RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · PR-byråer och konsulter i riksdagen

2022/23 · HA021345 · Peter Hultqvist (S); Lars Isacsson (S); Sofie Eriksson (S)

Original hos Riksdagen

B · Lobbyism i riksdagen

2024/25 · HC022342 · Peter Hultqvist (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.047 · ämneslikhet 0.837. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om PR-byråer och konsulter som arbetar med påverkan riktad mot Sveriges riksdag ska omfattas av ett särskilt regelverk och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättande av ett regelverk och registrering av pr-byråer, konsulter och lobbyister som arbetar med inriktning på Sveriges riksdag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 478 ord · B 317 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:1345 av Peter Hultqvist m.fl. (S) PR-byråer och konsulter i riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om PR-byråer och konsulter som arbetar med påverkan riktad mot Sveriges riksdag ska omfattas av ett särskilt regelverk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Floran av pr-byråer och konsulter som arbetar med politisk påverkan har ökat. De pr-byråer som arbetar med detta har ingen skyldighet att redovisa sin uppdragsgivare. Det går heller inte att utkräva något ansvar av pr-byråerna. Detta även om de bidragit i beslutsprocesser som i efterhand visat sig ge negativa resultat. I samband med olika upphandlingar, exempelvis inom försvarssektorn, kan det konstateras att kapitalstarka företag anlitar pr-byråer för att påverka olika beslut. Aktiviteten kan exempelvis rikta sig mot en upphandlande organisation såsom FMV, direkt mot Försvarsdepartementets personal och riksdagsledamöter. Detta trots att den upphandlande myndigheten har tydliga regler om hur utvärderingar och besluts ­ processer ska gå till. Syftet med pr-byråns/konsultens aktivitet är självklart att gynna uppdragsgivaren och inget annat. Pr-byrån/konsulten blir här en intressepart som verkar i en icke transparent gråzon. Politiker ska påverkas genom presentationer av lämpliga och tillrättalagda underlag, fakta som passar det egna syftet och som ytterst kan leda till ifrågasättande av upp ­ handlande myndighets slutsatser. Med starka kapitalintressen i botten, som ofta är förankrade i olika länders försvars ­ industriella intressen, kan påtryckningarna bli både omfattande och starka. Därför är det viktigt att i sammanhang som dessa värna den svenska statens integritet. Det kräver ett tydligt ledarskap inom Regeringskansliet, upphandlande myndighet samt integritet hos berörda riksdagsledamöter. Pr-byråer/konsulter kan också anlitas för att påverka relationen mellan svenska staten och utländska försvarsindustriintressen. Det kan sträcka sig så långt som försök att påverka Sveriges mest strategiska vapensystem (VSI). I praktiken innebär det att dessa aktörer utan att kunna ställas till svars agerar inom sektorer som rör Försvars ­ maktens mest strategiska vapensystem. Självfallet är detta ett otillfredsställande förhållande. I sammanhang som dessa handlar det om fundamentala statsintressen. Integriteten i beslutsprocesserna måste vara intakt och inget annat än det som strikt företräder svenska intressen ska gälla. Det handlar om demokratiska principer, spårbarhet i utvärderingsprocesser, respekt för grundkriterier i en eventuell upphandling, tilltron till en myndighets integritet och hållfastheten i det politiska beslutsfattandet. I USA regleras pr-byråernas/konsulternas relation till politiken genom exempelvis ”Lobbying Disclosure Act” (1995). Den kräver en särskild registrering av lobbyister hos senaten, en regelbunden rapportering om hur mycket pengar som spenderas på påverkansarbete, vilken tid/vilka frågor man arbetar med samt tydliggörande av vem som är klienten/uppdragsgivaren. För att minska risken för gråzoner där kapitalstarka intressen gör sig gällande utan att vara synliggjorda är det rimligt med någon form av regelverk kopplat till Sveriges riksdag. Att registrera sig som pr-byrå/konsult, ange klient/uppdragsgivare, ämne och ekonomi är fullt rimliga krav i en modern demokrati. Peter Hultqvist (S) Lars Isacsson (S) Sofie Eriksson (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:2342 av Peter Hultqvist (S) Lobbyism i riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättande av ett regelverk och registrering av pr-byråer, konsulter och lobbyister som arbetar med inriktning på Sveriges riksdag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Tusentals personer arbetar inom konsultbyråer med inriktning på pr och kommunikation . Dessutom finns ett flöde av personer mellan denna sektor och politiken. Lobbyisterna/ konsulterna/kommunikatörerna är en stark och inflytelserik grupp människor som arbetar på uppdrag av olika intressen både internationellt och i Sverige. Att kunna anlita en pr-konsult/lobbyist är intimt förknippad med tillgången till ekonomiska resurser. De kan exempelvis driva omfattande, uthålliga och långsiktiga påtryckningskampanjer mot riks ­ dag och regering. Lobbyisterna verkar också i en gråzon där deras aktivitet inte är synlig . Riksdagsledamöter och andra kan förses med underlag där de i praktiken riskerar att bli ombud för olika mer eller mindre dolda intressen. Exempelvis finns det anledning att peka på att rysk energiindustri, kinesisk telekom ­ industri verkat via svenska ombud för att påverka beslut i vårt land. Inom försvarsindustrin finns också exempel på hur utländska intressen försökt påverka svenska upphandlings ­ processer. Det är särskilt problematiskt när lobbyaktiviteterna riktar sig mot fundamentala statsintressen. Integriteten i beslutsprocesserna måste från statens sida vara helt och fullt intakt. Annars rubbas demokratiska grundprinciper, spårbarheten i utvärderingsprocesser och tilltron till myndigheters integritet. Pr-byråer/konsulter/lobbyister som arbetar mot riksdag och regeringskansli bör omfattas av en särskild registrering där ämne och uppdrag, uppdragsgivaren och därtill hörande ekonomiska uppgörelse redovisas. Detta är fullt rimliga krav i en modern och fungerande demokrati. I USA så regleras pr-byråernas och konsulternas relation till politiken i Lobbying Disclosure Act 1995. Det krävs en särskild registrering av lobbyister hos senaten , en regelbunden rapportering om hur pengar spenderas på påverkansarbete, vilken tid/ vilka frågor man arbetar med samt tydliggörande av vem som är uppdragsgivaren. Peter Hultqvist (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag