Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:375 av Björn Tidland (SD) Nystart av kustartilleriet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att starta samtliga kustartilleriregementen igen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kustartilleriets huvuduppgifter var när det bildades invasionsförsvar och försvar av de marina basområdena. Dessutom medverkade kustartilleriet till att försvara viktiga farvattensförträngningar samt ge artilleristöd åt lätta sjöstridskrafter samt skydd av sjötrafiken. Kustartilleriet löste dessa uppgifter genom att med artilleri och minor driva undan, stoppa eller sänka fientliga fartyg. Under andra världskriget och framåt byggdes cirka 60 kustartilleribatterier längs den svenska kusten. Under 1970-talet var invasionshotet mot kusten i högsta grad verklighet för den svenska försvarsmakten. Därför fick pjäserna tillverkade av Bofors med till ­ hörande stridsledning, radar och luftvärn ett kraftigt skydd mot alla typer av strids ­ medel. Under kalla kriget fanns det fem kustartilleriregementen i Sverige: Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) Härnösands kustartilleriregemente (KA 5). Efter kalla kriget ansåg dock svenska politiker att Sverige i princip inte behövde ett försvar längre. Ett antal ödesdigra beslut medförde att det svenska försvaret i princip avvecklades. Försvarsbeslutet 1996 fattades i två etapper samt i en tilläggsproposition till 1998 års statsbudget. Etapp 1 antogs av riksdagen den 6 december 1995 och etapp 2 antogs den 13 december 1996. Försvarsbeslutet gick ut på att reducera försvarets grundorganisation för att istället förstärkas vid behov – från invasionsförsvar till anpassningsförsvar. I och med dessa beslut var kustartilleriets dagar räknade. Genom försvarsbeslutet 2000 beslutades att kustartilleriet skulle avvecklas i dess dåvarande form. De kvarvarande förbanden skulle få en annan inriktning än hittills. Sverige borde ha valt en liknande väg som Finland och behållit större delar av sitt försvar. För som det ser ut idag befinner sig Försvarsmakten på en anmärkningsvärt låg nivå jämfört med hur det såg ut tidigare. Säkerhetsutvecklingen i Europa och närom ­ rådet kommer kräva en kraftig utveckling av försvaret, vilken tyvärr börjar på en mycket låg nivå. Nationen måste upprusta samtliga vapenslag. Om en ondsint nation vill anfalla eller ockupera Sverige så kommer de över havet. Att Sverige skyndsamt måste återupprätta de fem forna kustartilleriregementena är inte bara angeläget, det är även nödvändigt om Sverige ska överleva som nation. Björn Tidland (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:105 av Björn Tidland (SD) Nystart av kustartilleriet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att starta upp samtliga kustartilleriregementen igen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kustartilleriets huvuduppgifter var när det bildades invasionsförsvar och försvar av de marina basområdena. Dessutom medverkade kustartilleriet till att försvara viktiga farvattensförträngningar, att ge artilleristöd åt lätta sjöstridskrafter samt skydd av sjötrafiken. Kustartilleriet löste dessa uppgifter genom att med artilleri och minor driva undan, stoppa eller sänka fientliga fartyg. Under andra världskriget och framåt byggdes cirka 60 kustartilleribatterier längs den svenska kusten. Under 1970-talet var invasionshotet mot kusten i högsta grad verklighet för den svenska försvarsmakten. Därför fick pjäserna tillverkade av Bofors med till ­ hörande stridsledning, radar och luftvärn ett kraftigt skydd mot alla typer av strids ­ medel. Under kalla kriget fanns det fem kustartilleriregementen i Sverige: Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) Karlskronas kustartilleriregemente (KA 2) Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) Härnösands kustartilleriregemente (KA 5) Efter kalla kriget ansåg dock svenska politiker att Sverige i princip inte behövde ett försvar längre. Ett antal ödesdigra beslut medförde att det svenska försvaret i princip avvecklades. Försvarsbeslutet 1996 fattades i två etapper samt i en tilläggsproposition till 1998 års statsbudget. Etapp 1 antogs av riksdagen den 6 december 1995 och etapp 2 antogs den 13 december 1996. Försvarsbeslutet gick ut på att reducera försvarets grundorganisation för att istället förstärkas vid behov – från invasionsförsvar till anpassningsförsvar. I och med dessa beslut var kustartilleriets dagar räknade. Genom försvarsbeslutet 2000 beslutades att kustartilleriet skulle avvecklas i dess dåvarande form. De kvarvarande förbanden skulle få en annan inriktning än hittills. Sverige borde ha valt en liknande väg som Finland och behållit större delar av sitt försvar. För som det ser ut idag befinner sig Försvarsmakten på en anmärkningsvärt låg nivå jämfört med hur det såg ut tidigare. Säkerhetsutvecklingen i Europa och när ­ området kommer kräva en kraftig utveckling av försvaret vilken tyvärr börjar på en mycket låg nivå. Nationen måste upprusta samtliga vapenslag. Om en ondsint nation vill anfalla eller ockupera Sverige så kommer de över havet. Att Sverige skyndsamt måste återupprätta de fem forna kustartilleriregementena är inte bara angeläget, det är även nödvändigt om Sverige ska överleva som nation. Björn Tidland (SD)