Jämförelse f468ca0055764d57338334f6 Underlagets kontrollsumma: 1438ba3c358bc6dc36b9cfd638ea3ca30e1e78a71e99a64857bc7627afa66eb9 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022201: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022201 Motion till riksdagen 2022/23:2201 av Mikael Larsson m.fl. (C) Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Att Sverige är ett land som bygger säkerhet med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Men det är först nu, genom det kommande svenska Natomedlemskapet, som riktig kraft sätts bakom orden. Fullföljandet av den svenska Natoansökan är, jämte ett fortsatt kraftfullt EU-svar på Rysslands krig, de viktigaste säkerhetspolitiska frågorna innevarande mandatperiod. Centerpartiet har under lång tid påtalat vikten av att Sverige går med i Nato och fick under 2020 också stöd för vår politik i riksdagen, då det beslutades att Sverige bör uttala en Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Detta visade sig vara viktigt när läget blev skarpt i samband med Rysslands anfall av Ukraina, samt då de hotade oss och flera andra europeiska länder i februari 2022. Centerpartiet kommer fortsatt att vara en konstruktiv samarbetsröst när det rör svenskt Natomedlemskap. På samma sätt kommer Centerpartiet också framgent vara en konstruktiv röst när det gäller att öka försvarsanslagen till 2 procent av BNP, för att höja svensk försvarsför ­ måga och krigsdugligheten i krigsförbanden och samtidigt nå upp till Natos mål ­ sättningar. Inget Natoland ska kunna anklaga Sverige för att inte ta vår del av ansvaret för vår egen och Natos säkerhet. Det är en trovärdighetsfråga. För Centerpartiets del följer det en sedan många år inslagen väg, där vi först som en del av Försvarsgruppen (2015–2018), bestående av regeringen, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemo ­ kraterna (del av perioden), och sedan som samarbetsparti till regeringen tillsammans med Liberalerna mellan 2019 och 2021, haft en avgörande roll för att säkerställa ekonomiska förstärkningar till försvaret. Försvarets förmågehöjning är nödvändig och viktig. Nu behöver de beslut som fattats genomföras kommande år och regeringen behöver säkerställa att dess styrning leder mot fattade beslut. Samtidigt som försvarsanslagen ökar är det viktigt att de fördyrningar som aviserats för de nya ubåtarna och Gripenplanen inte ska få urholka andra beslutade och kommande satsningar och investeringar. Objektsramar, som på regeringens förslag fastställs av riksdagen, ska införas för stridsflygförmågan och undervattensförmågan. Det är viktigt att Försvarsmakten och övriga myndigheter i det militära försvaret arbetar utifrån principen utformning i enlighet med avdelad ekonomi, det som på engelska benämns design to cost. Det innebär att anskaffning av materiel såväl som förbands ­ verksamheten måste anpassas efter tillgängliga medel, till exempel när det kommer till volym och kravspecifikationer. I takt med att försvarsekonomin växer ser vi också ökade möjligheter att villkor och incitamentsstrukturer utvecklas och blir så pass bra att personalen väljer att stanna kvar, eller komma tillbaka. Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs i utvecklingen av försvarsförmågan. Natomedlemskapet kommer att innebära en omställning för svenskt försvar, som kommer att vara pågående över tid. I ett kortsiktigt perspektiv är det viktigt att helheten i totalförsvarspropositionen 2021–2025 genomförs. Därtill är det vår mening att ökade ekonomiska anslag i och med Natomedlemskapet kortsiktigt i första hand ska gå till att finansiera de nödvändiga investeringar som finns definierade i totalförsvars ­ propositionen, men som då inte finansierades. Det skulle öka försvarsförmågan ytterligare i armén, i flygvapnet och inte minst i marinen. Det är helt nödvändigt. Därtill blir kommande försvarsberedning viktig för att ytterligare blicka framåt och fortsatt höja ambitionsnivån och möta de förändrade krav som ett Natomedlemskap kommer innebära efter 2025. Här blir Försvarsmaktens underlag viktiga ingångsvärden. Natos samlade behov kommer behöva vara styrande i stor mån. För Centerpartiets del ser vi att Östersjökusten och hela Östersjön kommer bli än mer strategiskt viktiga och att Sverige kommer få en viktig roll i försvaret av desamma, tillsammans med övriga Östersjöstater. På samma sätt ser vi att områdena kring Arktis och Barents hav också kommer vara strategiskt viktiga för Sverige att bidra i försvaret av. Här blir inte minst vinterförmågan viktig att fortsätta utveckla. Skyddet av viktiga färdleder, inte minst kopplat till varuflöden till och från Göteborgs hamn, kommer att behöva stärkas. Den nordiska och nordisk-baltiska dimensionen och samarbetet kommer fördjupas allt mer och svenskt försvar integreras i en större Natohelhet. Över tid behöver också cybersäkerheten stärkas ytterligare, inom Försvarsmakten och resten av samhället, på bredden och spetsen. Krisberedskap och utvecklingen av det civila försvaret Rysslands krig i Ukraina och de hybridattacker vi dagligen ser innebär stora utmaningar också för svensk fredstida krisberedskap och det har visat på vikten av att snabbt vidta ytterligare åtgärder för att bygga upp ett modernt civilt försvar med åtgärder som gör skillnad på både kort och lång sikt. Vi är positiva till den nya struktur för civilt försvar som började gälla den 1 oktober men ser att ytterligare åtgärder kommer behövas, inte minst vad gäller kommuners och regioners roll och förutsättningar i helheten samt MSB:s roll. Centerpartiet förhandlade inom ramen för vårt samarbete med den socialdemo ­ kratiskt ledda regeringen förra mandatperioden fram inriktningen för totalförsvaret som en del av försvarsbeslutet 2020. Vi stod också bakom de ekonomiska förstärkningar som gjordes men ser nu, givet den aktuella utvecklingen med Rysslands krig i Ukraina, att ytterligare ekonomiska förstärkningar behövs under mandatperioden. Vi ser tydliga behov av att stärka cybersäkerheten, av investeringar för att skydda samhällsviktig infrastruktur lokalt, regionalt och nationellt, och vi ser behov av att säkerställa kompetens- och personalförsörjningen både i kris och under höjd beredskap. Vi ser ett behov av att fortsätta utveckla befolkningsskyddet och räddningstjänstens förut ­ sättningar att verka under höjd beredskap. Vi ser ett behov av att bygga motståndskraft i grunden och av att dra nytta av de gröna näringarna för att stärka förnödenhets ­ försörjningen, bygga motståndskraft och minska beroendet av utländsk olja och gas. Vi ser ett behov av fortsatt samarbete med näringslivet både på nationell och på regional nivå, på lika villkor och med ömsesidig insikt om beroenden och mervärden. Centerpartiet kommer fortsätta att driva på för att nödvändiga förändringar kommer på plats, att de beslut som redan fattats av riksdagen får genomslag och blir verklighet och att än mer görs. När ökade krav ställs på kommuner och regioner behöver finansieringsprincipen fortsatt få genomslag. Kommuners och regioners beredskap och skydd för samhällsviktig verksamhet utgör grunden för motståndskraften i vårt lands civila försvar. Stärk energisektorns motståndskraft I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. Även energisektorn i EU och Sverige har attackerats digitalt under det senaste året. Att energisektorn används strategiskt som pjäs i säkerhetspolitikens spel har varit tydligt de senaste åren. Ett exempel på detta är när Ryssland har använt minskade gasleveranser som medel för att nå strategiska mål. Inom energisektorn finns det därför en stor och befogad oro för hotbilden mot energiinfrastrukturen i Sverige och avsaknaden av förmågor att stå emot dessa. Störningar i energisektorn i Sverige kan dessutom ge kaskadeffekter i Europa, då Sverige är en avgörande leverantör till kontinenten. Därför är Sveriges energisektor i ett särskilt utsatt läge. Diskrepansen mellan hotbild och förmågor är stor. Ett stort problem är avsaknad av information och samarbete mellan energiföretagen och myndigheterna, något som påverkar förmågan negativt. Energimyndigheten och MSB måste gemensamt bidra till att stärka motstånds ­ kraften i energisektorn genom att förenkla informationsdelning mellan operatörer samt mellan operatörer och myndigheter. Samtidigt måste tillsynsverksamheten skärpas för att säkra kontinuitet vid attacker, och sårbarheter behöver kartläggas. Dessutom måste myndigheterna säkra att aktörerna i sektorn gemensamt övar på händelser med bortfall av it. På så sätt kan motståndskraften i svensk energisektor stärkas rejält, och diskrepansen mellan hotbild och förmåga minska. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 51 453 048 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 501 512 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 27 949 405 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 951 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 11 638 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 351 386 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 268 034 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 1 927 077 −50 000 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 262 457 ±0 1:10 Nämnder m.m. 7 286 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 204 537 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 10 984 ±0 1:13 Myndigheten för Totalförsvarsanalys 50 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 488 971 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 1 380 608 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 480 372 25 000 2:7 Statens haverikommission 49 611 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 124 066 ±0 2:9 Rakel Generation 2 62 694 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 456 238 ±0 Summa 93 952 930 −25 000 För att finansiera en satsning på att stärka energisektorns motståndskraft föreslås anslag 1:8 minska med 50 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 50 miljoner kronor per år från och med år 2024. Förslaget innebär en substantiell förstärkning, jämfört med nu gällande regler, på 153, 255 respektive 458 miljoner kronor. Anslag 2:6 föreslås öka med 25 miljoner kronor år 2023, till följd av Centerpartiets förslag om en satsning på att stärka energisektorns motståndskraft. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 25 miljoner kronor per år från och med år 2024. Mikael Larsson (C) Niels Paarup-Petersen (C) Kerstin Lundgren (C) === HD023605: ​​Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap​ === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023605 Motion till riksdagen 2025/26:3605 av Mikael Larsson m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap​ Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Att Sverige är ett land som bygger säkerhet med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Genom Sveriges inträde i Nato har det fått verklig betydelse. Viktiga och stora satsningar på försvaret kommer göras de kommande åren. Den uppgörelse som gjorts mellan riksdagens partier är viktig, men fler satsningar behövs på sikt och därtill en långsiktig finansiering för ett starkare militärt försvar. Det civila försvaret behöver ges mer uppmärksamhet då detta är helt avgörande för totalförsvarsplaneringen och för Sveriges säkerhet. Medel kommer nu att tillföras, men mycket arbete återstår ännu. På samma sätt finns ett behov av att stärka samhällets krisberedskap i stort. Även om säkerhetspolitiken tar mycket av utrymmet i debatten just nu kommer Sverige och Europa också i framtiden att drabbas av andra typer av kriser. Sverige behöver stå rustat också för att klara denna typ av utmaningar. Både vad gäller krisberedskap och civilt försvar spelar kommuner och regioner en viktig roll och det är avgörande att de kan få rätt förutsättningar att utföra sitt viktiga arbete inom dessa områden. Sveriges stöd till Ukraina måste fortsatt vara prioriterat. Att fortsätta, och stärka, stödet till Ukraina är att ge ukrainarna möjlighet att försvara sig mot Rysslands anfallskrig, men det är också avgörande för vår egen och hela Europas säkerhet. Militärt försvar Försvarsanslagen har ökat kraftigt de senaste åren, något Centerpartiet prioriterat och drivit på för. Vi ser nu att säkerhetsläget och de krav som ställs på Sverige genom medlemskapet i Nato lett till breda överenskommelser om att göra ytterligare satsningar på försvaret, såväl det militära som det civila. Centerpartiet har sammantaget haft en avgörande roll för att säkerställa ekonomiska förstärkningar till försvaret det senaste decenniet. Att det finns bred enighet kring satsningar är positivt. Det finns emellertid många utmaningar för försvaret. Tyvärr har förmågetillväxten påverkats negativt av kriget i Ukraina med ökade krav på beredskap, men också av ett uppdämt behov av reparationer och behov av reservdelar, av personalbrist. Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs i utvecklingen av försvarsförmågan. I takt med att försvarsekonomin växer ser vi också ökade möjligheter att villkor och incitaments ­ strukturer utvecklas och blir så pass bra att personalen väljer att stanna kvar, eller komma tillbaka. Svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga, genom omedelbart gripbara krigs ­ förband. Förmågan att samtidigt mobilisera krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap, enskilt eller tillsammans med allierade, är prioriterad. Att arméns förmåge ­ utveckling fortsätter och prioriteras är av stor vikt, det gäller både fältförbandens och territorialförbandens förmåga. Vi ska också kunna försvara svenskt territorium till sjöss, enskilt under svensk ledning eller under ledning av allierade. Förmågan till sjökontroll för att hålla sjövägarna öppna ska utvecklas både på västsidan med Göteborgs hamn och i Östersjön. Sverige ska också kunna försvaras i luften genom att svensk luftförsvars ­ förmåga utvecklas i ett bredare perspektiv än Jas Gripen. Det innebär att flygvapnet tillsammans med arméns luftvärn och marinen ska kunna kontrollera luftrummet, skydda mot fienders flygvapen och fjärrstridsmedel. Uthållighet i krigsorganisationen skapas också genom en ändamålsenlig logistik. Det är en förutsättning inte bara för att kunna verka i fred, kris och krig utan också för ett effektivt och ändamålsenligt värd ­ landsstöd. Det innebär att försvarets behov och Sveriges säkerhet berörs av mer än bara den enskilda försvarsbudgeten. Andra åtgärder, exempelvis för infrastrukturen, kommer också vara av stor betydelse. För Centerpartiets del ser vi att Östersjökusten och hela Östersjön kommer bli än mer strategiskt viktiga och att Sverige kommer få en viktig roll i försvaret av densamma, tillsammans med övriga Östersjöstater. På samma sätt ser vi att områdena kring Arktis och Barents hav också kommer vara strategiskt viktiga för Sverige att bidra i försvaret av. Här blir inte minst vinterförmågan viktig att fortsätta utveckla. Den nordiska och nordisk-baltiska dimensionen och samarbetet i denna krets kommer fördjupas allt mer och svenskt försvar integreras i en större Natohelhet. Det binder ihop vår region i en tydlig större regional kontext samtidigt som det stärker den transatlantiska länken. Över tid behöver också cybersäkerheten stärkas ytterligare inom Försvarsmakten och resten av samhället, på bredden och spetsen. Krisberedskap och utvecklingen av det civila försvaret Rysslands krig i Ukraina och de hybridattacker vi dagligen ser innebär stora utmaningar också för svensk fredstida krisberedskap och det har visat på vikten av att snabbt vidta ytterligare åtgärder för att bygga upp ett modernt civilt försvar med åtgärder som gör skillnad på både kort och lång sikt. Det civila försvarets behov ska vara dimen ­ sionerande för beredskapsplaneringen. Erfarenheter från Rysslands krig i Ukraina ska kontinuerligt dras och påverka beredskapsutvecklingen i Sverige. Vi ser tydliga behov av att stärka cybersäkerheten, av investeringar för att skydda samhällsviktig infrastruktur lokalt, regionalt och nationellt. Vi ser också behov av att säkerställa kompetens- och personalförsörjningen både i kris och under höjd beredskap. Befolkningsskyddet och räddningstjänsten behöver också förutsättningar att verka under höjd beredskap. Sverige behöver bygga motståndskraft i grunden och att dra nytta av de gröna näringarna för att stärka förnödenhetsförsörjningen och minska beroendet av utländsk olja och gas. Lagerhållning av livsmedel och insatsvaror är frågor som är aktuella och där mer behöver göras. Detsamma gäller motståndskraften i övrigt för företagen inom de gröna näringarna så att de kan fortsätta verka även i kris och krig. På samma sätt behövs ett fortsatt och stärkt samarbete med näringslivet på både nationell och regional nivå; det bör ske på lika villkor och med ömsesidig insikt om beroenden och mervärden. Hänsyn behöver också tas till mindre företags förutsättningar då även dessa har en viktig roll att spela för det civila försvaret och beredskapen. Centerpartiet kommer fortsätta att driva på för att nödvändiga förändringar kommer på plats och att de beslut som redan fattats av riksdagen får genomslag och blir verklighet och att än mer görs. När ökade krav ställs på kommuner och regioner behöver finansieringsprincipen fortsatt få genomslag. Kommuners och regioners beredskap och skydd för