Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2211 av Martina Johansson m.fl. (C) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Det svenska sjukförsäkringssystemet är synnerligen omfattande, komplext och oöver ­ skådligt. Många människor vittnar om hur man har blivit runtskickad mellan olika system och instanser och att man upplever att ingen ser en. Värst utsatta i sjukförsäkrings ­ systemet är kvinnor. Enligt Försäkringskassan uppgick antalet pågående sjukfall i maj 2021 till 59 537 för män och 111 787 för kvinnor. En skillnad med 88 %. Centerpartiet vill se ett sjukförsäkringssystem som bygger på tidiga insatser med tydligt fokus på rehabilitering och att ge stöd för en snar återgång i arbete. Vi vill därför se ett antal reformer av sjukförsäkringssystemet och ett förtydligande av Försäkrings ­ kassans samordningsuppdrag. Ett allvarligt problem för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är att den tenderar att komma igång väldigt sent. De avstämningsmöten som Försäkringskassan i sitt samordningsuppdrag ska ha med den sjukskrivnes arbetsgivare dröjer i snitt nästan 400 dagar efter första sjukskrivningsdagen. Därefter dröjer det ännu en tid innan åtgärder kan påbörjas. Från partier både till höger och till vänster hörs alltmer högljudda krav på en allmän uppluckring av rehabiliteringskedjan. Centerpartiet är starkt kritiskt till dessa krav som med stor sannolikhet skulle leda till en återgång till den situation som rådde i början av 2000-talet då sjukskrivningarna ökade lavinartat. Vi vill i stället se att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förstärka arbetet med tidiga och förebyggande insatser för att motverka långvarig sjukskrivning. Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring och ska stödja människor så att de återfår sin arbetsförmåga; därför är tidsgränserna mycket viktiga. Människor som lever med en funktionedsättning och har sjukersättning måste få bättre förutsättningar för att bryta sitt utanförskap. Deras situation kan förändras och därför menar Centerpartiet att det måste vara möjligt att våga testa att arbeta eller studera utan att förlora sin ersättning. Personer som uppbär sjukpenning på deltid har möjlighet att studera på deltid. Centerpartiet anser att det bör gälla även dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Vi anser även att möjligheterna att vidareutbilda sig som ett alternativ till traditionell daglig verksamhet bör utredas. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 645 099 −200 000 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 161 −300 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 357 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 316 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 35 792 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 491 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 809 604 ±0 2:1 Försäkringskassan 9 276 970 −15 667 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 978 −212 Summa 106 427 304 −515 879 För att finansiera andra prioriterade reformer, bland annat höjda generella statsbidrag och insatser ämnade att underlätta för människor att återgå i arbete, föreslås att de förändringar av kontrollen vid dag 365 inom sjukförsäkringen som föreslogs i budget ­ propositionen för år 2022 ändras tillbaka till tidigare gällande regler. Till följd av detta föreslås anslag 1:1 minska med 200 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 200 miljoner kronor per år från och med år 2024. Centerpartiet anser att det så kallade flyktingundantaget inom sjuk- och aktivitets ­ ersättningen bör slopas. Av denna anledning beräknas anslag 1:2 minska med 300 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 300 miljoner kronor per år från och med år 2024. Centerpartiet anser att etableringsjobben bör breddas. Till följd av detta föreslås anslag 2:1 öka med 12 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 14 miljoner kronor per år från och med år 2024. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Jonny Cato (C)

