Jämförelse ef2677b2acf02a10ce6c764d Underlagets kontrollsumma: 824cf26a27caa527a4391139db5cada87c19c1e86f7374648c680d607b76bb0a Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC022393: Skydd av anställda inom vård, socialtjänst och skola === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022393 Motion till riksdagen 2024/25:2393 av Caroline Högström (M) Skydd av anställda inom vård, socialtjänst och skola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att möjliggöra anonymisering av vårdanställda vid vissa journalanteckningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att möjliggöra anonymisering av socialsekreterare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att möjliggöra anonymisering av pedagogisk personal vid vissa orosanmälningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering I en tid där organiserad brottslighet breder ut sig i samhället och flera delar av välfärden möter yrkeskriminella behöver vi se över hur vi kan skydda de personer som kommer i kontakt med dem, särskilt när det handlar om att orosanmäla, hantera omhändertagande av barn eller dokumentera skador och vård. Anställda inom kommuner och regioner som i olika sammanhang fattar beslut hamnar i en utsatt situation där de riskerar att utsättas för påtryckningar och hot i samband med sin yrkesutövning. Officiella dokument, journal ­ anteckningar och orosanmälningar riskerar att bli ett uppslagsverk för kriminella för att komma åt hederliga personer som arbetar inom skola, vård och omsorg. Det finns dessutom risk för att myndighetsbeslut kan påverkas. Därmed bör vi överväga möjligheteten att anonymisera vissa personer i samband med myndighetsbeslut och då förändra de lagar som ställer krav på fullständiga namn i samband med ex. journal ­ anteckningar, underlag till socialtjänstens beslut eller orosanmälningar från pedagogisk verksamhet. Det skulle exempelvis kunna ersättas med någon form av anställnings-id som gör att det fortsatt finns en spårbarhet i systemet och för att möta rättssäkerheten. Vi måste utmana gamla sanningar när vi står inför nya utmaningar, för att fler ska våga fatta svåra myndighetsbeslut men också för att få ett tryggare Sverige. Caroline Högström (M) === HD021869: Skydd av anställda inom vård, skola och socialtjänst === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021869 Motion till riksdagen 2025/26:1869 av Caroline Högström (M) Skydd av anställda inom vård, skola och socialtjänst Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillåta anonymisering av vårdanställda vid vissa journalanteckningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillåta anonymisering av socialsekreterare vid viss handläggning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillåta anonymisering av pedagogisk personal vid orosanmälan till socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den organiserade brottsligheten tar sig allt grövre uttryck och vi ser samtidigt hur fler delar av välfärden möter yrkeskriminella. Det finns goda skäl till att se över hur vi skyddar de personer som kommer i kontakt med dem. Det kan handla om förskolläraren som behöver göra en orosanmälan, vårdpersonal som dokumenterar skador eller HVB-personal som arbetar nära ett placerat barn. Anställda inom kommuner och regioner som i olika sammanhang fattar beslut riskerar att hamna i en utsatt situation med påtryck ­ ningar och hot om våld i samband med sin yrkesutövning. Officiella dokument, orosanmälningar och journalanteckningar riskerar att bli uppslagsverk för kriminella för att komma åt hederliga människor som jobbar inom skola, vård och omsorg. Det finns dessutom en risk att myndighetsbeslut kan påverkas eller att utsatta drar sig för att exempelvis göra en orosanmälan. Därmed bör vi överväga möjligheten att anonymisera vissa personer i samband med myndighetsbeslut och då förändra de lagar som ställer krav på fullständiga namn i samband med t.ex. journalanteckningar, underlag till socialtjänstens beslut eller orosanmälningar från pedagogisk verksamhet. Det kan exempelvis ersättas med ett anställnings-id som gör att det fortsatt finns spårbarhet i systemen och för att möta rättssäkerheten. Tyvärr kräver samhällsutvecklingen att vi behöver ändra på delar av vår tidigare öppenhet och säkerställa att fler vågar fatta svåra myndighetsbeslut, göra den där orosanmälningen eller jobba inom vården oavsett vilken patient som är i behov av vård. Caroline Högström (M)