Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:2126 av Sanna Backeskog m.fl. (S) Långsiktig, trygg och tillräcklig finansiering för kvinnojourer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att landets lokala kvinnojourer ska garanteras långsiktig och tillräcklig finansiering och tillkännager detta för regeringen. Motivering Många våldsutsatta kan vittna om vilket fantastiskt stöd som landets kvinnojourer kan ge. Det finns en alldeles särskild kraft i civilsamhället, och jourerna behövs för att erbjuda stöd till den enskilda, för att engagera och folkbilda och för att vara en viktig röst i samhällsdebatten. Civilsamhället är en viktig del av vår grundläggande demokrati – men det behöver långsiktig och trygg finansiering. Nu visar det sig att flera viktiga organisationer står inför kraftigt minskade anslag och/eller försämrade förutsättningar att bedriva sin viktiga verksamhet. Socialstyrelsen minskar bidragen till flera av de lokala kvinnojourernas arbete med våldsutsatta kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck – trots ett ökat antal stödsökande och ett ökat behov av stöd för våldsutsatta. Den nya lagen som innebär tillståndsplikt och högre kvalitetskrav för skyddat boende är underfinansierad. I praktiken innebär det att flera kvinnojourer, som utgjort stöd och skydd för våldsutsatta kvinnor under decennier, nu tvingas att stänga ned sin verksam ­ het eller låta den ligga vilande. Landets kommuner har brottats med högre kostnader de senaste åren och har inte kunnat inflationsskydda de anslag de ger till civilsamhället. Statsbidragen har inte kunnat täcka de ökade kostnaderna. Sammantaget ger minskade anslag från Socialstyrelsen, kommuner med ansträngd ekonomi och den underfinansierade tillståndspliktsreformen en trippelstöt mot kvinno ­ jourerna. Att de ideella styrelserna inte ens kan planera för kommande verksamhetsår för att finansieringen är så oklar och osäker från år till år är ohållbart. Nu finns det såväl en uppgivenhet som en oro över utvecklingen, där frågan om mäns våld mot kvinnor får allt mindre utrymme i den politiska debatten och där tilltron till demokratin riskerar att undermineras. Sanna Backeskog (S) Linnéa Wickman (S) Patrik Lundqvist (S) Kristoffer Lindberg (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1356 av Sanna Backeskog m.fl. (S) Kvinnojourernas möjlighet att bedriva skyddade boenden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av kvinnojourernas skyddade boenden och hur de ska kunna bedrivas i hela landet – tryggt och med hög kvalitet, samtidigt som de ideella kvinnojoursorganisationernas särställning och styrka förstärks, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Varje dag utsätts kvinnor och flickor för våld, trakasserier och sexualbrott. Var tredje vecka dödas en kvinna av en man som hon har eller har haft en nära relation med. Ofta har våldet föregåtts av en rad varningstecken och kontakter med myndigheter och det offentliga som hade kunnat stoppa våldet i tid. För att motverka mäns våld mot kvinnor krävs en kvinnofridspolitik som genomsyrar hela samhället: skolan, socialtjänsten, sjukvården, rättsväsendet och civilsamhället. Att fly från sitt hem kan få allvarliga konsekvenser. Kvinnor och barn som söker skydd från våld ska ha rätt till ett säkert boende med hög kvalitet och professionellt stöd. Riksdagen har nyligen skärpt reglerna för skyddade boenden, vilket är ett steg mot att förbättra villkoren, särskilt för barn. Dock har det visat sig att dessa förändringar, som i grunden är bra, hotar kvinno ­ jourernas verksamhet då de skärpta reglerna är underfinansierade. Bara att ansöka om tillstånd är dyrt för en ideell verksamhet. De nya reglerna för tillståndsplikt ställer dessutom nya höga krav på bemannad och avlönad personal. Minst 34 kvinnojourer har stängt sina skyddade boenden sedan nya lagkrav infördes 2024, enligt förbunden Unizon och Roks, rapporterade P4 Gävleborg i september 2025. Gävleborg är läget mycket allvarligt, då alla kvinnojourer i länet blivit tvungna att lägga ner sina skyddade boende, eller sätta dem på paus tills vidare. Dessa jourer som har så lång erfarenhet och hög kompetens gällande att möta kvinnor och barn på flykt från en livsfarlig man. När det gäller stöd till våldsutsatta spelar civilsamhället för många en avgörande roll. Civilsamhället är en viktig del av vår grundläggande demokrati och de behövs för att erbjuda stöd till den enskilda, för att engagera och folkbilda samt för att vara en viktig röst i samhällsdebatten. För många brottsoffer utgör ideella organisationer som Unizon och Roks ett livsviktigt stöd. Risken är de enda som kommer att kunna driva skyddade boenden framöver är kommersiella storjättar. Marknadskrafternas intressen får aldrig gå före våldsutsattas behov. Det handlar också om socialtjänstens förutsättningar att bevilja placering på skyddat boende. De senaste åren har det skett en utveckling där antalet dygn och kvinnor som beviljas skyddat boende sjunkit dramatiskt samtidigt som fler sökt hjälp. Detta är oroande. Kvinnor och barn som flyr från våld måste kunna garanteras skydd, och för detta krävs en rimlig finansiering. Ett första steg är att besluta om att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer för att säkerställa kvalitet och skydd. Därefter behövs en översyn kring kvinnojourers förutsättningar att driva skyddade boenden. Ansökningsprocessen och kostnader för den måste ses över – samt jourernas behov för att kunna leva upp till de nya lagkraven. Översynen behöver resultera i konkreta förslag på hur staten ska skydda våra unika kvinnojoursverksamheter, vilka har funnits där för våldsutta kvinnor och deras barn i över 50 år och har en erfarenhet av det och en särställning i vårt samhälle som inga andra kan mäta sig med. Finansieringen till kvinnojourerna och de skyddade boenden måste vara långsiktig och omfattande. Sanna Backeskog (S) Linnéa Wickman (S) Patrik Lundqvist (S) Kristoffer Lindberg (S)