Motion till riksdagen 2023/24:2725 av Martina Johansson m.fl. (C) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Föräldraförsäkringen finns till för att alla föräldrar ska ges förutsättningar att ge sina barn en god omsorg samt att bygga upp den viktiga anknytningen mellan barn och förälder under de första levnadsåren. Centerpartiet vill se en enkel, modern och tydlig föräldraförsäkring som tar avstamp i principen om barnets bästa. En sådan försäkring måste vara anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv, olika familjekonstella ­ tioner och premiera ett jämställt uttag av föräldradagar. Pappors uttag av föräldraledighet ökar men väldigt sakta. Det återstår en lång väg att vandra innan vi kan tala om en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Fortfarande möts både kvinnor som tar ut mindre ledighet och män som tar ut mer ledighet av för ­ våning, misstro och misstänksamhet. Den ojämlika fördelningen av föräldraledighet leder till negativa konsekvenser för såväl samhället i stort som för enskilda individer. Centerpartiet anser att vi behöver en bred diskussion om hur vi kan riva de strukturer som hindrar män från att utnyttja sin föräldraledighet och kvinnor från att kombinera ett gott föräldraskap med ett gott arbetsliv. Bostadsbidraget är ett träffsäkert verktyg för att bistå ekonomiskt utsatta familjer och därmed ett viktigt inslag i de svenska välfärdssystemen. Vi har tidigare välkomnat förlängningen och förstärkningen av tilläggsbidraget inom bostadsbidraget. Det är ett rimligt sätt att mildra effekterna för dem som har det sämst ställt, men det kräver också att det inte räknas av fullt ut mot eventuellt försörjningsstöd. Samtidigt finns det med dagens konstruktion betydande risker för den som tar emot bidraget. Regeringen behöver därför skyndsamt återkomma med förändringar av bostadsbidraget, bland annat rörande månadsvis avstämning, som minskar risken för återkrav. När familjer bryts upp är det inte ovanligt att föräldrarnas ekonomiska villkor förändras på helt olika sätt. Reglerna för bostadsbidrag som rör särlevande med under ­ åriga barn fungerar i dagsläget inte tillfredsställande. För föräldrar som har barnen tidvis boende hos sig gäller att bostaden måste ha minst två rum och kök samt vara minst 40 kvadratmeter stor. Motsvarande krav gäller inte för föräldrar med hemmavarande eller växelvis boende barn. En annan faktor som påverkar bostadsbidraget är antalet dagar som respektive förälder har barnet boende hos sig, vilket avgör om barnen betraktas som hemmavarande eller umgängesbarn. Enligt samtal med Försäkringskassan är den gränsen tolv dagar per månad, det vill säga cirka tre dagar per vecka. Detta leder till ekonomisk osäkerhet och en osäkerhet för såväl barn som förälder kring boendet. Centerpartiet menar att bostadsbidragets konstruktion bör ses över också för att förstärka skyddet för ekonomiskt utsatta familjer och motverka negativa marginaleffekter. Ensamstående föräldrar, särskilt ensamstående kvinnor, är också överrepresenterade bland dem som har en låg ekonomisk standard. Deras utsatthet kan väntas öka i tider av hög inflation. Bland dem som drabbas hårdast finns de mer än 140 000 personer, varav 82 procent är kvinnor, som mottar underhållsstöd. För att stärka ensamstående föräldrars ekonomiska situation anser Centerpartiet att underhållsstödet bör höjas med 100 kronor per månad. Centerpartiet anser att underhållsstödet bör höjas kommande år. Det väntas medföra ökade utgifter om 433 miljoner kronor per år. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 074 824 −1 300 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 521 438 −200 000 1:3 Underhållsstöd 2 798 382 433 000 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 097 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 234 340 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 971 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 357 164 ±0 Summa 106 070 732 −1 067 000 För att finansiera andra prioriterade reformer föreslår Centerpartiet att flerbarnstillägget för det andra barnet avskaffas. Införandet av ett flerbarnstillägg redan för det andra barnet minskade barnbidragets omfördelande profil, samtidigt som förstärkningen av familjers ekonomi var marginell. Till följd av detta förslag föreslås anslag 1:1 minska med 1 300 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 1 300 miljoner kronor per år från och med år 2025. Centerpartiet föreslår ett borttagande av dagar på lägstanivån i föräldraförsäkringen, vilket medför minskade utgifter under anslag 1:2 om 200 miljoner 2024, 125 miljoner 2025 och 300 miljoner 2026. Centerpartiet går också fram med en höjning av underhållsstödet om 433 miljoner kronor årligen från 2024. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Martina Johansson (C) Jonny Cato (C) Anders W Jonsson (C)