Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2024/25:161 Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar
2024/25 · HC023428 · Annika Hirvonen (MP); Mats Berglund (MP); Camilla Hansén (MP); Jan Riise (MP); Nils Seye Larsen (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar
2025/26 · HD024172 · Annika Hirvonen (MP); Mats Berglund (MP); Camilla Hansén (MP); Jan Riise (MP); Nils Seye Larsen (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.840. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 5 yrkanden i A · 12 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B3 · textlikhet 0.749 · Olika tal eller årtalA: Delvis bifall · B: Ingen säker koppling till officiellt yrkande
A1
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som avser 1 kap. 8 § samt avslår lagförslaget i övrigt.
B3
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 1 § 3 och
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
Yrkande A5 och B11 · textlikhet 0.826A: Avslag · B: Avslag
A5
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten vid beslut som rör förvar och tillkännager detta för regeringen.
B11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten vid förvar och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kontroller vid inpassering genom larmbågar och röntgenkontroller av t.ex. väskor och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att presentera en samlad redogörelse för hur omfattande problematiken med införsel av otillåtna föremål är på förvaren i dag och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besked om hur den dynamiska säkerheten på förvaren kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
10 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 11 och 12 §§.
Kammarens beslut
Beslut saknas i uppgifterna Officiellt yrkande 1
B2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 4, 6, 7, 13, 17 §§ samt 10 a kap. 10 och 13 §§.
Kammarens beslut
Beslut saknas i uppgifterna Officiellt yrkande 2
B4. 4. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10 kap. 2, 3 och 18 §§ samt 10 a kap. 2 §.
Kammarens beslut
Beslut saknas i uppgifterna Officiellt yrkande 4
B5. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 11 kap. 4 §.
Kammarens beslut
Beslut saknas i uppgifterna Officiellt yrkande 5
B6. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 11 kap. 7 a §.
Kammarens beslut
Beslut saknas i uppgifterna Officiellt yrkande 6
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Beslut saknas i uppgifterna Officiellt yrkande 7
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentligt biträde alltid ska förordnas för förvarstagna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att externplacering bara får ske vid utvisning på grund av brott eller i säkerhetsärenden och att det aldrig ska ske i polisarrest, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket och Polismyndigheten bör säkerställa att beslut om förvar enbart sker efter att andra alternativ har beaktats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1644 ord · B 2339 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3428
av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:161 Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som avser 1
kap. 8
§ samt avslår lagförslaget i övrigt.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kontroller vid inpassering genom larmbågar och röntgenkontroller av t.ex. väskor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att presentera en samlad redogörelse för hur omfattande problematiken med införsel av otillåtna föremål är på förvaren i dag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besked om hur den dynamiska säkerheten på förvaren kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten vid beslut som rör förvar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Människor som hålls i förvar är särskilt utsatta. De kan lida av trauman från krig, tortyr och förföljelse, psykisk ohälsa eller andra hälsoproblem som förvärras i en sluten miljö.
De lever dessutom med en stor osäkerhet inför framtiden och har inte möjlighet att träffa
familjemedlemmar och anhöriga under normala former. Förvarstagna lever därmed
i en utsatthet som är djupt påfrestande och som riskerar att leda till psykiska och fysiska problem.
Mot denna bakgrund är det avgörande att förvaren utformas som trygga, humana platser, där ordning och säkerhet råder utan att miljön påminner om ett fängelse. Förvarstagna behöver inte fler kontrollåtgärder som ökar deras utsatthet och inskränker deras privatliv - de behöver ökad rättssäkerhet, stöd, information, goda relationer med personalen och en miljö där deras rättigheter värnas och respekteras.
Miljöpartiet är kritiskt till regeringens breda ansats att införa utökade tvångs- och kontrollåtgärder inne på förvaren, genom bl.a. kroppsvisitationer, rumsvisitationer och övervakning av privata besök. Dessa åtgärder riskerar att få negativa effekter på de förvarstagnas välbefinnande och trygghet samt att bryta ned förtroendet mellan personal och förvarstagna. Sammantaget ser vi med stor oro på att regeringens förslag i praktiken omvandlar förvaren till fängelselika institutioner, i strid med internationella riktlinjer.
Nej till fler förvarsplatser
Vi har på senare tid sett en utveckling där fler människor frihetsberövas utan brotts
misstanke, ibland på godtyckliga grunder och under lång tid. Att ta människor i förvar är ett allvarligt ingrepp i den personliga friheten och bör endast användas som en sista utväg, aldrig en rutinåtgärd. Vi anser att mindre ingripande åtgärder, såsom uppsikt, bör användas i större utsträckning och i första hand, hellre än förvar. Detta skulle inte bara vara mer kostnadseffektivt utan också mer i linje med en human och rättssäker migrationspolitik.
Kostnaderna för förvaren har ökat snabbt. Samtidigt tyder flera granskningar och utredningar på brister i kompetensförsörjning, säkerhetsarbete och organisering av verksamheten. Det finns också stora brister vad gäller rättssäkerheten för förvarstagna. Att i detta läge utöka antalet förvarsplatser utan att först säkerställa att nuvarande verksamhet är rättssäker och välfungerande riskerar att leda till längre och godtyckliga frihetsberövanden, med ökade intrång i människors rättigheter som följd.
Miljöpartiet menar att resurserna i stället bör riktas mot att förbättra kvaliteten i befintliga förvar, öka transparensen, stärka rättssäkerheten och utveckla alternativa åtgärder som uppsikt. En sådan inriktning skulle vara mer i linje med en human och rättssäker migrationspolitik.
Stärk säkerheten vid inpassering - men skydda också den personliga integriteten
Det främsta behovet bakom regeringens förslag på skärpta tvångs- och kontrollåtgärder uppges vara problem med införsel av otillåtna föremål på förvaren. Vi konstaterar samtidigt att utredningen inte redogör för aktuell statistik eller tydligt redovisar hur vanligt förekommande det är att vapen och narkotika faktiskt smugglas in. Tillsammans med remissinstanser som Institutet för mänskliga rättigheter och Civil Rights Defenders ifrågasätter vi därför nödvändigheten av de många och omfattande åtgärder som enligt regeringen ska öka säkerheten vid förvaren.
Migrationsverket har å sin sida påpekat att det under åren förekommit ordnings- och säkerhetsproblem på förvaren, i synnerhet kopplat till narkotika. Enligt myndigheten
handlar problemen i stort om införsel av droger och vapen, narkotikapåverkade individer
och fall av försäljning av droger inne på förvaren. Migrationsverket uppger att otillåtna föremål främst förs in i samband med att förvarstagna anländer till förvaren eller genom besök. Dessa uppgifter har i viss mån bekräftats av Justitieombudsmannen i samband med inspektioner.
Miljöpartiet har förståelse för att det finns reella problem inne på en del av förvaren. Införsel av otillåtna föremål såsom droger och vapen innebär risker för både förvars
tagna och personal och bidrar till en otrygg miljö. Vi är eniga i att förvaren måste vara trygga platser, där ordning råder och där människor kan känna sig trygga och bemötta med tillit och respekt - inte som misstänkta eller kriminella.
Samtidigt måste säkerheten upprätthållas på ett sätt som inte gör förvaren till anstaltsliknande institutioner. De säkerhetsfrämjande åtgärder som införs måste vara både träffsäkra och proportionerliga i förhållande till varje individs grundläggande rättigheter. Därför vill vi rikta in åtgärderna mot det faktiska problemet - själva införseln av otillåtna föremål vid inpassering till förvaren - snarare än mot de förvars
tagnas privatliv inne på förvaren. Vi anser att allmänna och effektiva kontroller vid inpassering, t.ex. genom larmbågar och röntgenkontroller av väskor och jackor, skulle förebygga mycket av problematiken som Migrationsverket och JO uppmärksammat, utan att inskränka människors integritet och privatliv. Säkerhetsåtgärder i form av larmbågar och röntgenkontroller förekommer i samband med inpassering till bl.a. butiker, flygplatser och domstolar. Det kan därmed argumenteras för att många människor någon gång genomgått den typen av säkerhetskontroll och att det uppfattas som en vanligt förekommande säkerhetsåtgärd. Det kan dessutom anses som en mindre ingripande åtgärd i den personliga integriteten än t.ex. manuell kroppsvisitation. Vi anser därutöver att denna typ av kontroll vid inpassering bör vara lika på alla förvar och lika för alla som tillträder förvaret, förvarstagna, besökare och personal. På så sätt blir kontrollen av införseln mer omfattande samtidigt som behovet av de mest integritets
kränkande åtgärderna minskar.
Miljöpartiet tar samtidigt till sig det som flera remissinstanser uppmärksammar, om att utredningen inte redogör för aktuell statistik eller tydlig redovisning av hur vanligt förekommande det är att vapen och narkotika faktiskt smugglas in. Mot den bakgrunden föreslår vi att vårt förslag om att stärka kontrollen och säkerheten vid inpassering på förvaren utvärderas, för att undersöka om den typen av åtgärd får effekt på införseln av otillåtna föremål. Att införa ytterligare tvångs- och kontrollåtgärder, så som regeringen föreslår, utan att kunna visa på omfattningen av problemet är enligt Miljöpartiets uppfattning inte proportionerligt. Vi uppmanar regeringen att återkomma med en samlad redogörelse för hur omfattande problematiken med införsel av otillåtna föremål är på förvaren i dag.
Avslutningsvis anser vi att den bästa vägen för att skapa trygghet och säkerhet på förvaren är genom en dynamisk säkerhet - dvs. genom närvarande, utbildad och empatisk personal som bygger relationer och förebygger konflikter. Att investera i personalens kompetens och arbetsmiljö stärker tryggheten bättre än ökade tvångs
befogenheter. Förslag på sådana åtgärder framhålls även av bl.a. Amnesty International, Asylrättscentrum och Institutet för mänskliga rättigheter. Regeringen bör återkomma med besked om hur den dynamiska säkerheten på förvaren kan stärkas.
Ett grundläggande brott mot barnets rättigheter
Miljöpartiet är särskilt oroat över regeringens förslag i förhållande till barn och barnfamiljer. Varje gång ett barn hålls i förvar sker en allvarlig kränkning av barnets rättigheter enligt barnkonventionen, som är svensk lag. Barns hälsa, utveckling och känsla av trygghet skadas redan vid korta perioder av frihetsberövande. FN:s barnrättskommitté har upprepade gånger kritiserat frihetsberövande av barn på migrationsrättslig grund och uppmanat Sverige att helt förbjuda detta.
Barnombudsmannen har i sitt remissvar uttryckt oro över hur förvarsplaceringar kan påverka barn, både direkt och indirekt. De betonar att barn aldrig ska frihetsberövas på grund av migrationsstatus. Vidare konstaterar de att flera av de föreslagna åtgärderna saknar behovsprövning och att utredningen brister i analysen av barnets bästa i enlighet med barnkonventionen.
Miljöpartiet har sedan länge krävt att barn och barnfamiljer helt ska undantas från placering i förvar. Förvar av barn måste förbjudas. Inget barn ska behöva vistas i ett låst boende utan möjlighet att frivilligt lämna det - oavsett barnets eller föräldrarnas migrationsstatus.
Regeringens retorik underminerar asylrättens legitimitet
Miljöpartiet ser med stor oro på den språkförskjutning som skett i regeringens beskrivning av asylsökande och förvarstagna. I denna proposition, liksom i andra politiska initiativ, går en röd tråd av misstänkliggörande och kriminalisering av människor som i själva verket söker skydd från krig, förtryck och klimatkatastrofer.
Vi avvisar bestämt denna retorik. Sverige måste upprätthålla en tydlig skiljelinje mellan brottsbekämpning och migrationshantering. Att likställa asylsökande och förvarstagna med kriminella undergräver förtroendet för rättsstatens grundprinciper och riskerar att driva fram ett kallare och mer slutet samhälle.
Proportionalitet och rättssäkerhet måste vara vägledande
Vi är kritiska till stora delar av propositionen men välkomnar regeringens förslag om att uttryckligen skriva in proportionalitetsprincipen i utlänningslagen. Det är en självklar rättssäkerhetsprincip att varje ingripande åtgärd från det offentliga ska vara nödvändig och stå i rimlig proportion till det syfte som eftersträvas. Att denna princip nu föreslås skrivas in i utlänningslagen är ett viktigt steg för att tydliggöra vilka krav som ska gälla för myndigheters tvångs- och kontrollåtgärder.
Institutet för mänskliga rättigheter har i sitt remissvar avstyrkt förslagen i propositionen i sin helhet, med undantag för just införandet av proportionalitets
principen i utlänningslagen. De konstaterar att flera av de föreslagna åtgärderna inte lever upp till de krav på rättssäkerhet, förutsebarhet och effektivitet som följer av både svensk grundlag och internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Vi delar uppfattningen att propositionen innehåller en mängd förslag som i praktiken under
gräver proportionalitetsprincipens innebörd. Flera av de föreslagna åtgärderna är långtgående, saknar tydlig behovsprövning och riskerar att drabba individer godtyckligt - särskilt personer som inte misstänks för brott men ändå frihetsberövas. Propositionen bryter därmed mot proportionalitetsprincipens anda och måste i huvudsak avslås.
Annika Hirvonen (MP)
Mats Berglund (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:4172
av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2025/26:265 Skärpta regler om uppsikt och förvar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10
kap. 11
och
12
§§.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10
kap. 4,
6,
7,
13,
17
§§ samt 10
a kap.
10
och
13
§§.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10
kap. 1
§
3 och
4.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 10
kap. 2,
3 och 18
§§ samt 10
a kap. 2
§.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 11
kap. 4
§.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 11
kap. 7
a
§.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en mer fördjupad analys av förslaget om förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentligt biträde alltid ska förordnas för förvarstagna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att externplacering bara får ske vid utvisning på grund av brott eller i säkerhetsärenden och att det aldrig ska ske i polisarrest, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten vid förvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket och Polismyndigheten bör säkerställa att beslut om förvar enbart sker efter att andra alternativ har beaktats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Att frihetsberöva en människa är en av statens mest ingripande åtgärder. I en rättsstat ska den som huvudregel vara förbehållen situationer där någon dömts för brott, vid misstanke om allvarlig brottslighet eller för att skydda en människa från att allvarligt skada sig själv på grund av svår psykisk sjukdom eller missbruk. De människor som frihetsberövas genom förvar har typiskt sett inte begått något brott alls. De frihets
berövas för att beslut om att de inte får fortsätta leva i Sverige ska verkställas. Det ställer mycket höga krav på proportionalitet, rättssäkerhet och medmänsklighet.
Situationen i förvaren är redan i dag djupt problematisk. Återkommande rapporter har vittnat om trångboddhet, långa förvarstider och människor som hålls frihetsberövade utan att veta när de kan friges. Larm har också kommit om övergrepp och allvarliga kränkningar av människors rättigheter, det gäller inte minst barn. Mot den bakgrunden borde regeringens självklara utgångspunkt vara att minska användningen av förvar till minimum, omedelbart förbjuda förvar av barn och säkerställa att mindre ingripande alternativ till förvar används som huvudregel. Regeringens nya regler om förvar går i några delar i rätt riktning, men riskerar i andra delar att göra situationen värre.
Regeringen ger i propositionen uttryck för att uppsikt ska väljas framför förvar i fler fall, att fler former av uppsikt införs och att reglerna om ansvarig myndighet blir tydligare. Med fler former för uppsikt kan intrånget i människors integritet och grund
läggande rättigheter minska, möjligheten att ta hänsyn till individuella behov öka och se till att färre personer sätts i förvar under lång tid. Dessa förslag skulle kunna innebära förbättringar jämfört med i dag, men samtidigt finns allvarlig kritik och oro att det inte får den effekten.
Miljöpartiet står bakom införandet av säkerhetsavdelningar på förvaren för vuxna och att förvarstagna endast i särskilda fall ska externplaceras hos Kriminalvården. Förslaget välkomnas av bl.a. Asylrättscentrum, Diskrimineringsombudsmannen, Kriminalvården och Migrationsverket eftersom det kan förväntas minska behovet av externplacering. Det är betydelsefullt mot bakgrund av att JO under lång tid riktat kritik mot externplacering, bl.a. därför att externplacerade ofta får en mer isolerad tillvaro och sämre möjligheter till kontakt med omvärlden. Samtidigt delar vi JO:s uppfattning att det bästa vore om Kriminalvården kunde befrias från sitt uppdrag att ha förvarstagna som inte ska utvisas efter avtjänat fängelsestraff placerade hos sig. Vi vill därför betona att externplacering hos Kriminalvården bara ska få ske i samband med utvisning av brottsdömda och i säkerhetsärenden och att externplacering aldrig ska få ske i polis
arrest. Därtill måste Migrationsverket ges goda förutsättningar att förbereda verksam
heten för att inrätta anpassade säkerhetsavdelningar, utbilda personal och ta fram tydliga rutiner för det nya uppdraget.
När det gäller förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning delar Miljöpartiet bedömningen att det är en mindre ingripande åtgärd än förvar. Samtidigt tar vi remiss
instansernas synpunkter på stort allvar. Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker förslaget, Asylrättscentrum och Sveriges advokatsamfund ifrågasatte om åtgärden blir effektiv och Integritetsskyddsmyndigheten varnade för att åtgärden kan bli mer ingripande än tänkt, bl.a. på grund av oklarheter om hur larm och positionsuppgifter ska hanteras. Polismyndigheten avstyrker dessutom att myndigheten ska ansvara för verkställigheten och pekade på att uppdraget är resurskrävande och att reglerna om när positionsuppgifter får tas fram behöver förtydligas. Mot bakgrund av den kraftiga kritiken uppmanar vi regeringen att göra en mer fördjupad analys av förslaget och därefter återkomma med ett förslag om det kan visas vara nödvändigt, effektivt och proportionerligt.
Tiden i förvar bör inte förlängas
Miljöpartiet är mycket kritiskt till regeringens förslag om att i lag utöka tiden som vuxna, och barn, kan hållas i förvar. Regeringen föreslår bl.a. att vuxna asylsökande ska kunna hållas i förvar i upp till fyra veckor när syftet är att bestämma eller bekräfta identitet eller nationalitet, och i andra fall betydligt längre än så. Enligt vår mening saknas underlag som visar på ett behov av längre frister i förvar. Den kritiken delas av flera remissinstanser.
Institutet för mänskliga rättigheter och Sveriges kristna råd avstyrker längre tidsgräns för förvar i syfte att utreda identitet, eftersom det saknas en utredning som visar på behovet av en längre frist än i dag. Även Asylrättscentrum, Civil Rights Defenders, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset är kritiska till eller avstyrker längre tidsfrister inför avlägsnande. Även de menar att det saknas underlag som visar att längre tid i förvar leder till ökat återvändande samtidigt som förvar påverkar den enskilde negativt. Asylrättscentrum skriver uttryckligen att det saknas faktaunderlag och analys som visar
att längre tid i förvar är en effektiv och ändamålsenlig åtgärd, och Civil Rights Defenders
framhöll att de långtgående intrången i frihet och privatliv måste motiveras bättre än vad utredningen gjort. Förvar är ett mycket ingripande frihetsberövande mot personer som inte avtjänar straff. Det ska användas restriktivt, under så kort tid som möjligt och först när mindre ingripande alternativ inte räcker.
Barn ska aldrig sättas i förvar
Miljöpartiet avslår alla delar av propositionen som innebär att barn fortsatt eller i utökad omfattning kan hållas i förvar, separeras från sina vårdnadshavare eller övervakas elektroniskt. Förvar av barn måste förbjudas. Barn får bara frihetsberövas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid enligt barnkonventionen, som är svensk lag, och FN:s barnrättskommitté har tydligt uppmanat Sverige att förbjuda och förhindra att barn placeras i förvar på grund av barnens eller deras föräldrars migrationsstatus.
Regeringens förslag innebär att staten öppnar upp för ytterligare tvångsåtgärder mot
barn i en situation där barn redan befinner sig i en mycket utsatt situation. Att regeringen
dessutom stärker barns utsatthet i förvar genom att föreslå att barn ska kunna skiljas från sina vårdnadshavare är en mycket ingripande och potentiellt skadlig åtgärd. Det strider mot en grundläggande princip i barnkonventionen. Barn ska inte separeras från sina föräldrar för att staten vill göra verkställighetsarbetet enklare. Även Lagrådet upp
märksammar denna del av regeringens förslag och framhåller att om en sådan ordning alls ska finnas, anser Lagrådet att den åtminstone uttryckligen bör begränsas till fall där barnet har utvisats av domstol på grund av brott, vilket i praktiken innebär straff
myndiga barn.
Det är också allvarligt att regeringen öppnar för förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning utan en nedre åldersgräns. En fotboja är en kriminalpolitisk åtgärd. För ett barn kan den vara stigmatiserande, integritetskränkande och svår att förstå. Den kan påverka barnets hälsa, utveckling, privatliv och familjeliv. Även Lagrådet kritiserar regeringens sätt att beskriva elektronisk övervakning av barn: det framstår enligt Lagrådet som felaktigt att väga ”statens intresse” mot ”barnets intresse av att inte övervakas elektroniskt”, eftersom det allmänna också har ett intresse av att ingripanden mot barn sker med försiktighet, omtanke och respekt för barnkonventionen.
Kritiken mot regeringens förslag som rör barn är omfattande och allvarlig. Social
styrelsen lyfter att förvar är skadligt för barns psykiska hälsa och utveckling, Institutet för mänskliga rättigheter och Svenska Röda Korset anser att barn inte ska hållas i förvar och Barnombudsmannen anser att förslaget går längre än vad EU-rätten kräver. Flera
remissinstanser menar att förvar av barn strider mot barnkonventionen; bl.a. Barnombuds
mannen
framhåller att frihetsberövande av barn på grund av deras eller deras föräldrars migrationsstatus aldrig är förenligt med barnets bästa och motsätter sig också längre förvarstider för barn. Barnombudsmannen pekade vidare på att fotboja kan vara fysiskt och psykiskt besvärande samt stigmatiserande och diskriminerande för barn.
En politik som gör det lättare att frihetsberöva barn, övervaka barn eller skilja barn från sina föräldrar kan inte förenas med barnkonventionens krav. Regeringen bör därför återkomma med förslag som förbjuder förvar av barn och barnfamiljer samt säkerställer att barn inte omfattas av förstärkt uppsikt med elektronisk övervakning.
Förvaren måste bli trygga och rättssäkra
Åtgärden att ta en person i förvar är mycket ingripande och måste därför alltid vara proportionerlig och väl motiverad och användas med stor restriktivitet. Förvar får enligt lag endast användas som en sista utväg, när mindre ingripande alternativ, såsom uppsikt, inte bedöms vara tillräckliga. Riksrevisionen konstaterade i sin granskning av förvarsverksamheten att både Migrationsverket och Polismyndigheten brister i sina processer för att säkerställa väl avvägda och proportionerliga förvarsbeslut. Det måste tydligt framgå av varje beslut vilka rättsliga och faktiska grunder som finns för frihets
berövandet samt varför alternativa åtgärder inte är tillräckliga. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att Migrationsverket och Polismyndigheten fattar beslut om förvar först efter att andra alternativ har beaktats.
Migrationsverket är beroende av Polismyndigheten för delgivning av förvarsbeslut, frihetsberövande och transport till förvaren. Brister i samverkan, prioritering och rutiner leder till att beslut inte alltid kan verkställas effektivt, att ärenden blir liggande och att personer riskerar att avvika. Regeringen bör därför ge Polismyndigheten och Migrationsverket i uppdrag att utveckla samverkan kring delgivning av förvarsbeslut och transport till förvaren samt säkerställa tydligare rutiner för hur förvarsplatser används och fördelas.
Riksrevisionen konstaterar vidare att förvarsverksamheten inte fungerar tillräckligt effektivt. Brister i styrning, uppföljning och analys gör att myndigheterna saknar tillräckligt underlag för att prioritera i vilka ärenden förvar ska användas och för att följa upp vilka effekter åtgärden får. Detta riskerar att leda till onödiga kostnader, bristande måluppfyllelse och onödigt personligt lidande. Regeringen bör därför återkomma med en handlingsplan för hur styrningen och uppföljningen av förvarsverksamheten ska förbättras för att uppnå ökad effektivitet, måluppfyllelse och rättssäkerhet.
Migrationsverket har inte heller säkerställt att den operativa verksamheten på förvaren fungerar tillräckligt väl. Det finns betydande utmaningar med att rekrytera, behålla och kompetensutveckla personal, särskilt förvarshandledare, vilket innebär risker för incidenter och brister i bemötandet av de förvarstagna. JO:s granskningar har även visat på behov av åtgärder kopplade till den fysiska miljön, tillgången till hälso- och sjukvård, personalens bemötande och kompetens samt särskilda risker för personer med funktionsnedsättning och andra omvårdnadsbehov. Mot bakgrund av incidenter där barn varit inblandade behöver även barnperspektivet stärkas. Regeringen bör därför säkerställa att åtgärder vidtas för kompetensförsörjningen i förvarsverksamheten, för att barnperspektivet får genomslag och för att andra utsatta gruppers behov tillgodoses.
Riksrevisionens granskning visar också att människor periodvis har släppts ur förvar
på grund av platsbrist och att det saknas en strategisk prioritering av hur förvars
platserna
ska användas. Samtidigt uppvisar Migrationsverket stora skillnader mellan olika enheter i antal fattade förvarsbeslut, vilket tyder på bristande enhetlighet i tillämpningen. Systematisk uppföljning saknas, liksom analys av om regelverket används rättssäkert och likvärdigt. Detta är inte acceptabelt i en verksamhet som innebär långtgående ingrepp i enskildas liv och frihet.
Bristerna är inte bara administrativa utan också mänskliga. Personer som hålls i förvar befinner sig ofta i en mycket utsatt situation. Många bär på erfarenheter av krig, tortyr, förföljelse eller psykisk ohälsa. Osäkerheten inför framtiden, frihetsberövandet och den begränsade kontakten med anhöriga riskerar att förvärra deras situation ytterligare. Mot denna bakgrund måste förvaren präglas av rättssäkerhet, värdighet och mänsklighet. De får inte utvecklas i en mer fängelselikt repressiv riktning.
Miljöpartiet vill understryka att proportionalitetsprincipen måste väga betydligt tyngre i bedömningen av om förvar ska användas. Att en uttrycklig proportionalitets
regel införts i utlänningslagen från den 1 augusti 2025 är välkommet, men lagändringen är inte tillräcklig i sig. Det krävs att principen får verkligt genomslag i myndigheternas tillämpning, i utbildning av operativ personal, i vägledningar och i den löpande uppfölj
ningen. Förvar ska användas som en sista utväg, endast när det är nödvändigt och under så kort tid som möjligt. Mindre ingripande alternativ, såsom uppsikt, måste användas oftare och i första hand.
Miljöpartiet vill att regeringen återkommer med åtgärder för att stärka rättssäker
heten och tryggheten på förvaren. Vi vill förbättra tillgången till vård och stöd, minska trångboddheten, säkerställa skriftlig och begriplig information på ett språk som den förvarstagne förstår, stärka personalens kompetens och anställa mer personal på förvaren som kan bidra till att säkerställa tryggheten på förvaren. Särskilda insatser bör göras för att kunna möta personer med funktionsnedsättning eller andra vårdbehov. Förvaren får inte utvecklas i en mer fängelselik riktning. De måste präglas av rätts
säkerhet, trygghet och mänsklighet.
Annika Hirvonen (MP)
Mats Berglund (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Ulrika Westerlund (MP)