Jämför sakliga förslag
A · Förstärkt personlig assistans
2023/24 · HB021882 · Ulrika Westerlund (MP); Camilla Hansén (MP); Jacob Risberg (MP); Annika Hirvonen (MP)
Original hos RiksdagenB · Utvidga skyddet mot hets mot folkgrupp och utred om funktionsrättskonventionen borde bli svensk lag
2024/25 · HC022641 · Ulrika Westerlund (MP); Märta Stenevi (MP); Leila Ali Elmi (MP); Jan Riise (MP); Mats Berglund (MP); Jacob Risberg (MP); Annika Hirvonen (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.027 · ämneslikhet 0.679. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 8 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.585A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur lagstiftningen som reglerar personlig assistans kan moderniseras för att ligga i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att Sveriges lagstiftning och praxis gällande rättigheter för människor med funktionsnedsättning är i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag och tillkännager detta för regeringen.
6 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder så att de grundläggande behoven bedöms i sin helhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen från huvudmannaskapsutredningen om att flytta över ansvaret för all personlig assistans till staten och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda 65-årsgränsen för personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja assistansersättningen med 5 procent och se över uppräkningsmodellen och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att skyndsamt vidta åtgärder mot de nyligen uppkomna försämringarna i tillgången till personlig assistans, bland annat vad gäller barns tillgång till personlig assistans och vad gäller vilka som bedöms komma i fråga för personlig assistans, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en LSS-inspektion och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att i brottsbalkens paragraf om hets mot folkgrupp inkludera ett skydd av människor med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1287 ord · B 571 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1882
av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Förstärkt personlig assistans
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur lagstiftningen som reglerar personlig assistans kan moderniseras för att ligga i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder så att de grundläggande behoven bedöms i sin helhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen från huvudmannaskapsutredningen om att flytta över ansvaret för all personlig assistans till staten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda 65-årsgränsen för personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja assistansersättningen med 5
procent och se över uppräkningsmodellen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att skyndsamt vidta åtgärder mot de nyligen uppkomna försämringarna i tillgången till personlig assistans, bland annat vad gäller barns tillgång till personlig assistans och vad gäller vilka som bedöms komma i fråga för personlig assistans, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en LSS-inspektion och tillkännager detta för regeringen.
Personlig assistans är en frihetsreform som måste återupprättas
Den personliga assistansen är en viktig frihetsreform som ger personer med omfattande och långvariga funktionsnedsättningar möjlighet till självbestämmande. Det är snart 25 år sedan rätten till personlig assistans klubbades igenom av riksdagen och mycket har hänt sedan dess. Personlig assistans är numera också en rättighet enligt artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige ratificerade konventionen 2007, men det är fortfarande outrett om Sverige behöver göra något för att uppfylla konventionen. Miljöpartiet anser därför att en ny utredning behöver till
sättas med syftet att undersöka hur väl LSS och lagstiftningen kring personlig assistans uppfyller konventionen, och vid behov ge förslag på hur en moderniserad lagstiftning, som går i linje med konventionen, kan se ut. Det borde också utredas hur hela konven
tionen kan bli svensk lag.
Säkra tillgången till personlig assistans och ta vidare förslagen från huvudmannaskapsutredningen
Som ett första steg måste dock Sverige se till att rätta till problemen med den nuvarande lagstiftningen. 2009 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2009 ref. 57) som urholkat rätten till personlig assistans. Detta kan inte annat än anses stå i strid med konventionen. Domstolen menade att enbart den del av hjälpbehovet som är av ”mycket privat och av integritetskänslig karaktär” kan ligga till grund för beräkningen av en persons grundläggande behov. Detta har lett till att färre beviljas personlig assistans, att fler förlorar sin assistans vid omprövning och att behovsbedömningarna har blivit allt mer närgångna och integritetskränkande. En del har gjorts för att komma tillrätta med problemen, bland annat räknas numera tiden för assistans med andning och sond
matning i sin helhet, men det räcker inte. Problemen med behovsbedömningen finns kvar och det är oerhört angeläget att de snarast rättas till. Alla grundläggande behov måste ses i sin helhet, samtliga hjälpmoment för grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. De brister som finns i regelverket i dag och som skiljer sig från de tankar som fanns med lagen från början drabbar människor dagligen. En förändring behöver verkligen ske skyndsamt.
I mars 2023 kom betänkandet
Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans
(SOU 2023:9). Utredningen föreslår bland annat att staten genom Försäkringskassan ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans. Miljöpartiet instämmer i det förslaget och vill se det tas vidare så snart som möjligt.
Behovsbedömningen är tätt kopplad till överförandet av ansvaret för all assistans till staten. I dagens system, där huvudmannaskapet är delat, är bedömningen avgörande för om en person får assistansersättning från staten eller personlig assistans enligt LSS (kommunen). Med ett enat huvudmannaskap kommer det istället vara avgörande för om en person överhuvudtaget uppnår rätten till personlig assistans. Förra året motionerade vi om att ge ett tilläggsdirektiv till utredningen om behovsbedömningen, men när detta nu inte hände vill vi att de båda frågorna fortsatt ändå hanteras gemensamt i den fortsatta behandlingen.
Utred 65-årsgränsen
På senare tid har det blivit alltmer uppenbart att den 65-årsgräns som finns för att bli prövad för personlig assistans behöver ses över. I den mån man tänker sig att regeln är kopplad till arbete är frågan förlegad eftersom pensionsåldern höjts i flera steg. Men även på andra sätt är gränsen inte rimlig. Målet om att den enskilde får möjlighet att leva som andra måste kunna gälla också om behovet uppstår efter 65 års ålder. Vi anser att regeringen bör låta se över frågan om åldersgränsen i assistansen.
Höj assistansersättningen
Under lång tid har assistansersättningen urholkats. Detta har lett till stora svårigheter med att rekrytera assistenter. Lönen blir helt enkelt för låg för att kvalificerade personer ska välja att arbeta som personlig assistent istället för något annat yrke de skulle kunna välja. Ersättningen måste höjas och uppräkningsmodellen ses över. I ett första steg vill Miljöpartiet höja assistansersättningen med 5
procent.
Säkra tillgången till personlig assistans
I maj 2021 kom utredningen
Stärkt rätt till personlig assistans – Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser
(SOU 2021:37). Förslagen i utredningen syftade bland annat till att smalna av föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans och att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser. Förhoppningarna från funktionsrättsrörelsen på att detta skulle leda till att fler fick rätt till personlig assistans och att fler barn skulle få fler timmar var stora. Dessa förhoppningar har kommit på skam. I en artikel publicerad på sajten Assistanskoll redogörs för utvecklingen. Det syns en tydlig minskning av antalet assistansberättigade sedan 2015 och de förväntningar som fanns på en ökning med cirka 2
000 personer till följd av förslagen i utredningen har ännu inte kunnat ses, trots att lagändringarna genomfördes i januari 2023. Regeringen borde snarast initiera
en översyn för att komma tillrätta med problemen i tillämpningen hos Försäkringskassan.
Tillämpningen av avdraget för föräldraansvar har också fått mycket kritik. Enligt bland andra föreningen JAG har förändringen lett till att Försäkringskassan gör ”dubbla avdrag” istället för det enkla schablonavdrag baserat på ålder som var avsikten. Effekten är att barn som behöver personlig assistans får färre timmar än tidigare. Detta måste ses över och åtgärdas så snart som möjligt – antingen genom att förordningen med bilagor ses över eller genom att en mindre lagändring genomförs skyndsamt. Ett snabbt agerande är centralt.
Tillsätt en LSS-inspektion
Tillsynen av LSS-verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste 10
åren. År 2010 fördes tillsynsansvaret över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen. År 2013 gick ansvaret vidare till den då nyinrättade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Tre år senare, 2016, minskade anslaget till myndigheten kraftigt.
Idag är tillsynsbehovet för LSS-verksamheter långt större än vad Ivo klarar av att möta, vilket bland annat har påpekats av Riksförbundet FUB. Antalet lex Sarah-anmälningar och klagomål om brister från privatpersoner ökar stadigt samtidigt som myndigheten inte är skyldig att utreda anmälningar från privatpersoner.
En LSS-inspektion skulle kunna utreda anmälningar från privatpersoner, förhindra felaktigt användande av tvångs- och begränsningsåtgärder i LSS-verksamheter, utöva tillsyn över kommunernas tillämpning av LSS, stötta enskilda som inte får sina rättig
heter enligt LSS tillgodosedda, minska antalet ej verkställda beslut enligt LSS och ge ökad rättssäkerhet för enskilda.
Ulrika Westerlund (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jacob Risberg (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2641
av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Utvidga skyddet mot hets mot folkgrupp och utred om funktionsrättskonventionen borde bli svensk lag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att Sveriges lagstiftning och praxis gällande rättigheter för människor med funktionsnedsättning är i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om att i brottsbalkens paragraf om hets mot folkgrupp inkludera ett skydd av människor med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Säkerställ att Sverige lever upp till funktionsrättskonventionens krav
Sveriges riksdag godkände FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions
nedsättning, funktionsrättskonventionen, år 2008. Sedan 2009 måste Sverige se till att de rättigheter som finns med i konventionen blir verklighet. Under vintern och våren 2024 granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktions
nedsättning, som övervakar hur väl konventionsstaterna lever upp till sina åtaganden, och fick en mängd olika förslag. Det är centralt att dessa omhändertas och att de åtgärder Sverige rekommenderades vidtas. Ett nära samarbete med funktionsrätts
rörelsen krävs för att säkerställa att alla rekommendationer verkligen omhändertas på det mest effektiva sättet. Detta kan bland annat innebära lagändringar men också till exempel handlingsplaner och andra satsningar.
Utred om funktionsrättskonventionen borde bli svensk lag
Sveriges funktionshinderspolitiska mål utgår från rättigheterna i funktionsrätt
konventionen. Trots det brister tillgången till rättigheter för personer med funktions
nedsättning inom många områden. Personer med funktionsnedsättning har bland annat sämre hälsa, är mer utsatta för våld, saknar ofta tillgång till rätt stöd från samhället, lever i ekonomisk utsatthet, blir diskriminerade, står utanför arbetsmarknaden och får sämre stöd i skolan.
Hur svensk lagstiftning borde utformas för att leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en central fråga i arbetet för rättigheter för människor med funktionsnedsättning. En utredning borde tillsättas för att ta ställning till om funktionsrättskonventionen, likt barnkonventionen, bör gälla som svensk lag. Detta var också en av rekommendationerna som Sverige fick av kommittén.
Inför det att barnkonventionen blev svensk lag genomfördes barnkonventions
utredningen som analyserade vilka förändringar som behövde göras i svensk lag
stiftning för att rättigheterna i konventionen skulle säkerställas. Arbetet med att införa barnkonventionen i svensk lag gav stor uppmärksamhet till frågor om barns rättigheter. En liknande effekt skulle kunna uppnås på funktionsrättsområdet om en utredning tillsätts med uppgift att se över om funktionsrättskonventionen borde bli lag. En sådan utredning borde tillsättas och i nära samarbete med funktionsrättsrörelsen utreda frågan.
Utöka skyddet mot hets mot folkgrupp
Hot och hat mot funktionsnedsatta måste få ett slut. Idag skyddas funktionsnedsattas rätt till icke-diskriminering genom diskrimineringslagen. Men medan många andra diskrimineringsgrunder också finns med i brottsbalkens paragraf om hets mot folk
grupp, omfattas inte funktionsnedsättning. Miljöpartiet vill därför tillsätta en utredning om hur det straffrättsliga skyddet kan stärkas. Lagstiftning har en betydande inverkan på människors attityder. Genom lagstiftning signalerar samhället vad som är rätt och fel och i det här fallet att hatiska och fördomsfulla uttalanden mot funktionsnedsatta grupper eller individer är ett brott.
Ulrika Westerlund (MP)
Märta Stenevi (MP)
Leila Ali Elmi (MP)
Jan Riise (MP)
Mats Berglund (MP)
Jacob Risberg (MP)
Annika Hirvonen (MP)