Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.023 · ämneslikhet 0.880. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regler för undervattensjakt och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genom
föra en översyn av regelverket för undervattensjakt med syfte att möjliggöra en hållbar utveckling av denna aktivitet i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 248 ord · B 330 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1107
av Magnus Berntsson (KD)
Undervattensjakt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regler för undervattensjakt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Undervattensjakt, även kallat UV-jakt, är lagligt i många delar av världen, inklusive våra nordiska grannländer. I USA, Asien samt länderna kring Medelhavet är det en stor och erkänd sport. I Karibien används UV-jakt som ett sätt att fånga och därmed försvåra etablering av den invasiva arten drakfisk –
lionfish
– som blivit ett gissel i området. UV
‑
jakt med harpungevär är dock förbjudet i Sverige enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen där det går att läsa: ”Fiske med ljuster och andra redskap som genomtränger fisken från utsidan är förbjudet.”
Att inneha ett harpungevär kräver licens men polisen ger inte ut några licenser. Det skulle även rent teoretiskt kunna vara möjligt att tillhöra en målskytteklubb för att träna harpunskytte mot måltavlor men det finns dock inte några sådana klubbar i Sverige. Sammantaget innebär detta att det vare sig är tillåtet att inneha eller att hantera ett harpungevär i Sverige.
Om våra nordiska grannländer kan ha regler som tillåter UV-jakt borde det vara möjligt att undersöka om det går att hitta någon fungerande reglering av detsamma i svenska vatten. En översyn av harpunförbudet samt hur UV-jakt skulle kunna regleras på ett hållbart sätt bör därför genomföras. I en sådan översyn är det viktigt att använda erfarenheterna från våra nordiska grannländer.
Magnus Berntsson (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1033
av Magnus Berntsson (KD)
Undervattensjakt i Sverige – lärdomar från våra nordiska grannländer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genom
föra en översyn av regelverket för undervattensjakt med syfte att möjliggöra en hållbar utveckling av denna aktivitet i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Undervattensjakt (UV-jakt) är en väletablerad och reglerad sport i flera länder, inklusive
våra nordiska grannländer Norge och Danmark. Dessa länder har funnit sätt att tillåta UV-jakt
på ett sätt som är i linje med hållbara fiskbestånd och som skyddar marina ekosystem
. I Sverige är UV-jakt, och specifikt användandet av harpungevär, fortfarande förbjudet enligt gällande lagstiftning, vilket gör att denna sport inte kan utövas här.
Det är dock möjligt att genomföra en översyn av denna lagstiftning och utforska om UV-jakt kan införas under reglerade former, precis som i våra grannländer. Erfarenheter från Norge och Danmark visar att det är fullt möjligt att tillåta UV-jakt på ett sätt som bevarar biologisk mångfald och skyddar hotade arter. Genom att dra lärdom av dessa länders lagar och tillämpningar skulle Sverige kunna utveckla ett regelverk som både främjar rekreation och skyddar miljön.
I en sådan översyn bör fokus ligga på att säkerställa att UV-jakt inte hotar känsliga ekosystem eller arter och att reglerna utformas med hållbarhet som högsta prioritet. Vidare måste säkerhetsaspekterna noggrant regleras, exempelvis genom utbildning och licensiering för att använda harpungevär. Det är även möjligt att UV-jakt kan användas som ett verktyg för att hantera invasiva arter, vilket har visat sig effektivt i andra delar av världen, som Karibien där drakfisk bekämpas genom denna metod.
Genom att genomföra en översyn och basera den på lärdomar från våra nordiska grannländer, kan Sverige utveckla en modell för UV-jakt som balanserar fritidsintressen med hållbarhet och bevarande av våra marina ekosystem. Regeringen bör därför ge relevanta myndigheter i uppdrag att utreda hur UV-jakt kan regleras och införas i Sverige på ett hållbart sätt.
Magnus Berntsson (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag