Jämförelse edee25b26b20e0c9ac2d24ac Underlagets kontrollsumma: e4447421372f962ae31e3b671b060cb2b42f8761ebb6df4be31175e08eeed039 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022002: Utvärdering av samhällsnyttan av målen för ekologiska livsmedel inom offentlig upphandling === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022002 Motion till riksdagen 2022/23:2002 av Sten Bergheden (M) Utvärdering av samhällsnyttan av målen för ekologiska livsmedel inom offentlig upphandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till en utvärdering av i vilken utsträckning de uppsatta målen för ekologiska livsmedel inom offentlig upphandling gör någon samhällsnytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att låta marknaden och konsumenterna avgöra efterfrågan och utbudet av ekologiska livsmedel till offentliga måltider utan politiska direktiv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Över hela landet är svensk livsmedelsproduktion viktig för sysselsättningen och före ­ tagandet. Den behöver understödjas för att kunna växa ytterligare, inte minst om vi vill stimulera en levande landsbygd, arbetstillfällen och växande företag. Årligen omsätter offentlig upphandling av livsmedel i Sverige cirka tio miljarder kronor. Det är viktigt att såväl den konventionella som den ekologiska matproduktionen i Sverige har så lika ekonomiska villkor som möjligt jämfört med sina konkurrenter i utlandet för att klara konkurrensen och jobben i Sverige. I den nationella livsmedels ­ strategin finns ett mål om att Sverige ska ha 60 procent ekologiska livsmedel år 2030. Idag ligger Sverige på en bit över 30 procent. Men att politiker ska styra vad som ska produceras och konsumeras är helt orimligt. Redan idag består en betydande del av dessa ekologiska livsmedel i offentliga upp ­ handlingar av importerade livsmedel. Importerade livsmedel innebär långa transporter som inte direkt gynnar svenska företag och som producerats under villkor som kan skilja sig väsentligt från svensk djurvälfärd. Det finns en risk att ju högre mål för ekologiska produkter som sätts, desto mer utländska varor köps in inom den offentliga sektorn. Därtill är det känt att ekologiska produkter i allmänhet både är mer kostsamma och mer resurskrävande, det vill säga kräver större arealer och skogsavverkning samt genererar mer utsläpp. Exempelvis förväntas offentlig upphandling av ekologiska livsmedel som uppgår till ovan nämnda mål bli minst tio procent dyrare i jämförelse med om ingen eller en marginell ekologisk andel hade ingått. På årsbasis handlar det då uppskattningsvis om en miljard kronor i merkostnader för svenska skattebetalare, samtidigt som vi inte vet om detta ger någon nytta för samhället i stort. Det behöver beaktas att bland svenska privatkonsumenter uppgår andelen ekologiska varor till omkring tio procent av den totala livsmedelskonsumtionen. Politiken ska undvika att detaljstyra den offentliga livsmedelskonsumtionen, men i så fall bör även andra mål vara med i den styrningen. Exempelvis bör då tilläggas att livsmedel ska produceras i enlighet med de regler som gäller inom landets gränser och som kan tänkas medföra olika typer av mervärden för samhället, såsom arbetstillfällen och växande företag liksom minskat matsvinn. I de nordiska grannländerna är andelen ekologiskt inom offentliga måltider lägre än i Sverige. Norge har en strategi som antagits av Stortinget som understryker att det är marknaden som ska styra efterfrågan på ekologiskt. Det norska exemplet om att det är marknaden som ska styra bör vara något för Sverige att sträva efter. Att sätta politiska mål för andelen ekologiska livsmedel inom offentlig upphandling utan att undersöka vilka effekter det får på exempelvis sysselsättning, utsläpp och kostnader är inte rimligt. Det bör därför göras en utvärdering av i vilken grad målen för andelen ekologiska livsmedel har någon samhällsnytta och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Sten Bergheden (M) === HC022739: Ekologisk mat === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022739 Motion till riksdagen 2024/25:2739 av Sten Bergheden (M) Ekologisk mat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om Sverige ska avskaffa det särskilda produktionsmålet för ekologisk odling och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges lantbruk tillhör en av världens renaste livsmedelsproduktioner med höga miljökrav. Därför är det viktigt att vi arbetar aktivt för att konsumenterna ska ha bra kunskap och därmed välja svenskproducerade livsmedel. Det är bra både för miljön och för tillväxten i Sverige. Att den tidigare socialdemokratiska regeringen satte upp egna mål för ekologisk produktion är varken miljövänligt eller bidrar till ökad produktion av svenska livsmedel. Ekologisk produktion har nämligen oftast mycket lägre skördar per hektar, och klimat ­ påverkan per kilo räknat kan därför oftast vara mycket högre än i det konventionella lantbruket. Därför behöver Sverige inte ha några enskilda mål för ekologiskt lantbruk. Alla bör istället samla sig under samma mål, nämligen att öka svensk matproduktion, och sedan är det upp till konsumenten att avgöra vilket livsmedel man väljer i butiken och därmed reglerar sig marknaden och produktionen efter efterfrågan. Sten Bergheden (M)