RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Öppen källkod

2023/24 · HB0239 · Mattias Bäckström Johansson (SD)

Original hos Riksdagen

B · Öppen källkod

2024/25 · HC0283 · Mattias Bäckström Johansson (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.843 · ämneslikhet 0.997. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 267 ord · B 268 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:39 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Öppen källkod Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta allt mer fart och riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E-delegationen, som i sitt arbete skall ”sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar”. En sådan utveckling skulle inte bara medge möjliga kostnadsbesparingar, även om just möjligheten till kostnadsbesparingar är en av de största drivkrafterna för att välja öppen källkod, utan jämväl bättre möjlighet till tjänsteutveckling, förbättring av programvarans tillförlitlighet och ökar användarnas inflytande. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man även mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med den offentliga sektorn. Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. En sådan förändring sker inte i en handvändning, men det är viktigt att bestämma i vilken riktning man vill gå och att ett principiellt ställnings ­ tagande görs som är vägledande kring användandet av öppen källkod samt öppna standarder. Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:83 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Öppen källkod Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta allt mer fart och riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E ‑ delegationen, som i sitt arbete skall ”sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar”. En sådan utveckling skulle inte bara medge möjliga kostnadsbesparingar, även om just möjligheten till kostnadsbesparingar är en av de största drivkrafterna för att välja öppen källkod, utan jämväl bättre möjlighet till tjänsteutveckling, förbättring av programvarans tillförlitlighet och ökat användarinflytande. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man även mindre beroende av specifika leverantörer samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med den offentliga sektorn. Största hindret för en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende av enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. En sådan förändring sker inte i en handvändning, men det är viktigt att bestämma i vilken riktning man vill gå och att ett principiellt ställnings ­ tagande görs som är vägledande kring användandet av öppen källkod samt öppna standarder. Mattias Bäckström Johansson (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag