Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:597 av Marléne Lund Kopparklint (M) Orsakerna till psykisk ohälsa hos barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behoven av att klarlägga orsakerna till psykisk ohälsa hos barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Antalet barn och unga vuxna som behandlas för depression och ångestsyndrom ökar, och det är betydligt fler flickor och unga kvinnor jämfört med pojkar och unga män som får behandling. Stora regionala skillnader råder vad gäller vård och behandling av psykiatriska tillstånd och sjukdomar. Det framkommer i en ny rapport från Social ­ styrelsen i början av år 2020 . Siffror från Socialstyrelsen visar att den psykisk a ohälsa n bland barn och unga har tredubblats på tio år genom att närmare 5 700 barn i åldern 10–14 år medicineras med antidepressiva läkemedel. Forskning visar att många barn får alltför lite tid att anknyta till sina föräldrar. Dr Gordon Neufeld, som är en internationellt erkänd psykolog som arbetar inom området att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga, är en person som hänvisar till detta. Det här är något som vi alla kan reflektera över: Många har sett vuxna i lekparken som fokuserar på sina mobiler när barnen söker ögonkontakt och uppmärksamhet. Detta väcker sorg då anknytning är så viktig t för barnets personlighetsutveckling. Anknytning skapar en viktig relation mellan barn och föräldr ar bland annat genom att välbefinnande ­ hormonet oxytocin utsöndras, vilket i sin tur genererar en känsla av trygghet. Enligt Dr Gordon Neufeld är anknytning till vuxna i ett tidigt stadium en av de viktigaste skydds ­ faktorerna tillsammans med att det ges utrymme att leka, med det menas inte att låta barn sysselsätta sig med tv-spel, en dator eller en mobil. De måste också få vila från stress och press. Med denna självklara kunskap till grund bör vi fråga oss själva om denna ständiga skärmtid som vi lägger ned tid på verkligen är så viktig? I synnerhet när det är på bekostnad av våra barns inre trygghet. Vi måste ge barn goda förutsättningar att utvecklas på ett tryggt sätt. Därför är det viktigt att det finns tillräcklig kompetens i skolan, sjukvården och barn- och mödra ­ vården gällande hur man förebygger psykisk ohälsa. Det finns kunskap om förebyggande arbete men den behöver stärkas genom att man grundligt ta r reda på vad barn upplever vara orsakerna till att de mår dåligt. Därefter behöver man utveckla och intensifiera det förebyggande arbetet som behöver spridas till första linjens personal som möter barn, unga och föräldrar inom för- och grundskola, mödra- och barnavårdscentraler, sjukvård etc. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2947 av Marléne Lund Kopparklint (M) Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa bland barn och unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bland barn och unga och tillkännager detta för regeringen. Motivering Psykisk ohälsa hos barn är inte bara ett vårdproblem utan ett samhällsproblem. För att vända utvecklingen krävs att vi stärker anknytning, minskar stress och skärmtid och ger stöd i hem och skola – långt innan barnen behöver vård på barn- och ungdoms ­ psykiatrin, bup. Vi måste se på psykisk ohälsa ur ett helhetsperspektiv och angripa problemen tidigt. Forskning visar att många barn får alltför lite tid till anknytning med sina föräldrar, och att brist på trygghet i hemmet ökar risken för psykisk ohälsa. Dr Gordon Neufeld, internationellt erkänd psykolog, lyfter fram anknytning och lek som avgörande skydds ­ faktorer för barns utveckling. Samhället behöver därför stärka stödet till föräldrar, utbilda personal inom skola, förskola och vård i förebyggande metoder och sprida kunskap om vikten av anknytning, balans mellan skärmtid och fysisk lek samt stressfrihet. Förebyggande arbete ska inte ses som en extrainsats – det måste vara en grundbult i arbetet med barns hälsa. Genom att satsa tidigt kan vi minska behovet av vård längre fram och ge barnen en tryggare uppväxt. Marléne Lund Kopparklint (M)