska garantera en stark försörjning av doktorander och forskare även i framtiden, hur man avser att öka antalet universitetslärare och på hur lärosätena enklare ska kunna ställa om utifrån samhällets förändringar. Det behövs helt enkelt ett helhetsperspektiv och en förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan forskning och utbildning. Akademin behöver dessutom vara både långsamt stabil och föränderlig. Det är en svår utmaning, men det är politikens uppgift att göra en sådan dualistisk utmaning möjlig att möta.
För det andra väljer regeringen att premiera forskningsfinansiärerna framför direkta anslag till lärosätena. Problemet med detta är att det begränsar utrymmet för djärv, nytänkande och nyfiken forskning. Politiker vill gärna tro att de kan styra framsteg genom riktade satsningar. Men värdefulla upptäckter dyker upp där ingen kunde ana att man skulle leta. Det är när forskaren själv får bestämma forskningsfrågorna som de viktigaste upptäckterna görs. Därför hade vi hellre sett en större förskjutning i satsning
arna till fördel för lärosätenas basanslag. Regeringen påstår sig värna om nyfiken forskning, men i de satsningar som aviserats lyser denna ambition med sin frånvaro.
För det tredje innebär regeringens satsningar på excellens att satsningarna på bredden
prioriteras ned. För Centerpartiet behövs både spets och bredd för att kunna nå excellens
. Elitforskning ska inte sättas i motsättning till kvalitetssatsningar på bredden. Bredden är ofta en förutsättning för att nya idéer och spetskunskap ska kunna växa fram. För Centerpartiet är det viktigt med bredd för att akademin ska kunna vara snabbfotad och anpassningsbar efter hur samhället förändras. Det är helt avgörande för att Sverige ska kunna möta de utmaningar och möjligheter som framtiden innebär att det finns ett utrymme att forska bortom politikens prioriterade områden och utbilda sig i frågor som erbjuder både flexibilitet och anpassningsförmåga för vad arbetsmarknaden framöver kommer att efterfråga.
5.1
Profilering på landets högskolor och universitet
Centerpartiet vill skapa bättre möjligheter för lärosätena att stärka sin egen profilering. Sverige måste bli bättre på att koncentrera olika kompetenser, fördela arbetsuppgifterna mellan lärosätena och våga specialisera oss inom de områdena lärosätena är bäst på. Centerpartiet anser att landets lärosäten i högre grad ska kunna renodla sin profil och vidareutveckla sitt strategiska arbete då det gäller såväl grundutbildning som forskning. Det ska vara initiativ som kommer från lärosätena och inte staten. Ökad profilering är ett sätt att höja kvaliteten i såväl högre utbildning som forskning inte minst på mindre lärosäten eftersom alltför små utbildningsmiljöer tenderar att ha svårare att leva upp till erforderliga krav. Det krävs en ”kritisk massa” av studenter, doktorander och lärare för att uppnå en stimulerande utbildnings- och forskningsmiljö. Centerpartiet ser därför
även positivt på att regeringen avser att skapa bättre förutsättningar för att fler universitet
och högskolor på frivillig grund ska kunna ta initiativ till samgåenden.
5.2
Koncentrering av resurser och antal universitet
Centerpartiet anser att universitet och högskolor ska kunna specialisera sig och våga gå sin egen väg. Mångfald stärker kvaliteten brett. Resurser ska användas effektivt och koncentreras där de gör störst nytta. Universitet och högskolor har olika huvuduppgifter i det svenska landskapet för högre utbildning och forskning. Det är bra. I stället för ett system där universitet och högskolor gör lite av allt vill vi se ett system där olika fokus utvecklas för olika lärosäten. Vi vill möjliggöra större institutionell frihet med större
möjligheter till egna strategiska val. Det är ingen skillnad på hur viktigt det är för Sverige
med regional relevans eller excellent forskning, men det är skillnad på hur olika lärosäten
väljer att prioritera. Vi behöver en mångfald av lärosäten som systemet med högskolor
och universitet i dag erbjuder. Mot bakgrund av detta välkomnar Centerpartiet regeringens
ambition om att inte inleda någon process för att utse fler universitet under nuvarande mandatperiod. Centerpartiet har tidigare lyft vikten av att ta fram tydliga kriterier för att högskolor ska erhålla universitetsstatus. Centerpartiet anser därför att det inte bör göras några universitetsutnämningar tills sådana kriterier har tagits fram.
I syfte att stärka lärosätenas kvalitet och möjlighet att specialisera sig anser Center
partiet att universitetens och högskolornas roller och uppdrag behöver förtydligas ytter
ligare. En tydlig rollfördelning är en förutsättning för att både spets och bredd ska ga
ranteras på landets lärosäten. I andra länder finns mer dualistiska system där man tydligare
skiljer på universitetens och högskolornas uppgifter och syften. I ett sådant system har man koncentrerat olika kompetenser, fördelat arbetsuppgifter mellan lärosäten och
skapat större nytta för studenterna. Man har helt enkelt gett universiteten och högskolorna
olika upplägg – bägge mycket viktiga, men de har fyllt olika funktioner. Forskning, nytänkande och innovation på universiteten är lika betydelsefullt som högskolorna, vars nischade utbildningar, nischade forskningssatsningar och tillgänglighet i hela landet är avgörande för att svara mot arbetsmarknadens behov av viktiga kunskaper. Såväl universiteten som högskolorna är avgörande för Sveriges utveckling och välstånd. Båda har en viktig roll att spela, men på olika sätt. Denna rollfördelning behöver förtydligas.
5.3
Forskningsinfrastruktur
Forskning blir alltmer beroende av avancerad utrustning och infrastruktur. Avancerad
forskningsinfrastruktur är många gånger en förutsättning för forskning av högsta kvalitet
och avgörande för möjligheten att bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning i Sverige. Svenska forskare, företag och offentliga organisationer behöver ha tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen; det är en grundläggande förutsättning för att kunna
bedriva forskning med hög kvalitet. Infrastruktur är av stor betydelse inom alla forsknings
områden
för forskare, inom både grundforskning och tillämpad forskning, och det omfattar
bl.a.
anläggningar, instrument, kunskapssamlingar och tjänster. Centerpartiet delar i stort regeringens syn på satsningar på forskningsinfrastruktur och tillstyrker därför regeringens
inriktning. Vi saknar dock en satsning för att etablera en nationell infrastruktur för ano
nymiserad spårbar registerforskning som i dag finns i våra grannländer. Sverige har en stark tradition med registerstudier, där vi tappat vår världsledande position, och här behövs en satsning.
6
Lärosäten och samhället
Enligt Tillväxtanalys är samverkan mellan näringslivet och akademin bland de viktigaste
insatser staten kan bidra med för att näringslivets satsningar på FoU-verksamhet i Sverige
ska öka eller bibehållas. Alltför få går mellan näringsliv och akademi. Samtidigt blir tillgång på kompetens en allt viktigare faktor för var företag väljer att göra sina investe
ringar. Bristen på rörlighet mellan akademi och näringsliv och på geografisk mobilitet är i dag en flaskhals för svenska företags tillväxt, och bristen på näringslivserfarenhet hos många seniora forskare försvårar möjligheterna för nya lösningar att ta sig från laboratoriet till marknaden. Centerpartiet anser att regeringens satsningar på lärosätenas innovationskontor och holdingbolag samt inkubatorer och science parks kan spela en viktig roll för att stärka samverkan mellan akademin och övriga samhället. Däremot hade vi velat se samverkan som ett tydligare delmål för att uppnå målet med forsknings- och innovationspolitiken.
6.1
Förenade anställningar
Centerpartiet välkomnar förslaget om en ändring i högskolelagen (1992:1434) för att öka möjligheterna till förenade anställningar, vilket skulle underlätta för kombinerad verk
samhet i akademi och näringsliv/offentlig sektor. Flera remissinstanser har dock lyft flera utmaningar och risker med förslaget. Bland annat handlar det om hur det påverkar de anställdas arbetsvillkor, arbetsmiljö och arbetsrätt. Centerpartiet anser att regeringen behöver ta hänsyn till detta och göra en snabbutredning av förslagets konsekvenser innan lagändringen verkställs.
7
Internationalisering
Sverige har länge varit ett attraktivt land att verka i för internationella studenter och forskare. Därför är det positivt att internationalisering är ett av regeringens prioriterade områden. Internationaliseringen av den högre utbildningen och forskningen och den fria
rörligheten för studenter är mycket viktiga i dagens samhälle. Utan utbyte förlorar svenska
lärosäten både kvalitet och mångfald. Om vi inte kan garantera att antagna utländska stu
denter
och forskare får stanna för att studera och forska i Sverige riskerar vi att förlora i anseende och därmed i framtida konkurrenskraft. Centerpartiet välkomnar att regeringen har internationalisering som ett av sina prioriterade områden och att man har en tydlig ambition om att öka sitt deltagande i internationella forskningssamarbeten, inte minst inom EU. Däremot ser vi med oro på att man i stora delar av propositionen behandlar internationalisering i termer av säkerhet snarare än ett verktyg för pluralism, idéutbyte och specialisering. Dessutom förbiser man humanioras roll när internationalisering diskuteras. Även om det är viktigt att ansvarsfull internationalisering och säkerhet har en framskjuten roll får det inte resultera i att viktiga reformer för att stärka internationa
liseringen prioriteras bort. I propositionen diskuteras varken lösningar för att förenkla för internationella studenter att tillgodoräkna sig utlandsstudier eller för att minska den administrativa börda som drabbar internationella forskare. Satsningarna på internationa
lisering är sett till regeringens ambitioner mycket skrala och berörs enbart i vissa avgränsade delar av propositionen. Detta är väldigt olyckligt.
7.1
Ukraina
Centerpartiet välkomnar det stöd som regeringen avser att ge till Ukraina. I samman
hanget handlar det bl.a. om ukrainska forskare som har tvingats lämna landet samt för den svåra återuppbyggnadsfasen där behov av kapacitetsuppbyggnad, inte minst forskningsinfrastruktur, kommer att vara avgörande.
8
Autonoma lärosäten
Centerpartiet vill att högskolor och universitet ska bli mer autonoma. Vi vill därför flytta
makt från politiken till professionen. Det är professionen som bäst känner till verksam
heten och vad den behöver för att utvecklas. Det är viktigt att lärosäten får möjlighet att profilera sig utifrån lokala och regionala förutsättningar och sina egna styrkor. Politiska regleringar ska därför begränsas till frågor där staten har ett tydligt intresse av att styra. Det gäller t.ex. uppföljning av resultat och kvalitetsgranskning, ansvarsutkrävande samt rättssäkerhet för studenterna.
Vidare vill Centerpartiet se en ökad pluralism vad avser associationsformer. I dag är några lärosäten i stiftelseform. Det bör utredas om fler kan övergå i den formen och andra former. I Sverige är i stort sett alla lärosäten förvaltningsmyndigheter. Det leder till både en konformitet och en alltför nära relation till statsmakten som håller tillbaka kreativiteten och idérikedomen. Universitetsledningarna måste ägna mer tid åt myndig
hetsuppgifter än att vara akademiska ledare. Mot bakgrund av detta välkomnar vi att regeringen avser att tillsätta en utredning för att analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor.
För att stärka kvaliteten inom akademin vill Centerpartiet reformera forskningspolitiken
i syfte att både öka pluralismen och den institutionella friheten vad gäller associations
former och göra om finansieringssystemet till fördel för en ökad andel direkta anslag. Reformen om att öka den institutionella friheten bör rimligen ske före reformeringen av finansieringssystemet i syfte att ge lärosätena större möjlighet att ta ansvar för finansi
eringens frihet och arbeta mer strategiskt.
9
Forskning och högre utbildning i hela landet
Centerpartiet är garanten för att utbildning, forskning och innovation ska finnas i hela landet. Vi vill skapa de bästa förutsättningarna för att ge människor möjlighet att ta del av en akademisk utbildning av högsta möjliga kvalitet. Forskningsmöjligheter och högre utbildning med tydlig forskningsanknytning bör därför finnas i hela landet.
Utbildning och bildning berikar både samhälle och individer. Tillgång till högre utbild
ning
av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. Högre utbildning och forskning är i förlängningen motorn i den svenska välfärden. Centerpartiet verkar för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjlig
heter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Det är angeläget att ha en stark närvaro av högre utbildning och forskning i hela landet för att stärka Sveriges alla delar och motverka segregation mellan landsbygd och stad samt mellan mindre samhällen och landets universitetsstäder. Detta är något som helt och hållet förbises i regeringens proposition, vilket är mycket olyckligt.
Att kunskap, forskning och innovativa miljöer finns över hela landet är centralt om Sverige ska klara sig i den globala konkurrensen. Lärosäten har en viktig roll att stödja lokala, regionala och nationella styrkeområden. Människor, organisationer och företag kan uppleva en tröskel för att komma i kontakt med forskning som kan utveckla den egna verksamheten; genom en ökad närhet till forskning kan den tröskeln sänkas. På så sätt kan också samverkan mellan lärosätena och det omkringliggande samhället stärkas.
Sveriges regioner har till uppdrag att fastställa en strategi för sin regions utveckling och samordna insatser för att genomföra strategiska satsningar. Inom detta område är forskning och innovation av högsta betydelse. Det är viktigt att även regioner, inom sin specialisering eller excellens, kan förbättra sina regionala innovationssystem.
10
Forskare och doktorander
Forskare, lärare och doktorander är kärnan i akademin. Regeringens politiska inriktning för svensk forskning de kommande fyra åren innehåller några förbättringar vad gäller forskares och doktoranders situation. I sammanhanget handlar det bl.a. om att skapa bättre förutsättningar för lärosäten att anställa biträdande lektorer, även om vi ser med
viss oro på att detta inte kommer att ske på grundval av meritokrati och utifrån principen
om armlängds avstånd från politiken. Att lärosätena också själva ska kunna bestämma om tidsgränsen ska vara högst fem eller sju år, om tidsgränsen ska vara samma för hela
lärosätet eller om den ska variera inom olika ämnesområden eller organisatoriska enheter
är också positivt.
Regeringens inriktning för forskningspolitiken riskerar dock i sin helhet att försämra
situationen för forskare och doktorander. På framför allt två plan utmärker detta sig tydligt.
För det första riskerar den ökade andelen externa medel att kraftigt försämra anställnings
tryggheten
för forskare och doktorander. Inte minst riskerar det att försämra unga forskares
situation och möjlighet till karriärutveckling och öka avhoppen bland forskarstudenter. I
dag har unga forskare svårt att få externa anslag då de konkurrerar med mer erfarna forskare
om samma utlysningar. När större andel av anslagen framöver behöver sökas är risken
stor att unga forskare kommer att drabbas värst. För det andra saknas det ordentliga sats
ningar på forskningsbaserad kompetensutveckling och en långsiktig strategi för att kunna
säkra försörjningen av doktorander, forskare och universitetslärare framöver. När sats
ningarna på forskning inte möts upp av satsningar på utbildning och kompetensutveckling
är det svårt att se hur dessa satsningar ska bli långsiktigt verkningsfulla.
11
Praktiknära forskning
I regeringens inriktning på forskningspolitiken aviseras satsningar på praktiknära forsk
ning för bl.a. lärare, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Forskning på dessa områden kan spela en viktig roll för att förbättra kunskapsresultaten i svensk skola och kompetensen inom sjukvården. Både sjukvården och skolan står inför stora utmaningar. I skolan slås tiotusentals elever ut varje år och skillnaderna i kunskapsresultat ökar. I sjukvården, å andra sidan, ökar kostnaderna kraftigt och vården blir alltmer avancerad. Ökade anslag för praktiknära forskning är avgörande för att möta dessa utmaningar. Centerpartiet välkomnar regeringens satsningar på praktiknära forskning. Centerpartiet hade dock velat se satsningar på fler områden, däribland inom socialtjänsten.
12
Jämställdhet
För att möta de utmaningar som samhället står inför i dag och främja forskning och innovation i världsklass måste jämställdheten stärkas i högre utbildning och forskning. Trots att kvinnor är i majoritet bland studenterna vid landets högskolor och universitet går arbetet mot en jämställd akademi alldeles för långsamt. Ungefär lika många kvinnor som män disputerar. Sedan upphör jämställdheten. Andelen kvinnliga professorer ökar, men sakta. Professorerna är den kategori inom högskolan som har den snedaste köns
fördelningen. I dag är ungefär en tredjedel av landets professorer kvinnor. Variationerna mellan såväl lärosäten som olika fakulteter är stora. Bland forskarna vid finansinstitu
tionerna vid ledande universitet utgör kvinnor endast 20 procent, och andelen kvinnliga forskare minskar med ökande senioritet. Globalt sett ligger Sverige dock i topp med den näst högsta andelen kvinnor inom finansforskning efter Australien och tredje högsta på professorsnivå. Det är ett samhälleligt problem att strukturer i samhället och akademin skapar en ojämställd akademi.
Centerpartiet anser att det borde vara prioriterat för varje regering att i meritokratins
namn arbeta för att nå en mer jämställd könsfördelning. I tidigare forskningspropositioner
har jämställdheten pekats ut som ett delmål. I regeringens proposition har man valt att inte prioritera jämställdhet. Centerpartiet anser att målet med forskningspolitiken ska följas upp med delmålet att jämställdheten ska öka inom akademin.
Det behövs mer forskning, inte minst klinisk forskning, för att sjukdomar som drabbar
kvinnor ska kunna upptäckas och behandlas rätt och i tid. Det finns även stora kunskaps
luckor
när det gäller flickor som är brottsoffer (bevittnar eller utsätts) men även barn som utsätter andra för våld. Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck
är också fortsatt i behov av ökad kunskap. För Centerpartiet är det självklart att kunskaps
läget
om sjukdomar som drabbar kvinnor måste förbättras. Regeringen måste säkerställa
en jämställd vård och omsorg genom forskning om kvinnosjukdomar, minska den stress
relaterade
ohälsan och stärka den genusmedicinska kompetensen inom vården. Annars kommer vi aldrig att nå målet om en jämställd hälsa och jämställd vård.
Centerpartiet anser att regeringen gör flera viktiga satsningar. I sammanhanget handlar
det bl.a. om att Vetenskapsrådet och UKÄ får i uppdrag att analysera jämställdheten vid svenska universitet och högskolor och att det finns ett stort fokus på barn och unga. Däremot hade vi velat se ännu större satsningar på jämställdhetsområdet och att jämställdhet även fortsättningsvis förblev ett utpekat delmål med forskningspolitiken.
13
Stärkt innovations- och företagsklimat
Sverige står mitt i en ekonomisk tillväxtkris. Sverige, sett till BNP per capita, är fattigare än alla delstater i USA utom Mississippi, och vi har en arbetslöshet på över 7
procent. Samtidigt tappar både vi och EU i internationell konkurrenskraft, vi ser oss bli omsprungna av Kina och USA och situationen är akut för att stärka det svenska näringslivet och på sikt svensk konkurrenskraft. Kina och USA dominerar även den tekniska utvecklingen när det gäller forskning och utveckling av framväxande tekniker. Bland de 64 olika banbrytande teknikerna domineras det teknologiska ledarskapet och forskningen av Kina inom 57 av de 64 teknikområdena. USA är ledande inom 7
av de
64 och EU ledande inom 2
av teknikområdena. Vi ser hur de stora samhällsutmaningarna
som den digitala och den gröna omställningen kan överkommas med nya innovationer, men då måste nya innovationer skapas i Sverige och EU och där spelar forskning och innovation en avgörande roll.
EU är vår viktigaste arena och de andra EU-länderna utgör våra viktigaste samarbets
partner för forskning, innovation och tillväxt. Därför är det oroväckande hur låga ambi
tioner regeringen har att påverka EU:s forskningspolitik i en riktning som gynnar Sverige
.
Det enda som nämns i propositionen gällande EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation (FP10) är att excellens ska utgöra grunden för ramprogrammet. Det räcker
inte för ett land som vill vara EU:s starkaste forsknings- och innovationsland och driva unionen i samma riktning.
I Sverige står företagen för den största andelen av FoU-utgifterna, nämligen ca
74 pro
cent
2023. Företagens FoU-verksamhet sker främst i de större företagen, runt 75 procent
, och resterande 25 procent i små och medelstora företag. Det svenska näringslivet tillhör
de mest FoU-intensiva i världen. SCB uppskattar att företagens investeringar i FoU 2023
uppgick till 166
121 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,6 procent av BNP. Bandet mellan
forskningen och näringslivet är grundläggande för att nya innovationer ska kunna kom
mersialiseras och nå marknaden. För detta syfte spelar innovationskontor, holdingbolagen
på högskolorna och universiteten samt inkubatorer en viktig roll. De har lyckats hjälpa idéer och forskningsresultat att bli till startup- och scaleup-företag som når marknaden och många av våra framgångsrika startup- och scaleup-företag har från början startats på
en högskolas holdingbolag eller fått stöd av en inkubator. Bland Sveriges högst värderade
onoterade bolag har flera grundats på flera av våra svenska högskolors holdingbolag.
Däremot finns det många utmaningar på resan till kommersialisering och att ta en idé till att grunda och växa sitt bolag. Det handlar om kapital, allra främst i ett tidigt skede då det ännu inte finns riskvilja från privata investerare. Här spelar Vinnova en viktig roll att kunna stötta bolag i ett tidigt skede och detta är av stor vikt för att privat kapital ska
våga och vilja investera i ett senare läge. Vi behöver säkerställa att det finns ett stödsystem
som kan ta hand om fler idéer och forskningsresultat. Innovationskontoren behöver få mer stabila resurser, och holdingbolagen behöver mer kapital att investera. Samtidigt måste lärosätena säkerställa att deras holdingbolag och inkubatorer har en stabil eko
nomi och därmed långsiktighet. Det finansiella stödet behöver vara i samverkan mellan lärosäten, regioner och nationella myndigheter. Dessvärre har denna regering prioriterat bort stöd till snabbväxande innovativa bolag då Vinnovas tidigare anslag till detta flyttades till andra områden, detta påverkar även det svenska innovationssystemet och forskningsresultats möjlighet att nå näringslivet.
Regeringen lyfter fram test- och innovationsmiljöer som en viktig del i ett välfunge
rande och internationellt konkurrenskraftigt innovationssystem. Mindre och snabbväxande
företag har också utmaningar med att testa sina innovationer. Genomförandet av tester av ny teknologi och forskning i Sveriges testmiljöer är väldigt kostsamt samt svårt att få
tillgång till för dessa företag. Dessa faciliteter måste göras mer tillgängliga för fler oavsett
storlek och ekonomiska muskler.
Bolag inom näst intill alla branscher står i dag inför betungande regler och har lag
stiftning att förhålla sig till. Detta i kombination med tekniska innovationer kan bli ett hinder för innovation. Utveckling av regelverk, juridik och policyer är därför minst lika viktigt som att bygga upp kunskap om ny teknik. Att finansiera forskning som komplet
terar den tekniskt orienterade är därför centralt för att företagen ska kunna driva sitt inno
vationsarbete.
I Kalifornien infördes hösten 2023 ett pilotprojekt där staten ska kunna upphandla fler tjänster med generativ AI. Genom att balansera innovation och risk
hantering har Kalifornien skapat en modell för hur offentlig sektor kan utnyttja AI på ett ansvarsfullt sätt. I centrum för denna satsning står en ”sandlåda”, en säker testmiljö där
myndigheter kan utvärdera tekniska lösningar utan att riskera resurser eller dataintegritet.
Sandlådan, som administreras av Kaliforniens avdelning för teknologi (CDT), är leve
rantörsneutral och utformad för att vara både kostnadseffektiv och säker.
