Jämför sakliga förslag
A · En lagstadgad kulturskola
2022/23 · HA021473 · Amanda Lind (MP); Janine Alm Ericson (MP); Camilla Hansén (MP)
Original hos RiksdagenB · Kulturpolitiska frågor
2023/24 · HB021885 · Amanda Lind (MP); Jacob Risberg (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.005 · ämneslikhet 0.758. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 5 yrkanden i A · 20 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
5 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstadga kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka och vidareutveckla det statliga stödet till kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för kulturskolan att erbjuda sina elever möjlighet att satsa på sitt skapande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och unga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidare undersöka frågan om mer flexibilitet för kulturskola under skoltid och tillkännager detta för regeringen.
20 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en konsekvensanalys av de aviserade nedskärningarna av folkbildningsanslaget skyndsamt bör presenteras för riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa förslaget om ändring i 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma till riksdagen med ett samlat förslag för styrning och uppföljning av folkbildningen när utredningen ”Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden” överlämnats till regeringen och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria konsten och principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för breddad finansiering till kulturen, exempelvis stärkt avdragsrätt och bättre möjlighet till sponsring av kultur, och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra den automatiska PLO-uppräkningen av det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter (1:6 utg.omr. 17) samt av 2:1 (utg.omr. 17) Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka villkoren för civilsamhället och den ideellt organiserade kulturen och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återhämtning efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om centralmuseernas och nationalscenernas situation och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur hyressituationen och villkoren för kulturfastigheter och lokaler för kulturverksamheter generellt kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Operans renovering och utbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitalisering av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beredskapsfrågor för skydd av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödet till litteratur- och kulturtidskrifter och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra Stärkta bibliotek och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bred översyn av den svenska litteraturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av fristadssystemet och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de utsända kulturråden och det internationella kulturutbytet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2028 ord · B 2212 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1473
av Amanda Lind m.fl. (MP)
En lagstadgad kulturskola
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstadga kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka och vidareutveckla det statliga stödet till kulturskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för kulturskolan att erbjuda sina elever möjlighet att satsa på sitt skapande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och unga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidare undersöka frågan om mer flexibilitet för kulturskola under skoltid och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Till den kommunala kulturskolan går varje vecka tiotusentals barn och unga och får möjlighet att stå på scen, lära sig spela ett instrument eller ägna sig åt dans, teater eller annan sorts kultur. Utöver att utveckla barn och ungas estetiska förmågor, bidrar utövandet av kultur till intellektuell och social utveckling. Det har visat sig att deltagande i kulturskolans verksamhet starkt korrelerar med framgångar i den vanliga skolans undervisning. Ungas möjlighet att utöva kultur är också bra för psykisk och fysisk hälsa och välbefinnande.
Att möjliggöra en tillgänglig kulturskola för barn i alla Sveriges kommuner är en fråga om jämlikhet och demokrati. Den ökade kulturella och konstnärliga bildning som kulturskolan bidrar till är en tillgång för samhället som helhet och varje enskild elev som får upptäcka och utveckla sina skapande förmågor. Sedan FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) blev svensk lag, kan det också argumenteras för att Sverige är skyldiga att främja, uppmuntra och tillhandahålla kulturell verksamhet i enlighet med artikel 31 i konventionen.
För Miljöpartiet är det självklart att den nationella politiken ska bidra till att främja kulturskolans verksamhet. Kulturskolan, som i många kommuner bär upp det lokala kulturlivet genom sin verksamhet, måste få stöd för att fortsatt kunna lägga grunden för hela Sveriges kulturliv. Inte sällan tillskrivs kulturskolan en avgörande roll för att det framgångsrika svenska musikundret har kunnat växa fram. Om vi på allvar värnar detta musikunder och dess betydelse för såväl enskilda som samhället i stort, är det dags att vi på allvar ger den kommunala kulturskolan mer stöd.
En lagstadgad kulturskola
För Miljöpartiet är det viktigt med ett långsiktigt och förutsägbart skydd av den kommunala kulturskolan. Vi vill inrätta en kulturskolelag för att säkra ökad kvalitet och breddat utbud i kulturskolan. Med en lagreglerad kulturskola skulle den vinna status som skolform och tillgängliggöras för fler barn. En ramlag, i likhet med bibliotekslagen, skulle kunna tydliggöra ett antal grundläggande krav som möjliggör nationell likvärdig
het och utveckling men som låter kommunerna vara fria att utforma verksamheten med
utgångspunkt i lokala förhållanden. En reglering skulle också kunna fastslå övergripande
mål för kulturskolan, frågan om skolplikt och deltagande i kulturskoleverksamhet samt ett tak för deltagaravgifter. Även behörighetsregler för lärarna skulle kunna formuleras, vilket skulle göra att musikhögskolorna åter kan ge utbildningar till musiklärare i instrument och ensemble vilket i sin tur skulle öka tillgången på utbildade musiklärare även i grund- och gymnasieskolan. Med andra ord kan en lagstadgad kulturskola bidra till att skapa mer attraktiva tjänster, men också skapa en bättre arbetssituation för kulturskolelärarna. Samverkan mellan kommuner skulle också kunna utvecklas.
I dagsläget skyddas kommunernas kulturskoleverksamhet inte av någon nationell reglering eller lagstiftning, vilket gör att den kan prioriteras bort om exempelvis kommunens ekonomi är svag. Detta utgör ett uppenbart hot mot kommunernas kultur
skoleverksamhet som redan står inför en rad utmaningar, bland annat på grund av utmaningar i att rekrytera behöriga lärare och svårigheten att nå nya grupper. Den nya regeringen och Sverigedemokraternas budget med kraftigt minskade anslag till kultur
skolan, kommer ytterligare att försvåra situationen för Sveriges kulturskolor.
I övriga Norden finns lagstadgade krav på att erbjuda kulturskolor och med detta krav följer ett statligt stöd. Bara i Sverige saknas en sådan statlig reglering. I och med att kulturskolan har stor betydelse inte bara för enskilda barn och unga, utan också för bildningen i samhället, utgör kulturskolans verksamhet en nationell angelägenhet. Att lagstadga kulturskolan bör därför prioriteras.
Värna och stärk det statliga kulturskolestödet
Miljöpartiet har alltid prioriterat ungas kultur. I regering införde vi ett nationellt mål för den kommunala kulturskolan i syfte att tydliggöra de stora värden som finns i kultur
skolan, vilka staten genom sina insatser kan bidra till att bevara och utveckla. Det
nationella målet syftar bland annat till att skapa bättre förutsättningar för den kommunala
kulturskolan att nå fler barn och unga. Miljöpartiet inrättade ett nationellt kulturskole
centrum, satsade på utbildning av kulturskolelärare samt inrättade ett nationellt kultur
skolestöd som huvudsakligen legat på 100 miljoner kronor per år men som vi höjde till 200 miljoner kronor 2021–2022. Med den förstärkningen kunde kulturskolan bredda och fördjupa sitt utbud och därmed få möjlighet att nå fler unga. Mellan 60 och 70 procent av kulturskolorna menade att elevantalet ökade med hjälp av stödet, där bland annat uppsökande verksamhet är en vanlig metod för kulturskolorna att nå nya mål
grupper. Till exempel kunde kulturskolorna locka fler elever från områden med inget eller lågt deltagande i kulturskolorna, barn med funktionsnedsättningar, nyanlända och tonåringar.
Nu finns en rad statliga åtgärder med syftet att stötta kommunerna i deras kultur
skoleverksamhet. Men reformen har inte varit utan motstånd – när Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna fick bestämma statens budget inför 2019 tog de bort hela statens stöd till kulturskolorna. I budgeten för 2023 valde regeringen att inte förlänga kulturskolebidraget på den högre nivån och för 2024 är anslaget helt borttaget. Det är djupt olyckligt att inte ge större långsiktighet till landets kulturskolor och att inte värna detta viktiga och uppskattade stöd.
Vi ser att det krävs fortsatta insatser för att främja kulturskolan. Det krävs utökade initiativ för att nå nya grupper som kanske inte annars skulle söka sig till kulturskolan samt satsningar på verksamheter i glesbygd. Även talangutveckling och samverkan mellan flera kommuner är områden som kan utvecklas ytterligare. Efter pandemin och nu när vi går in i en lågkonjunktur där kommunernas ekonomi förutses bli svårare, är det av största vikt med en offensiv nationell kulturskolepolitik. Politiken måste stödja alla barns möjlighet att både upptäcka och utveckla sin kreativitet och se till att kultur
skolan verkligen ska finnas för alla barn, i hela landet. Som ett nästa steg vill vi stärka och permanenta det nationella stödet till kulturskolan samt se över riktlinjerna för stödet så att det utformas på bästa sätt för att mer långsiktigt kunna stötta landets kulturskole
verksamhet. Att permanenta stödet var också ett förslag som utredningen
Från kris till kraft. Återstart för kulturen
(SOU 2021:77) presenterade förra året. Utredningen ansåg även att regeringen borde tillsätta en utredning för att undersöka hur statliga insatser kan främja en jämlik tillgång till kulturskoleverksamhet i hela landet. På grund av de hinder som idag finns för utbytet mellan skolan och kulturskolan, föreslog utredningen också att Skolverket bör ges i uppdrag att främja samarbete mellan skolväsendet och kultur
aktörer.
Kulturskolan ska ge möjlighet att satsa på sitt skapande
Ytterligare en viktig funktion som kulturskolan har är att utgöra en språngbräda och utvecklingstrappa för alla de barn och unga som vill satsa mer på sitt skapande och kan tänka sig en professionell framtid inom kulturområdet. Kulturskolan är, tillsammans med de estetiska programmen på gymnasiet och folkbildningens kursverksamhet, fundamental för möjligheten att senare kunna söka till högre kulturutbildning. Kultur
skolan måste ges förutsättningar att både klara av sitt bredduppdrag, att nå alla barn och unga, men också att kunna ge talanger och de som vill satsa på sitt instrument, sin sång, sitt skådespelande eller sitt filmskapande goda förutsättningar till det. Exempelvis har regional samverkan möjliggjort olika typer av spetsverksamhet. Detta bör regeringen uppmärksamma och se över om det går att främjas ytterligare genom nationella insatser.
Barns rättvisa tillgång till kultur måste prioriteras
Miljöpartiet vill se en kulturskola på likvärdiga villkor. Det betyder att alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund och regional hemvist, ska ha bra tillgång till kulturskola. Det ska också vara rimliga avgifter på undervisningen. Den nationella kulturstrategin ska innehålla överblick och utvärdering av kulturskolan och därmed utgöra en utgångspunkt för arbetet med att säkerställa en likvärdig kulturskola, öppen för alla. Kulturen fyller en
viktig funktion för möten och utbyten mellan olika grupper i samhället. Därför är kultur
skolan
viktig för att främja ett öppet och inkluderande samhälle.
Dock finns det en klyfta i ungas tillgång till kultur. En del barn har ett rikt estetiskt liv, med gott om estetiska verksamheter i skolan, skolbibliotek och tillgång till kultur
skola, medan andra har det betydligt sämre. Detta har förvärrats under pandemin. Barn och unga i familjer med lägre socioekonomisk status och i redan utsatta miljöer löper större risk än andra att drabbas negativt av pandemins kort- och långsiktiga effekter. Vi
vet sen tidigare att barn och ungas kulturupplevelser i hög utsträckning påverkas av socio
ekonomisk
bakgrund. Den nationella kulturskolepolitiken bör därför, även fortsättnings
vis, ha alla barns tillgång till kulturskola som ett viktigt fokus.
Ett sätt att underlätta för alla barn och unga att få enkel tillgång till kulturskole
undervisningen är att kunna organisera kulturskoleundervisning under dagtid på den skola där barnet går. Detta är inte minst viktigt i kommuner med stora avstånd och i socioekonomiskt utsatta områden. Vissa barn och unga kan inte ta del av aktiviteter på
kvällstid av olika orsaker. Det kan bland annat vara familjens ekonomiska förutsättningar
eller kommunens infrastruktur som gör att transporter till tätorten inte är möjlig efter skoldagens slut. Det har också betydelse för lärare. Kulturskolepedagoger som kan förlägga sin undervisning på dagtid undviker obekväma arbetstider. Arbetstider som överensstämmer med övriga lärarkåren gör också yrket mer attraktivt.
Efter den skärpning av skollagen som gjordes för ett antal år sedan har möjligheterna att gå ifrån en lektion för att delta i kulturskolans verksamhet försvårats. Skolinspek
tionens granskning av Gislaveds kommun medförde att Skolverket och Kulturskole
centrum gjort en sammanställning för att klargöra vad som gäller för kulturskola under skoldagen. Barn och unga får ta del av kulturskolans individuella undervisning under skoldagen om den ges i direkt anslutning till elevens skoldag, före eller efter skoldagen börjar och slutar. Kulturskoleundervisningen får också ske på håltimmar och längre raster. Att en elev generellt och regelbundet tillåts gå ifrån ordinarie undervisning för att delta i en fritidsaktivitet, som exempelvis en individuell undervisning, är inte förenligt med bestämmelserna i skollagen. Även om ledighet får beviljas för enskilda angelägen
heter utgör regelbunden ledighet för fritidsaktiviteter inte exempel på sådana enskilda angelägenheter.
Utifrån detta ansvarar kulturskolan och skolan tillsammans för att skapa möjligheter för alla barn och unga så att de kan utöva och ta del av kultur. Skolan och kulturskolan uppmanas lägga ett schema som gör att de bägge inte krockar. Detta har dock visat sig vara en svår kombination utan att kulturskolans undervisning delvis går ut över lektionstid. Många kulturskolor har på grund av dessa svårigheter valt att helt förlägga kulturskolans verksamhet efter skoltid och på kvällar, vilket försvårar deltagande för många barn och unga.
Frågan om kulturskolans möjlighet att verka inom ramen för en samlad skoldag är uppenbart en förutsättning för alla barns lika tillgång till kulturskolan, inte minst i lands- och glesbygd, för att fler ska hitta in i kulturskolan och för att skapa mer attraktiva lärartjänster. För Miljöpartiet är det viktigt att vi inte utarmar kulturskolan, den fyller en otroligt viktig funktion.
Samtidigt är det viktigt att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisnings
tid i skolan. Skolan är viktig för att ge alla barn likvärdiga möjligheter till att lära och utvecklas genom livet.
Det är tydligt att vi behöver överväga nya vägar och lösningar framåt, och för Miljöpartiet är det viktigt att vara lyhörda frågan om kulturskoleundervisning på skoltid. Vi vill därför uppmana regeringen att se över denna fråga för att undersöka om mer flexibilitet kan införas för att bättre möjliggöra för barn och unga i hela landet att utöva kulturskola på dagtid.
Amanda Lind (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Camilla Hansén (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:1885
av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP)
Kulturpolitiska frågor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en konsekvensanalys av de aviserade nedskärningarna av folkbildningsanslaget skyndsamt bör presenteras för riksdagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa förslaget om ändring i 7
b
§ lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma till riksdagen med ett samlat förslag för styrning och uppföljning av folkbildningen när utredningen ”Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden” överlämnats till regeringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria konsten och principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för breddad finansiering till kulturen, exempelvis stärkt avdragsrätt och bättre möjlighet till sponsring av kultur, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra den automatiska PLO-uppräkningen av det statliga anslaget till regionala kulturverksamheter (1:6 utg.omr. 17) samt av 2:1 (utg.omr. 17) Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka villkoren för civilsamhället och den ideellt organiserade kulturen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återhämtning efter pandemin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om centralmuseernas och nationalscenernas situation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur hyressituationen och villkoren för kulturfastigheter och lokaler för kulturverksamheter generellt kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Operans renovering och utbyggnad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitalisering av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beredskapsfrågor för skydd av kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stödet till litteratur- och kulturtidskrifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra Stärkta bibliotek och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en bred översyn av den svenska litteraturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av fristadssystemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de utsända kulturråden och det internationella kulturutbytet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
För Miljöpartiet är det självklart att bildning och kultur är en del av välfärden och den grundläggande demokratiska infrastrukturen. Kulturlivet ska ges goda villkor och stå fritt från politisk styrning. Vi behöver en mångfald av aktörer i hela landet och goda möjligheter för människor till eget skapande. Det blir om möjligt ännu viktigare att i tider av lågkonjunktur och kriser stå upp för ett levande kulturliv för alla.
Folkbildningen måste värnas
Folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor har stor betydelse för bildningen,
kulturen och demokratin i vårt land. Den ideella och den professionella folkbildningen når en miljon människor i Sverige årligen och finns i varje svensk kommun. På en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats för kommunens invånare som finns. Folkbildningen är en grundpelare i den demokratiska kultur
politiken där människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme.
Regeringens nedskärningar på anslagen till studieförbunden är ett slag mot kultur
livet, bildningen, integrationen och ytterst demokratin och det som är vårt gemen
samma. Sverige blir ett fattigare land.
Förra året valde även regeringen med stöd av SD att inte förlänga tillfälliga stöd på en halv miljard till folkbildningen. Redan det var ett dråpslag. Nu går man ännu längre, och skär i själva grundfinansieringen. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte har lämnat någon som helst konsekvensanalys av denna nedskärning. Vi vill se att en sådan skyndsamt presenteras till riksdagen.
Vi vill även avslå förändringen som aviseras i regeringens budget för 2024, att ändra i 7
b
§ lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildnings
departementets verksamhetsområde, så att det är regeringen och inte Folkbildningsrådet som fördelar medlen mellan folkhögskolor respektive studieförbund. Förslaget har kritiserats och att göra om fördelningsmodellen för folkbildningen innan den folk
bild
nings
utredning som förra regeringen tillsatte, ledd av liberalen Christer Nylander, är anmärkningsvärt.
Vi vill värna folkbildningens frihet och självständighet, samtidigt som arbetet med modellen för stöd utvecklas. Fusk och oegentligheter ska naturligtvis inte förekomma och vi välkomnar studieförbundens eget utvecklingsarbete på detta område. Nya
för
ändringar träder i kraft till årsskiftet samtidigt som folkbildningsutredningen presenterar
sina förslag nästa år. Vi vill att riksdagen tillkännager för regeringen att den bör åter
komma till riksdagen med ett samlat förslag för styrning och uppföljning av folkbild
ningen när utredningen ”Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden” överlämnats till regeringen. Att genomföra förändringar nu, och samtidigt kraftigt skära ner i budgeten, är skadligt både för bildningsverksamheten runt om i landet och för pågående utvecklingsarbete.
Den fria konsten och principen om armlängds avstånd
Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas.
Vi förordar bland annat att Kulturrådet ges i uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser och stöd till landets kulturaktörer, kommuner och regioner om principen om armlängds avstånd och hur den kan tillämpas i praktiken. Principen om armlängds avstånd bör även stärkas i bibliotekslagen och i den pågående översynen av kultur
samverkansmodellen. Den nationella infrastrukturen för ett brett, kvalitativt utbud av bildkonst, form och konsthantverk måste stärkas. Dessutom behöver villkoren för konstnärer och kulturskapare förbättras, vilket vi utvecklat i motionen Paket för att stärka den fria konsten (2022/23:2176).
Bredda finansieringen av kulturen
Vi vill stärka konstens och kulturens finansiering, och att förbättra förutsättningarna för privat finansiering är en del av det. Även återstartsutredningen har förslag som går i denna riktning. Vi vill att det tillsätts en utredning som tittar på detta, däribland möjlig
heten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur och avdragsrätt för inköp av konst. Däremot är det avgörande att detta arbete inte sker på bekostnad av en stark offentlig finansiering. För ett brett och rikt kulturliv med en mångfald av uttryck behövs både och.
Kultur i hela landet
Kulturlivet ska vara starkt i hela landet. De statliga kulturinstitutionerna spelar en viktig roll i att finnas närvarande och samverka med aktörer i hela landet. Detta arbete bör följas upp.
Att regeringen nu i sin budget för 2024 avskaffat den automatiska pris- och löne
omräkningen (PLO) av anslaget till kultursamverkansmodellen, som stödjer regional kultur i hela landet, är anmärkningsvärt. Det skapar ännu sämre förutsägbarhet för den regionala kulturen och för regionerna och gör det också svårare i budgetarbetet. Detta bör regeringen ändra omgående.
Civilsamhället och det ideellt organiserade kulturlivet står för viktiga bidrag i kulturens ekosystem. Deras roll behöver uppmärksammas och villkor förstärkas.
Återhämtningen efter pandemin
Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att knappt förlänga några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. En långsiktig satsning på kulturens återhämtning bör genomföras och det bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Hyresmodell för kulturfastigheter och lokaler för kulturverksamheter
Våra centralmuseer och nationalscener måste ges goda förutsättningar att hantera situationen med inflation, höjda hyror och i vissa behov av renovering av lokaler. Miljöpartiet välkomnar att hyresmodellen för vissa kulturfastigheter ska ses över igen, men det är inte tillräckligt och det berör enbart fem nationella fastigheter. Central
museerna och nationalscenerna behöver, här och nu, få ersättning för förhöjda hyror på grund av lokaler utan att det inkräktar på verksamheten. Nationalmuseum ska inte behöva hålla stängt två dagar i veckan för att staten inte skjuter till medel för hyran.
Dessutom menar vi att det i den pågående översynen av hyresmodell även bör inkluderas en utredning om hur hyressituationen och villkoren för kulturfastigheter och lokaler för kulturverksamheter generellt kan förbättras.
Därtill vill vi återinföra den automatiska pris- och löneomräkningen (PLO) för bidraget till vissa scenkonstinstitutioner (UO17, 2:1), däribland Kungliga Operan, Dramaten och Riksteatern. Att i detta läge avskaffa PLO är ett hårt slag i tuffa ekonomiska tider och innebär nedskärningar, samtidigt som man inte kompenserar alls för andra kostnadsökningar eller tidigare gjorda investeringar i fastigheterna.
Operan
Frågan om renovering och utbyggnad av Kungliga Operans lokaler har utretts i många år av flera regeringar och har blivit allt mer akut. Det är bra att kulturministern agerar i
frågan men Miljöpartiet är oroliga för att det uppdrag som nu getts till Statens fastighetsverk att återkomma med ett förnyat underlag är för snävt och inriktat enbart på att hantera de akuta behoven med en mindre omfattande renovering av lokalerna. Det finns en överhängande risk att det innebär en begränsning av Kungliga Operans verksamhet och utveckling, vilket vore beklagligt.
Den lösning som processats fram under lång tid, NOIO, innebär att Operan kan få en modern byggnad för en modern opera- och dansverksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Miljöpartiet förordade i sin budgetmotion för 2023 att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast. Nu inväntar vi det nya underlaget från Statens fastighetsverk. I arbetet förutsätter vi en stor lyhördhet för Operans inspel och behov. Vi vill understryka att det måste finnas ett stort
mått av långsiktighet i beslutet och att behoven för en modern opera- och dansverksamhet
tas i noggrant beaktande. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Skydd av kulturarvet
Beredskapen för skydd av vårt kulturarv i händelse av kris eller krig har tagit stor plats i diskussionen under året som gått när Rysslands anfallskrig mot Ukraina har kastat ljus på frågan. Centralmuseerna och andra av landets kulturarvsmyndigheter och -aktörer behöver ges förutsättningar i budget att kunna fördjupa arbetet med beredskapsplaner, evakueringslokaler och andra säkerhetsfrågor. Vi förordar att Riksantikvarieämbetet ges ett uppdrag att samordna arbetet. Det är även viktigt att länsmuseerna och lokala museer inkluderas i arbetet. Digitalisering av kulturarvet behöver en tydlig samordning och en långsiktig, offensiv planering.
Läsning och litteratur
Arbetet för att främja läsning och litteratur måste inkludera hela samhället. Satsningar på skolan genom bemannade skolbibliotek, inköp av böcker och läsundervisning är avgörande. Men det behövs också ett fungerande ekosystem för litteraturen med bra villkor för författare, förlag, bokhandlare, folkbibliotek med flera. Barn behöver läsande förebilder, då behöver hela samhället präglas av att böcker och läsning blir ett naturligt inslag i vardagen.
Det är därför mycket olyckligt att regeringen skär ner i de viktiga anslagen för litte
ratur och kulturtidskrifter och läsfrämjandelyftet genom Kulturrådet, avskaffar stödet till folkbiblioteken (Stärkta bibliotek) samt drar ner på studieförbundens verksamhet, som bidrar stort med läs- och skrivfrämjande insatser i hela Sverige. Vi vill istället se en bred satsning på läsandet för alla, där folkbiblioteken, civilsamhället och folkbildningen involveras.
Samtidigt bör situationen för författare ses över. Ersättningarna är ofta låga och ljudbokens inträde medför utmaningar. En översyn av hela litteraturpolitiken behöver göras med inriktningen att författares villkor behöver förbättras i ett fungerande eko
system för boken. I Norge har man nyligen infört en boklag, och den kommer att vara viktig att följa.
Utveckla fristadssystemet och det internationella kulturutbytet
Yttrandefriheten spelar en central roll i ett demokratiskt samhälle, men vi ser hur den begränsas i många länder. Idag sitter hundratals författare, journalister, bloggare och kulturpersonligheter runt om i världen i fängelse eller är under åtal för att de uttryckt sina åsikter offentligt. När kulturarbetares yttrandefrihet och andra grundläggande mänskliga rättigheter hotas i vår omvärld har vi ett ansvar att erbjuda skydd. Antalet fristäder för författare, journalister, konstnärer och publicister i Sverige behöver utökas för att bättre möta det behov som finns. En översyn av fristadssystemet bör göras för att utöka programmet och säkra förutsättningarna för konstnärer och författare efter det att tiden som fristadskonstnär eller -författare löpt ut.
I det internationella kulturutbytet spelar våra utsända kulturråd en viktig roll. På grund av läget i flera länder, som Ryssland och Kina, har kulturrådens möjlighet att verka begränsats eller dragits tillbaka. Vi vill att regeringen ser över nya lokaliseringar för dessa kulturråd och inte drar ner på ambitionerna för Sveriges roll i att stötta det fria ordet, den fria kulturen och kulturutbytet internationellt.
Amanda Lind (MP)
Jacob Risberg (MP)