Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
2023/24 · HB022629 · Anna-Caren Sätherberg (S); Johan Löfstrand (S); Malin Larsson (S); Joakim Järrebring (S); Jytte Guteland (S); Tomas Kronståhl (S); Sofia Skönnbrink (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2024/25 · HC023108 · Anna-Caren Sätherberg (S); Joakim Järrebring (S); Johan Löfstrand (S); Jytte Guteland (S); Malin Larsson (S); Sofia Skönnbrink (S); Tomas Kronståhl (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.006 · ämneslikhet 0.753. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 56 yrkanden i A · 77 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.732 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Yrkande A26 och B55 · textlikhet 0.946A: Avslag · B: Avslag
A26
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och att mindre miljöpåverkande fiskeredskap ska stimuleras och tillkännager detta för regeringen.
B55
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda känsliga områden från bottentrålning och stimulera mindre miljöpåverkande fiskeredskap och tillkännager detta för regeringen.
54 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfulla åtgärder behövs för att Sverige ska lyckas ställa om till ett fossilfritt välfärdsland för att leva upp till Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en rättvis klimatomställning bör öka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det klimatpolitiska ramverket ska värnas och att förslag om skärpta och kompletterande mål, såsom konsumtionsbaserade utsläpp och sektormål, bör diskuteras och förankras brett med andra partier i Miljömålsberedningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet kräver satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppdatera Sveriges klimatanpassningsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en beredskapsgeneral ska införas vars syfte är att koordinera länsstyrelsernas krisarbete under extremväder och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med planerna att ta bort koldioxid från atmosfären genom satsningar på bio-CCS och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs snabbare, effektiva och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav för att främja en snabbare omställning och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att genomföra förslagen i proposition 2021/22:210 om ett tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna måste vara likvärdiga och förutsägbara över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör inom hållbar gruvdrift och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att anta bestämmelser som gör det tvingande att finansiera och planera för framtida restaurering av de av gruvverksamheten påverkade områdena och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omställning till en mer cirkulär ekonomi är en förutsättning för att klara miljömålen och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att klimatpremien för arbetsmaskiner och andra fordon behålls och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att antalet utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel ska minska och att svenska överskott av utsläppsutrymme inom EU:s ansvarsdelningsförordning inte ska säljas till andra länder och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör accelerera klimatomställningen så att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s utsläppshandel bör skärpas genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050, att den linjära reduktionsfaktorn skärps och att systemet med gratis tilldelning avslutas och tillkännager detta för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hav och sjöar ska klaras från övergödning och försurning, att den biologiska mångfalden ska säkras i åar och älvar och att gifter och plast inte ska spridas i havet och tillkännager detta för regeringen.
A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en säker dricksvattenförsörjning, med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser, behöver tryggas och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spridningen av mikroplaster till haven måste stoppas och tillkännager detta för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre för att minska utsläppen av övergödande ämnen och kemikalier och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet bör utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa både jobb och en renare miljö genom implementeringen av kemikaliestrategin och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden är avgörande för den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker pågår och intensifieras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett modernt strandskydd som innehåller både lättnader och skärpningar i syfte att främja landsbygdsutveckling, bevara växt- och djurlivet samt garantera allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och skapa fler nya jobb och tillkännager detta för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i den gröna omställningen ska avfall ses som en resurs som bör återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt så långt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi välkomnar EU-kommissionens mål och ambitioner om att minska omfattningen av onödiga förpackningar och tillkännager detta för regeringen.
A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ligga i framkant när det kommer till att återvinna och återanvända textilier och att den cirkulära hanteringen av textilavfall bör öka och tillkännager detta för regeringen.
A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna själva ska få bestämma hur insamlingssystem för textilier ska utformas och att de också bör få i uppdrag att informera allmänheten om hur man kan återanvända textilier på bästa sätt och tillkännager detta för regeringen.
A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel som bidrar till ökad insamling och återanvändning och återvinning av oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens producentansvar för verksamhetsavfall måste tydliggöras och utvecklas och styras mer mot återvinning och tillkännager detta för regeringen.
A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen och tillkännager detta för regeringen.
A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa produkter inom byggsektorn vid upphandling av nyproduktion av bostäder för att minska människors påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen.
A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energiåtervinning bör betraktas som en sista utväg, endast att övervägas när materialåtervinning inte är genomförbar, och tillkännager detta för regeringen.
A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om plastens roll i byggsektorn och understryker vikten av att återvinna plast givet dess påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen.
A51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Boverkets byggregler så att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
A52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig upphandling bidrar till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
A53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
A54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sambandet mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
A55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
A56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya utredningarna om miljöbrott och myndighetsuppdragen som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa, för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
75 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja jordbruket i norra Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmåga genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att det svenska jordbruket ges rätt förutsättningar för att ställa om till ett socialt hållbart och miljömässigt konkurrenskraftigt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta generationsväxlingar och förbättra kompetensförsörjningen inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattebefrielsen för biogas bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska beteskravet och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara fäbodbruket och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utvärdera virtuella stängsels påverkan på djurvälfärden och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att påskynda lagstiftningsförslaget i EU om nya genomiska tekniker och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den inhemska odlingen av proteingrödor för både djurfoder och humankonsumtion och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar jordbruks- och livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta en matpriskommission i syfte att hålla nere matpriser för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på ökad transparens om livsmedelsföretagens kostnader och vinster och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera att EU-medel från regionalstödet används för att säkra livsmedelsbutiker och service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka konkurrensen i livsmedelskedjans grossistled och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla nyetableringar av matbutiker t.ex. genom att begränsa konkurrenshämmande avtal och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att märkningen av mat i butik bör förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra förbud mot otillbörlig användning av marknadsmakt och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restauranger och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid upphandling av utländska, animaliska livsmedel göra det obligatoriskt att ställa krav på att produktionen har skett i enlighet med svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda och underlätta regelverket för primärproducenter vad gäller hemslakt och försäljning av kött från den egna gården direkt till konsument och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kontrollmyndighetens rådgivning till små företag vad gäller livsmedelslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka försörjningsförmågan i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka Sveriges beredskap när det gäller livsmedel, insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera vår dricksvatteninfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett ökat samarbete mellan branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vad gäller livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn rörande hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett striktare regelverk med förbud mot import och uppfödning av varghybrider och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan länsstyrelsen och Polismyndigheten vad gäller lagen om tillsyn över hundar och katter samt utöka deras befogenheter att agera skyndsamt vid omhändertaganden av djur och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att införa ett nationellt ärendehanteringssystem för samtliga länsstyrelser kopplat till lagen om tillsyn över hundar och katter och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka myndighetssamverkan samt stärka kontroll och registrering för att bekämpa den illegala hundsmugglingen och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka antalet småskaliga gårdsslakterier och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit där de gör mest nytta och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kamerabevakning ska införas på slakterier som ett komplement till fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för digital, veterinär besiktning i fråga om småskalig gårdsslakt och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för mer forskning gällande smärtfria metoder för bedövning vid slakt av djur, främst fågel, gris och fisk, och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera arbetet på Sveriges 3R-center och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även sjötransport av djur inom EU ska begränsas i tid så att en god djurvälfärd kan upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en skärpning av EU:s djurskyddslagstiftning så att den motsvarar svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en fortsatt låg antibiotikaanvändning i den svenska djuruppfödningen och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU ska förbjuda behandling med antibiotika av hela djurgrupper i enlighet med svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra veterinärbolagens ansvar med krav på ökad pristransparens och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på bättre jämförelseverktyg mellan försäkringsbolag och tillkännager detta för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna till regelverk liknande de i Tyskland och Frankrike för att begränsa vinstintresset i djursjukvården och återföra makten till veterinärerna och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en veterinärberedskap dygnet runt, året runt i hela landet bl.a. genom att ställa ökade krav på privata aktörer för jour och beredskap och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid vindkraftsetableringar till havs ska hänsyn tas till yrkesfisket och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pausa det storskaliga pelagiska fisket till dess att vi ser en tydlig återhämtning av sill och strömming i Östersjön vars storlek möjliggör fiske för humankonsumtion och tillkännager detta för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta med övriga länder för att permanent flytta ut trålgränsen i Östersjön till förmån för humankonsumtionsfiske och tillkännager detta för regeringen.
B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU skärper sina krav för ålfiske och att det även inkluderar länder som fiskar efter s.k. glasål och tillkännager detta för regeringen.
B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skärpta kontroller och straff vid avsiktlig felrapportering av fiskefångster och tillkännager detta för regeringen.
B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samförvaltning av alla vilda klövdjur och tillkännager detta för regeringen.
B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare och markägare bör vara representerade i lika antal samt att det bör utses en oberoende ordförande i ÄFO och ÄFG och tillkännager detta för regeringen.
B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt och tillkännager detta för regeringen.
B62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–270 individer, samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls, och tillkännager detta för regeringen.
B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om skyddsjakt efter varg måste effektiviseras exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen.
B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, jägarorganisationerna och civilsamhället bör främjas i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest och tillkännager detta för regeringen.
B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en effektiv förvaltning av skarv med exempelvis licensjakt på skarv och oljering av skarvägg i syfte att kraftigt minska skarvpopulationen och tillkännager detta för regeringen.
B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en etisk förvaltning av säl där EU även ska tillåta handel med sälprodukter och tillkännager detta för regeringen.
B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla skogens roll i klimatarbetet och dess bidrag till en växande bioekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på mer grot från skogen utan att störa den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
B71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna målen om ett hållbart brukande av och ökad tillväxt i skogen och tillkännager detta för regeringen.
B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning, innovation, kompetensförsörjning och jämställdhet inom skogsnäringen och tillkännager detta för regeringen.
B73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
B74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ständigt utveckla effektiva och hållbara skogsbruksmetoder och tillkännager detta för regeringen.
B75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skogsstyrelsens uppdrag att klimatanpassa skogen och bekämpa granbarkborre, törskate och andra skogsskadegörare och tillkännager detta för regeringen.
B76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder och skydd av värdefull skog och tillkännager detta för regeringen.
B77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en livskraftig rennäring och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 9037 ord · B 10927 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2629
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfulla åtgärder behövs för att Sverige ska lyckas ställa om till ett fossilfritt välfärdsland för att leva upp till Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en rättvis klimatomställning bör öka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det klimatpolitiska ramverket ska värnas och att förslag om skärpta och kompletterande mål, såsom konsumtionsbaserade utsläpp och sektormål, bör diskuteras och förankras brett med andra partier i Miljömålsberedningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet kräver satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppdatera Sveriges klimatanpassningsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en beredskapsgeneral ska införas vars syfte är att koordinera länsstyrelsernas krisarbete under extremväder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med planerna att ta bort koldioxid från atmosfären genom satsningar på bio-CCS och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs snabbare, effektiva och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav för att främja en snabbare omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att genomföra förslagen i proposition 2021/22:210 om ett tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna måste vara likvärdiga och förutsägbara över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige behöver stärka sin position som en ledande aktör inom hållbar gruvdrift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att anta bestämmelser som gör det tvingande att finansiera och planera för framtida restaurering av de av gruvverksamheten påverkade områdena och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omställning till en mer cirkulär ekonomi är en förutsättning för att klara miljömålen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att klimatpremien för arbetsmaskiner och andra fordon behålls och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att antalet utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel ska minska och att svenska överskott av utsläppsutrymme inom EU:s ansvarsdelningsförordning inte ska säljas till andra länder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör accelerera klimatomställningen så att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s utsläppshandel bör skärpas genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050, att den linjära reduktionsfaktorn skärps och att systemet med gratis tilldelning avslutas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och att mindre miljöpåverkande fiskeredskap ska stimuleras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hav och sjöar ska klaras från övergödning och försurning, att den biologiska mångfalden ska säkras i åar och älvar och att gifter och plast inte ska spridas i havet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en säker dricksvattenförsörjning, med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser, behöver tryggas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spridningen av mikroplaster till haven måste stoppas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre för att minska utsläppen av övergödande ämnen och kemikalier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet bör utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa både jobb och en renare miljö genom implementeringen av kemikaliestrategin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden är avgörande för den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker pågår och intensifieras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett modernt strandskydd som innehåller både lättnader och skärpningar i syfte att främja landsbygdsutveckling, bevara växt- och djurlivet samt garantera allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och skapa fler nya jobb och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i den gröna omställningen ska avfall ses som en resurs som bör återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt så långt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi välkomnar EU-kommissionens mål och ambitioner om att minska omfattningen av onödiga förpackningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ligga i framkant när det kommer till att återvinna och återanvända textilier och att den cirkulära hanteringen av textilavfall bör öka och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna själva ska få bestämma hur insamlingssystem för textilier ska utformas och att de också bör få i uppdrag att informera allmänheten om hur man kan återanvända textilier på bästa sätt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel som bidrar till ökad insamling och återanvändning och återvinning av oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens producentansvar för verksamhetsavfall måste tydliggöras och utvecklas och styras mer mot återvinning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa produkter inom byggsektorn vid upphandling av nyproduktion av bostäder för att minska människors påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att energiåtervinning bör betraktas som en sista utväg, endast att övervägas när materialåtervinning inte är genomförbar, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om plastens roll i byggsektorn och understryker vikten av att återvinna plast givet dess påverkan på miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Boverkets byggregler så att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig upphandling bidrar till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sambandet mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya utredningarna om miljöbrott och myndighetsuppdragen som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa, för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
635
535
±0
1:2
Miljöövervakning m.m.
417
714
30
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
212
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
064
318
−250
000
1:5
Miljöforskning
96
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
324
678
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
314
431
±0
1:8
Klimatbonus
1
300
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
292
107
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
367
565
±0
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
262
900
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
37
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
670
500
250
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
321
930
±0
1:16
Klimatinvesteringar
4
950
000
±0
1:17
Klimatpremier
2
122
000
±0
1:18
Industriklivet
1
457
000
500
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
15
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
133
513
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
107
408
±0
Summa
19
307
359
880
000
Leda klimatomställningen för jobb och en bättre framtid
Klimatförändringarna påverkar oss alla. Under sommaren 2023 har Europa upplevt några av de mest extrema väderhändelserna i modern historia: översvämningar i Tyskland som krossade hela samhällen, rekordhetta i Frankrike som ledde till omfatt
ande skogsbränder och en osedvanlig torka i södra Spanien som påverkat både vatten
försörjning och skördar.
Rapporter från FN:s klimatpanel visar att vår påverkan på klimatet ökar snabbare än väntat. För att följa Parisavtalet och bli det första fossilfria välfärdslandet i världen behöver vi agera kraftfullt nu. Klimatförändringarna har även haft direkta konsekvenser för Sverige. Vår livsmedelsförsörjning har påverkats med minskade skördar, och detta har lett till höjda matpriser för svenska konsumenter. Utöver de direkta effekterna driver klimatförändringar fram en global flyktingkris. Människor tvingas lämna sina hem på grund av svält, torka och översvämningar, vilket skapar påfrestningar över hela världen.
Men det finns hopp. Klimatomställningen är också en chans för Sverige att skapa nya jobb och stärka vår globala position. Genom samarbete med näringslivet och tidigare regeringsbeslut har vi tagit viktiga steg: fossilfritt stål produceras nu i Sverige, vi tillverkar elbilar och gamla industrier förvandlas till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu, försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på orter som tampats med arbetslöshet och bristande välfärd. Den svenska industrin och transport
näringen spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också i vårt arbete för att klara klimatomställningen. Vi tror på den svenska industrins förmåga att leda vägen i klimatomställningen. Vårt mål är att minska utsläppen snabbare och säkra en bättre framtid för Sverige.
Ett fossilfritt Sverige
Klimatkrisen är här och nu. Men vi är redo att agera. Vårt mål? Gör Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Med teknik, kunskap och en gemensam vilja kan vi leda
omställningen. Vi ser framåt, medan den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna
ser bakåt med nedskärningar inom klimat och naturvård, och genom att tillsätta utred
ningar vars syfte är att undergräva våra ambitiösa klimatmål.
Det handlar om att ställa om, inte stänga ner. Vår tidigare regering satte upp ett klimatpolitiskt ramverk, gav näringslivet tydliga spelregler och initierade ”Fossilfritt Sverige”. 22 branscher har redan tagit fram planer för att bli fossilfria eller klimat
neutrala. Vi måste investera i teknik och kunskap och stärka Sverige som förebild i världen. Men vad ser vi nu? En borgerlig regering och Sverigedemokraterna som ökar utsläppen med sitt budgetförslag för 2024. Vi säger som det är: Detta är inte ambitiöst. Det är direkt farligt och osvenskt.
Omställningen måste ske rättvist, med alla med på tåget. Klassperspektivet får inte glömmas. Med rätt reglering, investering och vilja kan vi skapa gröna jobb över hela Sverige så att ingen lämnas efter. I uppgörelse med övriga partier om det klimatpolitiska ramverket har vi socialdemokrater kommit överens om ett sektormål och transportmål. För att nå klimatmålen måste Sveriges utsläpp av växthusgaser minska snabbt, men det saknas åtgärder för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar. Den högerkonserva
tiva regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2024 ökar istället utsläppen. Vi
är också kritiska till att regeringen i offentliga uttalanden försökt att förminska betydelsen
av den nya inriktningen på Sveriges klimatpolitik samt att man nyligen tillsatt en utred
ning för att se över dom svenska klimatmålen. En bred långsiktig politisk överenskom
melse är avgörande för att svenska företag och konsumenter ska göra de nödvändiga
investeringar som krävs för en omställning till ett fossilfritt Sverige.
Den gröna industriella revolutionen
Den socialdemokratiskt ledda regeringen introducerade 2015 Klimatklivet – en reform som har resulterat i investeringar över 10
miljarder kronor i 4
500 lokala klimatåtgärder och 2,4 miljoner ton årligen i minskade CO
2
-utsläpp. För att göra klimatomställningen mer tillgänglig för alla, vill vi socialdemokrater förenkla processen ytterligare. Industri
klivet, som introducerades av den socialdemokratiska regeringen 2018, har stöttat ban
brytande projekt som Hybrits fossilfria stål och kemisk plaståtervinning i Stenungsund. Forskningsinstitutet Rise fick 350 miljoner under 2021–2022 för att stärka bioraffinade
rier, vilket främjar övergången från fossilbaserade till förnybara lösningar inom flera sektorer. Vi ser potentialen i teknik för koldioxidavskiljning och -lagring och vill satsa på bio-CCS för att minska atmosfärens CO
2
-halt. Socialdemokraterna siktar på att vidareutveckla Industriklivet med dessa visioner i åtanke.
Effektiva och snabbare miljötillståndsprocesser
För att driva den gröna industriella revolutionen och säkerställa att klimatinvesteringar och jobb stannar i Sverige behöver vi effektivare och snabbare miljötillståndsprocesser, med bibehållna höga miljökrav. Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen har lämnat många förslag för att göra processerna smidigare och snabbare. Trots dom
liggande förslagen i regeringens byrålåda väljer man, tillsammans med Sverigedemokra
terna,
att tillsätta ytterligare en utredning, vilket riskerar att fördröja processen. Detta sätter käppar i hjulet för Sveriges ambition att bli världens första fossilfria välfärdsland, särskilt när dom svenska utsläppen ökar med regeringens nya politik. Vi socialdemokra
ter vill modernisera tillståndsprocesserna nu för att påskynda den gröna omställningen. Klimatinvesteringarna och framtidens jobb ska hamna i Sverige och inte försvinna iväg till andra länder. Då krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav och rättssäkerhet.
Förenklade tillståndsprocesser och fler beslut om ny vindkraft är viktigt för att tillföra ny elproduktion till det svenska energisystemet. Dagens nettoöverskott av el kommer inom några få år att förbytas till ett underskott och importbehov om inte mer produktion tillförs. Det hotar den gröna industriella omställningen om inte elektrifier
ingen kan fortgå för att minska utsläppen av CO
2
. Det nuvarande regeringsunderlaget röstade förra mandatperioden nej till lagförslag som skulle öka rättssäkerheten. Detta agerande får nu allvarliga konsekvenser. Det visas inte minst av en ny dom som upp
häver tillståndet för en planerad och tidigare godkänd ny vindkraftspark i Västerviks kommun. Därför uppmanar vi regeringen och Sverigedemokraterna att genomföra förslagen i proposition 2021/22:210 om ett tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft, som föreslogs av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Ska målet om nettonollutsläpp till 2045 bestå förutsätts att den pågående elektrifieringen av industri och transporter skalas upp, både på kortare och på längre sikt. Det kommande decenniet behöver planerade investeringar i fossilfri elproduktion, det vill säga huvudsakligen vindkraft, och elnät genomföras i en snabb takt.
I ljuset av den pågående globala klimatomställningen behöver Sverige stärka sin position som en ledande aktör inom hållbar gruvdrift. Behovet av kritiska metaller kommer att vara sex till åtta gånger större i framtiden när elektrifiering och fler batterier kommer att behövas i omställningen av vår industri- och transportsektor. För Social
demokraterna är det därför inte bara en ekonomisk fråga, utan även en moralisk plikt, att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige. I Tyskland har man
framgångs
rikt infört lagstiftning som tar hänsyn till både gruvsektorns behov och skyddet av miljön.
Detta system garanterar att företagen redan från början planerar för och finansierar den framtida restaureringen av de påverkade naturområdena. Med Tysklands framgångsrika modell som förebild bör Sverige överväga att anta liknande bestämmelser för att säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt gruvdriftssystem.
Omställningen av den svenska fordonsflottan
Bränslepriserna har skjutit i höjden på grund av Rysslands illegala krigföring i Ukraina. Det understryker vikten av att Sverige står stadigt i sin egen energiförsörjning och inte är beroende av globala geopolitiska förändringar. Som socialdemokrater ser vi det som en central del av vår vision att minska vårt beroende av fossila bränslen och därmed förbättra Sveriges självständighet. Vårt land bör inte enbart reagera på internationella kriser utan proaktivt bygga en hållbar, rättvis och ekonomiskt robust framtid för alla svenskar.
Att uppnå en fossilfri fordonsflotta till 2030 är inte bara en önskan, det är en nöd
vändighet. Vårt tidigare initierade ”bonus malus-system” var ett steg i rätt riktning, där miljövänliga fordon belönades, vilket ledde till en ökning av försäljning av el- och ladd
hybridbilar. Detta var en del av vårt större engagemang för att göra transporterna mer hållbara och göra det möjligt för varje svensk att bidra till klimatomställningen. Tyvärr har den nuvarande regeringens beslut att ta bort bonus malus-systemet lett till att försälj
ningen av eldrivna fordon kraftigt minskat, vilket leder till ökade klimatutsläpp. Denna kortsiktiga och ogenomtänkta politik går emot alla våra gemensamma ansträngningar att bekämpa klimatförändringarna, ställa om och stärka Sveriges energisäkerhet.
Sveriges omställning till en bioekonomi är en central del i omställningen. Bioekonomi
utredningens
slutsatser, som presenterades under 2023, belyser hur bioekonomin kan ge hållbara lösningar för produktion och konsumtion. Genom att prioritera förnybara bio
baserade resurser från skog och jordbruk, kan vi som nation stärka vår ekonomi, minska vårt ekologiska fotavtryck och skapa en rättvisare framtid för kommande generationer.
När det kommer till arbetsmaskiner och deras roll inom skogsbruk, jordbruk och
byggindustri, står det klart för oss att dessa sektorer är ryggraden i den svenska ekonomin.
Därför bör vi säkerställa att dessa sektorer också har möjlighet att anamma hållbar praxis och ställa om genom en klimatpremie. Varje steg mot en grönare industri är ett steg mot ett rättvisare och mer hållbart Sverige.
Flygets miljöpåverkan kan inte heller ignoreras. Vårt stöd för en ständigt ökande inblandning av biodrivmedel i flygfotogen är avgörande för att minska denna påverkan. Och när det kommer till laddinfrastruktur för elbilar, är det uppenbart att alla svenskar, oavsett var de bor, förtjänar tillgång till ren, förnybar energi. Som socialdemokrater
strävar vi efter ett Sverige där varje medborgare känner att de är en del av omställningen,
och där vår kollektiva kraft kan skapa en ljusare, grönare och mer rättvis framtid.
Klimatberedskap i svenska kommuner
Sommaren 2023 har inte bara gett oss vackra dagar utan också påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har visat på behovet av att rusta våra samhällen för klimatförändringarnas påfrestningar. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – översvämningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall.
Sverige har hittills haft förtvivlat svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Det hjälps inte av att regeringens och Sverigedemokra
ternas budget ökar utsläppen av växthusgaser de kommande åren och dessutom drar ned på MSB:s och länsstyrelsernas resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige och kommer att bli dyrt för dom svenska hushållen framöver. Därför vill vi ta ansvar och stärka våra kommuner i kampen mot klimathoten. Det handlar om att investera i kommunernas arbete för att skydda oss bättre. Genom att förstärka avlopps
system, förebygga översvämningar och hantera regnvatten på smartare sätt kan vi minska riskerna när vädret blir vilt. Om något oväntat händer måste vi vara förberedda. Vi vill se till att alla vet vad de ska göra och hur de kan agera för att hantera kriser på ett tryggt sätt. Därför vill vi införa en ”beredskapsgeneral” för att stärka klimatberedskapen i våra kommuner och länsstyrelser. Vår föreslagna beredskapsgeneral ska fungera som en samordnare och en drivande kraft när det kommer till klimatberedskap på lokal, regional och statlig nivå. En sådan person skulle ha det övergripande ansvaret för att se till att kommunerna och länsstyrelser är redo att möta klimatrelaterade utmaningar.
EU:s klimatarbete
Inom EU ser vi att klimat- och miljöambitionerna är i ständig förändring. Flera medlemsländer drar ner på sina miljöambitioner. I Italien har den nuvarande höger
konservativa regeringen riktat kritik mot regler för energieffektivisering i byggnader. Samtidigt ifrågasätter Nederländerna kraven på minskade kväveutsläpp. Vi har även sett hur polska beslut om förbud av förbränningsbilar har tagits till EU-domstolen, och i Tyskland har det klimatskeptiska partiet ”Alternativ för Tyskland” vuxit i styrka. Vi ser med stor oro på den nuvarande klimatpolitiska händelseutvecklingen. Vi tror på EU:s centrala roll i den globala klimatkampen och betonar vikten av gemensamma åtgärder. Det är avgörande att EU bibehåller sin ledande roll inom klimatområdet och inte kompromissar med sina ambitioner, speciellt när vi står inför alltmer påtagliga konsekvenser av klimatförändringarna.
Trots dessa utmaningar har vi sett framsteg. EU-kommissionen har introducerat ESRS-standarder för hållbarhetsrapportering, vilket kommer att göra dessa rapporter
ingar obligatoriska för företag inom EU. Dessutom har tre nya lagar som rör energi
effektivisering, utbyggnad av tankinfrastruktur för hållbara transporter och sjöfartens övergång till hållbara bränslen antagits inom ”Fit for 55”-paketet. EU:s klimatstruktur förnyas konstant. ”Fit for 55”-paketet, som har godkänts av EU-rådet och Europa
parlamentet, siktar på att minska växthusgaser med 55
% fram till 2030. Paketets mål är att skapa en konsekvent ram för att uppfylla EU:s klimatambitioner, främja en rättvis omställning och stärka EU:s konkurrenskraft. Detta positionerar EU och Sverige i front
linjen av den globala klimatkampen och ger potential för fler gröna jobb i framtiden. Vi socialdemokrater driver på att EU:s utsläppshandel skärps genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050 och att den linjära reduktionsfaktorn höjs. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen och de svenska socialdemokratiska europa
parlamentarikerna har varit drivande i att reformera EU:s utsläppshandelssystem. Bland annat har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen varit drivande i att avskaffa det stora överskott av utsläppsrätter som sänkt priset på utsläppsrätter och därmed incitamenten att ställa om. Svenska europaparlamentariker har också varit drivande i arbetet med att höja ambitionen i kommissionens senaste revidering av utsläppshandel som kraftigt ökar klimatambitionen.
Socialdemokraterna kommer ihärdigt att arbeta för att sätta press på den höger
konservativa regeringen att agera gentemot EU för att biodrivmedel ska fortsätta prioriteras framför fossila alternativ, även efter 2022. Vi hoppas och förväntar oss att den nya högerkonservativa regeringen arbetar för att EU stadigvarande accepterar skattelättnader för biodrivmedel som är rena eller har hög inblandning.
Rent hav och rent dricksvatten
Havens ekosystem står inför avsevärda hot och det är en prioritering för oss att ständigt arbeta för ett hållbart fiske. För att säkerställa detta, ser vi en brådskande nödvändighet att skydda känsliga områden från bottentrålning och istället uppmuntra användningen av miljövänliga fiskeredskap. Det är av yttersta vikt att EU enas om att stoppa botten
trålning
, givet dess påverkan på bottenfaunan. Vi ser även en möjlighet att främja hållbar
fiskuppfödning med strikta miljökrav, vilket kan skydda vilda fiskbestånd samtidigt som det skapar arbetstillfällen på landsbygden.
Ett viktigt steg för att säkra den biologiska mångfalden är att skydda våra sjöar och hav från övergödning, försurning samt skadliga ämnen som gifter och plast. Samtidigt ser vi behovet av att upprätthålla en balans mellan strikta miljökrav och att ge småskalig vattenkraft en chans att blomstra i en hållbar framtid.
Vi har åstadkommit viktiga framsteg i EU när det kommer till vattenfrågorna. Ett exempel är vårt ramdirektiv för vatten. Att uppfylla dess krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer är en utmaning Sverige står inför. För oss är det av största vikt att trygga en säker dricksvattenförsörjning, särskilt med tanke på klimat
förändringarna och potentiella kriser. Under den tid då vi socialdemokrater ledde regeringen genomförde vi satsningar på dricksvatten- och vattenförsörjning. Till exempel vidtogs kraftfulla åtgärder mot övergödning, nya metoder introducerades för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet och det satsades på forskningsprogram för vatten. Reningen av vårt avloppsvatten behöver förbättras för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Vi vill fortsätta utveckla metoder för att minska läkemedels
resterna i avloppsvattnet, och vi anser att dricksvattnet och våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd. Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit en havslag, ett initiativ som vi ser som ett positivt steg för en bättre havsmiljö. Denna lag skulle ställa högre krav på att regeringen tar ansvar för havspolitiken. Vi socialdemokrater ser positivt på ett utökat och förstärkt skydd för haven.
Plastnedskräpningen, särskilt i våra hav, är en av vår tids mest pressande miljö
utmaningar. Detta problem har förvärrats av den globala ökningen av engångsplast
produkter. Att minska plastavfallet och samtidigt förbättra återvinningen är centralt, och därför drev den förra socialdemokratiska regeringen en ambitiös linje i EU för att avveckla all engångsplast. Som socialdemokrater tror vi på breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar för att adressera de stora miljöproblemen. Vi
anser att miljöövervakningen är avgörande för att kunna ge politiska beslutsfattare relevanta underlag för välgrundade beslut och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Därför vill vi fortsätta att satsa på miljöövervakning av hav och vatten.
En giftfri miljö
Vi socialdemokrater anser det viktigt att Sverige aktivt verkar för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen. Farliga ämnen sprids i miljön och i produkter som vi och våra barn kommer i kontakt med. Att minska mängden skadliga kemikalier och tungmetaller är en prioriterad miljöfråga för oss socialdemokrater.
Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisat ofarliga och ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi och våra barn kommer i kontakt med i vår vardag – t.ex. i mat, dricks
vatten, kosmetika, kläder, skor och leksaker.
EU:s nya antagna kemikaliestrategi syftar både till att uppnå en giftfri miljö med en högre skyddsnivå för människors hälsa och miljön och till att stärka konkurrenskraften hos EU:s kemiska industri. Åtgärderna i strategin innefattar bland annat att ersätta och minimera farliga ämnen och fasa ut de mest skadliga kemikalierna från användning som inte är nödvändiga för samhället. Där i ingår också all användning av högfluorerade ämnen, PFAS. Strategin inriktas särskilt på att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i konsumentprodukter som kosmetika, leksaker, rengöringsmedel, barnavårdsartiklar, möbler, textilier och material som kommer i kontakt med livsmedel. Vi vill att Sverige driver på i EU för skärpta kemikalielagar. Vi vill göra platser där barn vistas dagligen, till exempel förskolor och skolor, giftfria. Regler måste ta hänsyn till kombinations
effekter av olika farliga ämnen. Vi har skapat ett tryggare Sverige genom att öka resurserna för att sanera farlig mark och förstärka Kemikalieinspektionens tillsyn av produkter som vi dagligen kommer i kontakt med. Det vill vi fortsätta att utveckla.
Vi är nu i ett kritiskt läge när EU:s kemikaliestrategi ska implementeras. Strategin presenterades av kommissionen 2020 och godkändes av EU-ländernas ministrar i ministerrådet 2021. Strategin innebär en kraftigt höjd ambition för att minska farliga kemikaliers påverkan på människor och miljön. Flera av förslagen är sådana som vi socialdemokrater har drivit under många år. Vi svenskar kan vara särskilt stolta över EU:s kemikalieregelverk ”Reach” som den tidigare svenska miljökommissionären och tidigare socialdemokratiska utrikesminister Margot Wallström tog initiativ till att skapa.
Konsumenter ska inte behöva oroa sig för att cancerframkallande ämnen ingår i produkter som vi använder i vardagen, t.ex. kläder eller produkter som kommer i kontakt med barn. Konsumenter ska kunna förvänta sig att produkter som de köper i butiker eller online är säkra och fria från skadliga substanser.
Det nya kemikalieregelverket ska gå hand i hand med ambitionerna för en cirkulär ekonomi. Om vi ska öka återvinning och återanvändning av resurser måste de material som cirkuleras vara giftfria. Genom en ambitiös implementering av kemikaliestrategin kan vi skapa fler jobb och samtidigt bidra till en renare miljö.
Naturvård och biologisk mångfald
Vi är mycket oroade över de konsekvenser som regeringens beslut gällande nedskär
ningar i miljöbudgeten får för vårt svenska friluftsliv. Det är inte bara den biologiska mångfalden som hotas av regeringens beslut – även vårt rika och välutvecklade frilufts
liv riskerar att försämras avsevärt. Övergivet skräp i skog och mark, stängda grillplatser och igenvuxna vandringsleder kommer att bli allt vanligare scener för våra medborgare om regeringens nedskärningar fortsätter. Två av våra främsta organisationer inom området, Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen, har i en nylig samman
ställning belyst hur drastiskt regeringen skurit ner anslagen som direkt berör friluftslivet och dom gröna jobben. Bland dessa nedskärningar märks en drastisk minskning av anslaget till våra länsstyrelser, vars huvudsakliga uppgifter innefattar skötsel av natur
reservat och nationalparker. Dessa anslag har minskat med hela två tredjedelar detta år jämfört med föregående år. Denna nedskärning påverkar direkt underhåll av stigar och toaletter och städning i våra mest värdefulla naturområden. Vi socialdemokrater anser att friluftslivet är en central del av den svenska identiteten och livsstilen. Det bidrar inte bara till fysisk och psykisk hälsa utan också till en stark samhörighet med vår unika natur. Det är oacceptabelt att regeringen skär ner på de resurser som gör detta möjligt för alla medborgare, oavsett bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. Vi kommer att fortsätta kämpa för att säkerställa att vårt svenska friluftsliv får de resurser det förtjänar.
Naturen, med alla dess växter och djur, är grunden för vår existens. Denna rikedom av arter ger oss mat, rent vatten och luft. Men när arter försvinner, blir vår natur skörare.
Därför menar vi att sammanhängande skyddade områden är av yttersta vikt för att bevara
denna biologiska mångfald. Under vår regeringstid har vi kraftigt ökat anslagen för naturvård. Vårt mål är inte bara att skydda den svenska naturen utan också att säker
ställa skydd för globala miljöer, som exempelvis Arktis.
Hoten mot den biologiska mångfalden ökar i Sverige. Enligt den senaste rödlistan
från SLU Artdatabanken hotas 2
249 växt- och djurarter av utrotning. Invasiva främmande
arter utgör också ett av de största globala hoten mot vår biologiska mångfald. I ett sånt läge för vår svenska natur så är det ytterst oroande att den nuvarande högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna under 2023 dragit ned på resurserna till naturvård,
miljöövervakning och åtgärder mot invasiva arter. Vi förstår allvaret i miljöförstöringens
konsekvenser: hälsoproblem, förlorad natur och ett skadat ekosystem. Som socialdemo
krater tror vi starkt på samhällets kraft att vända denna trend. Genom skärpta lagar, riktade investeringar och effektiv miljöövervakning kan vi styra mot en mer hållbar framtid.
Genom EU:s art- och livsmiljödirektiv har vi gemensamt arbetat för att skydda och bevara vår biologiska mångfald, med Natura 2000-områden som en central del. Men vi anser att EU-regler inte räcker. Vi ser ett behov av att granska och anpassa svenska regler, särskilt de som rör små vattendrag och vattenkraft.
Återskapandet av våtmarker bidrar till många stora positiva effekter på både klimatet och biologisk mångfald. Insatserna som genomfördes av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har bidragit till att balansera vattenflöden, förbättra vattenhushållning, öka tillskottet till grundvatten, gynna biologisk mångfald samt minska klimatpåverkan
och övergödning. Fortsatt arbete med skydd, restaurering och återskapande av våtmarker
är nödvändigt för att miljökvalitetsmålet ska nås. Denna typ av insatser kan också bidra till jobbskapande runt om i Sverige, särskilt på landsbygden för människor i behov av arbete.
När man arbetar med restaurering, rehabilitering och liknande miljöåtgärder av mark och vatten är det nödvändigt att bestämma och prioritera vilka ekosystemtjänster som är önskvärda eller nödvändiga att bevara eller främja. Att försöka att helt återställa mark- och vattenområden till en status som rådde innan mänsklig påverkan är sällan möjligt eller önskvärt. Människan har alltid brukat naturen för att främja mänskligt liv; det är när ekosystem skadas så att de inte längre producerar de ekosystemtjänster vi önskar som vi behöver arbeta med miljöåtgärder. Costa Rica har framgångsrikt implementerat lagar sedan 1996 som skyddar skogar nära floder och har dessutom introducerat nationella initiativ för att utöka skogstäcket. Ett viktigt inslag i Costa Ricas strategi är deras program där markägare kompenseras för att skydda och återskapa skogar, vilket erbjuder en lösning på den ekonomiska utmaning som detta kan innebära för jord
brukare. För att stärka ekosystemens hälsa och skydda både naturen och människorna
som bor inom dessa områden, bör Sverige hämta inspiration från Costa Ricas framgångs
rika
modell. Att betala för ekosystemtjänster, särskilt vid återskapandet av skogar nära vattendrag, kan erbjuda en lösning som gynnar både miljön och ekonomin.
Målet med art- och habitatdirektivet är att den biologiska mångfalden ska bibehållas genom bevarande och förbättring av naturmiljön. För att nå det målet ska alla EU-länder utse särskilda områden, Natura 2000-områden, som tillsammans ska bilda ett ekologiskt sammanhängande nätverk. Dessa områden innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Natura 2000 är viktigt men är i sig inte avsett för små vattendrag. Samtidigt pågår en stor översyn av våra strandskydds
regler såsom den nationella planen för omprövningar av vattenkraftens miljövillkor. Det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft.
Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. Vi välkomnar regeringens satsning på att bekämpa invasiva arter, men vi anser också att satsningen på 50 miljoner kronor är otillräcklig med tanke på de omfattande samhällskostnader och skador som dessa arter kan orsaka, både ekonomiskt och ekologiskt. Regeringens satsning kompenserar heller inte för dom stora neddragningarna i åtgärder för värdefull natur som gjordes i föregående budget.
Ett modernt strandskydd
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade i juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet. Uppdraget innebar att utredaren skulle före
slå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. Uppdraget redovisades i december 2020 och våren 2022 överlämnade regeringen ett lagförslag med syftet att differentiera strandskyddsbestämmelserna. Det föreslogs bl.a. att lättnader i strandskyddet ska gälla i s.k. strandnära utvecklingsområden, att strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag minskas till 25 meter och det blir lättare att få dispens eller upphäva det återstående strandskyddet vid sådana vatten, under
förutsätt
ning att fri passage säkerställs. Den dåvarande regeringen föreslogs också kunna meddela
föreskrifter om att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats för vissa syften, bl.a. för att vidta klimatanpassningsåtgärder. Det
före
slogs vidare att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse
för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Tyvärr valde dom dåvarande oppositions
partierna att rösta ned lagförslaget som innehöll både lättnader och skärpningar av strandskyddet för att kunna bygga strandnära på landsbygden och bevara växt- och djurliv på land och i vatten.
Cirkulär ekonomi
Vi ser alla hur klimatförändringarna påverkar våra liv mer och mer, och det ligger i vårt gemensamma ansvar att agera och skapa en framtid som är hållbar för kommande generationer. Genom att främja en cirkulär ekonomi använder vi våra resurser på ett smartare sätt och minskar onödigt avfall. Det här är inte bara positivt för miljön, det skapar också arbetstillfällen och stärker Sveriges position internationellt. I linje med detta har den tidigare socialdemokratiska regeringen antagit flera viktiga reformer – en handlingsplan för plast och en ny förpackningsinsamling med krav på fastighetsnära insamling som har underlättat återvinningen för vanligt folk. Vi har också varit med och drivit på för ett globalt bindande plastavtal. Genom att använda våra resurser på ett mer genomtänkt sätt, minska onödigt avfall och samtidigt skapa arbetstillfällen, stärker vi Sveriges konkurrenskraft och skyddar vår biologiska mångfald.
Livsmedelsförpackningar spelar en viktig roll i det europeiska och det svenska livs
medelssystemet genom att underlätta tillgången till livsmedel och överkomliga priser, minska matsvinnet och skydda konsumenternas säkerhet. Hälften av alla förpackningar som produceras i EU är avsedda för livsmedelsförpackningar. Deras roll har blivit allt tydligare under covid-19-pandemin och den nuvarande globala livsmedelskrisen. Omkring 20 procent av all mat som produceras i EU går till spillo, vilket motsvarar 153,5 miljoner ton matsvinn per år. Samtidigt har Sverige, bland andra länder i Europa, upplevt en aldrig tidigare skådad matprisinflation. Europeiska kommissionen vill nu genom lagstiftning begränsa användningen av engångsförpackningar inom vissa sektorer. Ett sådant beslut kan dock öka användningen av fossil plast och leda till högre CO
2
-utsläpp och ökad färskvattenförbrukning, särskilt inom snabbmatssektorn. Denna potentiella förändring sker mitt i en omfattande torka som påverkar Europas jordbruk. Vi välkomnar EU-kommissionens mål att med förnyad lagstiftning dels minska omfatt
ningen av onödiga förpackningar, dels öka möjligheten till återanvändning och åter
vinning. Men vi anser även att sådan lagstiftning ska underbyggas med vetenskapliga underlag och konsekvensanalyser ur ett miljö- och livsmedelsperspektiv så att vi uppnår ökad klimatnytta med eventuell ny lagstiftning.
Textilhantering och avfallshantering av textilier sker idag på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Enligt uppgifter från EU-kommissionen ligger det högt på listan över globala miljö- och klimatbelastningar. Den nuvarande regeringen har remitterat förslag om att främja återvinning av textil och separat insamling av textilavfall. Förslaget innebär att medborgare ska sortera textilavfall särskilt, likt övrig återvinning, och kommuner får ansvar för insamling av textilavfallet. Denna förändring är i linje med EU-direktivet som kräver separat insamling av textilavfall från 2025. Vi anser att Sverige bör ligga i framkant när det kommer till att återvinna och återanvända textilier
och att öka den cirkulära hanteringen av textilavfall. För oss är det viktigt att kommunerna
själva får bestämma hur insamlingssystemet ska utformas, och att de också får uppdrag att informera allmänheten om hur man kan återanvända textil på bästa sätt. Vi följer remissyttrandena av förslaget noggrant.
Elavfall har allra störst påverkan på klimatet och mobiltelefoner ligger i topp. Ändå återvinns väldigt få mobiler idag. Resultatet från olika undersökningar pekar på att det kan ligga mellan 20 och 25 miljoner mobiltelefoner som inte längre används i svenska
hem eller på kontor. Vi anser det vara resursslöseri att oanvända mobiler ligger i svenska
hem, särskilt eftersom de innehåller material viktigt för nyproduktion och mobil
telefonernas största miljöpåverkan kommer från gruvbrytningen. Elektronik är inte heller en förbrukningsvara som ska återvinnas så snabbt som möjligt. För elektronik är det mer avgörande att förlänga användningstiden för att uppnå maximal miljömässig nytta. Därför vill vi se ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel som bidrar till ökad insamling av oanvända mobiltelefoner så att en marknad kan skapas för i första hand återanvändning och sedan återvinning.
Plast är ett användbart material och inom många användningsområden är vi i dag beroende av plasten. Men samtidigt leder produktionen, konsumtionen, nedskräpningen och förbränningen av plast till stora utmaningar för miljön och klimatet. För att bygga ett hållbart Sverige i spetsen för omställningen måste vi minska plastanvändningen, säkerställa korrekt hantering och förbättra återvinningen. Våra stora investeringar genom Klimat- och Industriklivet har både utvecklat avancerade återvinningsindustrier och minskat utsläppen, samtidigt som gröna jobb har skapats. Denna riktning mot cirkulär plasthantering är avgörande för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
Utmaningarna inom bygg- och fastighetssektorn, samt det ökande behovet av nya bostäder, är uppenbara. Byggandet har en betydande inverkan på miljön, från material
hantering till energiförbrukning. Det handlar om att bygga med omtanke, att åter
använda material, att förbättra utsorteringen och att vara ansvarsfull gentemot våra resurser så att material inte går till spillo. Såna åtgärder minskar inte bara behovet av nya råmaterial, det främjar också en cirkulär ekonomi. Producentansvaret som idag finns på verksamhetsavfall måste tydliggöras, utvecklas och styras mer mot återvinning. Det behöver finnas tydliga incitament för företag som tillverkar eller erbjuder tjänster som sätter byggprodukter och emballage på marknaden. Vi behöver också stärka driv
krafterna för att återvinna verksamhetsavfallet. Förbättrad spårbarhet av verksamhets
avfall kommer inte bara att optimera återvinningsprocessen utan också försäkra att återvunna material uppfyller de nödvändiga standarderna och öka efterfrågan på åter
vunnet material. Energiåtervinning bör betraktas som en sista utväg, endast att överväga när materialåtervinning inte är genomförbar. Målet bör vara att minska deponering av byggavfall genom att främja en högre grad av återbruk, som i fallet med glas. Vi vill se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser på återvunnet material vid
upphandling av nyproduktion av bostäder för att minska människors påverkan på miljön.
Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande och därför finns det ett behov av att se över Boverkets byggregler. Plastens roll i byggsektorn förtjänar särskild uppmärk
samhet. Det är av högsta prioritet att understryka vikten av att återvinna plast, givet dess
påverkan på miljön och de möjligheter det erbjuder i termer av resurseffektivitet. Genom
att sätta dessa åtgärder i verket kommer byggsektorn att ta steg framåt mot en mer håll
bar och cirkulär framtid. Den högerkonservativa regeringen har infört en momshöjning på reparationer av kläder och skor. Vi vill istället göra det lättare för konsumenter att reparera och återanvända köpta varor och produkter.
Att driva på den gröna industriella revolutionen i Sverige är en av våra högst prioriterade frågor. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en kommitté för att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel skulle kunna användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utredningen ska inrikta sig på områden med en betydande miljö- eller klimatpåverkan, där styrmedel på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.
Den offentliga sektorn har genom sin storlek möjlighet att göra skillnad och vara pådrivande i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom inköpsprocesser som genomsyras av hållbarhetsperspektivet och cirkulär ekonomi kan miljö- och klimat
påverkan minskas avsevärt. Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Därför har den tidigare social
demokratiskt ledda regeringen remitterat en departementsskrivelse med förslag om att göra det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att iaktta såväl miljö- och klimat
hänsyn som sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphand
lingens art motiverar detta.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Upphandlingsmyndig
heten i uppdrag att stärka och utveckla den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Därmed kan offentlig upphandling bidra till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar. Myndigheten ska också ta fram och successivt skärpa kriterierna för upphandling som leder till nollutsläpp från arbetsmaskiner och tunga vägtransporter, samt en vägledning som underlättar upphand
ling av elektrifiering av transporter och arbetsmaskiner. Upphandlingsmyndigheten ska i sitt arbete samverka med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Trafikverket och
Boverket. Så kan vi använda den offentliga upphandlingen för att göra samhället starkare
och mer hållbart.
Miljöbrott och den organiserade brottsligheten
Den tidigare socialdemokratiska regeringen vidtog kraftfulla åtgärder för en ansvarsfull hantering av avfall och för att stävja miljörelaterade överträdelser. Detta markerar en betydande insats i striden mot den organiserade brottsligheten. Forskning och polisens rapporter indikerar en stark koppling mellan miljöbrott och större brottsnätverk. Dessa brott kan leda till allt från ödeläggande bränder till skadliga utsläpp. Alltför många miljöbrott förblir olösta och de påföljder som finns idag är otillräckliga. Ofta är det skattebetalarna som får stå för kostnaden för dessa brott, som när myndigheter och kommuner måste hantera stora mängder illegal dumpning.
De undersökningar och direktiv avseende miljöbrott som initierades av den tidigare socialdemokratiska regeringen utgör kritiska åtgärder för att skydda folkhälsan och vår miljö och bekämpa den organiserade brottsligheten. Vårt fokus ligger på att stoppa de miljöbrott som direkt finansierar organiserad brottslighet. De utredningar om miljöbrott och myndighetsuppdrag som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa och för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten.
Utredningen om miljöbrott syftar till att ta ett helhetsgrepp om hela kedjan: från att förebygga och upptäcka miljöbrott till att utreda och lagföra dem. Vi vill se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott. Genom att stärka polisens och andra myndigheters mandat hoppas vi få bukt med illegal avfallshantering och återföra ansvar och ordning i avfallshanteringen.
Anslagsförändringar
I en tid då vår planet står inför oöverträffade miljöutmaningar är det av yttersta vikt att vi som nation tar vårt ansvar och agerar proaktivt. Tyvärr har den nuvarande regering
ens insatser inom utgiftsområde 20 varit otillräckliga och ofta kortsiktiga. Socialdemo
kraterna ser med stor oro på denna brist på engagemang och vision hos regeringen och Sverigedemokraterna. Därför föreslår vi en total avvikelse på +880 miljoner kronor för att säkerställa att Sverige står rustat inför de miljöutmaningar vi står inför och för att växla upp klimatomställningen.
En robust och pålitlig miljöövervakning är inte bara en lyx – det är en nödvändighet. Med klimatförändringar som påverkar våra ekosystem och vår biologiska mångfald i snabb takt behöver vi mer än någonsin en detaljerad och regelbunden övervakning av våra naturområden. Medan regeringen har valt att bortse från detta viktiga område, avsätter Socialdemokraterna en extra summa av 30 miljoner kronor under anslag 1:2 för att stärka vår miljöövervakning. Denna satsning kommer att möjliggöra en mer frekvent och detaljerad övervakning av våra naturområden, vilket i sin tur kommer att ge oss bättre förutsättningar att agera snabbt vid eventuella miljöhot.
Våra naturområden är inte bara vackra – de är livsviktiga. De bidrar till vår biologiska mångfald, renar vårt vatten och luft och ger oss en plats för rekreation och avkoppling. Men trots detta har regeringen valt att inte prioritera underhållet av dessa. Inför 2023 halverades skötselbudgeten och nu justeras den upp med enbart 7
procent samtidigt som det ställs krav på att länsstyrelserna ska sköta underhåll av mer värdefull natur. Naturvårdsverket har konstaterat att den kraftiga minskningen i anslaget får konsekvenser i naturreservat och nationalparker i hela landet. Det är ett mysterium hur regeringen och Sverigedemokraterna tänker kring hur länsstyrelserna ska kunna ta hand om ännu fler naturreservat med mindre pengar. Redan i sommar har vi sett varnings
skyltar om trasiga vindskydd, vandringsleder i behov av underhåll och bristfällig sop
hantering. Frågan är vad de långsiktiga konsekvenserna nu blir när det redan ansträngda anslaget ska räcka till att skydda ännu mer natur utan underhåll.
Socialdemokraterna ser detta som en oacceptabel brist på ansvarstagande och avsätter därför en extra summa av 250 miljoner kronor under anslag 1:3 för att bevara och underhålla dessa områden för framtida generationer.
Medan det är viktigt att ta ansvar för de miljöskador som har orsakats i det förflutna, måste vi också vara strategiska i hur vi använder våra resurser. Regeringens över
investering i detta område har kommit på bekostnad av andra, mer akuta behov. Vi socialdemokrater värnar också principen om att förorenaren betalar. Det innebär att ett företag som orsakar miljöskada är ansvarigt för det och måste vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga eller avhjälpa skadan samt ta på sig alla kostnader för detta. Socialdemokraterna väljer därför att omfördela 250 miljoner kronor från anslag 1:4 till andra prioriterade områden.
Klimatförändringarna är inte längre en avlägsen framtid – de är här och nu. Och medan
regeringen och Sverigedemokraterna har valt att bortse från detta faktum, är vi redo att agera. Vi avsätter därför en extra summa av 100 miljoner kronor under anslag 1:10 för att stödja MSB och länsstyrelserna med implementering av klimatanpassningsåtgärder.
Förutom att bevara våra värdefulla naturområden måste vi också aktivt skydda dem från potentiella hot. Enligt framstående forskare och miljöorganisationer beskrevs det förra budgetförslaget för år 2023 som ”ett dråpslag mot miljön på bred front”. Denna oro delas av många inom vetenskapssamhället och bland dem som arbetar för att bevara Sveriges unika natur. Regeringens tidigare beslut i BP23 att halvera stödet till värdefull natur har fått långtgående konsekvenser för vår miljö, vårt klimat och vår framtid. Det är inte bara en fråga om att bevara vackra landskap – det handlar om att säkerställa att Sverige kan fortsätta vara ett föredöme när det gäller hållbarhet och miljöskydd.
I det nuvarande budgetförslaget väljer regeringen att lägga tillbaka hälften av dom medel man skar ned. Socialdemokraterna anser att detta är en oacceptabel brist på ansvarstagande från regeringens sida. Vi kan inte stå tysta medan våra mest värdefulla naturresurser hotas av kortsiktiga budgetbeslut. Därför avsätter vi en extra summa av 250 miljoner kronor under anslag 1:14 för att skydda och bevara dessa områden för framtida generationer. Vi anser att det är vår plikt att säkerställa att vårt lands natur
skatter skyddas och bevaras för kommande generationer.
Industriklivet är inte bara ett initiativ; det är ett av de mest avgörande stegen mot att säkerställa att Sverige når sina klimatmål. För att vi ska kunna minska våra växthusgas
utsläpp i den takt som krävs, måste våra industrier genomgå en omfattande omställning. Industriklivet är just den plattform som ger dem de resurser, den kunskap och det stöd de behöver för att göra detta möjligt. Det är viktigt att förstå att våra industrier spelar en central roll i vår ekonomi. De skapar jobb, driver innovation och är en källa till nationell stolthet. Men de är också ansvariga för en betydande del av våra klimatpåverkande utsläpp. Industriklivet erkänner denna dubbla roll och strävar efter att skapa en bro mellan dessa två verkligheter. Genom att stödja industrier i deras omställningsprocess ser vi till att Sverige inte bara fortsätter att vara en industriell kraft att räkna med utan också en nation som tar sitt klimatansvar på allvar. Det handlar om att skapa en hållbar framtid där våra industrier är både lönsamma och miljövänliga. Det handlar om att säkerställa att Sverige fortsätter att vara en förebild för resten av världen när det gäller att balansera ekonomisk tillväxt med miljömässigt ansvarstagande. När det gäller Industriklivet har tongivande lokala moderata företrädare lagt förslag om att villkora stödet till norra Sverige. Detta är ett djupt oroande och kortsiktigt förslag som riskerar att skapa en djupare klyfta mellan norr och söder. Att koppla stödet till norra Sverige med kärnkraft i söder är inte bara ologiskt utan också skadligt för den nationella sammanhållningen. Sverige behöver en enhetlig och sammanhängande energipolitik som inte ställer olika regioner mot varandra. Socialdemokraterna motsätter sig starkt detta förslag och kommer att fortsätta kämpa för en rättvis fördelning av resurser och stöd över hela landet. Vi anser att varje region har sina unika styrkor och utmaningar, och det är vår plikt som nation att stödja dem på ett rättvist och balanserat sätt. Att villkora stödet på detta sätt är inte bara oansvarigt utan också kontraproduktivt. Medan regeringen och Sverigedemokraterna har valt att inte ge detta initiativ de resurser det förtjänar, är vi fast beslutna att göra det motsatta. Vi avsätter därför en extra summa på 500 miljoner kronor för Industriklivet under anslag 1:18. För oss är detta inte bara en investering i våra industrier utan också en investering i en framgångsrik övergång till en grön och hållbar ekonomi med fler gröna jobb i hela landet.
Den nuvarande regeringens brist på vision och engagemang inom miljö och klimat är uppenbar. De har valt att bortse från de största utmaningarna och istället fokusera på kortsiktiga lösningar som inte tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av deras beslut. Det gör Sverige både fattigare och farligare. Socialdemokraterna är fast beslutna att inte låta detta fortsätta. Vi kommer att fortsätta kämpa för en grönare, renare och mer hållbar framtid för Sverige.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Johan Löfstrand (S)
Malin Larsson (S)
Joakim Järrebring (S)
Jytte Guteland (S)
Tomas Kronståhl (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3108
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja jordbruket i norra Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmåga genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att det svenska jordbruket ges rätt förutsättningar för att ställa om till ett socialt hållbart och miljömässigt konkurrenskraftigt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta generationsväxlingar och förbättra kompetensförsörjningen inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattebefrielsen för biogas bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska beteskravet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara fäbodbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utvärdera virtuella stängsels påverkan på djurvälfärden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att påskynda lagstiftningsförslaget i EU om nya genomiska tekniker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den inhemska odlingen av proteingrödor för både djurfoder och humankonsumtion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar jordbruks- och livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta en matpriskommission i syfte att hålla nere matpriser för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på ökad transparens om livsmedelsföretagens kostnader och vinster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera att EU-medel från regionalstödet används för att säkra livsmedelsbutiker och service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka konkurrensen i livsmedelskedjans grossistled och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla nyetableringar av matbutiker t.ex. genom att begränsa konkurrenshämmande avtal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att märkningen av mat i butik bör förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra förbud mot otillbörlig användning av marknadsmakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restauranger och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid upphandling av utländska, animaliska livsmedel göra det obligatoriskt att ställa krav på att produktionen har skett i enlighet med svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda och underlätta regelverket för primärproducenter vad gäller hemslakt och försäljning av kött från den egna gården direkt till konsument och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kontrollmyndighetens rådgivning till små företag vad gäller livsmedelslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka försörjningsförmågan i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka Sveriges beredskap när det gäller livsmedel, insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera vår dricksvatteninfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett ökat samarbete mellan branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vad gäller livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn rörande hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett striktare regelverk med förbud mot import och uppfödning av varghybrider och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan länsstyrelsen och Polismyndigheten vad gäller lagen om tillsyn över hundar och katter samt utöka deras befogenheter att agera skyndsamt vid omhändertaganden av djur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att införa ett nationellt ärendehanteringssystem för samtliga länsstyrelser kopplat till lagen om tillsyn över hundar och katter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka myndighetssamverkan samt stärka kontroll och registrering för att bekämpa den illegala hundsmugglingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka antalet småskaliga gårdsslakterier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit där de gör mest nytta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kamerabevakning ska införas på slakterier som ett komplement till fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för digital, veterinär besiktning i fråga om småskalig gårdsslakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för mer forskning gällande smärtfria metoder för bedövning vid slakt av djur, främst fågel, gris och fisk, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera arbetet på Sveriges 3R-center och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även sjötransport av djur inom EU ska begränsas i tid så att en god djurvälfärd kan upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en skärpning av EU:s djurskyddslagstiftning så att den motsvarar svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en fortsatt låg antibiotikaanvändning i den svenska djuruppfödningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU ska förbjuda behandling med antibiotika av hela djurgrupper i enlighet med svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra veterinärbolagens ansvar med krav på ökad pristransparens och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på bättre jämförelseverktyg mellan försäkringsbolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna till regelverk liknande de i Tyskland och Frankrike för att begränsa vinstintresset i djursjukvården och återföra makten till veterinärerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en veterinärberedskap dygnet runt, året runt i hela landet bl.a. genom att ställa ökade krav på privata aktörer för jour och beredskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid vindkraftsetableringar till havs ska hänsyn tas till yrkesfisket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pausa det storskaliga pelagiska fisket till dess att vi ser en tydlig återhämtning av sill och strömming i Östersjön vars storlek möjliggör fiske för humankonsumtion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda känsliga områden från bottentrålning och stimulera mindre miljöpåverkande fiskeredskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta med övriga länder för att permanent flytta ut trålgränsen i Östersjön till förmån för humankonsumtionsfiske och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU skärper sina krav för ålfiske och att det även inkluderar länder som fiskar efter s.k. glasål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skärpta kontroller och straff vid avsiktlig felrapportering av fiskefångster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samförvaltning av alla vilda klövdjur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare och markägare bör vara representerade i lika antal samt att det bör utses en oberoende ordförande i ÄFO och ÄFG och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–270 individer, samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om skyddsjakt efter varg måste effektiviseras exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att flytta vargen från bilaga
4 till bilaga
5 i art- och habitatdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, jägarorganisationerna och civilsamhället bör främjas i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en effektiv förvaltning av skarv med exempelvis licensjakt på skarv och oljering av skarvägg i syfte att kraftigt minska skarvpopulationen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en etisk förvaltning av säl där EU även ska tillåta handel med sälprodukter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla skogens roll i klimatarbetet och dess bidrag till en växande bioekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på mer grot från skogen utan att störa den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna målen om ett hållbart brukande av och ökad tillväxt i skogen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning, innovation, kompetensförsörjning och jämställdhet inom skogsnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ständigt utveckla effektiva och hållbara skogsbruksmetoder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skogsstyrelsens uppdrag att klimatanpassa skogen och bekämpa granbarkborre, törskate och andra skogsskadegörare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder och skydd av värdefull skog och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en livskraftig rennäring och tillkännager detta för regeringen.
Anslagsförändringar, sammanfattning
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillförs totalt 155
mnkr mer än regeringens förslag.
Anslag 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder tillförs 15
mnkr till Sveriges 3R-center.
Anslag 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur tillförs 130
mnkr, varav 70
mnkr till statsbidrag för näringsutveckling i glest befolkade kommuner och 60
mnkr till jordbruksstöd i norra Sverige.
Anslag 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet tillförs 10
mnkr, för samarbete mellan myndigheter, organisationer och forskningsinstitut om livsmedels- och dricksvattenberedskap.
Anslagsförslag för 2025
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
584
367
±0
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
±0
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
227
537
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
156
088
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
15
000
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
860
851
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
21
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
7
661
258
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
169
000
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
230
300
±0
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
942
500
±0
1:14
Livsmedelsverket
527
849
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
246
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
57
413
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
198
387
130 000
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
773
062
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
34
830
±0
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
135
915
±0
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
342
374
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
818
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Slakterikontroll
165
137
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
356
000
10
000
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
96
857
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
260
000
±0
Summa
21
697
804
155
000
Hela landet ska byggas
För att bygga ett sammanhållet Sverige är det av yttersta vikt att staten aktivt verkar för att minska klyftorna mellan stad och land. Vi behöver skapa likvärdiga livsvillkor överallt – från städerna till de mest avlägsna delarna av vårt land. Det innebär att välfärden ska vara stark och skolorna likvärdiga, och att myndigheternas närvaro bör öka för att säkerställa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter.
Vi kan inte acceptera en situation där små glesbygdskommuner lider av lärarbrist samtidigt som vinstdrivande friskolor överetablerats i storstäderna. Privatiseringar som leder till orättvisa i tillgången på allt från apotek till bilprovning är inte hållbara. Utmaningar som stigande energi- och bränslepriser, som särskilt drabbar dem som är beroende av bil, förstärker bilden av två skilda Sverige.
Med det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i måste vi också garantera en robust livsmedelsförsörjning. Alla svenskar ska ha enkel tillgång till svenskproducerad mat. Detta stärker inte bara vår nationella säkerhet utan genererar också jobb och innovation och bidrar positivt till klimatet.
Det är dags att vi fullt ut tar vara på potentialen av den gröna industriella revolutionen. Vårt land är unikt positionerat att leda denna omställning, särskilt med vår skog som en nyckelresurs för att minska beroendet av fossila bränslen. Samtidigt bör skogspolitiken bygga på ansvarstagande och frivillighet, med fokus på att skydda skogar med höga naturvärden. Den växande bioekonomin behöver också en genomtänkt strategi.
Vi måste också garantera en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs- och fiskeripolitiken bör balansera mellan människans behov och ekologisk hållbarhet, samtidigt som vi uppfyller våra internationella åtaganden. Ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd är inte bara etiskt viktigt utan även en konkurrensfördel för Sverige. Därför måste vi bevara vår låga antibiotikaanvändning i djurhållningen och öka tillgången på veterinärer i hela landet. För att uppnå en blomstrande landsbygd behöver vi också investera kraftigt i infrastrukturen som vägar, järnvägar, bredband och laddinfrastruktur.
En levande gles- och landsbygd
Näringslivet i små och glest befolkade kommuner står inför särskilda utmaningar som påverkar deras möjligheter att utvecklas. Det kan handla om befolkningsminskning, långa avstånd till kunder och leverantörer samt glesa servicestrukturer. För att möta dessa utmaningar införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt stats
bidrag om 70 miljoner kronor per år till Sveriges 39 minsta kommuner. Pengarna har haft stor betydelse för att utveckla näringslivet och stötta företagen. Kommunerna som tagit del av stödet, oavsett politiskt styre, vittnar om att det här har varit avgörande pengar för att över huvud taget kunna prioritera näringslivs- och företagsutveckling. Vi ser därför med oro på att regeringen nu har valt att dra tillbaka stödet. Vi vill att stödet på 70 miljoner kronor ska finnas kvar för att främja näringslivsutvecklingen i gles- och landsbygd.
Livsmedelsförsörjningen i norra Sverige är idag otillräcklig. Livsmedelsverket har till och med larmat om att boende i norra Sverige kan tvingas att evakueras vid en eventuell kris. Det är helt oacceptabelt. För att stärka jordbruket i norr och samtidigt bidra till en fungerande beredskap vill vi höja stödet till mjölkbönder i norra Sverige med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens budget.
Ett fossilfritt och konkurrenskraftigt jordbruk
Det svenska jordbruket spelar en central roll, inte bara för att producera kvalitativ och näringsrik mat, utan även för att upprätthålla arbetsmöjligheter och skapa öppna landskap i hela landet. Dess betydelse har blivit än tydligare mot bakgrund av de gröna näringarnas roll i klimatomställningen och Sveriges behov av att säkra livsmedels
försörjningen. Vi ser därför ett uppenbart behov av att stärka jordbruket. Genom att vidta en rad kraftfulla åtgärder kan vi uppnå ett konkurrenskraftigt och klimatvänligt jordbruk för en trygg framtid.
Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) inom EU spelar en viktig roll i Sveriges jordbruksarbete. CAP har till uppgift att stödja jordbruket och främja utvecklingen på landsbygden. Med en gemensam budget, förutsägbara regler och en sammanhållen struktur skapar den goda förutsättningar till ett konkurrenskraftigt, klimatvänligt och hållbart jordbruk såväl i Sverige som i övriga EU. Därigenom bidrar den också till vår försörjningsförmåga. I dessa orostider är det därför av särskilt stor betydelse att Sverige drar nytta av CAP för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk.
För att ställa om jordbruket mot en socialt hållbar och miljömässigt konkurrens
kraftig produktion behöver branschen ges rätt förutsättningar. Samarbete, investering och engagemang är nyckelord för att uppnå detta skifte. Inte minst krävs att fler unga får upp ögonen för jordbruk. Antalet yngre jordbrukare har minskat stadigt och prognosen framåt går i samma riktning. Det är därför avgörande att vi ger förutsättningar för att jordbruken ska kunna utvecklas och bli fler. Vi måste också säkerställa kompetens
försörjningen. Idag är det svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens på rätt plats. Sverige ligger dessutom lågt i internationella jämförelser när det gäller högre utbildning som är relevant för jordbruksnäringen. Vi föreslår en utredning för att underlätta generationsväxlingar och stärka kompetensförsörjningen inom jordbruket.
Att ställa om jordbruket från fossilt till förnybart är nödvändigt för att möta klimat
utmaningen. Samtidigt visar den europeiska energikrisen på hur viktigt det är att ta vara på de energiresurser som finns inom unionens gränser. En viktig del är därför att öka vår inhemska produktion av biogas. Biogas producerad av avfall eller gödsel har extremt god klimatprestanda då produktionen dels minskar spontanrötning som emitterar metangas till atmosfären, dels ersätter fossila bränslen inom transportsektorn och industrin.
Under Socialdemokraternas ledning har stöd till biogasproduktion, klimatbonusar för jordbrukets maskiner och en utredning kring en bioekonomistrategi introducerats. Denna strategi syftar till att maximera användningen av biobaserade råvaror och påskynda övergången från fossila bränslen, särskilt inom transportsektorn.
När skattebefrielsen för biogas drogs tillbaka genom en dom från tribunalen den 21 december 2022 innebar det förödande konsekvenser. Med ökade kostnader för gasen har åkerierna som ställt om fått sämre förutsättningar och försäljningen av biogas har minskat kraftigt. Dessutom är det varken rimligt eller logiskt att belasta den förnybara biogasen med samma koldioxidskatt som fossilgas. Trots de allvarliga effekterna av förslaget har regeringen hanterat frågan mycket passivt och långsamt. Vi är djupt kritiska till detta.
För oss socialdemokrater är det självklart att jordbrukssektorn ska ges de rätta verktygen för att producera förnybar energi och samtidigt säkerställa ett mer hållbart jordbruk. Att omvandla gödsel till biogas är ett cirkulärt sätt att minska metangas
utsläppen från djurproduktionen genom att ta vara på resurser som annars skulle gå till spillo. Vår uppgift är att se till att jordbruket är både ekonomiskt och miljömässigt hållbart.
För att främja hållbar utveckling inom de gröna näringarna behövs ett ökat fokus på forskning och innovation, och jordbruket är inget undantag. Forskning och innovation är avgörande för att kunna ställa om till mer hållbara jordbrukssystem. Till exempel behöver vi minska användningen av kemiska bekämpningsmedel eftersom de försämrar jordhälsan och den biologiska mångfalden. Vi behöver också främja en mer cirkulär gödselanvändning för att motverka övergödningen i våra hav och vatten. Trots tydliga behov visar siffror från OECD att det satsas betydligt mindre pengar på forskning och innovation inom jordbruk och livsmedel jämfört med andra näringar. Den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade initiativ som bland annat livsmedelsstrategin för att utveckla och stärka näringen. Det är nu viktigt att Sverige inte halkar efter. Därför vill vi se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom de gröna näringarna.
Vidare är det nödvändigt att forskning och innovation upplevs som relevant för lantbrukarna. Genom att öka samverkan mellan forskning och praktiskt lantbruk skapas bättre förutsättningar att utveckla genomförbara metoder som leder till framgångsrika resultat på gårdsnivå. Därför vill vi betona vikten av att ha med det värdefulla perspektivet från lantbrukarna i utvecklingen av kunskap och nya lösningar.
Säkerställandet av biologisk mångfald i Sverige är nära kopplat till upprätthållandet av ett levande och miljömässigt hållbart jordbruk. Betande djur håller landskapen öppna, vilket i sin tur skyddar många vilda växt- och djurarter från att förlora sina livsmiljöer. Beteskravet är även viktigt för djurens välmående. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de motion och en bättre hälsa. Dessutom bidrar beteskravet till en konkurrensfördel för svenska mejeriprodukter, särskilt eftersom efterfrågan på etiskt producerade varor ökar.
Vi ser ett behov av att modernisera regelverket för att underlätta för jordbrukarna, exempelvis när det gäller planeringen av betestiden. Men detta får aldrig ske på bekostnad av djurskyddet. Därför är vi djupt kritiska till resultatet av den utredning som regeringen tillsatt. Utredningen föreslår i sitt betänkande
Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd
(SOU 2024:56) att det svenska beteskravet för kor i lösdrift ska slopas. För oss socialdemokrater är det självklart att värna om betesrätten – det är en garanti för kornas rätt att beta och en viktig del av vår biologiska mångfald.
Fäbodbruket måste också värnas. Genom att hålla fäbodvallar vid liv med hjälp av en resurssnål småskalig djurhållning med betande djur skapar vi förutsättningar att bevara den biologiska mångfalden, värna vårt kulturarv och öka vår försörjningsgrad.
De senaste åren har virtuella stängsel testats på betande djur i Sverige. Medan fysiska stängsel ofta är dyra och kräver mycket underhåll är virtuella stängsel en betydligt billigare och enklare lösning. De ger möjlighet att enkelt styra betestrycket efter betesmarkernas behov. Det blir också enklare att ha djur i naturbetesmarker som i många fall är dåligt lämpade för fysiska stängsel. Idag är virtuella stängsel tillåtna i bland annat Norge och forskning pågår i flera andra europeiska länder. Vi social
demokrater vill utvärdera den forskning och de projekt som genomförts nationellt för att kunna ta ställning till om virtuella stängsel kan bli tillåtet även i Sverige.
Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket
Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Med nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 finns möjlighet att förbättra livsmedelsförsörjningen i världen, tillföra livsmedel nya önskvärda egenskaper och producera mer hållbart. Exempelvis kan vi med gen
modifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och minska behovet av bekämpningsmedel. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och användas så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. Det innebär också att en bättre och säkrare teknik bör användas istället för en äldre med mindre precision och säkerhet.
EU-kommissionen har nyligen föreslagit en mer tillåtande reglering av växter som tagits fram med nya genomiska tekniker (NGT) för arter som kan korsas naturligt med varandra. Vi välkomnar detta förslag. Tekniken är ett viktigt steg mot en ökad för
sörjningsförmåga och ett mer miljövänligt jordbruk. Men tyvärr drar lagstiftnings
processen ut på tiden. Vi anser därför att Sverige ska driva på för ett snabbare införande av det nya lagstiftningsförslaget i EU.
I takt med att efterfrågan på växtbaserade livsmedel ökar vill vi skapa bättre förut
sättningar att odla växtbaserade protein på svenska gårdar. Att äta mer växtbaserat är en del av klimatomställningen, inte minst när transportsträckorna är korta. Det gäller också för djurfodret som till stor del består av proteingrödor. För att öka odlingsvolymerna spelar även förädlingen en viktig roll. Vi ser potentialen i att diversifiera produktionen på svenska gårdar genom att uppmuntra lantbrukare att kombinera uppfödning av slaktdjur med odling av proteingrödor, både för humankonsumtion och djurfoder.
En uppdaterad livsmedelsstrategi för jobb, beredskap och hållbar tillväxt i hela landet
Sedan livsmedelsstrategin antogs 2017 har Sverige bekräftat vikten av att stärka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Det är inte bara avgörande för ekonomin utan fungerar även som ett mått på hållbarhet och robusthet. Om en del av kedjan blir sårbar rubbas vår förmåga att förse medborgare med trygg och sund mat. Därför vill vi verka för att minska glappen mellan de olika leden, inte minst genom att öka lönsamheten i primärproduktionen där jordbrukare arbetar med marken, odlingar och djur. När dessa producenter upplever ekonomisk stabilitet gynnar det alla led, från förädlingsindustrin till distribution och slutligen försäljning till konsumenten. För att stå emot ekonomiska och miljömässiga utmaningar är det även viktigt med en mångfald av aktörer. Mindre aktörer – småbönder, lokala förädlare, småskaliga distributörer – är inte bara viktiga ekonomiska bidragsgivare utan också bärare av tradition, innovation och anpassnings
förmåga. Dessa minskar också risken att ett fåtal storföretag tar över marknaden och påverkar prisstabilitet och tillgång. Genom att fokusera på att stärka lönsamheten i hela kedjan, samtidigt som man uppmuntrar och stöder en mångfald av aktörer, kan Sverige säkerställa en stark och hållbar livsmedelsindustri på lång sikt.
Under de senaste åren har behovet av att stärka den svenska försörjningsförmågan blivit särskilt tydligt. Med klimatförändringar, coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har lantbrukets stora importberoende av insatsvaror skapat otrygghet i hela livsmedelskedjan. Samtidigt minskar antalet lantbrukare i Sverige och lönsamheten är fortsatt låg. Det är tydligt att den nuvarande utformningen av livsmedelsstrategin inte är rustad för dagens förutsättningar. Strategin behöver uppdateras. Mot denna bakgrund välkomnar vi regeringens meddelande om att uppdatera livsmedelsstrategin. Vi social
demokrater vill dock betona att livsmedelsstrategin behöver uppdateras utifrån en längre tidshorisont med satsningar på nya områden som verkligen adresserar jordbruks- och livsmedelssektorns behov. Det är också viktigt att strategin utformas i samverkan med relevanta aktörer i hela livsmedelskedjan för att på bästa sätt stärka svensk konkurrenskraft.
Tillsätt en matpriskommission för sänkta matpriser
Svenska folket fortsätter att brottas med dyra matpriser. Varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har inte råd att sätta näringsrik mat på bordet. Samtidigt är det tydligt att de höga priserna är en följd av dålig konkurrens och marknads
misslyckanden. Det är viktigt att agera nu.
Vi kräver att regeringen tillsätter en priskommission för sänkta matpriser. I den ska aktörer för hela livsmedelskedjan ingå – från producenter och grossister till butiksjättar, samt konsumentorganisationer och berörda myndigheter. Syftet med en matpris
kommission ska vara att ta kontroll över prisutvecklingen och se till att det inte sker oskäliga höjningar av matpriserna.
Transparensen kring livsmedelsföretagens kostnader och vinster måste förbättras. Om myndigheter och politiker kan spåra var oskäliga prishöjningar uppstår kommer aktörerna att behöva konkurrera hårdare i framtiden. Det skulle gynna både svenska hushåll som får betala mindre i butik och lantbrukare som får ett starkare förhandlingsläge.
Sverige har idag endast ett fåtal grossister. De tre matjättarna äger varsin grossist som de köper majoriteten av sina varor från och det finns bara en fullsortimentsgrossist som säljer till fristående butiker. Det innebär att lite eller ingen försäljning sker mellan koncernerna. Den låga konkurrensen leder till höjda priser och försvårar för nya grossisthandlare att etablera sig på marknaden. Vi vill öka konkurrensen i grossistled genom att till exempel skärpa kraven på butikskedjor att sälja varor till sina konkurrenter eller begränsa inlåsande avtal.
Idag är det ofta svårt att öppna nya matbutiker. Konkurrenshämmande avtal och plan- och bygglagen (PBL) kan begränsa konkurrensen. Vi vill förenkla nyetableringar av matbutiker till exempel genom att begränsa dessa avtal och utreda förutsättningarna att ändra i PBL för att göra det enklare att öppna matbutiker. Dessutom vill vi öka den lokala konkurrensen på landsbygden. Det kan bland annat uppnås genom att regeringen prioriterar att EU-medel från regionalstödet riktas mot en fungerande service och sund konkurrens på Sveriges landsbygder.
Det behöver bli tydligare för konsumenterna vad de faktiskt betalar för. Vi vill därför att märkningen av mat i butik ska bli tydligare. Det ska vara enkelt att se rabatternas storlek, kampanjpriser och vad priserna varit den senaste månaden. Dess
utom bör livsmedlens hälsoinnehåll framgå tydligare för att hjälpa konsumenter att göra informerade val. Konsumenter ska enkelt kunna ta reda på om en produkt exempelvis är sockerfri, låg i mättat fett eller innehåller låga mängder salt. Detta gör det möjligt för alla konsumenter att välja mat som är både prisvärd och hälsosam.
De stora koncernernas marknadsmakt behöver begränsas för att pressa matpriserna. Vi vill tydliggöra förbud mot otillbörlig användning av marknadsmakt. Vidare vill vi se över Sveriges implementering av EU:s direktiv om regler för otillbörliga handels
metoder (UTP) som i nuläget ger ökad makt till globala leverantörer som Coca-Cola och Nestlé på den svenska marknadens bekostnad.
Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna visat en förbluffande passivitet i dom här frågorna. Samtidigt pressas svenska barnfamiljer och pensionärer hårt av de höga matpriserna. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige.
Mer svenskt på tallriken
Vi socialdemokrater vill se mer svenskt och lokalproducerat på tallriken och i glasen. Det vill även en stor del av det svenska folket. Svensk mat är hållbar och trygg och gör gott för vår försörjningsförmåga. Därför föreslår vi en rad åtgärder för att ge svensk livsmedelsproduktion rätt förutsättningar att växa.
Ett viktigt led i det här arbetet är att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val, både i matbutiker och på restauranger. I dagsläget finns krav på att ange ursprungs
land för förpackade livsmedel i butik, men inget liknande krav gäller för restauranger. Det här vill vi socialdemokrater ändra på. I tidigare regeringsställning lämnade vi in en anmälan till EU-kommissionen om att få tillstånd att införa egna, nationella bestäm
melser, något som länge har efterfrågats av både LRF, livsmedelsbranschen och våra svenska konsumenter. Vi vet att vi behöver stimulera och stärka vår inhemska produk
tion av livsmedel för att minska vår sårbarhet. Att införa obligatorisk ursprungs
märkning av kött på restaurang skulle både gynna våra svenska livsmedelsproducenter och öka vår försörjningsförmåga. Därför välkomnar vi att regeringen gett Livsmedels
verket i uppdrag att ta fram föreskrifter om detta. Nu krävs att regeringen levererar skarpa förslag som garanterar en obligatorisk ursprungsmärkning på restauranger.
Offentliga upphandlingar utgör ett kraftfullt verktyg för att stärka och främja svensk matproduktion. Vi vill göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Det offentliga ska vara bäst i klassen, där svenska bönder prioriteras och inte missgynnas. Genom offentliga upp
handlingar kan vi stärka matkvaliteten i förskolor, skolor och äldreboenden och sjukvården – och samtidigt värna om en hållbar livsmedelsproduktion.
Allt fler svenskar efterfrågar lokalproducerad mat. Det småskaliga jordbruket med direktförsäljning till kund är en viktig del i detta. Dessutom bidrar det till en levande landsbygd. Idag säljs ofta grönsaker och ägg genom gårdsbutiker, men det är desto mer komplicerat att slakta och sälja kött. För att kunna sälja kött från ett djur som avlivats på gården säger regelverket att djuret måste besiktigas av veterinär både före och efter slakt. Samtidigt vill många lantbrukare sälja kött från den egna gården och många konsumenter vill köpa kött som producerats lokalt. Vi tycker att det är viktigt att möta detta behov för att gynna den biologiska mångfalden och öka försörjningsförmågan. Därför vill vi se över möjligheterna att underlätta regelverket för hemslakt och försäljning av kött från den egna gården direkt till konsument, utan att riskera vare sig djurvälfärden eller kvaliteten på livsmedel.
En likvärdig svensk livsmedelskontroll
Den svenska livsmedelskontrollen följer hela livsmedelskedjan från jord till bord och är ett viktigt verktyg för att upptäcka och åtgärda brister i livsmedelshanteringen. Inga konsumenter ska bli lurade eller sjuka av den mat som de väljer att äta.
För att livsmedelskontrollen ska upplevas som trovärdig av våra svenska livsmedels
producenter är det viktigt att kontrollen är likvärdig och att kontrollmyndigheternas bedömningar är enhetliga. Det ska inte spela någon roll om du odlar potatis på Öland eller i Skåne, tillverkar ost i Burträsk eller i Falköping eller driver restaurang i Stockholm eller i Charlottenberg. Oavsett ska lagstiftning tillämpas och följas upp på samma sätt. Men enligt en rapport från Livsmedelsverket finns stora olikheter mellan de lokala kontrollmyndigheterna vad gäller kontrollfrekvens, bedömning av avvikelser och benägenhet att fatta beslut om åtgärder vid bristande efterlevnad. Mot denna bakgrund vill vi se över möjligheterna att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen i hela landet.
Vi måste också ta hänsyn till att små och stora företag har olika förutsättningar. Småföretagare har i många fall begränsade möjligheter att leva upp till livsmedels
lagstiftningens krav. Vi föreslår därför att kontrollmyndigheten ökar sin rådgivning till små företag i syfte att bidra till en ökad uppfyllelse av livsmedelslagstiftningen. På så sätt kan vi uppmuntra fler att bedriva livsmedelsföretag i Sverige och därmed stärka vår beredskap.
Stärk Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap
Det oroliga geopolitiska klimatet, markerat av såväl den globala pandemin som Rysslands invasion av Ukraina, har skärpt behovet av en solid och pålitlig livsmedels- och dricksvattenberedskap inom våra landsgränser. Vi socialdemokrater prioriterar att Sverige ska ha den kapacitet och beredskap som krävs för att möta eventuella kriser på detta område. Men Sveriges försörjningsförmåga är idag otillräcklig, inte minst i norra Sverige. Endast hälften av den mat vi äter idag är producerad på hemmaplan. Det behöver vi ändra på. Vi vill utreda vilka möjligheter som finns att stärka försörjnings
förmågan i hela landet.
Vi socialdemokrater ser positivt på möjligheterna att öka Sveriges beredskap genom exempelvis beredskapslager, inte bara för livsmedel utan även för insatsvaror, vatten
reningsutrustning och andra essentiella resurser. I händelse av kris eller krig är det avgörande att vi har en säker tillförsel av nödvändiga tillgångar.
Sverige behöver även investera i modernisering och expansion av vår dricksvatten
infrastruktur för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning. Genom samarbete med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vill vi också förbättra kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter. Därför tillför vi 10
miljoner kronor mer än regeringen till anslag 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet.
Stoppa matsvinnet i hela livsmedelskedjan
Matsvinn uppstår i alla led i livsmedelskedjan. Det kostar onödiga pengar och orsakar en stor påfrestning på klimatet. Att kasta mindre mat är därför bra för både plånboken och den gröna omställningen. En viktig del i detta är att bättre ta vara på de resurser som aldrig blir mat utan går förlorade i livsmedelskedjan. Outnyttjade resurser finns i både grönsaksodling och produktion av kött. Näringsrika broccoliblad tas inte tillvara i fält men skulle kunna blandas ner i olika livsmedel såsom soppor och bröd. Blodet som blir över vid slakt skulle kunna användas till nya matvaror eller fungera som smak
förstärkare. Om matsvinnet kunde minska redan i förädlingsledet mellan primär
produktion och livsmedelsindustrin skulle det inte bara gagna miljö och klimat utan även stärka den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn.
Ett förstärkt djurskydd
Sverige ska ha världens bästa djurskydd. Vi har en av världens starkaste djurskydds
lagar, och överlag har vi ett gott djurhälsoläge i Sverige. Djur är levande och kännande varelser, och vi socialdemokrater tror helhjärtat på att alla Sveriges tamdjur, oavsett om det handlar om våra älskade sällskapsdjur eller de djur som används i produktion, förtjänar en miljö där deras hälsa och välbefinnande ständigt främjas. Därför vill vi göra viktiga insatser för att säkerställa att våra djur behandlas med respekt och omsorg.
Inom hundaveln finns svåra utmaningar. För att säkerställa att hundaveln är i linje med våra strikta djurskyddsregler, uppmanar vi regeringen att överväga en ny utredning för att undersöka om nuvarande hundavel är förenlig med gällande djurskyddslag
stiftning. Vi vill att eventuella brister inom hundaveln ska belysas och att konkreta förslag på åtgärder som säkerställer djurskyddet ska redovisas.
Ett allvarligt problem i vårt samhälle är uppfödningen av så kallade varghybrider, korsningar mellan varg och hund. Varghybrider orsakar skador i det svenska samhället med allvarliga attacker mot både människor och djur. Deras beteende är högst oförutsägbart, vilket gör dem klart olämpliga att äga som husdjur. Men det nuvarande regelverket kring varghybrider har tydliga brister. Djuret är förbjudet att äga fram till fjärde generationen, men är tillåtet från femte generationen och framåt. Problemet är att det i princip är omöjligt för myndigheter att kontrollera vilken generation djuret tillhör utifrån DNA. Ett annat problem är att man vid import av varghybrider kan kringgå regelverket. Genom att varghybriderna anses vara rymningsbenägna är även den renrasiga vilda vargen hotad. Det är tydligt att varghybrider helt måste förbjudas. Därför bör regeringen införa ett striktare regelverk med förbud mot import och uppfödning av varghybrider.
Den senaste tiden har vi sett allt fler allvarliga hundattacker. Det är något som har väckt oro och rädsla bland oss alla. I nuläget görs inte tillräckligt för att stoppa hund
attackerna. Enligt en ny rapport från Statskontoret är länsstyrelserna och Polismyndig
heten inte tillräckligt effektiva i sin verksamhet med att skydda omgivningen mot skador som hundar kan orsaka. Det behöver åtgärdas. I linje med Statskontorets rekommendationer anser vi att regeringen bör förtydliga ansvarsfördelningen mellan myndigheterna för att undvika överlappande ansvar. Vidare behöver myndigheterna få utökade befogenheter att agera skyndsamt när djur behöver omhändertas. En annan viktig åtgärd är att införa ett nationellt ärendehanteringssystem för länsstyrelsernas djurskyddsenheter kopplat till lagen om tillsyn över hundar och katter. Idag finns det ingen möjlighet att följa upp utfärdade djurförbud om en tidigare hundägare flyttar till ett nytt län. Ett sådant system kan leda till farliga situationer, inte minst kopplat till aggressiva hundar och hundangrepp. Genom att uppdra åt länsstyrelserna att införa ett nationellt ärendehanteringssystem kan vi skydda allmänheten från de farliga hundarna. På sikt har vi också möjlighet att minska både arbetsbörda och kostnader för länsstyrelserna och Polismyndigheten.
Varje år omsätter hundsmugglingen miljonbelopp och på grund av sin stora lön
samhet är det inte ovanligt att den organiseras av kriminella nätverk. De hundar som smugglas är sällan vaccinerade och avmaskade och riskerar därmed att ta med sig sjukdomar in i landet som idag inte förekommer här. Rabies är ett exempel på en dödlig sjukdom som inte längre finns i Sverige men som riskerar att komma tillbaka om inte rätt kontroller görs och om inte den illegala hundsmugglingen till Sverige stoppas. Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket har tillsammans tagit fram förslag på hur det kan uppnås. Bland annat föreslår myndigheterna en utökad myndighets
samverkan, stärkta kontroller och utökad registrering av hundar. Vi vill att dessa förslag ska införas för att komma åt de kriminella gängen och skydda människors och djurs hälsa.
Även på slakterierna måste djurskyddet stärkas. Djuren ska behandlas med respekt under hela processen. Det innebär att djuren ska skyddas från onödigt lidande – hela vägen från gården till dess att avlivningen är genomförd. Dessutom handlar det om att säkerställa trygga livsmedel till konsumenterna. Därför vill vi stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Genom att öka antalet småskaliga gårdsslakterier kan fler djur slippa den stress som transport och slakt riskerar att innebära. Vi anser även att den svenska djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit de gör mest nytta. För att ytterligare stärka skyddet på slakterierna, vill vi införa kamerabevakning som komplement till traditionella inspektioner. Teknologin ger oss också nya möjligheter. Därför stöder vi också möjligheten till digitala veterinärbesiktningar vid småskalig gårdsslakt. Det skulle innebära en mer effektiv och snabb process för djurhållaren samtidigt som vi bibehåller en hög standard på slakten. En annan viktig del är att se över nya alternativ för bedövning vid slakt av djur. Koldioxidbedövning av fiskar och grisar och elbads
bedövning av fåglar tillhör de vanligaste bedövningsmetoderna vid slakt i Sverige. Det är metoder som innebär smärta och stress för djuren, vilket går emot en av grundpelarna i vår svenska djurskyddslagstiftning som slår fast att djur ska skyddas mot onödigt lidande. Genom att se
över förutsättningarna för mer forskning om smärtfria bedövningsmetoder
kan vi minska djurens lidande.
Sveriges 3R-center utför ett värdefullt arbete med djurfri forskning. Denna forskning är både viktig ur ett djurskyddsperspektiv och många gånger mer träffsäker. Vi socialdemokrater tycker att det är oerhört viktigt att arbetet med att minska, förfina och ersätta djurförsök fortsätter och ser därför med oro på att regeringen valt att dra tillbaka finansieringen. Till skillnad från regeringen satsar vi på en fortsatt finansiering av Sveriges 3R-center med 15 miljoner kronor per år.
Transport av djur är en annan kärnfråga för oss. Djur, oavsett om de befinner sig inom EU:s gränser eller utanför, ska behandlas med respekt och omtanke. Därför välkomnar vi EU-kommissionens förslag om striktare transporttider och att tiden på vägar begränsas. Samtidigt är det oroväckande att förslaget inte innehåller någon tidsbegränsning för transporter till sjöss. Sjötransporterna behöver också ingå i förslaget. Vi vill att varje djur ska ha det så bra som möjligt under transport, och genom att korta ner transporttiden är vi övertygade om att risken för lidande hos djuren minskar.
Djurskyddslagstiftningen inom EU behöver uppdateras enligt dagens kunskap och förväntningar. Ett fullgott djurskydd inom EU är avgörande inte bara för djurvälfärden utan även för våra svenska lantbrukares konkurrensförutsättningar inom EU. Lant
brukare i Sverige ligger idag långt före övriga EU-länder vad gäller djurhälsa och djurvälfärd. Men konkurrensen blir inte på lika villkor när spelreglerna inte är desamma i hela EU. Det ska inte löna sig att tumma på djurens välmående och hälsa. Därför vill vi att Sverige ska driva på för att EU-lagstiftningen ska skärpas i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Det är nödvändigt för att vi ska kunna uppnå en gemensam förändring.
Att behandla våra djur på ett bra sätt är ett etiskt ansvar vi alla har och ett måste för både djurs och människors hälsa. Det är också ett viktigt steg på vägen för att uppnå ett mer tryggt, rättvist och välmående samhälle.
En förebyggande veterinärvård
Sverige har en lång tradition vad gäller en förebyggande djurhälsovård. Den svenska djurhållningen använder minst antibiotika i hela EU. Vi var också först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxttakt. Även i EU är det förbjudet att använda antibiotika i tillväxtsyfte, men det är i stor utsträckning fortfarande tillåtet utanför EU, och inom EU finns det många länder där över
användningen av antibiotika är enorm. Vi anser att en låg antibiotikaanvändning inom den svenska djuruppfödningen är avgörande för både djurens och människors hälsa. Istället för att djuren proppas fulla med antibiotika hålls djuren i lantbruket friska genom förebyggande åtgärder.
Den globala överanvändningen av antibiotika inom djurhållningen bidrar till en ökad antibiotikaresistens hos bakterier, vilket utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot mänsklig hälsa. För att motverka antibiotikaresistens krävs landöverskridande lösningar. Det är därför viktigt att även EU verkar för en minskad antibiotikaanvändning. I Sverige är det förbjudet att medicinera hela djurgrupper med antibiotika via foder och vatten, men det finns inget liknande förbud på EU-nivå. Denna överanvändning måste helt upphöra. Därför vill vi att Sverige ska driva på för att även EU ska förbjuda antibiotika för medicinering av hela djurgrupper.
Återta kontrollen över veterinärmarknaden
För oss socialdemokrater är det avgörande att upprätthålla en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige. Idag ser det tyvärr inte ut så. De senaste åren har priserna för djursjukvård och försäkringspremierna skjutit i höjden. Vanligt folk har numera svårt att hjälpa sina husdjur när de blir sjuka. Den främsta orsaken är ett marknadsmisslyckande där riskkapitalbolag köpt upp en stor mängd kliniker över hela landet, vilket lett till att det idag inte finns tillräcklig konkurrens. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att kostnaderna för veterinärvård i Sverige ökade med 25 procent bara under 2023. Allra mest ökade priserna hos riskkapitalbolagen. Vi föreslår en rad effektiva åtgärder för att göra upp med marknadsmisslyckandet.
Vi vill att det ska vara enkelt för djurägare att i förväg ta reda på vad olika ingrepp kommer att kosta. Därför vill vi ställa tydligare krav på att veterinärbolagen ska kunna ge prisindikationer för olika behandlingar. Det gör det möjligt för djurägare att jämföra olika kliniker. Kunder bör också tydligt kunna informeras om vilken kostnad som tillkommer då en tjänst utförs som en akutbehandling. Även i akuta fall ska djurägare kunna göra ett aktivt val.
Otydliga prisuppgifter från försäkringsbolag gör det svårt för konsumenter att göra medvetna och väl avvägda val. Alltför stora otydligheter kan dessutom medföra att konsumenter avstår från att teckna försäkring. Därför vill vi se bättre jämförelseverktyg mellan försäkringsbolag där fler viktiga parametrar ingår. Det bör även tydligt kommuniceras vad som ingår i försäkringen.
Sverige har både dyrare veterinärpriser och slappare regelverk än många andra europeiska länder, som exempelvis Frankrike och Tyskland. I Frankrike hålls kostnaderna nere genom en lag som säger att veterinärerna måste vara majoritetsägare i klinikerna och att djursjukvård inte får bedrivas i vinstintresse. I Tyskland används en tariffmodell där veterinäravgifterna fastställs av en federal veterinärkammare. Tariff
systemet fungerar som en riktlinje för veterinärer över hela landet för att säkerställa transparens och konsekvens i prissättningen. Nivåerna bestäms utifrån flera faktorer, såsom tid, veterinärens expertis, behandlingens komplexitet och nödvändig utrustning. Vi vill utreda möjligheterna till liknande regler i Sverige.
Djursjukvård behöver finnas tillgänglig över hela landet – dygnet runt, året runt. Men i dagsläget ställs olika krav på offentliga och privata aktörer. Medan distrikts
veterinärerna har i uppgift att säkerställa att alla djur ska kunna få sjukvård oavsett tidpunkt på dygnet om det finns djurskyddsskäl, ställs inget liknande krav på de privata aktörerna. Det skapar en ojämlik konkurrenssituation. Vi vill att även privata aktörer ska ta ansvar för att säkerställa den veterinära beredskapen.
Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd
För oss socialdemokrater är det klart att en hållbar framtid för Sverige ligger i vår förmåga att förvalta våra naturliga tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Med hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och en kust som sträcker sig över cirka tvåhundra mil, har Sverige en enorm potential för både fiskerinäringen och ett växande vattenbruk. Vi ser stora möjligheter för fritidsfiske och fisketurism, givet vårt lands skiftande vatten- och naturtyper. Samtidigt står vi inför allvarliga hot med överfiske och övergödning som riskerar att helt slå ut flera av våra fiskbestånd. Därför förespråkar vi hållbara åtgärder som bidrar både till att bevara fiskeresurserna för framtida genera
tioner och till att främja Sveriges tillväxt och sysselsättning.
När det gäller framtiden för Sveriges fiskerinäring vill vi främja och utveckla den på både kort och lång sikt. Internationellt växer den blå ekonomin i takt med en ökad medvetenhet om havens betydelse. Vi vill värna det småskaliga kustnära fisket som bidrar till vår livsmedelsförsörjning och är skonsammare mot miljön än det storskaliga fisket. Även vattenbruk har en enorm tillväxtpotential, där Sverige kan leda genom exempel inom en cirkulär blå ekonomi. Hållbar fiskuppfödning, med höga miljökrav, kan skydda vilda bestånd av fisk och samtidigt skapa jobb på landsbygden.
Vid etableringsbeslut för vindkraftsparker till havs behöver yrkesfiskets behov tas hänsyn till. Fler havsvindsparker är viktiga för vår elproduktion och är något vi är positiva till. Men vi hör också en mycket stark oro från yrkesfiskarna gällande val av placering. De menar att många av dessa parker föreslås placeras i fiskenäringens viktigaste vatten. Genom samverkan kan en utbyggd havsbaserad vindkraft och en välmående svensk fiskenäring gå hand i hand. Under den socialdemokratiska regeringen uppnådde vi viktig samverkan mellan berörda parter, inklusive yrkesfiskarna. Men den nuvarande regeringen har inte säkerställt att vindkraftsetableringarna och det svenska fisket kan samexistera. Mot denna bakgrund är det motiverat att förbättra hänsyn och samverkan mellan myndigheter och yrkesfiskare.
Vi ser den kritiska situationen som idag råder för Östersjön och den påverkan som bland annat ett alltför hårt industriellt fiske har på flera av fiskbestånden, inte minst strömmingen, sillen och ålen. Det är därför en prioritering för oss att ständigt arbeta för ett hållbart fiske. Regeringen har lagt fram en proposition för en levande havsmiljö i Östersjön. Tyvärr presenterar regeringen inga skarpa förslag utan bara tomma ord. Situationen är akut och verkliga åtgärder krävs för att rädda de utrotningshotade fiskarterna. Därför föreslår vi socialdemokrater en rad effektiva insatser att driva på EU-nivå.
Vi vill pausa det storskaliga fisket i Östersjön till dess att vi ser en tydlig åter
hämtning av sill och strömming vars storlek möjliggör fiske för humankonsumtion. Här och nu behöver sillen och strömmingen få en chans att återhämta sig. Det betonas också av EU-kommissionen och majoriteten av de forskare som jobbar med Östersjöfrågor.
För att säkerställa ett hållbart fiske ser vi ett brådskande behov av att skydda känsliga områden från bottentrålning och istället uppmuntra användningen av miljö
vänliga fiskeredskap. Det är av yttersta vikt att EU enas om att stoppa bottentrålning, givet dess påverkan på bottenfaunan. Vidare vill vi permanent flytta ut trålgränsen i Östersjön till förmån för humankonsumtionsfiske. Trålgränsen bör flyttas ut i samråd med övriga länder. Genom att flytta ut gränsen för både svenska och utländska fartyg kan vi ge strömmingen och sillen bättre chanser att återhämta sig. Dessutom gynnar vi Sveriges småskaliga fiske och våra kustsamhällen.
Den europeiska ålen är akut hotad. En bidragande orsak är det höga fisketrycket som uppstått av intresse för glasål som en delikatess. Nuvarande regler inom EU räcker inte till för att vända utvecklingen. Internationella havsforskningsrådets bedömning är att ålen är så svag att allt ålfiske, inklusive glasålsfiske, bör upphöra. För att minska ålfisket måste Sverige verka för att skärpa kraven på EU-nivå, även för länder som fiskar efter glasål. På så sätt kan vi rädda ålen från att utrotas.
Det är också viktigt att förbättra kontrollen av fiskeindustrin. Avsiktlig felrapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrapportering. Dessutom vill vi komma åt fusket genom att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten. Med skarpare och mer effektiv fiskerikontroll kan vi få bukt med det illegala fisket.
En modern jakt- och rovdjurspolitik
Sverige ska stå i framkant när det kommer till etiskt och hållbart omhändertagande av vår unika natur och våra viltstammar. För oss är det centralt att lyfta och stärka de många ideella insatser som görs för att bevara och utveckla vårt naturarv. När det gäller jakten på rovdjur behöver vi skapa en gemensam grund för samhällsdiskussionen, och sträva efter lösningar som gagnar både djurliv och människor. Jakt och viltvård är inte bara traditionella aktiviteter i Sverige, de är också tätt kopplade till vår kultur och ekonomi.
Jakten på älg har historiskt sett varit en stor del av vår identitet, och detta kombinerat med vår växande fritids- och turistnäring visar den ekonomiska potentialen i en välförvaltad älgpopulation. Dessutom bidrar en hälsosam älgstam till ekologisk balans och erbjuder klimatsmarta köttalternativ. Men för att verkligen dra nytta av denna resurs, måste förvaltningsplanerna vara robusta och anpassade efter lokala behov. Det är tydligt att den nuvarande älgstammen är pressad. Trots dess styrka och förmåga att anpassa sig, har den påverkats av en mängd faktorer: hård avskjutning, konkurrens om bete från andra klövdjur och även klimatförändringar som förskjuter älgens naturliga habitat. Det är därför avgörande att vi tar en helhetssyn på problemet och övergår till en samlad klövviltsförvaltning.
För att uppnå en balanserad och effektiv hantering av älgstammen vill vi att sammansättningen i älgförvaltningsområdena (ÄFO) och älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) ändras. Vi föreslår att jägare och markägare bör representeras i lika antal under ledning av en oberoende ordförande. Vi tror att vi genom att arbeta tillsammans kan säkerställa att vår nationalsymbol, älgen, fortsätter att frodas i våra skogar, samtidigt som vi bevarar skogens hälsa och produktivitet.
Medveten överskjutning utgör ett allvarligt hot mot viltbestånden. Inte minst älg, kronhjort och rovdjur är utsatta för överskjutning av vad som tilldelats. I dagsläget är straffen inte heller tillräckligt avskräckande för att säkerställa att jakten sker enligt lag. Därför vill vi se betydligt skarpare straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt.
Idag finns 375 vargar i Sverige, men vargstammen kan minska kraftigt till 170–270 individer. Det visar den utredning som vi tidigare uppdrog åt Naturvårdsverket att genomföra. Vi står bakom en sådan minskning och anser att den är avgörande för att uppnå en långsiktig, hållbar och förutsägbar vargstam. Samtidigt behöver vi säkerställa att stammens bevarandestatus inte försämras. Vi anser också att reglerna för skyddsjakt för varg måste effektiviseras, exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade.
Att en majoritet av EU-länderna säger ja till att ändra skyddsstatusen för varg är ett efterlängtat besked. Dessa framsteg kommer inte av en slump. Vi socialdemokrater har aktivt drivit frågan på EU-nivå och därmed lagt grunden för en mer flexibel varg
förvaltning. Till exempel lyfte vi vargfrågan på EU:s ministerråd när vi satt i regerings
ställning. För att öka förutsägbarheten i den svenska vargförvaltningen och bättre utforma jakten efter svenska behov är det nödvändigt att flytta vargen från strikt skyddad i bilaga
4 till förvaltningsbar i bilaga
5 i art- och habitatdirektivet. Sverige bör fortsätta att driva på för en sådan regelförändring inom EU.
Vi ser ett behov av att minska vildsvinsstammen. Viltet orsakar allvarliga skador på lantbruket vilket drabbar lönsamheten för lantbrukarna och Sveriges försörjnings
förmåga. Dessutom är det en viktig åtgärd för att minska smittoriskerna vid ett eventuellt nytt utbrott av den afrikanska svinpesten.
För att upptäcka och åtgärda utbrott av den afrikanska svinpesten anser vi att regeringen behöver främja ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, civilsamhället och jägarorganisationerna. Det krävs en tydlig plan för att hantera konsekvenserna av eventuella framtida utbrott av smittan. Arbetet med att förhindra smittspridningen kommer, enligt experter, att pågå i flera år. Men regeringen saknar en tydlig krishanteringsplan för att se till att begränsa smittspridningen och för att säkerställa svensk export och svenska jobb inom grisnäringen. Det är oansvarigt av regeringen.
Skarvens snabba tillväxt i Sverige och Europa utgör en utmaning för fiskesektorn. För att minimera den allvarliga skada på fiskenäringen som orsakas av den växande skarvpopulationen behöver vi kraftigt begränsa antalet skarvar. Den förra social
demokratiska regeringen gav därför Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Vi kommer att fortsätta att driva denna inriktning både i Sverige och i EU. Till exempel vill vi införa licensjakt på skarv i hela landet. En annan möjlighet är att överväga oljering av skarvägg för att minska skarvbeståndet.
En ekosystembaserad förvaltning som omfattar fisket är även nödvändig för säl och gäss. Vi anser att licensjakt på gråsäl, knubbsäl och gäss är viktiga verktyg för att möjliggöra återhämtning av fiskbestånden. Vi vill också att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs. Sedan 2022 tillåts licensjakt på säl, vilket är positivt. Däremot förbjuder EU:s regelverk handel med sälprodukter, vilket leder till att sälkropparna inte tas omhand. Att skjuta djur men inte ta vara på kroppen är inte etiskt försvarbart.
Skogen – Sveriges gröna kapital
Vår svenska skog är en viktig del av vår historia, vår nutid och framförallt vår framtid. Den ger möjlighet till jobb och tillväxt, men den representerar också en ovärderlig resurs för biologisk mångfald och mervärden för våra medborgare. Dessutom är den avgörande i Sveriges kamp mot klimatförändringarna.
Genom skogsskötsel och effektiv avverkning tar den svenska skogen upp mer växthusgaser än den släpper ut och bidrar också med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. Ett proaktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan hjälpa oss att uppfylla våra klimatmål samtidigt som vi skapar nya, gröna arbetstillfällen. Svensk skog bidrar också till att minska klimatförändringar eftersom ett hållbart skogsbruk kan ge oss biobränslen som ersätter fossila bränslen och skogsråvara som ersätter energikrävande material såsom cement och metaller. En stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel ökar inte bara vår energisäkerhet utan även Sveriges position inom den globala ekonomin. Vi behöver därför höja förädlingsgraden och investera i infrastruktur genom att till exempel bygga fler hus i svenskt trä. Skogens mångsidiga roll får inte glömmas bort.
Idag lämnas en stor mängd skogsresurser outnyttjade. Vi ser möjligheten att bättre ta vara på dessa, till exempel som i förslagen i biodrivsmedelsutredningen. Grot, det vill säga de grenar och toppar som lämnas kvar efter avverkning, har potential att bidra till hållbar bioenergi och stimulera den gröna omställningen.
Men medan skogens ekonomiska potential är stor får den inte ske på bekostnad av biologisk mångfald. Vi måste säkerställa att vår skogspolitik skyddar och bevarar den svenska skogens flora och fauna samtidigt som vi ökar produktiviteten i skogsnäringen. Därför bygger vår skogspolitik på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Båda dessa mål måste värnas och stärkas. Liksom skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktigt i omställningen till ett biobaserat samhälle. Skogens roll som kolsänka är avgörande i Sveriges kamp mot klimatförändringarna. Genom skogsskötsel och effektiv avverkning tar den svenska skogen upp mer växthus
gaser än den släpper ut och bidrar också med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. Ett proaktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan hjälpa oss att uppfylla våra klimatmål samtidigt som vi skapar nya arbetstillfällen.
För att främja dessa mål behöver vi se över möjligheterna att stärka forskning och innovation på området. Vi vill att Sverige ska fortsätta att leda utvecklingen inom skogsnäringen. Forskning och innovation är nödvändigt både för att bevara skogens biologiska mångfald och för att kunna uppnå hållbar tillväxt. Vidare vill vi se över möjligheten att säkra skogsnäringens kompetensförsörjning. Idag är utbildnings
möjligheterna otillräckliga och intresset för skogsbruk relativt lågt. Att hitta rätt kompetens på rätt plats är en förutsättning för att säkra kompetensförsörjningen, men en svår utmaning för skogssektorn. Genom att exempelvis utöka utbildningsmöjligheterna, bredda rekryteringsbasen och öka skogssektorns attraktivitet kan vi skapa bättre förutsättningar för branschens framtid. Därför vill vi se över hur vi på bästa sätt tryggar skogsnäringens kompetensförsörjning.
En annan viktig åtgärd är att skapa bättre förutsättningar för rådgivning inom skogsskötsel och andra naturvårdande tekniker till privata skogsägare. Rådgivning är ett fundamentalt verktyg för att skapa en mer hållbar skogsproduktion. Genom att öka medvetenheten om hållbara metoder kan vi öka kvalitet och lönsamhet i det svenska skogsbruket. Därigenom bidrar vi till att uppfylla både tillväxtmål och mål om klimat- och miljömässig hållbarhet.
Det är av yttersta vikt att vi ständigt utvecklar effektiva och hållbara skogsbruks
metoder. I takt med allt värre klimatförändringar och förluster av biologisk mångfald har behovet blivit uppenbart. Ett hållbart och naturnära skogsbruk erbjuder en väg framåt som inte bara bevarar våra skogar för framtida generationer utan också främjar en rik biologisk mångfald och robusta ekosystemtjänster. Samtidigt måste vi respektera och stödja produktionsmålen i svenskt skogsbruk, som spelar en viktig roll i den hållbara tillväxten och omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Naturnära skogsbruk är en metod som efterliknar naturliga störningsprocesser och skapar variationsrika skogar. Detta tillvägagångssätt stärker miljövärden i skogs
landskapet genom att främja naturlig föryngring, säkerställa skonsam avverkning och minimera andra skötselåtgärder. Genom att bevara och restaurera mark- och vatten
ekosystem samt skapa död ved, upprätthålls viktiga livsmiljöer för många arter. Denna metod bidrar också till skogens roll i att binda koldioxid och därmed stödja klimatmålen.
Hyggesfritt skogsbruk, där marken alltid är trädbevuxen utan större kalhuggna ytor, är en metod som kan bidra till ett mer varierat och hållbart skogsbruk. Det bör dock ses som en metod bland flera inom ramen för ett naturnära skogsbruk. Hyggesfria metoder, såsom kontinuerligt slutna skogar och skapandet av mindre luckor, har en begränsad användning i effektivt brukade skogar och lämpar sig kanske framförallt i rena gran
skogar. Dessa metoder kan integreras med andra skogsbruksmetoder för att uppnå skogsskötselmål, särskilt i områden där bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster är prioriterat.
Skogssektorn ska vara jämställd. För Socialdemokraterna är jämställdhet inte bara en princip; det är nödvändigt för branschens livskraft. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor. Enligt Skogsstyrelsens statistik är 61 procent av skogsägarna män och bara 39 procent är kvinnor. Män dominerar även chefs
positioner och de största skogsägande aktiebolagens styrelser. Dessutom är det fler män som både utbildar sig inom skog och arbetar med skog. Vi socialdemokrater vill ändra på detta. För att skapa ett jämställt skogsbruk krävs att vi arbetar aktivt för att få fler kvinnor att utbilda sig och delta i sektorn. Vi behöver också förändra de strukturer som idag hindrar kvinnor från att ta samma plats som män. Ett jämställt arbetsliv är inte bara viktigt ur ett rättviseperspektiv utan också en nödvändighet för att ta vara på den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män kan bidra med.
Äganderätten möjliggör för skogsägare att förvalta skogen med insikt och omsorg, med avsikt att skapa ekonomisk, klimatmässig och miljömässig nytta. Likaså anser vi att staten har en stor roll i att vara föregångare i ett hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Staten är ägare av skog genom såväl myndigheter som bolag. Sveaskog har en viktig roll att spela och ska vara ett föredöme. Ska vi nå de nationella klimat- och miljömålen är det viktigt att såväl offentliga som privata skogsägare tar ett stort ansvar för ett hållbart skogsbruk.
Klimatförändringarna leder fram till nya skadegörare som skapar stora utmaningar för skogsbruket. Till exempel har skadorna av granbarkborren, som är den största skadegöraren på äldre granskog i Europa, ökat markant de senaste åren. Även törskate utgör ett växande hot för den svenska skogen, inte minst för tallarna i norra delen av landet. Skadegörarna utgör en tydlig fara för den framtida skogstillväxten. Vi anser därför att Skogsstyrelsens viktiga uppdrag med att förebygga och bekämpa utbrott av granbarkborre, törskate och andra skogsskador som följer av klimatförändringarna behöver stärkas.
Arter och artskyddet
Skogsbrukets verksamhet står inför växande utmaningar, inte minst när det gäller avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen. Rättsutvecklingen har nu fört oss till en punkt där Skogsstyrelsen behöver förstärkta resurser och befogenheter för att noggrant granska och bedöma hur avverkningar påverkar skyddade arter.
I ljuset av detta understryker vi vikten av att stärka Skogsstyrelsens kapacitet genom att tillförsäkra dom nödvändiga medel för att ge markägare rättmätig ersättning vid eventuella inskränkningar av deras avverkningsrättigheter.
Vi ser framför oss en skogspolitik som harmoniskt balanserar ekonomisk tillväxt med miljömässig hållbarhet, som erkänner skogens multifunktionella värde och som utnyttjar dess potential för att skapa arbetstillfällen och förstärka klimatåtgärder. Skogen är en länk till vårt förflutna, men den är otvivelaktigt också en nyckel till Sveriges framtid.
En långsiktigt hållbar rennäring
En livskraftig och långsiktigt hållbar rennäring är en förutsättning för samernas grundlagsskyddade rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samhällsliv. Renbetet spelar också en central roll för det öppna fjällandskapet och den biologiska mångfalden. Därför vill vi betona vikten av en stark och livskraftig rennäring. Arbetet för att främja en hållbar rennäring bör utgå från ett helhetsperspektiv som även tar hänsyn till klimatförändringarnas påverkan på växtligheten, renskötselns anpassnings
förmåga samt sociala och kulturella effekter.
En central utmaning för rennäringen är rovdjurens påverkan på renbestånden. För att begränsa skadan på rennäringen har riksdagen beslutat om en toleransnivå som innebär att rennäringen inte ska behöva tåla mer än 10
procent i förluster orsakade av rovdjur. Trots detta överskrids denna nivå ofta i praktiken, vilket är oacceptabelt. Vi vill arbeta för att denna toleransnivå efterlevs fullt ut.
För att balansera behoven av både en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för rovdjur har ett förvaltningsverktyg tagits fram. Arbetet med att utveckla och förbättra detta förvaltningsverktyg behöver fortsätta för att säkerställa att balansen upprätthålls.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Johan Löfstrand (S)
Jytte Guteland (S)
Malin Larsson (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Tomas Kronståhl (S)