Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1203 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Rehabilitering för långtidssjuka Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen. Motivering Du kan idag få aktivitetsersättning från det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta inom det närmaste året. Ersättningen beviljas i ett till tre år och omprövas av Försäkringskassan. Efter att du fyllt 30 år kan du, efter ansökan, bli beviljad sjukersättning. Detta gäller ifall du fortsatt inte har någon arbetsförmåga. Allt färre får beviljad sjukersättning, som ersatt det man förr kallade för sjukpension. Trots en markant nedsättning av arbetsförmågan får många idag avslag på sin ansökan om sjukersättning, ofta med motiveringen att all rehabilitering ej är uttömd. Detta gör att den enskilda individen står utan inkomst och därför måste söka försörjningsstöd, eller som i flera fall förlita sig på stöd från föräldrar och närstående. Många har under tiden med aktivitetsersättning inte fått någon hjälp med några åtgärder för rehabilitering eller andra insatser i syfte att få den försäkrade närmare egen försörjning. Det är ett misslyckande när samordningen mellan olika aktörer som arbetsförmedling, försäkrings ­ kassa och vårdgivare inte fungerar och individen drabbas hårt. Detta är ett stort problem, inte enbart för den medborgare som nekas ersättning, utan också för tilltron till vår gemensamma välfärd, när tryggheten inte finns där när vi behöver den som mest. Den socialdemokratiska regeringen uppmärksammade att det finns problem i systemet med sjuk- och aktivitetsersättning och att många hamnar i kläm när bedömningarna blir allt mer strikta. Därför tillsatte man en utredning som har sett över systemet med sjuk- och aktivitetsersättning. Utredaren har nu lämnat sina förslag – En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Vi menar att flera av dessa förslag behöver bli verklighet för att öka tryggheten för personer med en långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Särskilt förslaget om att Försäkrings ­ kassan ska vara skyldig att inom 60 dagar ha klarlagt den försäkrades behov av rehabilitering är viktigt i detta sammanhang. Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Utbildning, omställning och trygghet på arbetsmarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter uppdrag att stödja omställning och rehabilitering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rekrytering och ändamålsenliga studiestöd för personer som står långt från arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Utbildningsnivån är en avgörande skiljelinje på den svenska arbetsmarknaden. Den som saknar gymnasieutbildning löper betydligt större risk att hamna i långvarig arbetslöshet. Samtidigt minskar antalet arbeten som inte kräver någon formell utbildning. För dem som står långt ifrån arbetsmarknaden – exempelvis lågutbildade eller personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning – är möjligheten till utbildning ofta avgörande för att komma i arbete. Trots detta är utbildningsmöjligheterna för målgruppen alltför begränsade. Sverige har ett av världens mest omfattande studiemedelssystem, som har stärkts ytterligare genom omställningsstudiestödet. Det underlättar för yrkesverksamma att vidareutbilda sig eller ställa om mitt i livet, vilket stärker både individens möjligheter och Sveriges konkurrenskraft. Men många arbetslösa uppfyller inte kraven för att ta del av detta stöd. Studiestartsstödet har därför fyllt en viktig funktion för dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Trots detta har Tidöregeringen beslutat att fasa ut stödet och helt avskaffa det från januari 2026 – utan att ersätta det med något nytt. Det riskerar att lämna många människor utan möjlighet till utbildning. Det glapp som nu uppstår måste fyllas med nya rekryterande insatser och studiestöd som gör det möjligt för lång ­ tidsarbetslösa att ta steget in i studier. Även trygghetssystemen måste bättre stödja omställning. Aktivitetsersättning kan i dag beviljas från 19 års ålder om en sjukdom eller funktionsnedsättning gör att arbets ­ förmågan är nedsatt minst ett år. Efter 30 års ålder kan sjukersättning sökas om arbets ­ förmågan fortsatt är nedsatt. Trots detta får allt färre sin sjukersättning beviljad, ofta med motiveringen att rehabiliteringsmöjligheterna inte är uttömda. Många lämnas därför utan inkomst och hänvisas till försörjningsstöd eller närstående. Samtidigt får de som beviljats aktivitetsersättning alltför sällan tillgång till den rehabilitering eller de insatser som skulle kunna leda till egen försörjning. Utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:26) föreslog flera åtgärder för att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen. Bland annat att Försäkringskassan inom 60 dagar ska klarlägga den försäkrades behov av rehabilitering – en åtgärd som är central för att människor inte ska fastna i passivitet och otrygghet. Dessa förslag behöver genomföras. För att fler ska kunna ställa om och närma sig arbetsmarknaden krävs förändringar i reglerna för våra ersättningssystem. Relevanta myndigheter bör få i uppdrag att aktivt stödja individers omställning. Lågutbildade och långtidsarbetslösa måste ges reella möjligheter till fortbildning. Ett viktigt steg är att möjliggöra studier på grundläggande och gymnasial nivå med bibehållet försörjningsstöd, aktivitetsstöd eller sjuk- och aktivitetsersättning. Övergångar mellan olika ersättningssystem och studiestöd behöver förenklas så att människor inte riskerar att stå utan ersättning – något som i dag ofta leder till avbrutna eller aldrig påbörjade studier. För att möta arbetsmarknadens utmaningar och ge fler chansen att stärka sin ställning krävs ett trygghetssystem som verkligen stödjer utbildning, rehabilitering och om ­ ställning. Genom att göra det enklare att studera med bibehållen ersättning och förbättra stödet till långtidssjuka kan fler ges möjlighet till återgång i arbete. Regeringen bör därför förändra reglerna för sjuk- och aktivitetsersättningen och genomföra utredningens för ­ slag om förbättrad rehabilitering. Johanna Haraldsson (S) Markus Kauppinen (S) Niklas Sigvardsson (S) Carina Ödebrink (S)