Jämförelse ed9a7b5bde5c361209d41654 Underlagets kontrollsumma: 78a9ed05197bcaa08a8abed0b69510337ea7f8c4684a5963c1f57c8d3a69d3b4 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC022557: Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022557 Motion till riksdagen 2024/25:2557 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att rättighet till skolform kan kopplas till behovet av stöd utifrån diagnos och genom särskild prövning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skolsystemet idag är inte gjort för att ta emot den variation på elevunderlag som samhället innebär. Alla är långt ifrån lika och alla passar inte in i skolformen för att kunna nå sin fulla potential inför ett fortsatt vuxenliv. Vi ser en stor grupp barn och unga som utifrån diagnoser som autism, adhd, ADD, adhd-DCD m.fl. av olika anledningar inte finner sig till rätta i det stora klassrummet med såväl mängder av intryck som är svåra att sortera bort som ljud man inte själv kan påverka nivån av. Tillsammans gör det att vi har lavinartade kurvor över antalet barn som blir så kallade hemmasittare. Där skolan blev övermäktig och i sin tur riskerar att skapa ett utanförskap och ett glapp till såväl kunskaper som sociala relationer med andra som blir livslångt. Med en möjlighet att ha grupperingar som i större utsträckning svarar upp mot behovet av att möta varje elev där den är och i sin tur skapa trygghet och förtroende för skolvärlden kan vi hitta dessa elevers förmåga och vilja att vara i skolan och utvecklas på sin nivå utifrån sina förutsättningar. Helklass är inte alltid eftersträvansvärt för eleven med behov av stöd. Inte heller är en klassrumssituation som mer får hantera elever i behov av särskilt stöd än den stora klicken elever att eftersträva. Om vi vågar visa med trygg hand att vi är olika, lär olika och kommer ut olika, men med en trygghet i att alla duger som de är och behövs utifrån sina förutsättningar, kan vi sluta sätta stämpel på barn och istället utgå från deras fulla potential i såväl liten som stor grupp. Ann-Sofie Lifvenhage (M) === HD022156: Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022156 Motion till riksdagen 2025/26:2156 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att rättighet till skolform kan kopplas till behovet av stöd utifrån diagnos och genom särskild prövning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skolsystemet idag är inte gjort för att ta emot den variation på elevunderlag som samhället innebär. Alla är långt ifrån lika och alla passar inte in i skolformen för att kunna nå sin fulla potential inför ett fortsatt vuxenliv. Vi ser en stor grupp barn och unga som utifrån diagnoser som autism, adhd, add, adhd-dcd m.fl. som av olika anledningar inte finner sig till rätta i det stora klassrummet med såväl mängder av intryck som är svåra att sortera bort som ljud man inte själv kan påverka nivån av. Tillsammans gör det att vi har lavinartade kurvor över antalet barn som blir så kallade hemmasittare. Där skolan blev övermäktig och i sin tur riskerar att skapa ett utanförskap och ett glapp till såväl kunskaper som sociala relationer med andra som blir livslångt. Med en möjlighet att ha grupperingar som i större utsträckning svarar upp mot behovet att möta varje elev där den är och i sin tur skapa trygghet och förtroende för skolvärlden kan vi hitta dessa elevers förmåga och vilja att vara i skolan och utvecklas på sin nivå utifrån sina förutsättningar. Helklass är inte alltid eftersträvansvärt för eleven med behov av stöd. Inte heller är en klassrumssituation som mer får hantera elever i behov av särskilt stöd än den stora klicken elever att eftersträva. Att våga visa med trygg hand att vi är olika, lär olika och kommer ut olika men med en trygghet i att alla duger som de är och behövs utifrån sina förutsättningar kan vi sluta sätta stämpel på barn och istället utgå från deras fulla potential i såväl liten som stor grupp. Ann-Sofie Lifvenhage (M)