Därför har Centerpartiet förordat regulatoriska sandlådor vid tillsynsmyndigheter för att innovationer ska kunna utvecklas i en kontrollerad miljö och regelutvecklingen kan
följa de tekniska innovationerna. Förutom testbäddar som regeringen lyfter fram i propo
sitionen
ser vi därför att det är av stor vikt att alla tillsynsmyndigheter inför regulatoriska
sandlådor för att förenkla för startup- och scaleup-företag att utvecklas. Integritets
myndigheten är en av få svenska myndigheter som har infört en regulatorisk sandlåda, men med mycket positiva resultat.
Även kompetens är av stor vikt för att stärka innovations- och företagsklimatet. Det är därför positivt att regeringen reformerar expertskatten och det är positivt att vi har ett system för kvalificerade personaloptioner där små tillväxtbolag kan attrahera kompetens genom optioner i företaget snarare än höga löner. Det kvalificerade personaloptions
systemet skulle behöva utvecklas ytterligare för att nå fler företag, men regeringen verkar
stå handfallen inför detta.
Av propositionens innehåll att döma gör det svenska näringslivet mycket för att Sverige
ska vara ett framgångsrikt forsknings- och innovationsland, men det finns mer staten skulle behöva göra för att undanröja de hinder som finns för att innovationer ska bli företagsidéer och nå marknaden. Det saknas i forskningspropositionen.
Startup- och scaleup-företag som jobbar med teknisk innovation inom framför allt mjukvara har i dag svårt att använda både FoU-avdrag och expertskatten. För FoU-
avdragen har skattemyndigheten tolkat forskning mycket smalt. Det finns lovande förslag
i den utredning som presenterades i januari 2025 för att förbättra detta. Beträffande expertskatten så går den inte att använda då lönenivåerna måste vara betydligt högre än vad många mindre företag har råd med i ett initialt skede.
14
Artificiell intelligens
Artificiell intelligens (AI) och maskininlärning har potentialen att revolutionera både forskningen och samhället i stort och vi i Sverige har stora möjligheter att ha en fram
stående roll i den utvecklingen. För att vi i Sverige ska kunna ta del och dra nytta av fördelarna av artificiell intelligens (AI) behöver vi se över reglerna och göra fler offent
liga satsningar för utveckling av AI. Vi behöver stärka forskningsinfrastrukturen, skapa goda villkor för att kunna använda AI och säkerställa att utvecklingen av AI är både ansvarsfull och transparent.
Tillgången till data och beräkningsmöjligheter är viktig för AI-utvecklingen i Sverige. Det är därför positivt att Sverige är en del av det europeiska partnerskapet Euro HPC och att Sverige får sin första superdator som blir belägen på Linköpings universitet. Det är av stor vikt att regeringen arbetar vidare för att etableringen ska bli så
framgångsrik som möjligt och att tekniken blir tillgänglig inte bara för forskning och uni
versitet
utan även näringslivet. På sikt bör Sverige arbeta för att stå värd för fler super
datorer och utveckla tillgången till kvantteknik i Sverige. För att uppnå detta bör reger
ingen arbeta långsiktigt och strategiskt med detta område genom att ta fram en nationell strategi för high performance computing.
AI har potentialen att revolutionera allt från offentlig sektor (kommun och region) till fordonsindustrin genom att möjliggöra mer effektiva och precisa processer. Inte minst inom hälso- och sjukvård, som i dag möts av kraftiga kostnadsökningar till följd av de
demografiska förändringarna, har AI potential att öka både effektivitet och patientsäkerhet.
AI kan också bidra till att lösa komplexa samhällsutmaningar, såsom klimatförändringar och effektiv resurshushållning. AI kommer helt enkelt att vara avgörande för Sveriges framtida konkurrens- och innovationskraft och för att lösa samhällets utmaningar och problem.
Vilken politik som bedrivs har stor betydelse för vilka förutsättningar AI har att utvecklas och vilken roll svenska företag och forskning kommer att ha i den utveck
lingen. Regeringen gör vissa välkomna satsningar på AI. Bland annat handlar det om att ge ett samordningsuppdrag till Vetenskapsrådet för att underlätta och dra nytta av AI i
forskningen, identifiera hinder och möjligheter samt verka för transparent och ansvarsfull
AI-utveckling inom forskningen. Dessutom gör man en större satsning på excellens
kluster för utvecklandet av AI-teknik. Satsningen är viktig även om vi vill betona att den måste ge utrymme för fri, nyfiken forskning där forskarna själva har stor makt att välja vad som ska forskas om och hur. För att skapa en större helhet kring artificiell intelligens hade vi dock gärna sett en satsning på vidareutbildning av lärare vid univer
sitet och högskolor inom AI. Dessutom hade vi, i linje med AI-kommissionens förslag, velat se att det skapades ett institut för AI-säkerhet med uppgift att bedriva och främja forskning kring säkerhetsrisker kopplat till AI.
15
Säkerhet
Vi befinner oss för tillfället i en geopolitiskt mycket orolig tid. Krig i vår absoluta när
het och stater som vill oss illa har tvingat oss att radikalt omvärdera vår säkerhetspolitik.
Fri och högkvalitativ forskning genom öppenhet och internationella samarbeten är grund
läggande
för Sveriges kompetensförsörjning och för att Sverige ska kunna agera kraft
fullt i hanteringen av olika samhällsutmaningar. Internationalisering och öppenhet är något som historiskt har byggt Sverige starkt och något som vi även fortsättningsvis bör eftersträva. Öppenhet bör utgöra en viktig hörnsten i forskningspolitiken; samtidigt måste det finnas medvetenhet om behovet av att skydda nationella intressen, kunskap och teknik och garantera vår säkerhet.
I regeringens inriktning för forskningspolitiken den kommande mandatperioden läggs ett stort fokus på säkerhet. Regeringen skriver bl.a.: ”Öppenhet och samarbete riskerar att utnyttjas av främmande makt och andra aktörer på ett otillbörligt sätt. Forskningssäkerheten behöver därför stärkas bl.a. genom ökad kunskap och medveten
het om risker med internationellt samarbete.” Centerpartiet välkomnar att regeringen lägger en stor tyngdvikt vid de säkerhetspolitiska aspekterna av forskningspolitiken. Viktiga aspekter som bl.a. tas upp är tydligare definition av tekniker med dubbel
användning, riskbedömningar av internationella doktorander med tvivelaktiga syften och att gränserna mellan civilt och militärt suddas ut alltmer. Centerpartiet betonar dock att öppenhet och säkerhet ska förstås som kompletterande och ömsesidigt förstärkande aspekter. Det är en svår utmaning att balansera säkerhet och öppenhet och därför är det viktigt att åtgärder vidtas med försiktighet. Därför anser Centerpartiet även att det behöver tas fram nationella riktlinjer till universitet och högskolor i sammanhanget.
16
Framväxande och banbrytande tekniker
Regeringen anser att den svenska forskningen kring framväxande tekniker behöver ex
pandera ytterligare. Utan omfattande och högkvalitativ egen forskning och innovation kommer Sverige inte att kunna nyttja de landvinningar som görs på andra håll. Utan att
vara en tongivande och trovärdig aktör kommer inte Sverige och andra europeiska intres
senter
att kunna påverka val av standarder och andra lösningar inom teknikutvecklingen.
Centerpartiet anser att det är viktigt att de satsningar som görs inom forskning och
innovation bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och minska sårbarheten. Center
partiet
anser att statens roll i dessa satsningar bör vara utformad som en katalysator så att det skapas förutsättningar för framväxande och banbrytande tekniker och att sats
ningarna sker nedifrån och upp. Sverige har inte möjligheten att vara världsledande
inom alla tekniker, utan satsningarna måste ta sin utgångspunkt i Sveriges unika industri
tradition
, kompetenser och möjligheter. Satsningarna får inte medföra protektionism eller att komparativa fördelar inte utnyttjas. Risken är då att satsningarna blir mycket kostsamma och i värsta fall inte leder till att banbrytande tekniker växer fram.
17
Klimat och miljö
Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. Hur vi hanterar frågan i dag är av
görande för vår framtid. Orsakerna och effekterna av klimatförändringarna är globala, och för att hindra den globala medeltemperaturen från att stiga till oacceptabla nivåer behöver vi verka på alla politiska nivåer, globalt, i EU, nationellt och kommunalt. Samtidigt ser vi redan effekterna av ett förändrat klimat. Även om vi lyckas hejda och minska utsläppen kommer samhället att behöva hantera och anpassa sig till konsekven
serna av klimatförändringarna. Övergången från en fossilbaserad ekonomi till ett förny
bart och biobaserat samhälle innebär också stora möjligheter för jobb, tillväxt och ut
veckling inte minst i Sverige. Det är därför av stor vikt att skapa rätt förutsättningar och innovationsvänligt samhällsklimat för minskad klimatpåverkan. Forskning, innovation och teknikutveckling behövs i en rad sektorer från produktion, distribution och lagring av energi, för smarta fossilberoende transporter, till jordbruk, hälsa och ekonomi. Inte minst finns stort behov av sektorsövergripande arbete så att ny kunskap och teknik kombineras med politik och ekonomi där tekniken kan samspela och förstärka med nya affärsmodeller, investeringar och beteenden. Centerpartiet välkomnar därför att det nationella forskningsprogrammet om klimat förlängs med två år för att ge möjlighet till en utvärdering efter tio år, dvs. 2027, som kan ge underlag för framtida satsningar på forskning och innovation inom klimatområdet.
