Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2237 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen avslår regeringens förslag till förändring av målet för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (regeringens förslag 1). Motivering Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 281 929 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 439 755 ±0 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 490 399 −30 000 1:5 Näringslivsutveckling 357 442 ±0 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 69 351 ±0 1:7 Turismfrämjande 104 613 15 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 304 249 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av Oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 68 140 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 175 846 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 27 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 363 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 339 080 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 750 000 ±0 1:24 Elstöd 2 400 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 298 ±0 2:2 Kommerskollegium 94 265 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 313 367 15 000 2:4 Investeringsfrämjande 67 772 ±0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 11 407 773 ±0 Politikens inriktning Sverige har en stark industri. Tack vare världsledande innovationer som snabbar på klimatomställningen skapas nya jobb i hela landet. Men Sverige går nu mot en låg ­ konjunktur. Arbetstillfällen och näringslivets innovationsförmåga står på spel. Det är av yttersta vikt att politiken bidrar till ekonomisk resiliens och stärkt konkurrenskraft. Avgörande för den gröna industrialiseringen är bland annat en kraftig utbyggnad av fossilfri el, fortsatt regelbaserad frihandel och goda möjligheter till kompetens-försörjning. Gamla jobb kommer att försvinna och nya växa fram. Därför är parts ­ modellen på svensk arbetsmarknad central. Vi ska fortsätta att satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera internationell expert ­ kompetens. För att möjliggöra klimatinvesteringar kommer även de gröna kredit ­ garantierna att spela en viktig roll. De nya jobben som växer fram ska vara bra jobb, med svenska löner och villkor. Det förutsätter en rättvis och sund konkurrens. Därför vill Socialdemokraterna säkerställa Konkurrensverkets kapacitet att skapa goda förutsättningar för Sveriges företagare. Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är utvecklingen av hållbara batterier men även vätgas som en förutsättning för industrins omställning. Vi vill att Sverige understödjer de satsningar som nu görs genom fortsatt svenskt deltagande i europeiska samarbetsprojekt (IPCEI) för att utveckla en hållbar och konkurrenskraftig batterivärdekedja samt utveckling av vätgasprojekt. Statliga Vinnova och Rise har avgörande roller i vårt innovationssystem och tillsammans med företag och akademi utvecklar de nya processer, produkter och tjänster som driver på klimatomställningen. Därför vill vi se fortsatta satsningar på forskning och innovation, inte minst när det gäller digitaliseringens möjligheter. Sverige vinner på samverkan. Genom samverkansprogrammen har staten och näringslivet möjlighet att förbättra vår konkurrenskraft. Regeringen behöver ta till vara det arbete som genomförts i programmen och skapa nya vägar framåt i dessa frågor. Regelförenklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som regeringen beslutade 2021. Lagstiftningsarbetet och myndigheternas regelgivning behöver förbättras – inte minst genom bättre konsekvensanalyser. Regler ska vara proportionella och ändamåls ­ enliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas till vara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Svensk besöksnäring har en enorm potential att bidra med nya jobb, innovation och utveckling av besöksmål på ett sätt som gör att platser blir mer attraktiva även för dem som bor och verkar där till vardags. Besöksnäringen tog på många sätt den största smällen när pandemin slog till 2020 och räddades till stor del av de stora stödpaketen till de mest drabbade företagen. För att kunna ta nästa steg och göra Sverige till världens mest hållbara och attraktiva resmål 2030 har regeringen antagit en nationell besöks ­ näringsstrategi. I denna strategi identifierar regeringen