Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 21 Energi
2023/24 · HB022663 · Fredrik Olovsson (S); Monica Haider (S); Mattias Jonsson (S); Marianne Fundahn (S); Isak From (S); Aida Birinxhiku (S); Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 19 Regional utveckling
2025/26 · HD023595 · Fredrik Olovsson (S); Monica Haider (S); Mattias Jonsson (S); Marianne Fundahn (S); Isak From (S); Aida Birinxhiku (S); Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.018 · ämneslikhet 0.336. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.781 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor (avsnitt 2.10.1), med den ändringen att kreditgarantierna får avse ny fossilfri energiproduktion.
A3. Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2024–2026 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.11.3), med den ändringen att projektet Hansa Power Bridge bör utgå eller skjutas på framtiden.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande följa upp myndigheternas lokalisering av funktioner, som tidigare skedde enligt uppdrag till Arbetsgivarverket, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 632 ord · B 1060 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2663
av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 21 Energi
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400
000
000
000 kronor (avsnitt 2.10.1), med den ändringen att kreditgarantierna får avse ny fossilfri energiproduktion.
Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2024–2026 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.11.3), med den ändringen att projektet Hansa Power Bridge bör utgå eller skjutas på framtiden.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 21 Energi
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
500
405
1:2
Insatser för energieffektivisering
418
000
50 000
1:3
Energiforskning
1
447
723
±0
1:4
Energimarknadsinspektionen
213
848
10
000
1:5
Energiplanering
265
000
±0
1:6
Avgifter till internationella organisationer
25
328
±0
1:7
Elsäkerhetsverket
77
016
±0
1:8
Laddinfrastruktur
995
000
±0
1:9
Biogasstöd
933
000
±0
1:10
Energiberedskap
54
000
±0
1:11
Elberedskap
675
000
±0
Summa
5
604
320
60
000
Anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering
Anslaget tillförs 50 miljoner för att ge stöd till fastighetsföretag och bostadsrätts
föreningar som förbättrar sin styrning av energianvändningen på ett sådant sätt att de kan delta i Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader.
Anslag 1:4 Energimarknadsinspektionen
Anslaget tillförs 10 miljoner för att förkorta tillståndsprocesserna.
Politikens inriktning
Kreditgarantier för storskalig elproduktion
Regeringen vill i budgetpropositionen införa särskilda kreditgarantier för kärnkraft. För att Sverige ska nå sina klimatmål och möjliggöra industrins omställning och utveckling menar vi att inriktningen bör breddas till att omfatta alla storskaliga investeringar i fossilfri elproduktion, som kärnkraft, vindkraft, solkraft, vattenkraft och kraftvärme. Investeringar i storskalig produktion av fossilfri el är särskilt utsatta för finansiella och projektrelaterade risker. För investeringar av detta slag kan det därför vara avgörande att staten bär delar av risken för att investeringarna ska komma till stånd. En kreditgaranti innebär att staten, upp till ett visst belopp, går i borgen för någon annans betalnings
åtagande, och den fungerar därmed som ett skydd mot kreditförluster. En kreditgaranti bidrar därmed till att minska de finansiella riskerna för investeringar i ny storskalig fossilfri elproduktion och underlättar på så sätt finansieringen av dessa investeringar. Kreditgarantier för sådana industrier ska – som regeringen skriver i budgetpropositionen – utformas i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och förordningen (2011:211) om utlåning och garantier, vilket innebär att en garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens förväntade kostnad. I övrigt bör dessa kreditgarantier utformas med mer generösa villkor än dagens system för kreditgarantier för gröna investeringar, men
inom ramen för vad som är förenligt med EU:s statsstödsregler. Regeringen bör mot denna
bakgrund bemyndigas att under 2024 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i storskalig fossilfri kraftproduktion som uppgår till högst 400
000
000
000 kronor.
Svenska kraftnäts investeringsplan och Hansa Power Bridge
Målsättningen bör vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. Den klyvning
av Sverige vi har sett vad gäller elpriser måste jobbas bort. Det sker bäst genom utbyggd
produktion i södra Sverige och förbättringar i den nationella överföringskapaciteten. Att Svenska kraftnät investerar i näten är därför välkommet. Det är emellertid viktigt att utlandskablar bidrar till elsystemet på ett positivt sätt och att grannländerna hanterar
både energipolitik och elområden på ett adekvat vis. I Svenska kraftnäts investeringsplan
upptas projektet Hansa Power Bridge. Vi menar att detta projekt inte kan godkännas utan behöver utvärderas med hänsyn taget till det anförda och till det sydsvenska elsystemets stabilitet.
För ytterligare information om vår politik på utgiftsområdet hänvisar vi till vår kommittémotion om el- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd.
Fredrik Olovsson (S)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Isak From (S)
Aida Birinxhiku (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3595
av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram ett program för ny- och omlokalisering av statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att löpande följa upp myndigheternas lokalisering av funktioner, som tidigare skedde enligt uppdrag till Arbetsgivarverket, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi ökar anslaget 1:1 för insatser för små kommuners näringslivsutveckling samt till ökade insatser för kommersiell service i glesbygd.
Politikens inriktning
Hela Sverige ska leva och växa
Sverige ska vara ett land där alla regioner har möjlighet att utvecklas och bidra till landets välstånd. För att minska klyftorna mellan stad och landsbygd, samt mellan olika grupper i samhället, måste varje landsända få chans att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Nyindustrialisering och omställning som kan skapa tusentals nya jobb kräver en regional utvecklingspolitik som är samordnad med andra politikområden, särskilt när det gäller digitalisering, bostadsbyggande samt arbetskrafts- och kompetens
försörjning. Mot bakgrund av den demografiska förändringen måste vi se till att både yngre och äldre kan och vill arbeta och bo på landsbygd och i glesbygd. Landsbygds- och glesbygdsutmaningar finns i hela landet, även i storstadsregionerna och våra ökommuner.
En hörnsten i den socialdemokratiska landsbygdspolitiken är därför en jobb- och tillväxtskapande politik. För det krävs det att vi gemensamt, genom samhällsbygget, röjer de hinder som står i vägen för att kunna frigöra landsbygdernas potential.
Politiken för gles- och landsbygderna behöver ta sin utgångspunkt i människors vardag och i de strukturella problem som präglar Sverige. För att hela landet ska ha möjlighet att utvecklas krävs lösningar som är anpassade efter våra olika förutsättningar. Socialdemokraterna vill att stödsystem bättre återspeglar detta. Näringslivet på mindre orter har ofta särskilda utmaningar som långa avstånd mellan kunder och befolknings
minskningar. Att ha nära tillgång till grundläggande service som matinköp och apoteks
varor ska vara en självklarhet. Staten bör aktivt främja regional utveckling genom att stötta offentliga och kommersiella servicefunktioner i hela landet. Till exempel har driftstödet till dagligvarubutiker, som infördes av regeringen Löfven, varit avgörande för att bromsa nedläggningen av lanthandlar.
Socialdemokraterna har därför sagt nej till regeringens nedskärningar i stödet för näringslivsutveckling i små och glest befolkade kommuner. Vi vill tvärtom förstärka arbetet och anvisar därför medel för ändamålet. Det är viktigt att människor oavsett bostadsort har tillgång till grundläggande service som matinköp och apoteksvaror. Även fordonsbesiktning bör vara tillgänglig i hela landet och vi är därför kritiska till att regeringen valt att genomföra försäljning av Svensk Bilprovning AB.
Ny- och omlokalisering av statlig verksamhet
Socialdemokraterna har länge verkat för en decentralisering av statlig verksamhet för att säkerställa en närvaro av statliga myndigheter i hela landet. En regional spridning av
dessa myndigheter stärker statens legitimitet och bidrar till lokal och regional utveckling,
jobb, tillväxt och framtidstro. Under vår tid i regeringsställning genomfördes betydande insatser för att omlokalisera myndigheter, vilket motverkade centraliseringstendenser och säkrade en statlig närvaro i hela landet.
Tyvärr ser vi nu en oroande utveckling där den nuvarande regeringen väljer att centralisera statliga funktioner.
Socialdemokraterna anser att nyetablerade myndigheter alltid ska pröva sin lokali
sering någon annanstans än i storstäderna. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras. Arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb behöver återupptas och statliga myndigheter som redan har ett starkt nät av lokal- och regionalkontor ska värna och utveckla detta.
Även hur myndigheterna väljer att lokalisera sina olika funktioner i verksamheten, i de fall myndigheten är verksam på flera ställen i landet, är en viktig fråga för att uppnå målen med omlokalisering. Att följa denna utveckling, vilket tidigare skett genom ett
uppdrag till Arbetsgivarverket, är av stor betydelse för möjligheten att följa utvecklingen.
Vi menar att regeringen har ett ansvar för att säkerställa dessa uppgifter.
Nu riskerar dessutom närmare en fjärdedel av de statliga servicekontoren att stänga till följd av regeringens nedskärningar. Servicekontoren fyller en viktig funktion när
digitala lösningar inte alltid är tillräckliga. Kontoren har miljontals besökare varje år som
behöver få hjälp med ärenden hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrations
verket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Vi socialdemokrater ser med oro på regeringens nedskärningar i dessa. Vi anser att servicekontoren behöver fortsätta att växa till antalet, under olika former.
Regional utvecklingspolitik för framtiden
För att hantera de varierande förutsättningarna i olika delar av landet krävs en regional utvecklingspolitik som tar hänsyn till geografiska liksom socioekonomiska skillnader. Sveriges 21 regioner har det övergripande ansvaret för att samordna och utveckla den regionala utvecklingen i sina respektive län. Samordning mellan regioner, kommuner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle är avgörande för att nå målet om en hållbar regional utveckling.
Socialdemokraterna anser att regeringen bör fortsätta omlokaliseringen av myndig
heter från storstäderna för att förbättra effektiviteten, nyttja kompetensen i hela landet och stödja regional utveckling. Regionalfondsprogrammen, som den tidigare socialde
mokratiska regeringen sjösatte fram till 2027, bör fullföljas, och Fonden för en rättvis omställning måste fortsätta att stödja nyindustrialisering och omställning i utpekade regioner. Privatiseringar som leder till orättvisa i tillgången på allt från apotek till bil
provning är inte hållbara. Utmaningar vid stigande energi- och bränslepriser, som särskilt drabbar dem som är beroende av bil, förstärker bilden av två skilda Sverige. Vi vill därför att gles- och landsbygderna ska kompenseras med riktade stöd för att säker
ställa en rättvis omställning. Det kan exempelvis handla om vår tidigare föreslagna tankrabatt som ger en högre kompensation till boende i gles- och på landsbygderna där behovet av egen bil är större, medan boende i större kommuner får en gradvis mindre kompensation.
Utjämning och växtkraft
De regionala ekonomiska skillnaderna är stora. En kommitté har tagit fram ett nytt utjämningssystem som på ett positivt sätt skulle utjämna opåverkbara skillnader. Det skulle möjliggöra för kommuner med ofördelaktig struktur eller läge att sänka den kommunala skatten eller förbättra välfärden för invånarna. En annan viktig fråga för att hela landet ska kunna utvecklas och växa är såväl bostadspolitiska stöd som insatser för
en förbättrad infrastruktur, såsom mobiltäckning, bredband och bättre kommunikationer.
Socialdemokraterna föreslår offensiva satsningar på båda dessa områden inom civil- och trafikutskottens beredningsområden.
Fredrik Olovsson (S)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Isak From (S)
Aida Birinxhiku (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)