17.1
De gröna näringarna
De gröna näringarna tillhandahåller många viktiga lösningar när det kommer till svensk tillväxt, konkurrenskraft, fossilfrihet, säkerhet och klimatomställningen i stort. Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbets
tillfällen. Sverige är också bäst i världen när det exempelvis gäller låg och ansvarsfull
antibiotikaanvändning, liten förekomst av salmonella, god omsorg om djuren samt klimat
påverkan.
Utveckling av den veterinärmedicinska forskningen är emellertid en nöd
vändighet för en fortsatt god djurhälsa. Men jordbruket är samtidigt en av de sektorer där de klimatpåverkande utsläppen är svårast att minska. Därför vill Centerpartiet stärka forsningen för att minska jordbrukets klimatpåverkan genom särskilda satsningar på fodertillsatser, tillverkning av biogas och hållbar gödselproduktion. Givet säkerhetsläget finns det ett strategiskt intresse för Sverige av att verka för en inhemsk produktion av mineralgödsel, t.ex. genom ökad forskning eller utvecklingsinsatser. Utan ett motstånds
kraftigt och innovativt svenskt jordbruk har vi också sämre förutsättningar att klara oss i händelse av en kris eller krig.
Klimatförändringarna innebär stora risker för Sverige. Torka och översvämningar betyder stora produktionsbortfall och behöver därför förberedas för i möjligaste mån. Därför vill vi se mer av forskning på klimatanpassning av jord- och skogsbruket i ett ändrat klimat. Även om regeringen gör flera välkomna satsningar på klimatområdet saknas ordentliga satsningar i fråga om klimatanpassningar av livsmedel och primär
produktion med nya produktionstekniker som lämpar sig för morgondagens svenska klimat. I propositionen nämns enbart betydelsen av ett hållbart, robust och anpassnings
bart livsmedelssystem i förbifarten. Centerpartiet hade gärna sett mer omfattande sats
ningar på området. Dessutom hade vi gärna sett förslag på hur samverkan mellan statliga
aktörer, universiteten och det gröna näringslivet kan stärkas, inte minst i syfte att kunna öka investeringarna i jordbruks- och livsmedelsforskning.
Centerpartiet anser att det är viktigt att stärka forskningen inom de gröna näringarna och är stolt över de historiskt stora satsningar som nu görs på livsmedelskedjan tack vare det tidigare januarisamarbetet och den senaste forskningspropositionen. Behoven är fortsatt stora och i jämförelse med andra länder leder bara en liten del av den forskning som sker i Sverige till innovationer och samhällsnytta. Den digitala revolution med ny teknik och artificiell intelligens som pågår i världen kan skapa nya möjligheter inom lantbruket. Potentialen är stor och nya tekniska lösningar och plattformar förändrar arbetssättet som vi i dag känner till det. Det kan öka avkastningen och minska behovet
av insatsvaror såsom diesel och växtskyddsmedel och med stora miljö- och klimatvinster
som följd. Forskning på detta område bör fortsatt få stort fokus.
Svensk skog är en klimathjälte som vi inte ska ta för given. Skogen kan bidra än mer, inte minst för att fasa ut fossila insatsvaror. Vi vill se mer forskning på biobaserad energi och biobaserade råvaror som kan ersätta de fossila alternativen.
18
Hälsa och sjukvård
Sverige står i dag inför en utmaning med ökande vårdkostnader och försämrad jäm
likhet i vården, inte minst kopplat till en åldrande befolkning. En annan utmaning är ökade sjuktal, vilket ofta kan härledas till psykisk ohälsa. Den medicinska forskningen har här en avgörande roll. Strategiska satsningar på forskning och innovation möter inte bara samhällsutmaningen hälsa utan leder även samtidigt till ökat välstånd i hela landet.
För att Sverige ska kunna vara en konkurrenskraftig kunskapsnation där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till hög tillväxt, stark innovations
kraft och högkvalificerade jobb behöver vi fortsatta satsningar på området. Centerpartiet välkomnar därför att regeringen väljer att prioritera hälsa och sjukvård i propositionen.
Vi anser även att satsningarna på mer forskning i primärvård och omställning nära vården,
kliniska prövningar, antibiotikaresistens och kvinnosjukdomar är mycket välkomna. Vidare ser vi även positivt på mer verksamhetsnära forskning och att satsningar görs i hela vårdkedjan.
Även om regeringen gör fler välkomna satsningar saknas mycket i propositionen. Bland annat finns inte ett enda förslag kring hur apoteken ska stärkas eller hur grund
förutsättningarna för att forska inom vården ska utvecklas. Det behöver också satsas mer på omvårdnadsforskning och forskande sjuksköterskor. Att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning har varit, och är inför framtiden, helt oumbärligt för hälso- och sjukvårdens, och inte minst cancervårdens, utveckling. Det är olyckligt att reger
ingen inte väljer att lyfta detta.
Anders Ådahl (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Anna Lasses (C)
Anne-Li Sjölund (C)