samhällsviktig verksamhet utgör grunden för motståndskraften i vårt lands civila försvar. I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. Även energisektorn i EU och Sverige har attackerats digitalt under senaste året. Att energisektorn används strategiskt som pjäs i det säkerhetspolitiska spelet har varit tydligt de senaste åren. Ett exempel på detta är när Ryssland har använt minskade gasleveranser som medel för att nå strate ­ giska mål. Inom energisektorn finns det därför en stor och befogad oro för hotbilden mot energiinfrastrukturen i Sverige och avsaknaden av förmågor att stå emot dessa. Störningar i energisektorn i Sverige kan dessutom ge kaskadeffekter i Europa, då Sverige är en avgörande leverantör till kontinenten. Därför är Sveriges energisektor i ett särskilt utsatt läge. Diskrepansen mellan hotbild och förmågor är alltför stor. För att minska diskrepansen vill Centerpartiet se en robust kommunal energi ­ försörjning som innebär att det skapas bättre förutsättningar för lokal distribution av el och minskar risken för avbrott i lokal värmeförsörjning. Den kommunala beredskapen behöver stärkas och det arbetet behöver påskyndas. Alla olyckor, översvämningar, skolskjutningar, terrorattacker, pandemier eller vilken fredstida kris vi nu än menar kommer alltid ske i en kommun. Kommunerna kommer också vara den aktör som måste hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp för sina invånare inte minst vad gäller befolkningsskyddet, inklusive tillgängliga och ändamåls ­ enliga skyddsrum. Kort och gott – kommunerna har en nyckelroll både i den fredstida krisberedskapen och i totalförsvaret. Sveriges kommuner måste därför också ha en beredskap för flera olika hot samtidigt. Men kommunerna måste få bättre förutsättningar för det, mer pengar men också bättre stöd och minskad byråkrati. Ett fortsatt och stärkt stöd till Ukraina Det är bra att regeringen skapar en särskild fond för stödet till Ukraina, men tyvärr är den inte tillräcklig. Centerpartiet har varit pådrivande för en särskild, och i sin helhet omedelbart tillgänglig, Ukrainafond för stödet till Ukraina på en procent av BNP per år utanför ordinarie statsbudget. Den lösning som regeringen valt innebär en risk att nödvändigt stöd till Ukraina i praktiken skjuts på framtiden. Med Centerpartiets ökade ambition är vår bedömning att det är möjligt att skicka Jas, för att stärka luftförsvaret av Ukraina. I det ryms också resurser för logistik, reparation och annat nödvändigt stöd. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 77 066 828 15 000 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 15 306 336 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 71 191 794 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 463 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 15 781 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 522 014 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 381 980 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 3 425 329 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 796 361 ±0 1:10 Nämnder m.m. 9 236 ±0 1:11 Försvarets materielverk 4 248 967 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 14 981 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 93 821 ±0 1:14 Stöd till Ukraina 39 725 000 275 000 2:1 Kustbevakningen 2 031 678 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 4 040 508 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 454 671 ±0 2:6 Myndigheten för civilt försvar 2 017 449 ±0 2:7 Statens haverikommission 67 141 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 159 794 ±0 2:9 Rakel Generation 2 799 389 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 655 092 −108 000 Summa 225 022 485 182 000 Centerpartiet satsar på inrättandet av ett cyberhemvärn, vilket ökar anslagen under 1:1 med 15 miljoner årligen 2026–2028. Regeringen minskar anslagen under 1:14 Stöd till Ukraina för tvångsinlösen av vissa vapen i Sverige. Centerpartiet avvisar detta, vilket ökar anslagen under 1:14 Stöd till Ukraina med 275 miljoner kr 2026. Centerpartiet avvisar regeringens paket för genomförande av Kärnkraftsprövningsutredningens förslag, vilket minskar anslagen under 3:1 med 108 miljoner kr 2026, 165 miljoner 2027 och 215 miljoner 2028. Mikael Larsson (C) Kerstin Lundgren (C) Niels Paarup-Petersen (C)