ett antal strategiska områden. Med strategin finns förutsättningar för alla aktörer inom besöksnäringen att dra åt samma håll och förverkliga den potential som finns fullt ut. Det är viktigt att regeringen tar strategins innehåll vidare och att man utvecklar arbetet med Besöksnäringsrådet. För att bättre marknadsföra Sverige behöver Visit Sweden ökade ekonomiska resurser. Fri och rättvis handel bygger välstånd. Sverige ska fortsatt verka för en öppen handel och för att överenskommelser om en fri och rättvis handel efterlevs. Det är något som har blivit allt viktigare i tider av ökad protektionism. Den svenska exporten har stor betydelse för välfärden och jobben i vårt land. Genom export kan svenska företag bidra till klimatomställningen och öka sin konkurrenskraft. Att Sverige är attraktivt för investeringar bidrar till våra möjligheter att låta hela landet växa. Arbetet med att genomföra den statliga export- och investeringsstrategin behöver därför fortsätta och fler små och medelstora företag bli exportföretag. Inte minst måste svenska företag bli starkare på tillväxtmarknader. Socialdemokraterna vill att målet för handelspolitiken behålls och att regeringens förändrade formulering avvisas. Anslag 1:4 Till förmån för andra budgetsatsningar avvisas en del av den stora ökning av anslaget som regeringen föreslagit. Anslaget minskas därmed med 30 000 000 kr. Anslag 1:7 Anslaget ökar med 15 000 000 kr för att förbättra Visit Swedens möjligheter att marknadsföra Sverige. Anslag 2:3 Anslaget ökar med 15 000 000 kr för att förstärka det exportfrämjande arbetet. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:3595 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 19 Regional utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande följa upp myndigheternas lokalisering av funktioner, som tidigare skedde enligt uppdrag till Arbetsgivarverket, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi ökar anslaget 1:1 för insatser för små kommuners näringslivsutveckling samt till ökade insatser för kommersiell service i glesbygd. Politikens inriktning Hela Sverige ska leva och växa Sverige ska vara ett land där alla regioner har möjlighet att utvecklas och bidra till landets välstånd. För att minska klyftorna mellan stad och landsbygd, samt mellan olika grupper i samhället, måste varje landsända få chans att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Nyindustrialisering och omställning som kan skapa tusentals nya jobb kräver en regional utvecklingspolitik som är samordnad med andra politikområden, särskilt när det gäller digitalisering, bostadsbyggande samt arbetskrafts- och kompetens ­ försörjning. Mot bakgrund av den demografiska förändringen måste vi se till att både yngre och äldre kan och vill arbeta och bo på landsbygd och i glesbygd. Landsbygds- och glesbygdsutmaningar finns i hela landet, även i storstadsregionerna och våra ökommuner. En hörnsten i den socialdemokratiska landsbygdspolitiken är därför en jobb- och tillväxtskapande politik. För det krävs det att vi gemensamt, genom samhällsbygget, röjer de hinder som står i vägen för att kunna frigöra landsbygdernas potential. Politiken för gles- och landsbygderna behöver ta sin utgångspunkt i människors vardag och i de strukturella problem som präglar Sverige. För att hela landet ska ha möjlighet att utvecklas krävs lösningar som är anpassade efter våra olika förutsättningar. Socialdemokraterna vill att stödsystem bättre återspeglar detta. Näringslivet på mindre orter har ofta särskilda utmaningar som långa avstånd mellan kunder och befolknings ­ minskningar. Att ha nära tillgång till grundläggande service som matinköp och apoteks ­ varor ska vara en självklarhet. Staten bör aktivt främja regional utveckling genom att stötta offentliga och kommersiella servicefunktioner i hela landet. Till exempel har driftstödet till dagligvarubutiker, som infördes av regeringen Löfven, varit avgörande för att bromsa nedläggningen av lanthandlar. Socialdemokraterna har därför sagt nej till regeringens nedskärningar i stödet för näringslivsutveckling i små och glest befolkade kommuner. Vi vill tvärtom förstärka arbetet och anvisar därför medel för ändamålet. Det är viktigt att människor oavsett bostadsort har tillgång till grundläggande service som matinköp och apoteksvaror. Även fordonsbesiktning bör vara tillgänglig i hela landet och vi är därför kritiska till att regeringen valt att genomföra försäljning av Svensk Bilprovning AB. Ny- och omlokalisering av statlig verksamhet Socialdemokraterna har länge verkat för en decentralisering av statlig verksamhet för att säkerställa en närvaro av statliga myndigheter i hela landet. En regional spridning av dessa myndigheter stärker statens legitimitet och bidrar till lokal och regional utveckling, jobb, tillväxt och framtidstro. Under vår tid i regeringsställning genomfördes betydande insatser för att omlokalisera myndigheter, vilket motverkade centraliseringstendenser och säkrade en statlig närvaro i hela landet. Tyvärr ser vi nu en oroande utveckling där den nuvarande regeringen väljer att centralisera statliga funktioner. Socialdemokraterna anser att nyetablerade myndigheter alltid ska pröva sin lokali ­ sering någon annanstans än i storstäderna. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras. Arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb behöver återupptas och statliga myndigheter som redan har ett starkt nät av lokal- och regionalkontor ska värna och utveckla detta. Även hur myndigheterna väljer att lokalisera sina olika funktioner i verksamheten, i de fall myndigheten är verksam på flera ställen i landet, är en viktig fråga för att uppnå målen med omlokalisering. Att följa denna utveckling, vilket tidigare skett genom ett uppdrag till Arbetsgivarverket, är av stor betydelse för möjligheten att följa utvecklingen. Vi menar att regeringen har ett ansvar för att säkerställa dessa uppgifter. Nu riskerar dessutom närmare en fjärdedel av de statliga servicekontoren att stänga till följd av regeringens nedskärningar. Servicekontoren fyller en viktig funktion när digitala lösningar inte alltid är tillräckliga. Kontoren har miljontals besökare varje år som behöver få hjälp med ärenden hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrations ­ verket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Vi socialdemokrater ser med oro på regeringens nedskärningar i dessa. Vi anser att servicekontoren behöver fortsätta att växa till antalet, under olika former. Regional utvecklingspolitik för framtiden För att hantera de varierande förutsättningarna i olika delar av landet krävs en regional utvecklingspolitik som tar hänsyn till geografiska liksom socioekonomiska skillnader. Sveriges 21 regioner har det övergripande ansvaret för att samordna och utveckla den regionala utvecklingen i sina respektive län. Samordning mellan regioner, kommuner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle är avgörande för att nå målet om en hållbar regional utveckling. Socialdemokraterna anser att regeringen bör fortsätta omlokaliseringen av myndig ­ heter från storstäderna för att förbättra effektiviteten, nyttja kompetensen i hela landet och stödja regional utveckling. Regionalfondsprogrammen, som den tidigare socialde ­ mokratiska regeringen sjösatte fram till 2027, bör fullföljas, och Fonden för en rättvis omställning måste fortsätta att stödja nyindustrialisering och omställning i utpekade regioner. Privatiseringar som leder till orättvisa i tillgången på allt från apotek till bil ­ provning är inte hållbara. Utmaningar vid stigande energi- och bränslepriser, som särskilt drabbar dem som är beroende av bil, förstärker bilden av två skilda Sverige. Vi vill därför att gles- och landsbygderna ska kompenseras med riktade stöd för att säker ­ ställa en rättvis omställning. Det kan exempelvis handla om vår tidigare föreslagna tankrabatt som ger en högre kompensation till boende i gles- och på landsbygderna där behovet av egen bil är större, medan boende i större kommuner får en gradvis mindre kompensation. Utjämning och växtkraft De regionala ekonomiska skillnaderna är stora. En kommitté har tagit fram ett nytt utjämningssystem som på ett positivt sätt skulle utjämna opåverkbara skillnader. Det skulle möjliggöra för kommuner med ofördelaktig struktur eller läge att sänka den kommunala skatten eller förbättra välfärden för invånarna. En annan viktig fråga för att hela landet ska kunna utvecklas och växa är såväl bostadspolitiska stöd som insatser för en förbättrad infrastruktur, såsom mobiltäckning, bredband och bättre kommunikationer. Socialdemokraterna föreslår offensiva satsningar på båda dessa områden inom civil- och trafikutskottens beredningsområden. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)