Jämförelse edcf41bed045207a1018ebc5
Underlagets kontrollsumma: bc496b6febe6a513f3722ad327c25915e1600e0b7b2dbaa3e1b9850141c1c374

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA02882: Ett friare Sverige för människor med funktionsnedsättning ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02882

Motion till riksdagen
2022/23:882
av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
Ett friare Sverige för människor med funktionsnedsättning
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Motivering
Ett tillgängligt och individanpassat samhälle, fritt från diskriminering
Personlig assistans
Skola och utbildning
Arbete och personlig ekonomi
Jämställdhet
Boende
Hjälpmedel och habilitering
Färdtjänst
Sjukvård
Åldrande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga politiska beslut och all samhällsplanering ska reflekteras av ett funktionsnedsättningsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) i praktiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Diskrimineringsombudsmannen bör få ett uppdrag att arbeta mer proaktivt för att upptäcka, utreda och agera mot diskriminering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att funktionsnedsättning ska utgöra grund för hatbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra riksdagens fattade beslut om att skyndsamt bereda betänkandet från den s.k. huvudmannaskapsutredningen så snart detta är klart och återkomma till riksdagen med förslag om ett statligt helhetsansvar för personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov kan ge rätt till personlig assistans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan stärka barns rätt till assistans och i detta syfte löpande se över behov av ändringar i LSS och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en läsa-skriva-räkna-garanti kan införas även för elever i anpassad grundskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att osäkerheten kring ansökan om tilläggsbelopp bör åtgärdas så att speciallärares och specialpedagogers tid kan gå till eleverna i stället för till administration och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödinsatserna för studenter med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hur välfungerande och evidensbaserade inkluderingsinsatser hos arbetsgivare kan spridas till fler privata och offentliga arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskad byråkrati, flexiblare lösningar och enklare kontaktvägar mellan företag och myndigheter så att fler arbetsgivare kan anställa personer med funktionsnedsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla myndigheter, regioner och kommuner ska arbeta målinriktat med inkluderande rekrytering i syfte att sänka trösklarna för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sociala klausuler bör vara norm, inte undantag, när det offentliga upphandlar varor och tjänster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en statlig utredning om hur trösklarna kan sänkas för personer med funktionsnedsättning som vill starta företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den som har så omfattande funktionsnedsättningar att hen inte kan jobba kan få rätt till samhällslön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en sysselsättningsgaranti för den som inte kan ta ett vanligt jobb kan inrättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur personer som deltar i daglig verksamhet i högre utsträckning kan utvecklas och ta nästa steg, t.ex. att komma ut på arbetsmarknaden, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla riktade stöd till personer med funktionsnedsättning i utbildning och arbetsliv bör ses över utifrån ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämplig myndighet bör få i uppdrag att se över hur både bedömningar, tillgänglighet och kvalitet på bostadsinsatser för personer med funktionsnedsättningar kan bli bättre och mer jämlika över landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen i syfte att rätten till ledsagarservice och kontaktperson ska bli likvärdig i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka regionernas skyldighet att ha den kompetens och kapacitet som behövs för snabb och individuellt anpassad rådgivning och stöd till personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering av hjälpmedelsförskrivningen och stärkt tillgång till fritidshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om vårdval för habilitering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur färdtjänstlagen kan ändras så att personer med funktionsnedsättning som inte kan utnyttja allmänna kommunikationer kan resa på ett tryggt sätt från dörr till dörr, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur s.k. särläkemedel skyndsamt kan bli snabbt och enkelt tillgängliga för de patienter som behöver dem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan säkerställa rätt till koordinator för personer med omfattande funktionsnedsättningar i alla regioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kraven på medverkan från brukare och patienter i sjukvårdens utvecklingsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommunernas insatser för äldre personer med funktionsnedsättning och tillsätta en statlig utredning om funktionsnedsättning och åldrande och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet är en kraft för ett friare Sverige. Du ska kunna forma ditt liv efter dina önskemål, göra dina livsval och skapa mening i tillvaron. Har du funktionsnedsättningar kan du behöva stöd för att uppnå det. När lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) infördes 1994 var det en radikal frihetsreform för människor med omfattande behov. Men lagen är idag kantstött och dess intentioner följs inte längre. Centerpartiet vill återställa LSS till det som var ursprungstanken.
LSS kom till för att värna, stärka och underlätta livet för de med de allra mest omfattande funktionsnedsättningarna och målet är att de som omfattas av LSS ska uppnå goda levnadsvillkor. Häri ligger en skillnad i jämförelse med socialtjänstlagen som istället talar om skälig levnadsnivå. I och med att LSS är en rättighetslag är insatserna möjliga att utkräva, men trots det finns stora variationer mellan vad olika kommuner beviljar. Centerpartiet vill se ett ökat samarbete och färre stuprör där samhället arbetar förebyggande och ser familjens helhetssituation så att denna inte behöver känna att en av de största kamperna är att försöka få sina rättigheter tillgodosedda av kommunen.
Funktionshinderspolitik handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Insatser måste få kosta, men det handlar inte bara om pengar utan även om kompetens, synsätt och vilja. Svensk funktionshinderspolitik utgår från ett rättighetsperspektiv, men det saknas ett fokus på möjligheter: alla människors förmåga och vilja att bidra, oavsett funktionsförmåga.
Grunden i Centerpartiets politik är alla människors lika värde och frihet samt att ge varje människa kraft – en politik för mer trygghet, en starkare välfärd och ökad valfrihet. I denna motion lägger vi fram 29 konkreta förslag för att förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättningar.
Ett tillgängligt och individanpassat samhälle, fritt från diskriminering
Personer med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp och politiken kan inte utformas utifrån en generaliserande analys av funktionsnedsatthet. Alla politiska områden måste genomsyras av ett perspektiv som främjar individens möjlighet att interagera i sin vardag.
Centerpartiet vill att samtliga politiska beslut och all samhällsplanering ska reflekteras av ett funktionshindersperspektiv.
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder (CRPD) slår fast att ”konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället”. I praktiken är det kommuner och regioner som ansvarar för en stor del av samhandlingen mellan medborgaren och samhället.
Centerpartiet vill att det tillsätts en utredning av hur staten kan stärka förutsätt
­
ningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever FN-konven
­
tionen i praktiken.
Samhället ska vara tillgängligt för alla och en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för människor i vardagen. Att samhället, varor och tjänster utformas och fungerar oavsett allas våra olika behov och förutsättningar är en förutsättning för demokratisk delaktighet på lika villkor för alla. Arbetet med universell utformning och tillgängliga miljöer, både utomhus och inomhus, går alldeles för långsamt.
Centerpartiet vill att Diskrimineringsombudsmannen får ett uppdrag att arbeta mer proaktivt för att upptäcka, utreda och agera mot diskriminering.
Människor med funktionsnedsättning skyddas idag inte mot hatbrott, trots att det internationellt finns en konsensus om att ett brott som begås med dessa motiv utgör hatbrott.
Centerpartiet vill att funktionsnedsättning ska utgöra grund för hatbrott.
Personlig assistans
Personlig assistans kan vara en insats som beslutas av ens hemkommun inom ramen för LSS. Ofta handlar det då om en mindre insats, eller beslut kring mer omfattande behov som tas av Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken. Det har under det senaste decenniet blivit allt svårare att beviljas personlig assistans, men många upplever också att de inte får andra insatser inom LSS som de behöver för att fullt ut kunna delta i samhället.
Centerpartiet vill att staten ska ta över hela ansvaret för assistansen, oberoende av hur många timmar i veckan det handlar om. Ett övergripande statligt huvudmannaskap är mer rättssäkert och bidrar till mer jämlikhet över landet, men förutsätter ett kraftfullt kompetens- och kapacitetslyft hos Försäkringskassan.
Vid bedömningar av rätten till personlig assistans delas människan upp i olika behov. Grundläggande behov är mat, hygien, kläder, toalettbesök och kommunikation med utomstående. Allt annat räknas som övriga behov, vilket kan vara t
ex tiden som tillbringas på toaletten eller vissa plagg som ska kläs på. I dag bedöms de grundläggande behoven som korta aktiva moment och inte i sin helhet. Varje moment styckas upp i minuter; även om de måste ske efter varandra räknas då alla inte in. Detta gör att det för många är svårt att nå upp till de 20 timmar som behövs för att få beviljat assistansen. Vi menar att det bara finns behov och det är dessa som ska bedömas. Förmågor kan variera från dag till dag för en person med funktionsnedsättningar. Återigen har reglering och praxis hamnat för långt bort från grundtanken med LSS.
Centerpartiet vill ändra lagstiftningen så att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning drar ofta ett väldigt tungt lass. Förutom kampen att få förskola och skola att fungera, hjälpmedel, sjukvård och allt annat som barnet behöver, så får familjerna ofta inte det stöd som krävs. Det är viktigt att föräldrar kan få vara just föräldrar och inte vårdare eller jurister. Att barnkonventionen är lag i Sverige måste få effekt även för barn med funktionsnedsättning.
Centerpartiet vill se en förbättring av barns rätt till assistans. Därför behöver ändringar i LSS utvärderas löpande och behovet av ytterligare stärkt rätt till assistans ses över.
Skola och utbildning
Bland elever med funktionsnedsättningar finns elever med fysiska funktionsnedsätt
­
ningar av varierande art och grad, elever med intellektuella funktionsnedsättningar och en kombination av båda. Alltför många underpresterar i skolan och ambitionsnivån är ofta alldeles för låg från skolans sida. Kompetensen brister när det gäller både anpassningar, hjälpmedel och pedagogik. Barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom adhd och autismspektrumtillstånd, tänker och uppfattar information och bearbetar sinnesintryck på ett annorlunda sätt. Det innebär att förskolan och skolan behöver anpassa sin verksamhet för att möta alla barns och elevers behov. Även om eleven inte klarar att nå grundskolans mål ska han eller hon få en fullgod utbildning och chansen att nå sin fulla potential.
Centerpartiet vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti även för elever i anpassad grundskola.
Idag kan en skola neka en elev att börja där på grund av ekonomiska eller organisatoriska svårigheter. Det är inte acceptabelt. Centerpartiet vill att elever med funktionsnedsättningar ska ha samma fria skolval som alla andra och vi har länge drivit på regeringen för att förbättra grundförutsättningarna för resursskolorna. För att säkerställa en långsiktig finansiering för resursskolor och elever i behov av särskilt stöd måste detta utredas. Lärare som undervisar elever med funktionsnedsättning måste ha specialpedagogisk kompetens, tillgång till material och hjälpmedel i undervisningen och ett krav på sig att eleverna ska klara målen, oavsett skolform.
Centerpartiet vill att osäkerheten kring ansökan om tilläggsbelopp åtgärdas så att speciallärares och specialpedagogers tid kan gå till eleverna istället för till administra
­
tion.
En rapport från Universitets- och högskolerådet visar att studenter med funktions
­
nedsättning är mindre nöjda med sin utbildning, har en mer negativ upplevelse av studierna och känner sig mindre hemma på högskolan. Det är bra att allt fler studenter med funktionsnedsättning får stödinsatser för att klara studier på universitet och högskola, men det är viktigt att även studenthälsan på alla lärosäten har den kompetens som behövs för att ge adekvat stöd till studenter med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom, så att fler slutför sin utbildning.
Centerpartiet vill stärka stödinsatserna för studenter med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom, bland annat genom att stärka studenthälsans kompetens och ansvar.
Arbete och personlig ekonomi
En stor andel unga och vuxna med funktionsnedsättning står ofrivilligt utanför arbetslivet, även de som inte har en nedsatt arbetsförmåga. Det handlar många gånger om tidsbegränsade projekt och brister ofta i spridning och implementering av välfungerande modeller. Både Arbetsförmedlingen och fristående aktörer behöver höja sin kompetens och bli mycket bättre på matchning.
Centerpartiet vill att regeringen tillsätter en utredning som tittar på hur välfungeran
­
de och evidensbaserade inkluderingsinsatser hos arbetsgivare kan spridas till fler privata och offentliga arbetsgivare.
Många arbetsgivare vill anställa fler personer med funktionsnedsättning och forsk
­
ning visar att små privata arbetsgivare är bäst när det gäller att skapa jobb åt människor med olika typer av funktionshinder. Ett av de viktigaste sätten att få fler människor i arbete handlar om att sänka kostnaderna för att anställa, exempelvis genom sänkta arbetsgivaravgifter. Men det behövs även riktade insatser så det blir enklare att anställa en person med funktionsnedsättning.
Centerpartiet vill jobba för minskad byråkrati, flexiblare lösningar och enklare kontaktvägar mellan företag och myndigheter så att fler arbetsgivare kan anställa personer med funktionsnedsättningar.
Offentliga arbetsgivare är enligt forskning de sämsta på att jobba med inkluderande rekrytering, och stat, regioner och kommuner kan bli mycket bättre på att anställa människor långt ifrån arbetsmarknaden. Det offentliga ska vara ett föredöme när det gäller att skapa inkluderande arbetsmiljöer.
Centerpartiet vill sänka trösklarna för personer som har svag anknytning till arbetsmarknaden genom att alla myndigheter, regioner och kommuner ska arbeta målinriktat med inkluderande rekrytering för att nå fler.
Även som beställare av varor och tjänster kan det offentliga göra mer för att fler människor ska gå från bidrag till egenförsörjning. Genom sociala samarbeten i upphandlingar har kommunala nämnder och bolag möjlighet att ställa krav på företag som vill leverera till kommunala verksamheter.
Centerpartiet vill att sociala klausuler ska vara norm, inte undantag, när det offentliga upphandlar varor och tjänster.
Företagande är ett bra sätt för människor att bryta sitt utanförskap. Men även om viljan, kunskapen och idéerna finns, är risken stor att bli av med det stöd man har behov av. Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att driva företag måste förbättras.
Centerpartiet vill tillsätta en statlig utredning av hur trösklarna kan sänkas för personer med funktionsnedsättning som vill starta företag.
Många vuxna personer med omfattande funktionsnedsättningar lever i ekonomisk utsatthet. Om man t.ex. omfattas av LSS och enbart har fysiska funktionsnedsättningar har man ingen rätt till sysselsättning, i de fall man saknar möjlighet att ta ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, och inte sällan lever man i ekonomiskt beroende av anhöriga, som tvingas att skjuta till pengar för det mest basala.
Centerpartiet vill att den som har så omfattande funktionsnedsättningar att hen inte kan jobba ska ha rätt till samhällslön.
Ny teknologi, digitalisering och utveckling av distanslösningar ger hela tiden nya möjligheter för människor med funktionsnedsättning att arbeta och studera. Även om man bara kan arbeta några få procent är det avsevärt bättre än att inte arbeta alls, och därför bör samhället löpande se över vad som kan göras för att fler med funktionsnedsättning ska få möjlighet att arbeta och studera.
Centerpartiet vill utreda en sysselsättningsgaranti för den som inte kan ta ett vanligt jobb.
Centerpartiet tycker att det är bra att många privata och idéburna verksamheter är med och kompletterar den kommunalt drivna dagliga verksamheten. Det gör att medborgare som har rätt till daglig verksamhet har ett stort antal utförare att välja mellan.
Centerpartiet vill att systemen ska stärkas så att personen som deltar i verksamheten i högre utsträckning kan utvecklas och ta nästa steg, till exempel att komma ut på arbetsmarknaden.
Jämställdhet
Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar än män med funktions
­
nedsättning vad gäller delaktighet på arbetsmarknaden och arbetsvillkor. De har därför lägre inkomster och sämre möjligheter till ekonomisk självständighet. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i den grupp vars disponibla inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten, vilket är den relativa fattigdomsgränsen.
Centerpartiet vill att alla riktade stöd till personer med funktionshinder i utbildning och arbetsliv ses över utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Boende
Alla unga vuxna ska ha möjlighet att få flytta hemifrån och starta sitt vuxenliv på riktigt, men detta är särskilt svårt för unga vuxna med funktionsnedsättning. Bedömningarna av vem som får hjälp med olika typer av bostadsinsatser varierar stort över landet, vilket inte sällan leder till en kamp för att få det man har rätt till.
Centerpartiet vill att en myndighet ser över hur både bedömningar, tillgänglighet och kvalitet på bostadsinsatserna kan bli bättre och mer jämlika över landet. Tillräckligt med kompetent personal, tillgång till internet och möjlighet att delta i aktiviteter i lokal
­
samhället ska vara en självklarhet.
Ledsagarservice är en insats som exempelvis riktar sig till personer med synned
­
sättning. I många kommuner är det svårt att få den beviljad och den dras ibland in eller minskas för personer som inte blivit bättre eller fått sin syn tillbaka. Att ha en kraftig synnedsättning och inte kunna ta sig ut, resa eller ta sig till och från jobbet leder till isolering och utanförskap, kanske till och med arbetslöshet. Rätten till ledsagning måste återupprättas. Detsamma gäller insatsen kontaktperson som ger möjligheter för de boende att göra utflykter, uträtta ärenden eller bara ta sig ut på en promenad.
Centerpartiet vill stärka lagstiftningen så att rätten till ledsagarservice och kontaktperson blir likvärdig i hela landet.
Att kunna få hjälp med information och samordning kan vara väldigt betydelsefullt för personer med funktionsnedsättning och deras familjer. Regionerna har ett anslag från staten för att tillhandahålla stödet, men många gånger blir det inga insatser till målgruppen.
Centerpartiet vill stärka regionernas skyldighet att ha den kompetens och kapacitet som behövs för att ge snabb och individuellt anpassad rådgivning och stöd och att möjligheten att få rådgivning och personligt stöd blir jämlik i hela landet.
Hjälpmedel och habilitering
Hjälpmedel är till för att kompensera för funktionsnedsättningar, men det är stora skillnader över landet när det gäller tillgång på hjälpmedel, typ av hjälpmedel, avgifter för hjälpmedlen etc. Det kan till exempel handla om att man bara får en rullstol, även om man behöver olika rullstolar för inom- respektive utomhusbruk. För barn kan detta bli extra besvärligt. Beslut om vilket hjälpmedel man ska få, eller inte få, går inte att överklaga, eftersom man inte kan överklaga beslut om vård.
Fritidshjälpmedel är viktiga för att barn och vuxna ska kunna ha en meningsfull fritid, träna och utvecklas, och i de flesta regioner är det ingenting man kan få eller låna. Fritidsbanker byggs upp genom privata initiativ på sina håll, men det är långt ifrån tillräckligt.
Centerpartiet vill se en reglering av hjälpmedelsförskrivningen och stärka tillgången till fritidshjälpmedel. Om man får avslag på önskemål om ett hjälpmedel som man själv anser att man behöver så ska man kunna överklaga detta.
Habiliteringens uppdrag är att ge stöd åt personer med funktionsnedsättning med att förebygga och minska svårigheter som funktionsnedsättningen innebär. Det kan till exempel handla om behandling, träning, rådgivning eller att prova ut hjälpmedel. Tyvärr brister ofta habiliteringen på grund av att tillgängligheten är dålig och kvaliteten undermålig.
Genom att öppna upp för fler aktörer kan möjligheterna till delaktighet för den enskilde öka. Det kan också stärka drivkrafterna att erbjuda insatser av hög kvalitet.
Centerpartiet vill utreda frågan om vårdval för habilitering.
Färdtjänst
Många människor med funktionsnedsättningar kan resa med den ordinarie kollektiv
­
trafiken och på senare tid har åtgärder vidtagits för att göra bussar och tåg mer tillgängliga. För många fungerar det bra och arbetet behöver fortsätta och stärkas i hela landet. För personer som inte kan använda sig av kollektivtrafiken finns färdtjänst, vilket regleras i färdtjänstlagen, men denna tolkas väldigt olika beroende på var i landet man bor. Det har utvecklats en praxis som gör tillämpningen väldigt restriktiv för många och Centerpartiet vill därför att färdtjänstens kompensatoriska uppdrag ska förtydligas.
Centerpartiet vill att färdtjänstlagen ändras så att personer med funktionsnedsättning som inte kan utnyttja allmänna kommunikationer kan resa på ett tryggt sätt från dörr till dörr.
Sjukvård
Alla invånare i hela landet ska få tillgång till vård av hög kvalitet. Det gäller också människor som har en sällsynt diagnos och behöver kostbara läkemedel. Den befintliga modellen för prissättning av läkemedel fungerar inte för nya och effektiva mediciner som kan vara livsavgörande för små patientgrupper. Det innebär till exempel att Sverige som ett av få länder i EU inte erbjuder en medicin som avsevärt förbättrar livskvaliteten för människor med cystisk fibros.
Centerpartiet vill ändra läkemedelsfinansieringen så att även så kallade särläkemedel blir snabbt och enkelt tillgängliga för de patienter som behöver dem.
Personer med funktionsnedsättningar upplever oftare sämre hälsa och har större behov av kontakt med sjukvården. En fast vårdkontakt och fast läkarkontakt är viktiga åtgärder för alla medborgare och ännu viktigare för dem som ofta har väldigt många kontakter med sjukvården. Framgångsrika projekt med koordinator har genomförts för personer med omfattande funktionsnedsättningar, något som sparar pengar och blir avsevärt mer patientsäkert. En koordinator kan till exempel hjälpa föräldrar med att inhämta information, med att reda ut en ohållbar situation eller med att bygga upp ett fungerande nätverk runt individen.
Centerpartiet vill säkerställa rätt till koordinator för personer med omfattande funktionsnedsättningar i alla regioner.
Patientbaserad information behöver tas bättre till vara och användas systematiskt. Att bättre ta tillvara patienters kunskaper är avgörande för att förbättra vården för människor med sällsynta diagnoser i första hand. Användandet av så kallade brukar
­
revisioner behöver utökas för att bättre tillvarata erfarenheter från brukare och brukar
­
organisationer.
Centerpartiet vill stärka kraven på medverkan från brukare och patienter i sjukvårdens utvecklingsprocesser.
Åldrande
Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre. Denna positiva utveckling ställer nya krav på socialtjänst, LSS-personal, anhöriga och andra som möter äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Personer som bor i gruppboende är också mer utsatta för ensamhet eftersom de oftare står utan egen nära familj när föräldrar eller syskon går bort, men rättigheten till daglig verksamhet och sysselsättning försvinner vid 67 års ålder. Att personer med Downs syndrom får demenssjukdomar oftare och tidigare än andra äldre ställer krav på ny kompetens och samarbete med äldreomsorgen.
Centerpartiet vill stärka kommunernas insatser för äldre personer med funktions
­
nedsättning och tillsätta en statlig utredning om funktionshinder och åldrande.
Christofer Bergenblock (C)
Anders W Jonsson (C)
Martina Johansson (C)
Jonny Cato (C)
Muharrem Demirok (C)
Catarina Deremar (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Anna Lasses (C)
Niels Paarup-Petersen (C)

=== HD023737: ​​Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg​ ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023737

Motion till riksdagen
2025/26:3737
av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
​​Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg​
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som finns tillgänglig för alla – oavsett ålder, kön eller bostadsort – och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten till självbestämmande och inflytande över den vård och omsorg som ges måste gälla såväl unga som gamla, såväl friska som sjuka. Välfärdens huvudsyfte är att garantera trygghet och likvärdiga förutsättningar för alla, vilket bygger på insikten om att människors behov kan se olika ut. Vården, omsorgen och sociala tjänster ska hålla hög kvalitet i hela landet. Med en åldrande befolkning är det också viktigt med insatser för en stärkt trygghet för äldre.
Hälso- och sjukvårdspolitik
Den svenska sjukvården står trots sin goda medicinska kvalitet inför flera stora utmaningar. Alltför många får vänta för länge på vård, eller får inte alls den vård de behöver. Tillgänglighet och kvalitet skiljer sig alltför ofta åt beroende på kön, inkomst, etnisk bakgrund och bostadsort. Svensk sjukvård är, jämfört med våra grannländer, eftersatt när det kommer till digitalisering och myndigheterna har begränsade möjlig
­
heter att arbeta proaktivt tillsammans med vårdens huvudmän. Patienternas möjligheter till delaktighet och medbestämmande är för dåliga. Den befintliga modellen för pris
­
sättning av läkemedel fungerar inte för nya och effektiva mediciner som kan vara livsavgörande för små patientgrupper. Och när mandatperioden nu lider mot sitt slut är det tydligt att regeringen misslyckats med sina löften om utbyggd primärvård, kortare vårdköer och mer tillgänglig och jämlik vård i hela landet. Ett misslyckande som inte minst drabbar landsbygden.
Långsiktig satsning på kompetensförsörjningen
Den största strukturella utmaningen i den svenska vården handlar om kompetens
­
försörjningen. Med för få allmänläkare stannar omställningen mot primärvården av och patienterna får aldrig tillgång till en egen fast läkarkontakt. Patienterna lider i långa vårdköer i brist på specialistläkare, specialistsjuksköterskor och andra vårdyrken. Äldreomsorgen går på knäna i avsaknad av undersköterskor. Medarbetarna, männi
­
skorna som är kärnan i välfärden, har både för få kollegor och för få närvarande chefer. Detta märks genom att många inte orkar arbeta heltid eller säger upp sig och alltför få väljer att söka en karriär inom vård och omsorg, särskilt på landsbygden. Centerpartiet anser att ledare och chefer i vård och omsorg ska få bättre utbildningar i ledning och styrning, och genom detta kan vi skapa förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö, vårdkultur och organisation som byggs utifrån patienters behov. Och där vårdpersonalen har tid för patienten. Centerpartiet vill se satsningar på karriärtjänster och utreda en rätt till fortbildning för vård- och omsorgspersonal. Vi vill att Äldreomsorgslyftet utökas till att innefatta ett obligatoriskt utbildningsprogram för chefer inom äldreomsorgen. Samtidigt ställer den demografiska utvecklingen och den förändrade åldersstrukturen i befolkningen helt nya krav på hälso- och sjukvården. När fler äldre och multisjuka ska få sin hälso- och sjukvård försörjd av en krympande andel förvärvsarbetande kommer utformningen av sjukvården att behöva förändras. Vi måste satsa mer på förebyggande och rehabiliterande insatser och en större andel av offentliga utgifter behöver gå till vård och omsorg – men enbart pengar räcker inte. Statliga medel måste användas klokt och ansvarsfullt och inte minst gå till att lösa de strukturella problemen med kompetens
­
försörjningen. Sjukvården och äldreomsorgen behöver också organiseras och samordnas bättre. Runt om i Sverige finns många exempel på regioner och kommuner, ideella och privata vård- och omsorgsgivare som mött problem och löst dem. Sverige har alla möjligheter att skapa en bättre vård.
Centerpartiet tror inte att den gigantiska omorganisering och centraliseringsreform – i form av ett förstatligande av vården – som sjukvårdsministern vill se kan lösa de problem som finns i vården. Det blir inte bättre för att den närmare halva miljon anställda som finns inom hälso- och sjukvården förs samman i en gigantisk byråkratisk koloss som ska styras från Stockholm. Ett departement kan aldrig skaffa sig samma kännedom om verkligheten som en distriktsläkare har. Det behövs dock mer nationell styrning och samverkan för att nå en god och nära vård, kortare vårdköer och en hög och jämlik tillgång till vård i hela landet. Vi vill därför se ett ökat statligt ansvar för kompetensförsörjningen, där det nationella behovet av kompetens säkerställs genom nationell samordning, finansiering och dimensionering av utbildningen för hälso- och sjukvårdspersonal. Vi gör en kraftig och långsiktig satsning om drygt 1
miljard kronor årligen för fler platser för ST-läkare i hela landet samt för fler utbildningsplatser för läkare och sjuksköterskor. Satsningen kommer leda till en förbättrad tillgänglighet och kontinuitet i såväl primärvård som specialistvård och kommer åt grundorsaken till de långa vårdköerna.
Även på andra områden behöver staten kliva in. Vi vill se ett statligt ansvar för luftburen ambulanssjukvård och för den rättspsykiatriska vården. Det handlar också om att säkerställa en jämlik och tidig tillgång till nya läkemedel, vacciner och screening. Behovet av ett statligt ansvarstagande för en jämlik tillgång av läkemedel blir särskilt tydligt i frågan om särläkemedel. I Sverige lever tusentals människor med sällsynta och ofta mycket allvarliga sjukdomar. För många av dem finns läkemedel som kan lindra symtom, förbättra livskvaliteten eller till och med rädda liv. Tyvärr nekas många av dessa patienter den senaste behandlingen och finansieringsansvaret läggs många gånger på hårt pressade regioner. Vi gör därför en satsning på 50 miljoner kronor 2026 för en särskild finansiering av nya särläkemedel i syfte att stimulera en jämlik tillgång till nya behandlingar.
Riktad satsning på primärvård och landsbygdsläkare
Ojämlikheten inom svensk vård är en av de största orättvisorna. Möjligheten för patienten att få en bra vård skiljer sig åt beroende på postnummer. Allra värst är det på landsbygden, där risken för den som är under 80 år att dö i en behandlingsbar sjukdom är dubbelt så stor som i storstaden. Det är helt oacceptabelt. Vården på landsbygden är underfinansierad, regelverken är snåriga och kompetensförsörjningen är särskilt bristfällig. Konsekvensen är sämre medicinska resultat och färre patienter med en fast läkarkontakt i primärvården – trots att behovet är större, med en större andel äldre och grupper med sämre hälsa. Endast 20 procent av landsbygdens invånare har en fast läkare, jämfört med 30 procent i landet som helhet.
Vi vet samtidigt att många läkare är positiva till att arbeta eller starta mottagningar på landsbygden, men att det krävs bättre ekonomiska incitament och större möjlighet att påverka arbetssättet.
Centerpartiet gör därför en kraftfull, flerårig och riktad satsning på primärvården med fokus på landsbygden. Vi föreslår en ny vårdform för primärvård på landsbygden, där allmänläkare, eller vad vi kallar landsbygdsläkare, kan driva små läkarmottagningar där behovet är som störst och där uppdraget anpassas efter de lokala förutsättningar som råder på landsbygden. Regelverket ska samtidigt förenklas och göras mer flexibelt för att möjliggöra små mottagningar med en allmänläkare och en sjuksköterska.
En ny vårdform anpassad efter landsbygdens förutsättningar kan öka tillgänglig
­
heten, förbättra kontinuiteten och minska de geografiska ojämlikheterna i vården. Vi lägger därmed totalt 2
miljarder kronor årligen på att stärka primärvården, med fokus på nya landsbygdsläkare inom ramen för den nya vårdformen för primärvård på landsbygden.
För att bidra till en jämlik vård med kortare kötider och för att stärka patientens möjligheter att söka vård i hela landet satsar vi på en ny nationell jämförelsetjänst genom att bygga ut 1177. Där ska patienten redan från dag ett kunna välja sin specialistvård utifrån information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet.
Stärk mödravården och vården kring kvinnors sjukdomar
Dagens sjukvård är inte jämställd. Centerpartiet vill stärka vården för kvinnor, som vi vet underbehandlas för flera stora folksjukdomar såväl som för komplikationer i samband med förlossning. Tiden till diagnos när det gäller sjukdomar som drabbar kvinnor kan vara lång, ibland flera år. Det finns också betydande kunskapsluckor om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. Detta leder till felbehandlingar, onödigt lidande och höga samhällskostnader i form av bland annat sjukskrivningar. Att säkra en jämställd och jämlik vård är ett av våra grundläggande jämställdhetspolitiska mål. Vi förstärker därför medlen till en bättre mödrahälsovård, förlossningsvård och flickors och kvinnors vård och hälsa och skjuter till 600 miljoner kronor under 2026.
Folkhälsopolitik
Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och i många avseenden har hälsan i befolkningen utvecklats positivt. Inom ett antal områden är dock skillnaderna mellan olika grupper i samhället fortfarande stora och ibland även ökande. För kvinnor med låg socioekonomisk status så har livslängden till och med sjunkit. Många barn och unga lider av psykisk ohälsa och många äldre upplever ensamhet eller otrygghet.
Vården ska inte bara finnas till hands när vi väl har blivit dåliga. Den ska också ge oss hjälp och råd för att vi inte ska bli sjuka. Inom ramen för den pågående primärvårds
­
reformen har förebyggande insatser blivit en del av primärvårdens grunduppdrag, som dock saknar resurser att fullt ut axla det ansvaret. Det viktigaste folkhälsoarbetet drivs dock gemensamt av Sveriges kommuner och regioner. För Centerpartiet är det därför viktigt att stärka såväl kommunernas som regionernas förutsättningar också vad gäller folkhälsoarbete.
Centerpartiet kommer fortsätta att arbeta för en stärkt elev- och studenthälsa, pulshöjande aktiviteter på skolschemat varje dag och systematisk mat- och måltids
­
uppföljning i äldreomsorgen.
Funktionshinderspolitik
Samhället ska vara tillgängligt för alla. Funktionshinderspolitiken ska utgå från individens behov av assistans och stödinsatser och aldrig en generaliserande analys av funktionsnedsatthet. Centerpartiet vill se en integrering av funktionshindersperspektivet inom alla politikområden och en ambitionshöjning som innebär att samtliga politiska beslut måste präglas av ett funktionshindersperspektiv. Det handlar om individens frihet och den egna möjligheten att styra över sitt liv, och samhällets stöd måste också utformas därefter. Funktionshindersorganisationerna behöver som ett led i detta få goda förutsättningar att verka.
Funktionshinderspolitik handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Insatser måste få kosta, men det handlar inte bara om pengar utan även om kompetens, synsätt och vilja. Svensk funktionshinderspolitik utgår från ett rättighetsperspektiv, men det saknas ett fokus på möjligheter: alla människors förmåga och vilja att bidra, oavsett funktions
­
förmåga. Inte minst är det viktigt att barn och unga med funktionsnedsättning får delta i samhället på lika villkor som sina jämnåriga. För att stärka funktionshinderspolitiken vill Centerpartiet utreda möjligheten att implementera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) i svensk lag. Ett lagstadgat CRPD skulle tvinga fram en enhetlig tillämpning över hela landet och sätta tydliga krav på att offentliga verksamheter lever upp till rättigheterna i praktiken. Det skulle innebära att rättigheterna skulle bli fullt ut prövbara i domstol och vore ett kraftfullt verktyg för att riva samhällsbarriärer, motverka diskriminering och skapa verklig likabehandling.
I motion 2022/23:882 Ett friare Sverige för människor med funktionsnedsättning ges en samlad överblick över Centerpartiets politiska förslag som kan förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättningar.
En hörnsten i svensk funktionshinderspolitik är rätten till personlig assistans. Centerpartiet vill återställa LSS till sin ursprungliga frihetsreform. Personlig assistans ska ges utifrån behov – oavsett antal timmar – och staten bör ta över hela ansvaret för att skapa jämlikhet och rättssäkerhet. Försäkringskassan måste samtidigt stärkas och förbättra sina bedömningar. Regeringen bör skyndsamt lägga fram nödvändiga lag
­
förslag för ett samlat statligt huvudmannaskap, utan att försämra rätten till assistans.
Vi ser också behov av att skapa bättre och mer långsiktiga förutsättningar kring den personliga assistansen. Riksdagen har i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att ta fram en modell för hur schablonerna för assistansersättningen ska räknas upp framöver. Uppräkningen behöver bli tydlig och förutsägbar och baseras på ett index, som fångar upp kostnadsutvecklingen. Redan nu gör vi en satsning och ökar schablonbeloppet för assistansersättningen till 2
procent.
Socialtjänstpolitik
De övergripande målen för socialtjänsten är beslutade av riksdagen. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg. I individ- och familjeomsorgen är målet att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer, och att stärka skyddet för utsatta barn.
Målen ligger fast, men måluppfyllelsen behöver förbättras. Den nya socialtjänstlagen skapar bättre förutsättningar att arbeta förebyggande och med tidigare insatser, utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Utmaningarna är dock mycket stora för en socialtjänst som är hårt pressad. Många kommuner vittnar om stora utmaningar till följd av personalbrist och ett allt hårdare klimat med hot om våld och trakasserier.
Socialtjänstens utredningar, bemötande och stöd till individer har ofta stor betydelse för den det gäller. Det är helt avgörande att personalen besitter den kompetens som krävs för att kunna göra rättvisande utredningar och bedömningar och ge olika männi
­
skor ett bra och jämlikt bemötande med avstamp i de övergripande målen. Därför vill Centerpartiet se en reformerad och stärkt socionomutbildning. Det krävs också att man har tillgång till evidensbaserade och enhetliga metoder när man gör riskbedömningar och att kravbilden blir tydlig för när en insats sätts in eller avslutas. Kommunerna behöver förutsättningar för att erbjuda välfärdstjänster som håller samma höga kvalitet i hela landet. Rejäla satsningar till kommunerna krävs för att kunna genomföra ett kompetenslyft för medarbetare i socialtjänsten och göra socialtjänsten till en mer attraktiv arbetsplats som medarbetare trivs och vill stanna kvar på.
Äldreomsorg
Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och kunna åldras i trygghet, med stora möjligheter att delta i samhället. Vården och omsorgen skall präglas av medbestämmande, jämlikhet och jämställdhet.
När allt fler blir äldre behöver samhället stärka rätten till en trygg och ändamålsenlig bostad. Otillgängliga bostäder riskerar att isolera både äldre kvinnor och män i deras hem vilket bidrar till ofrihet och ofrivillig ensamhet. Många upplever också otrygghet, särskilt kvinnor. Centerpartiet vill därför införa en äldreboendegaranti som innebär en rätt att flytta in på ett trygghetsboende utan biståndsprövning från och med 85 års ålder och avsätter medel för detta.
Samtidigt behöver valfriheten för äldre stärkas, när det gäller både val av boende
­
form och val av hemtjänst. Oavsett boendeform behöver vården finnas till hands när behovet finns. För att avancerad hemsjukvård ska kunna bedrivas i alla delar av landet vill Centerpartiet utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att stärka möjligheten och förutsättningarna för den avancerade hemsjukvården.
Med ett längre liv ökar behovet av såväl generell hälsovård som specifik hälsovård kopplad till åldrandet. I dag är över två miljoner svenskar 65 år eller äldre. Centerpartiet vill inrätta ett nationellt äldrehälsovårdsprogram, där ett nationellt vaccinationsprogram för äldre skall vara en hörnsten. Genom att införa en obligatorisk utbildning för chefer inom ramen för Äldreomsorgslyftet kan vi också höja kompetensen och kvaliteten inom vården och omsorgen.
Barnrättspolitik
Målet för barnrättspolitiken har legat fast sedan 2008: Barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Barn
­
rättspolitiken är sektorsövergripande. Det innebär att barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. Samhället måste bli bättre på att förebygga att barn hamnar i utsatthet och jobba aktivt med att identifiera barn som far illa eller behöver stöd och hjälp, även genom uppsökande verksamhet. Det behövs ökad kunskap och stärkt kompetens kring barnets rättigheter hos statliga myndigheter, regioner och kommuner. Insatserna på området behöver stärkas inom flera sektorer, som skolan, kulturlivet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet.
För att barn ska ha möjligheter till delaktighet och inflytande behöver de ha kännedom om sina rättigheter. Det finns barn som faller mellan systemen och inte får hjälp. Alla barn som far illa och inte har stöd i sin närhet måste kunna vända sig till en oberoende vuxen, det gäller särskilt barn som är placerade i samhällsvården.
Centerpartiet vill stärka barnets röst och rättigheter genom att ge Barnombuds
­
mannen befogenhet att driva enskilda ärenden och genomföra oanmälda besök på låsta institutioner, för att öka insynen och upptäcka missförhållanden. Barn som placeras enligt LVU eller SoL bör också ha rätt till en oberoende stödperson – en trygg vuxen som följer barnet genom hela vårdkedjan och hjälper till att förstå rättigheter och beslut. Det stärker barnets delaktighet och trygghet, i linje med barnkonventionen.
Centerpartiet vill se mer forskning på området socialt arbete med fokus på metoder och arbetssätt, både när det gäller utredningar, riskbedömningar och samtalsmetodik inom socialtjänsten. Med mer kunskap kan man förbättra förutsättningarna för barn att bli delaktiga och komma till tals. Det skulle även göra socialtjänstens beslut mer rättssäkra.
Stärkt arbete mot våld mot barn och unga
Samhällets skyddsnät för barn och unga har länge varit otillräckligt. Den nya social
­
tjänstlagen ger nya möjligheter att bryta utanförskap och stärka individens egenmakt och trygghet genom förebyggande och evidensbaserade insatser. För att lagen ska få effekt krävs samverkan mellan stat, kommuner, regioner och andra aktörer. Gemen
­
samma krafter måste säkerställa att socialtjänstens medarbetare har rätt kompetens och stöd, och att uppföljningen av lagen sker genom tydliga uppdrag till berörda myndig
­
heter. I centrum ska alltid barnets och individens rättigheter stå.
En hörnsten i det förebyggande arbetet är rätten till en säker och trygg uppväxt, fri från våld. Trots det är våld mot barn fortfarande ett utbrett problem i Sverige, även om vi internationellt sett har låga siffror för barnmisshandel. Våldet kan ta många former – fysiskt, psykiskt, sexuellt, hedersrelaterat, eller att barn bevittnar våld i hemmet. Det lämnar djupa spår och påverkar barns hälsa, utveckling och framtid. Det är en grogrund för utsatthet och kriminalitet. Samhället behöver nu ta krafttag i frågan kring våld mot barn och unga. Centerpartiet gör därför ett flertal satsningar på området.
Vi avsätter medel för en
nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn
. Strategin ska utgå från barnets perspektiv och behov i centrum, särskilt barns våldsutsatthet i hemmiljö inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
Vi vill även se ett evidensbaserat nationellt traumascreeningprogram för att upptäcka våld och trauma mot barn, som ska genomföras vid regelbundna hållpunkter under barnets uppväxt, exempelvis på BVC eller vid hälsoundersökningar i grundskolan. Syftet är att tidigt identifiera utsatthet och möjliggöra snabba insatser som trauma
­
behandling, stöd från socialtjänst och skyddade boenden. Parallellt behöver personal inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst få utbildning och kompetens i trauma och traumamedveten omsorg.
För att nå fler barn och unga vill vi även utöka hembesöksprogrammen, där barna
­
vårdscentralen (BVC) ska arbeta tillsammans med socialtjänsten för att fånga upp våld, utsatthet eller riskfaktorer i hemmet. Detta behöver göras i hela landet. Inget barn ska glömmas bort.
Bättre vård och efterföljande vård av frihetsberövade barn och unga
Samhällets vård och tvångsvård av barn och unga har fortsatt stora brister, vad gäller såväl kvalitet som trygghet. De missförhållanden som råder på Statens institutions
­
styrelse måste omedelbart upphöra. Kontrollen och tillsynen av HVB-hem behöver skärpas, vårdens och behandlingens kvalitet måste öka och tillsynsmyndigheter som Ivo behöver få stärkta resurser och befogenheter.
Frihetsberövade barn och unga dömda till sluten ungdomsvård har ofta omfattande behov, kopplat till såväl psykisk ohälsa, missbruk och bristande skolgång som krimina
­
litet. Komplexiteten och utsattheten för barnen är stor, även efter placeringen. Trots detta är eftervården ofta otillräcklig. En betydande andel återfaller i brott kort efter att verkställigheten avslutats. Vi föreslår därför ett nationellt utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga, med syftet att minska återfallsrisken för brott och stärka återanpassningen till samhället.
Forskningspolitik
Forskning, innovation och utveckling är avgörande för att lyckas hantera samhälls
­
utmaningarna som rör hälsa, omsorg, social utsatthet och hälso- och sjukvårdens beredskap. Vi behöver stärka förutsättningarna för forskning för att kunna stärka folkhälsan och möta framtida pandemier och samhällskriser på ett bättre sätt, men även för mer hållbara lokalsamhällen och minskande social utsatthet i hela landet. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård behövs mer kunskap om hur faktorer såsom geografi, kön och socioekonomi påverkar hälsoutfall, tillgänglighet och vårdkvalitet. Hälsodata måste användas på ett mer systematiskt sätt och kvalitetsbrister och ojämställdhet i vård och omsorg bör bevakas och följas upp löpande.
För att ny kunskap ska spridas och användas i välfärden är det av stor vikt att kommunerna har en hållbar ekonomi och att yrkesverksamma får möjlighet att delta i FoU-projekt inom ramen för sitt arbete. Tillräckliga forskningsanslag behövs både för att utveckla ny kunskap som kan användas i verksamheten och för att upprätthålla kvaliteten och relevansen i högskolans utbildningar och de yrkesverksammas kompetens i alla delar av vården och socialtjänsten.
Centerpartiet har drivit på för en god och nära vård som ska öka tillgängligheten, delaktigheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i hela landet. Vården måste i större utsträckning flyttas ut från sjukhusen till vårdcentraler, lokala mottagningar eller hemmet, med fler ”digifysiska” vård- och omsorgskontakter. Forskning och utbildning behöver följa med. Att bygga upp och utveckla forskningskompetens i primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är helt avgörande investeringar i morgondagens hälsa och välfärd.
Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Socialstyrelsen
1
033
151
45
400
1:2
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
99
354
−500
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
218
442
−900
1:4
Tandvårdsförmåner
12
785
668
±0
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
40
975
000
50
000
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
9
602
639
3
075
000
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
705
408
±0
1:8
Bidrag till psykiatri
4
732
393
±0
1:9
Läkemedelsverket
247
799
−900
1:10
E-hälsomyndigheten
551
394
73
600
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
6
632
200
−2
600
000
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
1
052
386
−4
200
1:13
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
45
024
−200
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
2
949
500
±0
2:1
Folkhälsomyndigheten
570
323
−2
900
2:2
Insatser för vaccinberedskap
153
500
±0
2:3
Bidrag till WHO
62
665
±0
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
121
802
±0
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
105
316
±0
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
792
000
−792
000
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
100
000
−100
000
3:1
Myndigheten för delaktighet
72
911
−400
3:2
Bidrag till funktionshindersorganisationer
208
742
±0
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
67
607
−67
607
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
789
714
±0
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
264
237
±0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
27
432
553
135
000
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
6
319
740
100
000
4:6
Statens institutionsstyrelse
3
060
246
1
000
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
4
860
301
−350
000
5:1
Barnombudsmannen
40
973
−100
5:2
Barnets rättigheter
73
761
±0
6:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning
59
049
−300
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
921
503
±0
Summa
127
707
301
−440
007
Centerpartiet ökar resurserna till Socialstyrelsen för att införliva Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Anslaget 1:1 ökar med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Anslagen under 4:1 minskar med 68 miljoner kr 2026, 69 miljoner kr 2027 och 70 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill att tillgången till nya särläkemedel ska öka, vilket ökar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026, och 100 miljoner kr årligen 2027–2028. Regeringens satsning på prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna har inte haft någon effekt och Centerpartiet minskar därmed anslagen under 1:11 med 2
600 miljoner kr årligen 2026–2027 och 2
000 miljoner kr 2028. Regeringens satsning på stöd till nära vård i lands- och glesbygd är samma satsning som i förra årets budget. Denna har inte uppfyllt sitt syfte, så Centerpartiet avfärdar detta med eget förslag och satsning på en ny vårdform för primärvård på landsbygden. Det minskar anslagen under 1:6 med 300 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar istället på en välfungerande primärvård, främst i glesbygd, vilket ökar anslagen under 1:6 med 2
000 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på att antalet platser för ST-läkare ska bli fler, vilket ökar anslagen under 1:6 med 900 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar 125 miljoner kr 2026 på ökade incitament för implementering av nationell vård
­
förmedling. Centerpartiet avvisar denna satsning, vilket minskar anslagen under 1:6 med motsvarande belopp. Regeringen minskar anslagen till kvinnors vård, vilket Center
­
partiet anser är fel. Vi har en egen satsning för att stärka mödrahälsovård, förlossnings
­
vård och kvinnors hälsa, vilket ökar anslagen under 1:6 med 600 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet vill införa en jämförelsetjänst för kortare väntetider och högre tillgänglighet i vården, vilket ökar anslagen under 1:10 med 75 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar det så kallade fritidskortet till förmån för mer effektiva satsningar direkt på föreningslivet och civilsamhället, vilket minskar anslagen under 2:6 med 792 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre, vilket minskar anslagen under 2:7 med 100 miljoner årligen 2026–2028. Detta är till förmån för en egen och större satsning på äldreboendegaranti för de över 85 år, vilket ökar anslagen under 4:5 med 100 miljoner kr 2026, 200 miljoner kr 2027 och 400 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill höja schablonen för assistansersättningen, vilket ökar anslagen under 4:4 med 135 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet prioriterar om i tidigare anslagsökningar under 4:7 för att finansiera andra prioriterade reformer inklusive fler vuxna på gator och torg, vilket minskar anslagen med 350 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på ett utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga och avsätter 4
miljoner för att förbereda detta under 2026 och 4
miljoner för en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, och samtidigt avvisas medlen för vissa verktyg utan samtycke, vilket minskar samma anslag 4:7 med 8
miljoner 2026. Därutöver satsar Centerpartiet på att införa traumascreening för barn från 2027, vilket innebär ökade anslag om 50 miljoner per år därefter, utökade hembesöksprogram från 2027, vilket innebär ökade anslag om 100 miljoner per år därefter, och att införa utslussningsprogrammet för frihetsberövade barn och unga, vilket innebär ökade anslag om 50 miljoner per år därefter. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvalt
­
ningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter.
Christofer Bergenblock (C)
Anders W Jonsson (C)
Martina Johansson (C)