Jämförelse f5e0afd9ac57ecea2e6984ef Underlagets kontrollsumma: 30ff10a87ed90fd8403c2bee7c9b54c7e7a07f39872d401d96e8858a9426ba53 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02167: Godkända betyg i kärnämnena === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02167 Motion till riksdagen 2022/23:167 av Mona Olin (SD) Godkända betyg i kärnämnena Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver tillsättas en utredning för att belysa omfattningen av elever som inte har gymnasiebehörighet i kärnämnena när de slutar grundskolan och om dessa har godkänts tidigare läsår och flyttats upp till nya årskurser trots bristande kunskaper och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever måste uppnå varje årskurs mål i minst två av tre kärnämnen för att flyttas upp till nästa årskurs och tillkännager detta för regeringen. Motivering Andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieutbildning ökar sedan många år tillbaka. Alltför ofta skrivs det om att elever går ut grundskolan utan att kunna varken läsa eller skriva ordentligt. Att få möjlighet och kunna söka in till och påbörja sin gymnasieutbildning är ett vik ­ tigt steg till vuxenlivet och framtida studier och arbetsliv. Gymnasieutbildningen är en valbar utbildning och innebär att eleven för första gången i sitt liv faktiskt får fatta ett beslut om vilken inriktning som önskas i studier och program för det framtida livet. Att gå ut grundskolan och sakna behörighet för att komma vidare till gymnasiet inne ­ bär att känslan av att tillhöra en grupp , samhörigheten mellan sig själv och vännerna , försvinner. Detta är ett stort problem som många drabbas av. Vem är det då som drabbas? Är det elever som inte orkat hela vägen fram? Är det e lever som under det sista läsåret helt enkelt blivit skoltrötta och slutat ta emot under ­ visningen ? Det ska inte vara möjligt att problemet har funnits längre tillbaka . Det ska inte vara möjligt att lämna mellanstadi et eller lågstadi et bakom sig om man inte kan läsa eller skriva . Det är ett svek mot varje enskild elev om de får gå vidare till nästa årskurs om inte kunskapsmålen uppnåtts. Ju längre man väntar , desto större blir kunskapsgapet till klasskamrater na och läroplan en och det blir ännu svårare att hämta in de förlorade kunskaperna. Det måste finnas tydliga avstämningspunkter under läsåret, som bekräftar att målen som man måste ha nått för att gå vidare till nästa årskurs har uppnåtts. Det är bättre för både elever och föräldrar och ur ett samhällsperspektiv att elev er går om ett år i en lägre årskurs än att de behöv er gå ett förberedelsegymnasium eller hoppa av en gymnasieut ­ bildning för att de inte klarar av den. Mona Olin (SD) === HB02342: Gå ut skolan med godkända betyg i kärnämnena === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02342 Motion till riksdagen 2023/24:342 av Mona Olin (SD) Gå ut skolan med godkända betyg i kärnämnena Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att utreda omfattningen av elever som inte har gymnasiebehörighet i kärnämnena när de slutar grundskolan, om dessa har godkänts tidigare läsår och flyttats upp till nya årskurser, trots bristande kunskaper, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att utreda att elever måste uppnå respektive årskurs mål i minst två av tre kärnämnen för att flyttas upp till nästa årskurs och tillkännager detta för regeringen. Motivering Andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieutbildning ökar sedan många år tillbaka. Alltför ofta skrivs det om att elever går ut grundskolan utan att kunna vare sig läsa eller skriva ordentligt. Att få möjlighet att söka in till och påbörja sin gymnasieutbildning är ett viktigt steg till vuxenlivet och framtida studier och arbetsliv. Gymnasieutbildningen är en valbar utbildning och innebär att eleven för första gången i sitt liv faktiskt får fatta ett beslut om vilken inriktning som önskas i studier och program för det framtida livet. Att gå ut grundskolan och sakna behörighet för att komma vidare till gymnasiet innebär att känslan av att tillhöra en grupp, samhörigheten mellan en själv och vännerna, försvinner. Detta är ett stort problem som många drabbas av. Vem är det då som drabbas? Är det elever som inte orkat hela vägen fram? Är det elever som i sista läsåret helt enkelt blivit skoltrötta och slutat ta emot undervisningen? Det ska inte vara möjligt att problemet har funnits längre tillbaka. Det ska inte vara möjligt att lämna mellanstadium eller lågstadium bakom sig om man inte kan läsa eller skriva. Det är ett svek mot varje enskild elev att denne får gå vidare till nästa årskurs om inte kunskapsmålen uppnåtts. Ju längre man väntar, desto större blir kunskapsgapet till klasskamrater och läroplan och det blir ännu svårare att hämta in de förlorade kunskaperna. Det bör finnas tydliga avstämningspunkter under läsåret, som bekräftar att målen som man måste ha nått för att gå vidare till nästa årskurs har uppnåtts. Det är bättre för både elever och föräldrar och ur samhällsperspektivet att en elev går om ett år i en lägre årskurs än att behöva gå förberedelsegymnasium eller hoppa av en gymnasieutbildning för att man inte klarar av den. Mona Olin (SD)