Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.895 · ämneslikhet 0.995. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att möjliggöra för lärare att sätta betyg med bibehållen integritet för elever med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att möjliggöra för lärare att sätta betyg med bibehållen integritet för elever med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 301 ord · B 299 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1677
av Ludvig Ceimertz och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
Betygsättning på elever med skyddad identitet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att möjliggöra för lärare att sätta betyg med bibehållen integritet för elever med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Alla elever ska kunna känna sig trygga i skolan. Idag utsätts barn och elever med skyddade personuppgifter för risker i skolans verksamheter då det finns brister i skyddet för denna grupp. Detta beror dels på en otydlig och ibland otillräcklig lagstiftning, dels på att det saknas vägledning för hur skolan ska ge stöd åt vårdnadshavare och barn och elever med skyddade personuppgifter. Att kommuner och deras skolverksamheter hanterar dessa uppgifter olika ökar risken än mer för dessa barn och elever och deras familjer, då de inte sällan flyttar mellan olika kommuner under sin skolgång.
För elever som lever med skyddad identitet är det viktigt att det är så få personer som möjligt som känner till de rätta personuppgifterna, för att minska riskerna att dessa röjs. Samtidigt så måste myndighetsutövning ske på korrekta personuppgifter enligt för
valtningslagen och får inte ändras i efterhand. Skollagen säger att det är legitimerad undervisande lärare som ska sätta betyg på eleverna, vilket är en myndighetsutövning. Detta innebär att alla betygssättande lärare behöver ha kunskap om en elevs riktiga identitet, i högstadiet och gymnasiet kan det röra sig om 15–20 olika lärare som behöver få tillgång till de rätta uppgifterna för sin yrkesutövning. Ju fler som har kunskapen, desto mer ökar risken för röjande.
Genom att förändra i lagstiftningen och göra det möjligt för lärare att sätta betyg för elever vars skyddade identitet måste värnas vill vi att regeringen utreder möjligheten till en lagändring.
Ludvig Ceimertz (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1655
av Ludvig Ceimertz och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
Betygsättning för elever med skyddad identitet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att möjliggöra för lärare att sätta betyg med bibehållen integritet för elever med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Alla elever ska kunna känna sig trygga i skolan. Idag utsätts barn och elever med skyddade personuppgifter för risker i skolans verksamheter då det finns brister i skyddet för denna grupp. Detta beror dels på en otydlig och ibland otillräcklig lagstiftning, dels på att det saknas vägledning för hur skolan ska ge stöd åt vårdnadshavare och barn och elever med skyddade personuppgifter. Att kommuner och deras skolverksamheter hanterar dessa uppgifter olika ökar risken än mer för dessa barn och elever och deras familjer, då de inte sällan flyttar mellan olika kommuner under sin skolgång.
För elever som lever med skyddad identitet är det viktigt att det är så få personer som möjligt som känner till de rätta personuppgifterna, för att minska riskerna att dessa röjs. Samtidigt så måste myndighetsutövning ske på korrekta personuppgifter enligt förvaltningslagen och får inte ändras i efterhand. Skollagen säger att det är legitimerad undervisande lärare som ska sätta betyg på eleverna, vilket är en myndighetsutövning. Detta innebär att alla betygssättande lärare behöver ha kunskap om en elevs riktiga identitet; i högstadiet och gymnasiet kan det röra sig om 15–20 olika lärare som behöver få tillgång till de rätta uppgifterna för sin yrkesutövning. Ju fler som har kunskapen, desto mer ökar risken för röjande.
Genom att förändra i lagstiftningen och göra det möjligt för lärare att sätta betyg för elever vars skyddade identitet måste värnas vill vi att regeringen utreder möjligheten till en lagändring.
Ludvig Ceimertz (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag